Rapport från ett projekt i Göteborgs Stads processledarutbildning i Jämtegrering 2000.

Transkript

1 1 (7) GÖTEBORGS STAD KORTEDALA Ing-Marie Larsson Eva-Karin Hallmyr Elever i årskurs 1-5 med behov av särkilt stöd Rapport från ett projekt i Göteborgs Stads processledarutbildning i Jämtegrering 2000.

2 2 (7) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 R1 Representation... 3 R2 Resurser... 3 R3 Realia... 4 BESKRIVNING AV PROJEKTORGANISATIONEN... 3 Organisation...4 Tidsram för projektet... 4 Tidplan för processledarutbildningen... 4 Resurser... 4 Återkoppling...4 SYFTE... 4 Problemformulering... 4 MÅLDOKUMENT... 5 Skollagen... 5 REDOVISNING AV PROJEKTRESULTATEN... 5 R1 Representation... 5 R2 Resurser... 6 R3 - Realia... 6 Reflektioner... 7 HANDLINGSPLAN... 7

3 3 (7) INLEDNING Svenska Kommunförbundet har inom projektet Kommunerna och jämställdheten, kallat JämKom, utvecklat ett analysinstrument för jämtegrering, 3R-metoden. Genom att besvara frågor om representation, resurser och realia, analyseras verksamheten ur ett könsperspektiv. 3R-metoden kan påvisa hur makten fördelas mellan kvinnor och män och hur detta påverkar olika verksamheters utformning och organisation. 3R-metoden är på så sätt ett verktyg, eller en strategi, i det kommunala jämställdhetsarbetet. Att jämtegrera innebär att man integrerar ett jämställdhetsperspektiv i det ordinarie arbetet i sin verksamhet. Metoden har prövats i nio kommunala nämnder. Utprovningen visar att den fungerar väl som ett redskap för att göra jämställdhetsanalyser av olika kommunala verksamheter. Projektet Elever i årskurs 1-5 med behov av särkilt stöd ingår som en del i Göteborgs Stads processledarutbildning i Jämtegrering Processledarutbildningen genomförs tillsammans med Svenska Kommunförbundet och är ett resultat av programberedningen JämKom. JämKoms uppdrag var att ta fram metoder för att granska kommunala beslut ur ett jämställdhets perspektiv. Det är denna metod vi, som deltagarna i Göteborgs Stads processledarutbildning i Jämtegrering, fått kunskap om och använt oss av i projektarbetet. BAKGRUND Idén att fördjupa sig i projektet fick vi utifrån att enbart pojkar var inskrivna på Kortedalas heldagskolor ( heldagsskolan Lars Kaggsgatan var då i drift). Vi tror att flickor har lika stort behov av stödinsatser som pojkar. Det kan dock skilja på vilka former av insatser flickor och pojkar har behov av. Vår tes, att stödet fördelades sig ojämnt utifrån ett jämställdhetsperspektiv, stärktes efter ett seminarium i maj 2000 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Då gavs en rapport från flickprojektet som bedrivs vid Barn neurologiska kliniken under ledning av docent Svenny Kopp. Ett resultat av undersökningen är att det går 1,4 pojkar med DAMP/ADHD på varje flicka och inte 1 på 10 som man länge ansett. Svenny Kopp informerade om att flickor med dessa handikapp oftare är tysta och lugna före puberteten och först under puberteten blir utåtagerande. Pojkar är som regel utåtagerande redan vid skolstarten. Inlärningshandikappet är dock märkbart hos såväl flickor som pojkar. METOD Vi har valt att arbeta med 3R-metoden. De tre R;en står för representation, resurser och realia. Under de två första R;en går metoden ut på att samla in kvantitativa uppgifter. R1 Representation Det första R;et handlar om att kartlägga hur organisationen kring särskilt stöd utifrån kön ser ut i nämndens verksamhetsområde samt, hur stort antal flickor respektive pojkar som bedöms ha behov av särskilt stöd. För att hämta in uppgifter om antal valde vi att skicka ut en enkät till samtliga 1 till 5 rektorer i SDF Kortedala med förfrågan om hur det såg ut våren Enkäten bifogas som bilaga 1../1 R2 Resurser Det andra R;et gäller att undersöka hur resurser såsom pengar, tid och insatser fördelas mellan pojkar och flickor i verksamheten.

