Jämställdhetsintegrering som strategi ska bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska

Transkript

1 Bilaga till regeringsbeslut , nr II:1 Dnr U2012/1388/JÄM Strategi för arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet Inledning Denna strategi anger hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska bedrivas inom Regeringskansliet Strategin gäller till och med den 31 december Jämställdhetsintegrering är sedan tidigt 1990-tal regeringens huvudsakliga strategi för att nå de jämställdhetspolitiska målen, och presenterades som sådan första gången i propositionen Jämställdhetspolitiken: Delad makt delat ansvar (prop. 1993/94:147). Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla led av beslutsprocessen och att de aktörer som normalt sett deltar i beslutsprocessen har ansvar för att så sker. Regeringskansliets arbete utgår från Europarådets definition av jämställdhetsintegrering som innebär en (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Jämställdhetsintegrering som strategi ska bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Vidare finns det fyra delmål som vägleder regeringens politik: jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 1 Denna strategi tar inte upp frågor som rör jämställdhet ur ett arbetsgivarperspektiv. Sådana frågor regleras inom ramen för Regeringskansliets personalpolitik. När det gäller hanteringen av utnämningar av ledamöter i statliga styrelser, nämnder, råd och dylikt beskrivs detta i SB:s PM 1997:4 Samrådsformer i Regeringskansliet.

2 2 Jämställdhetsintegrering används inte bara i Sverige som en strategi för att bedriva jämställdhetsarbete, utan är en internationellt etablerad strategi som tillämpas av flera internationella organisationer som t.ex. EU och FN. I regeringens skrivelse Jämställdhetspolitikens inriktning (skr. 2011/12:3) presenterar regeringen en plattform för hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska bedrivas på central, regional och lokal nivå. I denna skrivelse finns även en närmare beskrivning av bakgrund, syfte och mål med regeringens insatser för arbetet med jämställdhetsintegrering. I det följande beskrivs det övergripande målet för arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet. Därefter redogörs det för hur arbetet ska bedrivas och organiseras, samordnas och följas upp. Strategin är indelad i följande avsnitt: Mål för arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet. Riktlinjer för arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet. Genomförande av strategin. Ansvar, organisation och samordning. Utbildning, metoder och analyser. Uppföljning och utvärdering. Mål för arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet Målet för arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet är följande: Regeringen ska ha bästa möjliga förutsättningar för att jämställdhet ska genomsyra regeringens politik. Målet nås genom att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla steg av beslutsprocesserna i Regeringskansliet, om detta inte är uppenbart irrelevant för sakfrågan. Det anger att arbetet i Regeringskansliet ska leda till att så goda förutsättningar som möjligt skapas för att jämställdhet ska genomsyra hela regeringens politik. Detta innebär att analyser av kvinnors och mäns, flickors och pojkars, situation och villkor ingår i beslutsunderlagen och att konsekvenser av förslag analyseras med hänsyn till jämställdhet mellan kvinnor och män. Konsekvensanalyser görs med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen och i förekommande fall i mål som regeringen har fastställt för specifika verksamhetsområden. 2 2 Exempelvis Policyn för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete (UF2010/39514/UD/UP) och Konkurrenskraft kräver jämställdhet jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn (L2011/1097/LB).

