BEHOVSBEDÖMER VI BRUKARNA I HEMTJÄNSTEN JÄMSTÄLLT?

Transkript

1 BEHOVSBEDÖMER VI BRUKARNA I HEMTJÄNSTEN JÄMSTÄLLT? Ett jämtegreringsprojekt om hur vi bedömer behovet för kvinnor och män i hemtjänsten November 2000 Göteborgs stad Backa Mona Grönberg Raila Hjelmroth-Carlberg

2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sid 2 3R metoden.. 3 Tillvägagångssätt.. 3 Organisation 3 Tidsram 4 Representation 4-5 Resurser Realia 9-11 Handlingsplan

3 2 Behovsbedömer vi brukarna i hemtjänsten jämställt? BAKGRUND Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för jämställdhetsarbetet. Kommunfullmäktige har slagit fast att jämställdhetsperspektivet skall införlivas i all verksamhet. Varje nämnd har ansvar att bedriva jämställdhetsarbete i enlighet med kommunfullmäktiges beslut i budget för år Stadsdelschefen har det yttersta ansvaret för jämställdhetsarbetet i förvaltningen, men i varje chefs verksamhets- och personalansvar ingår att beakta jämställdhetsaspekterna. För detta krävs att vi gör förhållanden för kvinnor och män synliga på alla områden. Vi skall också öka kunskaperna hos dem som har det yttersta ansvaret och hos dem som arbetar med ärenden. Det är viktigt med utveckling av arbetssätt och metoder som hjälpmedel i jämställdhetsarbetet. I november 1998 gjordes inom hemtjänsten i Backa en aktivitetsplan inför jämställdhetsarbetet Planen bestod i att göra en jämförelse mellan kvinnor och män födda 1915, som ansökt om bistånd i form av insatser i hemtjänsten. Utifrån denna plan bestämdes sedan att vi skulle utforska jämställdheten grundligare ur just brukarperspektivet. SYFTE Att synliggöra om vi behandlar våra brukare jämställt i behovsbedömningssituationen inom hemtjänsten. Ställer vi samma krav på kvinnor och män? Hur är insatserna fördelade på kvinnor och män? Hur bedömer vi behovet för kvinnor och män, är biståndet enbart styrt av behovet eller påverkas det av personens kön?

4 3 3R-METODEN Svenska Kommunförbundet har inom projektet JämKom utvecklat ett analysinstrument för jämtegrering, 3R-metoden. Genom att besvara frågor under representation, resurser och realia, analyseras verksamheten ur ett könsperspektiv. 3R-metoden är på så sätt ett verktyg eller en strategi i det kommunala jämställdhetsarbetet. Att jämtegrera innebär att man integrerar ett jämställdhetsperspektiv i det ordinarie arbetet i en verksamhet. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Uppgifterna om vårdtagarnas vårdtyngd och hemtjänstinsatser har plockats fram via hemtjänstens datasystem SHD (social hemtjänstdata) Vi har tittat på ensamstående personer. Att ta med par blir för komplicerat eftersom kollektiva ärenden för det mesta är registrerade på mannen. Dessutom kan man inte se vilket bistånd som är att härröra till den ena eller andra av makarna. Vi beslöt oss för att titta närmare på hur många kvinnor och män i vårdgrupp 1 som har bistånd i form av städning och matservice. Vårdgrupp 1 innebär att man har mindre än 2,5 timmar beviljad hjälp i veckan. Vi har också tittat på hur många kvinnor och män det är som har beviljats trygghetstelefon. Efter att vi plockat fram dessa uppgifter har vi läst utredningarna för dessa personer för att se likheter och skillnader i diagnoser och social situation som kan ha påverkat biståndsbeslutet. Biståndsbedömarna har i en gruppdiskussion tillsammans med oss hjälpt till med att analysera resultatet och ge sin syn på varför fördelningen ser ut som den gör. ORGANISATION Projektgruppen består av projektledaren och projektmedarbetaren. Projektarbetet pågår parallellt med ordinarie arbete, inga extra resurser finns tilldelade i form av tid eller pengar.

5 4 TIDSRAM Projektet pågår under tiden Bristkartläggning under tiden Analys Rapportskrivning REPRESENTATION Representation på verksamheten Det arbetar 4 personer med biståndsbedömning på verksamheten och alla 4 är kvinnor. Även övrig administration på verksamheten består av kvinnor. Hemtjänstgrupperna som utför beviljade bistånd består till 97 % av kvinnor. Folkmängden i Backa var 9215 kvinnor och 8332 män 20 år och äldre. Folkmängd Backa ,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Kvinnor 50,4% 55,5% 59% 65% 74% Män 49,6% 44,5% 41% 35% 26%

6 5 Hemtjänsten i Backa omfattar 341 personer, fördelat på 225 kvinnor och 116 män. Här finns alla bistånd inräknade, utom larm, alla åldersgrupper, gifta och ensamstående. Enbart larm är registrerat på 81 kvinnor och 46 män. Vårdtagare med hemtjänst totalt % 60% 40% 20% 0% Kvinnor 52% 53% 64% 74% 75% Män 48% 47% 36% 26% 25%