4 4 (7) R3 Realia Det tredje R;et, realia, handlar om kvalitativa värden. Kartläggningen om representation och resurser skall leda till kvalitativa frågor om varför det ser ut som det gör. Realia handlar om nämndens och förvaltningens sätt att fungera och om de tjänster som verksamheten producerar. BESKRIVNING AV PROJEKTORGANISATIONEN Organisation Initiativet till projektet togs av stadsdelschefen och förvaltningsledningen. Styrgruppen har bestått av verksamhetsområdescheferna (härefter kallade vo-chefer) för Barn & Ungdom samt Individ & Familj. Projektledare har varit Ing-Marie Larsson, Individ & Familj och Eva Karin Hallmyr, Barn & Ungdom. Projektledarna har haft till sin hjälp haft referensgrupper bestående av ledningsgruppen inom Barn & Ungdom, ungdomssekreterargruppen inom Individ & Familj samt ledningsgruppen för Strandängsskolan. Tidsram för projektet Projektstart april projektslut november Tidplan för processledarutbildningen Utbildningsträffar Eget arbete Uppgifter Del av slutrapporten februari 25/2-10/4 Projektplan Bakgrund, syfte april 13/4-24/5 R1+R2 Resultatredovisning maj 27/5-27/9 Läsning + R3 Analys sept. 30/9-1/11 Strategier Färdig rapport nov. Resurser Tidsåtgången har rymts inom ordinarie arbetstid för alla deltagarna. Projektledarna deltog i en processledarutbildning under 10 dagar. Dessutom har 1-2 timmar i veckan avsatt för inläsning av litteratur och ca 7 dagar för projektarbetet,. Kostnader för projektet har rymts inom befintlig budget. Återkoppling Två delrapporter har lämnats till styrgruppen och referensgruppen under perioden. SYFTE Vi vill att flickornas och pojkars behov av särkilt stöd skall tillgodoses utifrån behov. Vi vill undersöka hur de olika aktörerna hanterar stödet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Med jämställdhet menar vi att varje individs behov tillgodoses utifrån målen i skollagen oavsett kön. Vi vill undersöka om det var fler pojkar än flickor som fått extra beviljat stöd i årskurs 1-5 i Kortedalas skolor under våren Vi skall också undersöka om vi i så fall har ett annat förhållningssätt till flickors behov av extra stöd. Vi vill samtidigt försöka forma en modell som ger mer likvärdiga förutsättningar för insatser för både pojkar och flickor som har behov av särskilt stöd.