3 3 Riktlinjer för arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet Arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla steg av beslutsprocesserna om detta inte är uppenbart irrelevant för sakfrågan. Syftet är att skapa bästa möjliga förutsättningar för att jämställdhet ska genomsyra regeringens politik. Följande riktlinjer gäller för arbetet: 1. I propositioner och skrivelser där statistik som avser individer redovisas, ska statistiken genomgående presenteras, kommenteras och analyseras efter kön, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Riktlinjen omfattar användningen av statistik i tabeller och diagram som avser individer, dvs. statistik som direkt eller indirekt rör fysiska personer. Ett exempel på statistik som indirekt rör fysiska personer är hushållsstatistik, där enpersonshushåll och hushåll som består av ensamstående kvinna eller man med eller utan barn, kan delas upp efter kön. Statistik över företag, bostäder och dylikt berörs inte, om den inte indirekt faktiskt avser fysiska personer, t.ex. statistik över företagande eller företagare. En könsuppdelad tabell har kön som genomgående och övergripande indelningsgrund. I de fall källan till tabeller och diagram är officiell statistik och är individbaserad, gäller att statistiken ska levereras uppdelad efter kön från den statistikansvariga myndigheten i enlighet med 14 förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Undantag från riktlinjen får göras om det finns särskilda skäl, t.ex. då urvalets storlek inte medger en uppdelning på kön. Det är inte godtagbart att, på grund av utrymmesskäl, utelämna kön som övergripande indelningsgrund i presentationen av individbaserad statistik. 2. I propositioner ska konsekvenser av förslag redovisas för kvinnor respektive män. Vidare ska en analys göras av hur förslagen påverkar genomförandet av jämställdhetspolitiken. Detta gäller även förslag i departementspromemorior i departementsserien. Riktlinjen omfattar lagstiftnings- och riktlinjepropositioner, ekonomiska vårpropositioner, budgetpropositioner och vår- och höständringsbudgetar. Undantagna från riktlinjen är propositioner som bygger på internationella överenskommelser och avtal samt EU-rättsakter.

4 4 3. Ett jämställdhetsperspektiv ska på ett tydligt sätt integreras i myndighetsstyrningen så att verksamheten bidrar till att jämställdhetspolitiken genomförs. Riktlinjen omfattar myndighetsinstruktioner, regleringsbrev och återkoppling av myndighetens resultat, t.ex. vid den årliga myndighetsdialogen. Syftet är att kärnverksamheten vid myndigheterna ska bidra till att genomföra de jämställdhetspolitiska målen. Uppgifter av permanent karaktär bör tas upp i myndighetens instruktion medan tidsbegränsade uppgifter och uppdrag bör anges i regleringsbrev. Dubbelreglering ska undvikas. Myndighetsinstruktioner ska, där det är relevant, förtydligas för att göra styrningen mer långsiktig och verksamhetsanpassad i fråga om jämställdhet. Även i styrningen av de statligt ägda bolagen ska jämställdhetsintegrering tillämpas. 4. I kommittédirektiv ska det, om en jämställdhetsinventering inte visar att så är uppenbart irrelevant, anges hur ett jämställdhetsperspektiv bör anläggas i utredningen. Vid beredning av kommittédirektiv ska en jämställdhetsinventering göras. I Statsrådsberedningens promemoria Hur kommittédirektiv utformas (PM 1994:3) anges att begäran om konsekvensbeskrivningar bör underbyggas med text som klargör hur uppdraget att ta fram konsekvensbeskrivningar hänger samman med kommitténs uppdrag i övrigt. Det innebär att det inte räcker att i kommittédirektiven ange att en konsekvensbeskrivning ur jämställdhetsperspektiv ska genomföras, utan ett sådant krav bör konkretiseras och specificeras närmare. För att göra en jämställdhetsinventering kan metoden JämKAS Kom 3 användas som stöd. Om jämställdhetsinventeringen visar att ett jämställdhetsperspektiv är relevant, ska det i kommittédirektiven beskrivas på vilket sätt det bör anläggas. Det kan till exempel vara fråga om att föreskriva att för jämställdheten särskilt angelägna konsekvensbeskrivningar ska genomföras och redovisas, eller att utredningen särskilt ska redovisa hur genomförda konsekvensbeskrivningar har beaktats vid framtagande av förslagen. 5. Vid handläggning av ett EU-ärende där beslut ska fattas av EU:s ministerråd, ska en jämställdhetsanalys göras om det inte är uppenbart irrelevant för sakfrågan. Syftet med riktlinjen är att säkerställa att ett jämställdhetsperspektiv inkluderas på ett tidigt stadium i förhandlingsprocessen när frågor som kan ha konsekvenser för jämställdhet mellan kvinnor och män bereds inom EU. 3 JämKAS står för jämställdhet, kartläggning, analys och slutsats och är en metod som stödjer genomförandet av en systematisk jämställdhetsinventering.