7 6 RESURSER Städning ensamstående i vårdgrupp 1 Det finns totalt 71 kvinnor och 27 män som är ensamstående i vårdgrupp 1. Man placeras i vårdgrupp 1 om man har under 2,5 tim hemtjänst i veckan. 74 % av städinsatserna går till kvinnorna och 26 % går till männen i denna vårdgrupp. Det varierar dock ganska mycket i de olika åldersgrupperna. Vårdtagare med hemtjänst totalt % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor 52% 53% 64% 74% 75% Män 48% 47% 36% 26% 25% Ålder Kvinnor antal Andel av samtliga Män Antal Andel av samtliga Könsfördelning Kv M % 2 11 % 82 % 18 % % 6 35 % 40 % 60 % % 3 18 % 73 % 27 % % 3 18 % 84 % 16 % % 3 18 % 79 % 21 % % % 74 % 26 % Matservice ensamstående i vårdgrupp 1

8 7 Det är 4 kvinnor och 8 män som har en beviljad hemtjänstinsats i form av matservice i vårdgrupp 1. Av de 71 kvinnor som är placerade i vårdgrupp 1 har 6 % matservice. Av de 27 män som är placerade i vårdgrupp 1 har 30 % matservice. Ensamstående vg 1 med matservice % 100% 80% 60% 40% 20% 0% kvinnor 0% 0% 50% 33% 67% Män 100% 100% 50% 67% 33% Ålder Kvinnor antal Andel av samtliga Män Antal Andel av samtliga Könsfördelning Kv M % 2 25 % 0 % 100 % % 2 25 % 0 % 100 % % 1 12,5 % 50 % 50 % % 2 25 % 33 % 67 % % 1 12,5 % 67 % 33 % % % 33 % 67 % TRYGGHETSTELEFON 195 ensamstående kvinnor och 64 ensamstående män har trygghetstelefon. Kvinnorna dominerar i alla åldersgrupper.

9 8 100% 80% 60% 40% 20% 0% Ensamstående med trygghetstelefon kvinnor 57% 56% 83% 78% 81% män 43% 44% 17% 22% 19% Ålder Kvinnor antal Andel av samtliga Män Antal Andel av samtliga Könsfördelning Kv M % 9 14 % 57 % 43 % % 17 26,5 % 56 % 44 % % 8 12,5 % 83 % 17 % % % 78 % 22 % % % 81 % 19 % % % 75 % 25 % REALIA var folkmängden i Backa i åldrarna 20 och uppåt fördelade på 52,5 % kvinnor och 47,5 % män. Om man tittar på vårdtagare i samma åldersgrupp totalt i Backa var det 66 % kvinnor och 34 % män , vilket är det datum vi har plockat fram

10 9 alla siffror. Befolkningsstatistiken gick inte att få fram för just detta datum, men vi räknar med att det inte ska vara någon större skillnad i folkmängd från Könsfördelningen för ensamstående 20 år och uppåt som hade hemtjänst visade på 71 % kvinnor och 29 % män. Vi valde utifrån dessa siffror några speciella insatser att titta närmare på, där vi trodde att det kunde finnas skillnader som berodde på vårdtagarens kön. Vår tes var att det fanns en skillnad mellan män och kvinnor vad gällde efterfrågan på städning, matdistribution och trygghetstelefon. Det visade sig vara svårt att få fram huruvida biståndsbedömarna gör sina bedömningar utifrån individens behov utan att påverkas av sina eller omgivningens könsvärderingar. Vi har läst ett stort antal utredningar, för att jämföra diagnoser och social situation mellan kvinnor och män, men vi har inte kunnat avgöra om skillnaderna beror på att biståndsbedömarna gör olika bedömningar beroende på vårdtagarens kön eller om vårdtagarna efterfrågar olika saker beroende på kön. Vi har också märkt att män är mer diffusa i sina ansökningar, medan kvinnorna är tydliga och vet precis vilka insatser de vill ansöka om. Om man jämför med befolkningsstatistiken och tittar på hur många män och kvinnor som bor i Backa kan man se att kvinnor jämfört med statistiken är något överrepresenterade och får mer resurser än männen vad gäller hemtjänstinsatser i de flesta åldersklasser. Om man tittar på hur situationen ser ut för ensamstående kvinnor och män visar det sig att kvinnorna är fler inom hemtjänsten i alla åldersklasser jämfört med befolkningen. Städning Vår uppfattning är att när kvinnor börjar med hemtjänst är det oftast städning som är det första bistånd de ansöker om och detta beroende på att det är den hjälp de efterfrågar mest. De startar ofta sin hemtjänst med städning för att sedan utöka till andra insatser. - Behöver kvinnor hjälp med städning i ett tidigare skede än män beroende på att de har ett större behov än män av att ha rent omkring sig? - Finns detta krav både från kvinnorna själva och från omgivningen att en kvinna skall ha ett rent och snyggt hem? - Tvingar traditionen kvinnan till detta?

11 10 Vår uppfattning är att det är ett outtalat krav på att kvinnor i alla åldrar ska ha ett välstädat hem. Därför mår kvinnor ofta dåligt av att ha det ostädat omkring sig och när de inte längre själva kan göra detta efterfrågar de denna insats i ett tidigare skede än män i motsvarande situation. Männen är ofta vitalare fysiskt än kvinnorna när de blir äldre, kvinnorna orkar inte längre städa då. Vi har också i utredningarna kunnat läsa att det ofta är någon kvinna som hjälper ensamma män med hemmets skötsel, det är ofta en dotter, svärdotter, särbo eller släkting. Matservice - Är män mera noga med att äta lagad mat varje dag? - Har kvinnor även här ett krav på sig att de skall klara att laga mat, som de förmodligen gjort i hela sitt liv? - Har det någon betydelse att det är ganska dyrt att få hem mat som är färdiglagad? Det verkar som män ansöker om matservice i yngre åldrar än kvinnor och att män ofta börjar med matservice redan som första insats i vårdgrupp 1. Är män mera vana vid att alltid äta ett lagat mål mat varje dag, T.ex. från arbetsliv eller att någon alltid lagat mat åt dem? I förhållande till andra insatser har männen mer matservice hela livet. Kvinnorna börjar med matservice när de blivit äldre och när deras vårdbehov blivit större. Vi tror att priset på maten kan påverka kvinnornas intresse för matservice. De äldre kvinnorna har i de flesta fall en lägre pension än män i samma ålder och då finns det inte ekonomiska förutsättningar att klara av den kostnaden som matservice innebär. Matservice kostar 30kr per portion, dessutom betalar personen en omvårdnadsavgift för distribution. De flesta män som ansöker om matservice säger att de aldrig har fått lära sig att laga mat. De kan helt enkelt inte. Frågan är om det är någon idé att lära en person som är 80 år att laga mat om han inte är speciellt intresserad av detta. Trygghetslarm - Varför uttrycker kvinnor rädsla oftare än män? - Ser vi kvinnors rädsla mer än mäns? - Vad är orsak till otrygghet? - Är det OK att bli beviljad trygghetstelefon pga allmän rädsla?

12 11 Kvinnor ansöker om trygghetslarm fortare än män, Vi har läst utredningar som gäller personer med larm och funnit att kvinnor som ansöker om trygghetstelefon ofta uttrycker rädsla och otrygghet som Orsak. De uttrycker sitt behov i känslor, även om där också kan finnas en sjukdom i botten. Män som ansöker om larm har tydliga diagnoser som främsta orsak eller att de tidigare råkat ut för en olycka i hemmet. Män säger sällan att de är rädda eller otrygga i sitt hem. HANDLINGSPLAN Bara att vi gjort detta arbete har väckt nya frågor i vår verksamhet. Jämställdheten är inte bara ett mål i sig utan detta arbete måste fortsätta med att vi tar tillvara idéer och utvecklar kompetensen i jämställdhetsfrågor på vårt eget område. Jämställdhetsfrågorna skall också vara ett mål i kvalitetsarbetet. Idéer och förslag till fortsatt arbete: Registerledare Vi skrev under rubriken tillvägagångssätt, att vi haft vissa svårigheter att plocka fram statistik eftersom kollektiva ärenden alltid registreras på mannen i familjen. Alla hemtjänstinsatser som familjen blivit beviljade registreras på mannen och man kan inte urskilja vad mannen respektive kvinnan har för hjälp. Det kanske kan vara ett område att titta närmare på? Hur kan man ändra på detta så att båda personernas hjälpinsatser synliggörs? Förändring av utredningsformulär Under vårt arbete märkte vi också att det var svårt att direkt utläsa varför vissa personer fick de insatser som de ansökte om. I männens utredningar framkom ofta vad de haft för yrke och vilka intressen som personen hade haft och även vilka han hade nu. I utredningar som behandlade kvinnan, kom det ofta tydligt fram hur familjen fungerade socialt och vilket nätverk kvinnan hade. Det är viktigt att utredningarna skrivs på ett könsneutralt sätt och att de beskriver kvinnas och mannens situation på ett likadant sätt. Ett arbeta att fortsätta med är att det tydligare i utredningen går att läsa vad bedömningen grundar sig på, att jämställdhetsperspektivet tydligt kommer fram i utredningen som skrivs vid ansökan om bistånd till hemtjänst. Utredningsformuläret kanske kan kompletteras med nya rubriker? Verkställigheten Vad betyder det att kvinnor och inte män, satt och sätter sin prägel på hemtjänstarbetet, både när det gäller utredning och verkställande. De kvinnor som vi talat med i det direkta utförandet har berättat att

13 de hjälper männen med lite extra insatser i fråga om trivseln i hemmet, insatser som de aldrig skulle göra hos en ensam kvinna om hon inte speciellt bad om detta, t.ex. som att lägga på nya dukar och plocka bort vissna blommor. Vi kommer som fortsättning på jämtegreringsarbetet att undersöka om verkställigheten av bistånden sker på ett könsneutralt sätt. 12