5 5 (7) Problemformulering Vi vill att flickornas och pojkars behov av särskilt stöd skall tillgodoses utifrån deras behov. Vi vill undersöka hur de olika aktörerna hanterar stödet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Med jämställdhet menar vi att varje individs behov tillgodoses utifrån målen i skollagen oavsett kön. MÅLDOKUMENT Skollagen Utgångspunkten för projektet ligger i den värdegrund som skollagen utrycker. Verksamheten i skolan skall utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande särbehandling. I skollagen står även att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Övriga styrdokument som reglerar särskilt stöd är grundskoleförordningen, LPO-94, SKOLFS som reglerar undervisning för asylsökande barn, samt lokala förskole-/skolplaner. Grundskoleförordningen I grundskoleförordningen regleras utvecklingssamtalen som är ett viktig möte mellan lärare, elev och förälder. I grundskoleförordningens 7 kap. 2 står att läsa läraren skall fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin skall läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas ( utvecklingssamtal). Paragraf 2 avslutas med utvecklingssamtal skall i vissa fall resulteras i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1. I grundskoleförordningen 5 kap. 1 har vi hämtat: om en elev behöver särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Vid utarbetandet av programmet bör samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare. Förskole-/skolplan I SDF Kortedalas förskole-/skolplan står att barnen och ungdomarna i förskolan/skolan skall mötas av respekt för sin person och det han/hon presterar. Verksamheten skall anpassas till deras förutsättningar och behov. Speciell uppmärksamhet måste riktas mot de barn och ungdomar som har behov av särskilt stöd och hjälp för sin utveckling under planperioden skall barn och ungdomar med behov av särskilt stöd få särkilt anpassat stöd och hjälp. REDOVISNING AV PROJEKTRESULTATEN Av Kortedalas samtliga 1513 skolpliktiga elever i årskurs 1-5 går, 1096 elever i Kortedalas egna skolor samt, 417 i andra skolformer. R1 Representation Vo-chef för Barn & Ungdom var tom februari 2000 en man. De flesta beslut om stöd för våren fattades medan han var chef. Barn & Ungdoms ledningsgrupp består förutom vo-chefen av sju kvinnor och tre män, samtliga är resultatenhetschefer. Till ledningsgruppen är två verksamhetssekreterare adjungerade. Av lärarna i de 56 klasser, fyra förberedelseklasser och den su-grupp (särskild undervisningsgrupp) som lämnat svar är 4 män och 52 kvinnor. Av de 1024 elever som omfattas av svaren är 490 flickor och 534 pojkar.

6 6 (7) R2 Resurser Resultat av enkäten Insats % fördelat på Flickor Sa tkr Pojkar Sa tkr snitt kostn. Speciallärare 41% 688,8 59% 991,2 8,2 Ungdoms. 29% 85,2 71% 208,8 5,0 FBK 41% 442,8 59% 637,2 30,0 Talpedagog 50% 180,0 50% 180,0 16,4 Handledning 31% 101,4 69% 225,9 12,6 Elevassistent 26% 1 315,6 65% 3 289,0 220,0 Psykolog 22% 44,1 79% 156,5 14,3 Köpta platser 0% 0 100% 1 645,0 247,2 Heldagsskola 0% 0 100% 1 100,0 366,7 SU grupp 0% 0 100% 1 080,0 90,0 Taxi 0% 0 100% 84,0 42,0 Summa insatser 23,4% 2 857,9 76,6% 9 597,6 Total kostnad: ,5 Med undantag för insats från talpedagogen, där lika många flickor som pojkar får hjälp, är pojkar mest representerade i samtliga former av stödinsatser. Flickor med stödinsatser utgör 13,1 % av samtliga elever Pojkar med stödinsatser utgör 23,8 % av samtliga elever 27,9 % av samtliga flickor erhåller stöd i någon form 45,0 % av samtliga pojkar erhåller stöd i någon form Resultatet årskursindelat I årskurs 1-2 var det 240 flickor och 239 pojkar. På skolorna arbetade 28 kvinnliga och 1 manlig lärare. 21,7 % (26 % av kostnaderna) av flickorna får särskilt stöd och 31,4 % (74 % av kostnaderna) av pojkarna fick särskilt stöd. För årskurs 1-2 uppgick kostnaden för stödet till 4 773,4 tkr. I årskurs 3 var det 69 flickor och 57 pojkar. På skolorna arbetade 5 kvinnliga och 1 manlig lärare. 17 % (38,8 % av kostnaderna) av flickorna fick särskilt stöd och 83 % (61,2 % av kostnaderna) av pojkarna fick särskilt stöd. För årskurs 3 uppgick kostnaden för stöd till 2 646,2 tkr. I årskurs 4 var det 76 flickor och 81 pojkar. På skolorna arbetade 6 kvinnliga och 1 manlig lärare. 27,6 % (26 % av kostnaderna) av flickorna fick särskilt stöd och 42 % (74 % av kostnaderna) av pojkarna fick särskilt stöd. För år 4 uppgick kostnaden för stödet till 1 326,3 tkr. I årskurs 5 var det 94 flickor och 138 pojkar. På skolorna arbetade 8 kvinnliga och 1 manlig lärare. 12,8 % ( 27 % av kostnaderna) av flickorna fick särskilt stöd och 27,5 % (73 % av kostnaderna) av pojkarna får särskilt stöd. För årskurs 5 uppgick kostnaden för stödet till 1 134,1 tkr.

7 7 (7) I förberedelseklasserna var det 11 flickor och 19 pojkar. I klasserna arbetade 3 kvinnliga lärare. Ingen av de 11 flickorna har annan stödinsats än förberedelseklass. 61,5 % av pojkarna har ytterliggare stödinsatser än förberedelseklass. För förberedelseklassen uppgick kostnaden till 1 332,8 tkr. R-3 Realia Den enskilde läraren eller arbetslaget anser att en elev har behov av stöd. Läraren pratar med förälder och elev om hur han/hon ser på elevens behov vid utvecklingssamtal. Elevens behov tas därefter upp på elevvårdskonferens. Elevvårdskonferensen ligger sedan till grund för beslut om insats lokalt på skolan, eller ansökan om extra resurs från vo-chefen. Beslut som medför extra kostnader fattas av vo-chefen efter samråd med en verksamhetssekreterare och en resultatenhetschef. Insatserna är riktade till en enskild individ och det är den individen som blir bärare av problemet. REFLEKTIONER Visionen är att alla, både pojkar och flickor, får förutsättningar att uppnå skolans mål. Detta betyder att alla, både pojkar och flickor, får förutsättning att lära sig läsa, skriva och räkna. Det innebär dessutom att både pojkar och flickor i årskurs 1-5 skall trivas i sin skolmiljö i Kortedalas skolor. Vår enkätundersökning visar att pojkar i större grad än flickor kommer i åtnjutande av stödinsatser. Vad beror detta på? Stödet ges till utåtagerande pojkar, men har tysta flickor inte behov av stöd? Söker man som pedagog stöd för den som stör eller för den med inlärningssvårigheter? Stödet fungerar ibland så att den socialt orolige pojken skiljs ut från gruppen. Åtgärden innebär att risken för socialt utanförskap ökar i stället för att förebyggas. Den enda insats som är jämt fördelad mellan pojkar och flickor är talpedagogens insats. Vår teori är att denna insats är förstålig. Talsvårigheter är ett konkret problem och verkar därför vara lättare att tillgodose utifrån elevernas behov. Resultatet ger oss ett intryck av att Barn & Ungdom har för kortsiktigt perspektiv på stödinsatserna. Känslan är att skolan hanterar stödbehovet som en överlevnadsstrategi och inte utifrån elevernas långsiktiga behov. För att undersöka om så är fallet kan det vara av intresse att intervjua slumpvis valda lärare utifrån den bild de sammanställda enkätsvaren ger. För att bevilja rätt insatser för eleven krävs att lärare och ledning ser på situationen ur fler perspektiv än tidigare. Barn & Ungdom behöver fundera på om de ca 12,5 miljoner kr som per år läggs på stödinsatser för elever i årskurs 1 5 är utnyttjade på bästa sätt. Det är angeläget att ledningsgruppen för Barn & Ungdom samt pedagoger och övrig personal får ta del av jämtegreringsprojektets resultat. Projektledarna skall tillsammans med ledningsgruppen planera hur informationen skall spridas. Inom verksamhetsområdet bör ett diskussions forum skapas, där pedagoger och chefer kan diskutera metoder och utbyta erfarenheter kring stödinsatser för elever. Detta kan t ex ske genom att en grupp pedagoger och ledare går igenom stödansökningar och utifrån detta diskuterar metodfrågor mm. Vi anser att pedagoger och ledning behöver bättre instrument för att bedöma när behovet av särskilda insatser är relevanta. Bedömningen bör göras utifrån en kunskap om både barnets individuella förhållanden och förhållandet i gruppen i syfte att öka kunskapen angående särskilda insatser för både flickor och pojkar.

8 8 (7) Handlingsplan Information om jämtegreringsprojektet Som ett första steg föreslår vi att en information och diskussion med ledningsgruppen för Barn & Ungdom, samt att pedagoger och övrig personal får jämtegreringsprojektets resultat och analyser. Vi kommer då att gå igenom och diskutera jämtegrerings-rapporten. Projektledarna träffar ledningsgruppen den 9 november kl , vid denna träff bokas tider för information per skolenhet. Förbättra och förändra förfarandet Vi kan konstatera att Kortedala har 11 definierade stödformer (elevassistent, su-grupp, handledning, psykolog, talpedagog, köpta platser, speciallärare, heldagsskola, svenska 2, taxi, ungdomssekreterare). Vi ser att dessa stödformer behöver förändras. En arbetsgrupp har utsetts av ledningsgruppen för Barn & Ungdom för att arbetar fram förslaget. Särskilt intresse skall riktas mot flickors behov av stöd. Arbetet skall vara klart senast Hösten Forma förutsättningar för fler instrument Pedagoger och ledning behöver bättre instrument för att bedöma behovet av när särskilda insatser är relevanta. En modell för individuella utvecklingsplaner för både pojkar och flickor ska utformas. En arbetsgrupp utses av Barn & Ungdoms ledningsgrupp där både ledare och pedagoger ur verksamheten ingår. Arbetet påbörjas i slutet på november. Målet är att modellen för individuella utvecklingsplaner skall vara väl förankrat och användas på samtliga skolor from ht Ekonomisk uppföljning utifrån ett könsperspektiv För att fortsättningsvis kunna följa upp arbetet med särskilt stöd föreslår vi att uppföljningen även ekonomiskt blir utifrån kön. Chefen för Barn & Ungdom ger uppdraget till ekonomiavdelningen att utarbeta en enkel blankett där det även i redovisningen finns med ett könsperspektiv. Pedagogisk plattform för diskussion om särskilt stöd För att få en grund för en pedagogisk plattform om särskilt stöd, utser ledningsgruppen representanter från de olika resultatenheterna. Dessa pedagoger diskuterar tillsammans med representant från ledningsgruppen hur denna plattform kan se ut. Under våren, i samband med att arbetet med att söka resurser för särskilt stöd för hösten 2001 påbörjas, börjar gruppen arbeta. För att bredda diskussionen bildas referensgrupper på de skolor som har representanter i gruppen.

9 9 (7) Bil. 1 GÖTEBORGSD STAD KORTEDALA Svar senast torsdagen den 18 maj till Eva-Karin på Er heldag Barn & Ungdom Individ & Familj Till Gunilla Stenklef JÄMTEGRERINGS PROJEKT KORTEDALA - ELEVER ÅR 1-5 MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SOM HAR BEHOV AV EXTRA RESURSER Som du redan känner till arbetar Eva-Karin Hallmyr och Ing-Marie Larsson i ett projekt Jämtegrering anordnad av Gbg Stad. SDF Kortedala har valt följande frågeställningar. Vi vill undersöka om det är fler pojkar i än flickor, som får extra stöd i årskurs 1-5 i Kortedalas skolor. Vi vill undersöka om vi i så fall har ett annat förhållningssätt till flickors behov av extra stöd. Vi vill samtidigt försöka forma en modell som ger mer likvärdiga förutsättningar för insatserna för både pojkar och flickor som har behov av särskilt stöd. Nedanstående enkät syftar till att skapa ett första underlag. Lämna in Dina enkäter till Eva-Karin på heldagen den 18 maj. Lycka till Ing-Marie och Eva Karin

10 10 (7) Skola Fjällboskolan Klass 1 A 1. Antal barn 10 st varav 4 pojkar 6 flickor Som Ni vet har Barn & Ungdom en arbetsgrupp, stödgruppen som har definierat särkilt stöd för eleverna. Vi utgår från denna definitionen. Definiera alla barn dvs även de som rektor beslutat om att inte gå vidare med. Behov av stöd/avslag- antal Flickor Flickor Har stöd/beviljatantal Pojkar Pojkar elevassistent su-grupp handledning psykolog talpedagog köpta platser taxi modersmålsundervisning studiehandledning svenska 2 förberedelsegrupp speciallärare heldagsskola ungdomssekreterare placerade elever