5 5 Kommissionen ska genomföra konsekvensanalyser av alla nya förslag som presenteras (direktiv, program, policyinriktade åtgärder, etc.). Kommissionen antog 2006 särskilda riktlinjer för hur konsekvensanalyserna ska genomföras (SEC(2005)791/3). Enligt riktlinjerna ska kommissionen bl.a. identifiera sociala effekter av ett förslag. I detta sammanhang nämns särskilt att effekterna för jämställdhet ska identifieras. Sverige bör därför vara aktivt i EU-processer där jämställdhetsaspekter är relevanta och framförallt verka för att konsekvensanalyser ur jämställdhetsperspektiv finns med i de underlag som presenteras av kommissionen. När sakfrågan är av sådan art att detta är relevant bör jämställdhetsaspekter inkluderas i de förhandlingsunderlag som tas fram i Regeringskansliet, såsom exempelvis instruktioner och faktapromemorior. Jämställdhetsanalyser är betydelsefulla när de frågor som behandlas har inverkan på individer. Genomförande av strategin Målet för arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet omfattar alla beslutsprocesser och politikområden. Riktlinjerna preciserar inriktningen på arbetet i ett par centrala och särskilt prioriterade processer inom Regeringskansliet. Departementens utvecklingsarbete Med utgångspunkt i riktlinjerna ska varje departement ha en arbetsplan för hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska bedrivas. Planen ska beslutas årligen av respektive departement genom ett regeringskanslibeslut. Framtagandet av arbetsplanen kan med fördel göras inom ramen för departementens årliga verksamhetsplanering och utgöra en del av verksamhetsplanen. Av arbetsplanen ska det framgå hur arbetet ska bedrivas, vilken stödorganisation som finns för arbetet vid departementet och vilka insatser eller åtgärder som man avser genomföra för att arbeta i enlighet med strategin och de fastställda riktlinjerna. Respektive departement ansvarar för att utforma sitt arbete med jämställdhetsintegrering utifrån de behov departementet identifierar. I det löpande arbetet med jämställdhetsintegrering i departementen utgör jämställdhetsenheten vid Utbildningsdepartementet (U/JÄM) ett stöd och bistår departementen i deras arbete. U/JÄM ska årligen ta fram en verksamhetsplan med särskilda aktiviteter som ska genomföras för att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet. Erfarenheter visar att lärande exempel kan främja arbete med jämställdhetsintegrering. Ett arbetssätt som förslagsvis kan användas av departementen är att en särskild beredningsprocess väljs ut som kan fungera som ett lärande exempel. Exempelvis kan en planerad beredning av en

6 6 proposition eller skrivelse utgöra lärande exempel där en särskild satsning på jämställdhetsintegrering av projektet genomförs. Arbete med lärande exempel kan bidra till att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering både för det genomförande departementet och för andra departement inom Regeringskansliet. Ansvar, organisation och samordning Departementsledning och huvudmän I enlighet med jämställdhetsintegrering som strategi har alla statsråd i regeringen ansvar för jämställdhet inom sina politikområden. Jämställdhetsintegrering som strategi beskriv närmare i propositionerna Jämställdhetspolitiken: Delad makt delat ansvar (prop. 1993/94:147) och Makt att forma samhället och sitt eget liv jämställdhetspolitiken mot nya mål (prop. 2005/06:155). Det statsråd som har ett samordningsansvar för regeringens jämställdhetspolitik och ansvarar också för samordning av regeringens arbete med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet, stöd till departementens utvecklingsarbete samt för uppföljning och utvärdering av uppnådda effekter och resultat. På tjänstemannanivå ansvarar huvudmännen för respektive sakområde för att jämställdhetsperspektivet integreras i regeringens beslutsunderlag. Ansvaret för genomförandet av denna strategi delas mellan U/JÄM och fackdepartementen. Fackdepartementens ansvar Fackdepartementen ska bedriva arbetet genom att: på ett strukturerat och systematiskt sätt arbeta med jämställdhetsintegrering på det egna departementet, vilket ska dokumenteras i form av en arbetsplan, utse en samordnare med departementsövergripande ansvar för arbetet med jämställdhetsintegrering i departementet, och ingå i den interdepartementala arbetsgruppen för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet (IDA JÄM) och att på begäran från U/JÄM rapportera resultaten av sitt arbete. Jämställdhetsenhetens ansvar U/JÄM har ett övergripande samordnings- och uppföljningsansvar för arbetet med jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. U/JÄM tillhandahåller stöd för arbetet med jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet, t.ex. genom utbildningar och genom att sammankalla IDA JÄM. En del av det stödjande och samordnande arbetet innefattar att U/JÄM ansvarar för att samla och sprida goda exempel från jämställdhetsintegreringsarbetet vid olika departement. U/JÄM utgör vidare en rådgivande och stödjande resurs genom att på olika sätt medverka i utvecklingsarbeten som är departementsspecifika.

7 7 U/JÄM ansvarar för det operativa genomförandet av denna strategi genom att säkerställa att: strategin följs upp, och för detta ändamål kan U/JÄM begära in information från departementen via jämställdhetssamordnarna, justeringar av strategins ramverk görs i fall det visar sig vara nödvändigt, årlig rapportering av arbetet inom Regeringskansliet sker till ansvarigt statsråd (jämställdhetsministern), utvärderingar genomförs, IDA JÄM sammankallas och att arbetet leds framåt, och en årlig verksamhetsplan tas fram med aktiviteter som ska genomföras för att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet. Utbildning, metoder och analyser U/JÄM erbjuder olika former av utbildning i jämställdhetsintegrering. Inom ramen för RK Kompetens basutbildning för nya handläggare i Regeringskansliet genomför U/JÄM ett introducerande pass som syftar till att öka kunskapen om regeringens jämställdhetspolitik och ge grundkunskap om jämställdhetsintegrering som strategi och hur detta arbete genomförs i Regeringskansliet. U/JÄM ger på motsvarande sätt nya chefer i Regeringskansliet grundläggande kunskap om jämställdhetsintegrering inom ramen för Regeringskansliets utbildning för nya chefer. För kommittéer finns en särskild introduktion i hur man genomför konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv. U/JÄM erbjuder också skräddarsydda utbildningar efter behov till alla departement inom Regeringskansliet. Dessa utbildningar anpassas till de specifika önskemål som finns och anpassas till det politikområde eller de sakfrågor som är relevanta i varje sammanhang. Skräddarsydda utbildningar erbjuds utifrån efterfrågan. U/JÄM har ansvar för att analysverktyg, metodstöd och handledningar i arbetet med jämställdhetsintegrering finns tillgängliga för departementen. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av arbetet i Regeringskansliet En årlig extern kvantitativ uppföljning av arbetet inom Regeringskansliet när det gäller riktlinjerna 1 4 kommer att genomföras. Resultatet av denna uppföljning kommer att föredras för jämställdhetsministern och återkopplas till departementen via jämställdhetssamordnarna. Riktlinje 5, som rör EU-arbete, följs upp i särskild ordning.

8 8 Departementens interna arbete med jämställdhetsintegrering ska följas upp årligen vid departementen och återrapporteras till U/JÄM. Återrapporteringen görs inom ramen för IDA JÄM. Resultatet av den årliga uppföljningen vid departementen redovisas av U/JÄM för jämställdhetsministern. Den årliga uppföljningen genomförs som en del av en lärandeprocess där departementens erfarenheter av arbetet med jämställdhetsintegrering ska utgöra underlag för fortsatt utvecklingsarbete och utformning av stöd och fungera som ett sätt att stärka arbetet genom utbyte av erfarenheter mellan departementen. Utvärdering av arbetet i Regeringskansliet En kvalitativ utvärdering av arbetet med jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet kommer att genomföras efter Syftet är att få en bild av effekterna av genomfört arbete för att få kunskap som kan ligga till grund för stärkt utveckling och fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet.