Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande

Transkript

1 Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande

2 Varför jämställdhetsintegrera satsningar på företagande? Sverige behöver fler nya och fler konkurrenskraftiga företag. För att bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv behöver de aktörer som arbetar med att främja företagande och näringslivsutveckling bemöta sina kunder likvärdigt, oavsett kön, ålder och bakgrund. En hållbar tillväxt förutsätter bland annat att offentliga resurser som går till att främja företagande fördelas både till kvinnors och mäns företag och till branscher som domineras av kvinnors respektive mäns företag. Målet med jämställdhetsintegrering i det regionala tillväxtarbetet är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande och få tillgång till resurser för tillväxt. Den här guiden ska hjälpa dig som arbetar med att främja att företag startas och utvecklas att föra in ett jämställdhetsperspektiv i ditt arbete. Vad är jämställdhetsintegrering? Jämställdhetsintegrering innebär (om-)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen hos de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. (Enligt Europarådets definition). Könsuppdelad statistik Könsuppdelad statistik är grunden i all jämställdhetsintegrering. All officiell statistik ska enligt lag vara uppdelad på kvinnor och män. Syfte med att all statistik som handlar om individer ska vara uppdelad utifrån kön är att kunna visa kvinnors och mäns olika villkor, behov och förutsättningar. Men stanna inte vid att ta fram siffrorna! Det är viktigt att göra en analys av statistiken för att se vad kvinnor och män som företagare och anställda har för förutsättningar och villkor. 2

3 Vad innebär det att jämställdhetsintegrera? Att jämställdhetsintegrera olika typer av stöd till företag innebär att förhållanden och villkor för både kvinnor och män synliggörs, till exempel vilka som får ta del av rådgivning, får platser i inkubatorer eller om regionala projektmedel fördelas till både kvinno- och mansdominerade branscher. Det handlar om att arbeta med alla delar i processen från information och rådgivning till handläggning, beslut och utvärdering. Fem steg i att fördela regionala projektmedel: 1) information, marknadsföring och utlysning 2) dialog och rådgivning 3) ansökningsförfarande 4) handläggning, bedömning och beslut och 5) uppföljning och utvärdering. Vilka förutsättningar och villkor har kvinnor och män när det gäller att starta, driva och utveckla företag? Vad behöver vi ändra för att det ska bli jämställt? Det är några av de viktigaste frågorna att ställa när man ska jämställdhetsintegrera hanteringen av stöd för att utveckla företag. Den modell som beskrivs i figuren nedan är inspirerad av processen att fördela regionala projektmedel, men den kan användas även inom andra områden där medel ska fördelas till nyföretagande och företagsutveckling. Det är viktigt att göra en kartläggning och en analys i varje steg och att utifrån kartläggningen och analysen arbeta med att utforma konkreta åtgärder och aktiviteter. Läs mer om konkreta tips om hur du kan gå till väga i processens olika steg. Modell för regionala projektmedel Styrning och ledning Information marknadsföring och utlysning Dialog och rådgivning Ansökningsförfarande Handläggning bedömning och beslut Uppföljning utvärdering Kartläggning och analys Vilka når vi idag? Hur bemöter vi idag? Hur efterfrågar vi idag? Hur bedömer vi idag? Hur utvärderar vi idag? Åtgärd/insats Hur kan vi nå fler? Hur kan vi bemöta bättre? Vad kan vi efterfråga mer? Hur kan vi bedöma istället? Hur kan vi också utvärdera? 3

4 VAD INNEBÄR DET ATT JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERA? Information och marknadsföring KARTLÄGGNING OCH ANALYS EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER/INSATSER Gör en genusgranskning av utlysningstext, hemsida, broschyr och annat material. Viktiga frågor att ställa: Förekommer män och kvinnor i bild och text? På vilket sätt framställs de? Förmedlar vi en stereotyp bild av kvinnor och män t.ex. som företagare, innovatörer eller entreprenörer? Riktar vi oss uttalat till mans- eller kvinnodominerade branscher? Gör också en kartläggning och analys av informationskanaler. Viktiga frågor att ställa: I vilken typ av sammanhang syns vi till vilka brukar vi informera? Vilka andra potentiella forum finns? Använder vi oss av redan upparbetade nätverk? Riktar sig dessa nätverk främst mot mans- eller kvinnodominerade branscher? Kartlägg alternativa kanaler/nätverk. Ta fram genusmedvetet informationsmaterial och se över illustrationer, exempel och språk. Använd nya kanaler för att nå ut med information, till exempel organisationer som inte finns med på den vanliga sändlistan. Använd riktade eller särskilda utlysningar för att nå till grupper som tidigare inte har tagit del av resurserna. Ge i öppna utlysningar exempel på branscher som kan söka (för att uppmuntra underrepresenterade branscher och grupper att söka). Formulera uppföljningsbara mål för hur rätt målgrupp ska nås genom information och marknadsföring så att ert arbete kan utvärderas. Sätt på dig genusglasögonen! För att kunna analysera könsuppdelad statistik eller på något annat sätt granska ett material eller en företeelse ur ett jämställdhetsperspektiv krävs kunskap om genus, normer och makt. Det brukar kallas genusglasögon. Många säger sig vara könsneutrala, vilket innebär att kön inte spelar någon roll. Men i själva verket är de ofta könsblinda, dvs. att de saknar medvetenhet om kön och genus. För att kunna göra jämställdhetsanalyser är det bästa att vara genusmedveten, vilket innebär att se genus som något socialt skapat, vara medveten om relevanta könsskillnader och aktivt arbeta för att skapa lika villkor. 4

5 VAD INNEBÄR DET ATT JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERA? Dialog och rådgivning KARTLÄGGNING OCH ANALYS EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER/INSATSER Gör en kartläggning och analys av när och på vilket sätt dialog förs med olika aktörer och mottagare av medel. Viktiga frågor att ställa: Ställer vi samma frågor till kvinnor och män? Finns det skillnader i hur kvinnor och män bemöts? Ges samma eller lika mycket information till kvinnor och män? Förstärker vi stereotypa förväntningar på kvinnor och män genom vårt sätt att tala och bemöta? Har vi olika förväntningar på hur män och kvinnor ser på finansiering? Har vi olika förväntningar på kvinnors och mäns idéer om möjligheter att kombinera företagande och familjeliv? Ta fram rutiner för rådgivningsmöten och andra standardiserade möten för att säkerställa genusmedveten dialog och rådgivning. Se till att samma frågor ställs oavsett om du träffar en kvinna eller en man. Genom så kallad kollegial granskning (peer review) kan omedvetna skillnader i bemötandet av kvinnor och män upptäckas. Låt en kollega sitta med vid möten och rådgivningstillfällen och diskutera resultatet efteråt. Säkerställ att nyckelpersoner, som exempelvis handläggare, coacher, rådgivare med flera har rätt kompetens inom genus och genusmedvetet bemötande. Var normkritiska i ert bemötande! Låt inte egna förutfattade meningar, normer och värderingar styra dialogen. Gör löpande stickprov för att se hur ert bemötande uppfattas. Formulera uppföljningsbara mål för bemötande så att ert arbete kan utvärderas. 5

6 VAD INNEBÄR DET ATT JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERA? Ansökningsförfarande KARTLÄGGNING OCH ANALYS EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER/INSATSER Gör en genomlysning av ansökningsblanketter, guider för sökanden och andra delar av ansökningsförfarandet. Viktiga frågor att ställa: Finns utrymme i ansökningsblanketten att beskriva hur kvinnor och män ska ta del av projektet? Ställs krav på könsuppdelad statistik? Finns mål för jämställdhet och beskrivningar hur dessa ska uppnås? På vilket sätt förväntas projektägarna bidra till ökad jämställdhet genom att ta del av medlen? Är ansökningsblanketten/guiden för sökande tillräckligt detaljerad när det gäller beskrivningen av hur projektägarna ska gå till väga? Säkerställ att sökande genom ansökningsblanketten ska redovisa hur ett jämställdhetsperspektiv införlivas (från problemformulering och syfte till mål, målgrupp, insatser, uppföljning). Ställ krav på att projekten redovisar hur många kvinnor och män som kommer att nås av projektet (dvs. könsuppdelad statistik). Ställ krav på att projekten redovisar en plan för hur resurserna ska fördelas på ett jämställt sätt mellan kvinnor och män (dvs. könsuppdelad statistik). Erbjud processtöd och kompetensutveckling inom jämställdhetsintegrering till beviljade projekt. Formulera uppföljningsbara mål för hur ansökningsförfarandet ska gå till så att ert arbete kan utvärderas. Alltid män och kvinnor, men inte bara män och kvinnor Intersektionalitet är det begrepp som används för att beskriva hur kön samverkar med andra faktorer. Inom jämställdhetsintegrering ska kategorin män och kvinnor alltid finnas med, men den räcker inte alltid för att förklara hur vi blir uppfattade och bemötta. I skapandet av genus samspelar kön men andra sociala kategorier som till exempel etnicitet, sexualitet, könsöverskridande identitet och uttryck, funktionsnedsättning, religiös tillhörighet, ålder och social klass. Ett intersektionellt perspektiv i jämställdhetsintegrering fördjupar och förbättrar analys och möjliga åtgärder. Tänk på det när du läser checklistorna som finns med i denna guide. 6

7 VAD INNEBÄR DET ATT JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERA? Handläggning, bedömning och beslut KARTLÄGGNING OCH ANALYS EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER/INSATSER Gör en genusanalys av handläggning, beslut och bedömning. Viktiga frågor att ställa: Av de ansökningar som kommit in, hur ser fördelningen ut mellan kvinno- och mansdominerade branscher och mellan kvinno- och mansägda företag? Speglar de regionen? Av de ansökningar som beviljas, hur ser fördelningen ut mellan kvinno- och mansdominerade branscher och mellan företag som drivs av kvinnor respektive män? Speglar de regionen? Har besluten prövats ur ett jämställdhetsperspektiv, dvs. hur påverkar detta beslut kvinnor respektive män? Hur bedöms projektens jämställdhetsintegrering? Kan ett projekt nekas medel om jämställdhet inte har beaktats? Finns möjlighet till dialog med medelsökande under bedömning? Säkerställ genuskompetens hos beslutsfattare. Ta fram rutiner för att säkerställa en genusmedveten bedömning.* Ta fram rutiner för bedömning av ett projekts jämställdhetsintegrering Tänk tvärtom! Fråga dig själv: hade vi fattat samma beslut om det var en man (istället för en kvinna) och tvärtom? Formulera uppföljningsbara mål för handläggning, bedömning och beslut så att ert arbete kan utvärderas. * Läs mer om jämställda beslut i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys. Se lästips! Vi ställer krav på att de projekt som beviljas projektmedel ska vara jämställda. Samtidigt arbetar vi för att förbättra våra handläggares genusmedvetenhet och analyserar hur könsfördelningen ser ut i branscherna som de projekt som beviljas projektmedel tillhör. SARA PEJOK, ANSVARIG FÖR PILOTPROJEKTET FÖR JÄMSTÄLLDHETS INTEGRERING AV FÖRETAGSFRÄMJANDE I REGION VÄSTERBOTTEN. 7

8 VAD INNEBÄR DET ATT JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERA? Uppföljning och utvärdering KARTLÄGGNING OCH ANALYS EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER/INSATSER Ta fram en mållogik och sätt utifrån denna upp vad man brukar kalla SMARTA mål. Viktiga frågor att ställa: Är målen Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och framförallt Tidssatta? Ställs krav på statistik uppdelat på kvinnor och män? Följs projekten upp ur ett jämställdhetsperspektiv (från problemformulering och syfte till mål, målgrupp och insatser)? Finns det resurser avsatta för uppföljning av jämställdhetsintegrering? Ta fram en strategi för utvärdering av jämställdhetsintegrering. Säkerställ att de data (t.ex. könsuppdelad statistik) som krävs samlas in, vilket är grunden för uppföljning/utvärdering. Bygg upp en databas. Ta fram rutiner för att på ett strukturerat sätt genomföra uppföljning och att det är möjligt att genomföra utvärderingar över tid. Säkerställ att uppsatta jämställdhetsmål mäts och utvärderas. Ett sätt att följa upp och utvärdera jämställt bemötande är genom kollegial granskning (peer review). Säkerställ att resultatet kommuniceras på ett bra sätt även utanför projektgruppen informera också ut i främjandesystemet och bland företagen. Och sist men inte minst: utvärderingen ska användas som utgångspunkt för fortsatt förändringsarbete. Uppföljning är viktigt och pågår under arbetets gång. Vi träffar de aktörer som ingår i vårt pilotprojekt för jämställdhetsintegrering och stämmer av med dem vad fungerar bra, vad fungerar inte bra, hur kan vi förändra? Utvärdering kommer också att göras med dem när det nya systemet har fungerat ett tag kanske efter ett år. EVA-KARIN WEDIN, SÄRSKILT SAKKUNNIG I JÄMSTÄLLDHET, LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLAND 8

9 VAD INNEBÄR DET ATT JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERA? Använd 4R-metoden Är du osäker på hur du ska komma igång med jämställdhetsintegrering i din verksamhet? 4R-metoden är en bra start! Det är en väl beprövad och genomarbetad metod för kartläggning, analys och åtgärder. Den innehåller såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter av jämställdhetsintegrering. De fyra R:en står för: 1. Representation: Hur många kvinnor och män finns som beslutsfattare och som mottagare (brukare eller kund) av en verksamhet? 2. Resurser: Hur fördelas resurser (tid, lokaler, pengar, insatser etc. på en detaljerad nivå) till kvinnor och män? 3. Realia: Varför ser könsfördelning och resursfördelning ut som den gör? Här görs en analys av de två första stegen. Vilka könsmönster kan förklara eventuell ojämställdhet och hur hänger dessa samman med stereotypa uppfattningar om kvinnor och män? För att lyckas med analysen krävs kunskap om jämställdhet och genus, även kopplat till verksamhetsområdet. 4. Realisera: Hur gör vi vår verksamhet mer jämställd? Som ett sista steg skapas en handlingsplan med nya mål och åtgärder. Gå in på sidan och läs mer om 4R-metoden och även andra metoder som kan inspirera och underlätta arbetet. 9

10 Några avslutande ord Jämställdhetsintegrering är ett förändringsarbete. En viktig del av detta förändringsarbete handlar om ledarskap och att fokusera på att ta fram en strategi och se till att den genomförs. Strategin behöver innehålla både VAD som ska göras och HUR det ska genomföras. Är ledningen drivande i jämställdhetsarbetet? Kan du svara ja på påståendena nedan så har ni kommit en bra bit på väg! Ledningen visar att det är viktigt med jämställdhetsintegrering. Ledningen initierar, ansvarar för och sätter upp såväl långsiktiga som kortsiktiga mål. Ledningen är tydlig i kommunikationen till medarbetarna om det jämställdhetsarbete som ska genomföras. Ledingen ser till att olika personalgrupper deltar i förändringsarbetet, inte enbart nyckelpersoner. Ledningen ger mandat i form av tid och resurser samt följer upp jämställdhetsarbetet. Små och stora framgångar firas och ges uppmärksamhet inom organisationen. Vi har en för gubbig struktur i näringslivet. Vi vill skapa en positiv utveckling där kvinnor och män vill verka. Jämställdhetsintegrering är ledningens ansvar. Om inte ledningen tar sitt ansvar är risken stor att det inte blir något. Det är avgörande att ledningen synliggör och betonar vikten av en sådan här fråga. HÅKAN BRYNIELSSON, REGIONDIREKTÖR REGIONFÖRBUNDET KALMAR LÄN 10

11 Lästips För den som vill veta mer ger följande publikationer en utmärkt fördjupning. ESF Jämt (2012) Gör! En grundläggande handbok om jämställdhetsintegrering fylld med många praktiska övningar, checklistor och diskussionsunderlag jamstall.nu En national portal för frågor om och arbete med jämställdhet där det bl.a. går att ta del av ny forskning, praktiska verktyg och aktuell information inom området JämställdhetsBarometern En portal med kartläggning av i vilken utsträckning kvinnor och män tar del av företagsfrämjandesystem samt ett flertal checklistor och verktyg för vidare arbete med jämställdhetsintegrering JämStöd (2007) JämStöds Praktika Metodbok för jämställdhetsintegrering Grundläggande handbok om jämställdhetsintegrering som legat till grund för de flesta metoder för jämställdhetsintegrering i Sverige SCB (2004) Könsuppdelad statistik Ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys genomgång av varför könsuppdelad statistik behövs samt hur den bör sammanställas, presenteras och analyseras Sveriges kommuner och landsting (2012) Checklista för jämställdhetsanalys Ett verktyg för jämställda beslut som hjälper handläggare och beslutsfattare att införliva ett jämställdhetsperspektiv i beredning och beslut av ärenden. Sveriges Kvinnolobby (2008) Pengar nu! En handbok i gender budgeting Genomgång hur jämställdhetsintegrering kan påbörjas redan vid budgeteringen, fokus på offentligt sektor men teorin är applicerbar även inom den privata sektorn Tillväxtanalys (2012) Indikatorer för uppföljning av regional tillväxt Förslag till indikatorer som kan användas för att integrera jämställdhetoch integrationsperspektiv i redovisning inom regional tillväxtarbete Tillväxtverket (2010), Kunden i fokus professionell affärsrådgivning. Handledning för utbildare (info 0160) Tillväxtverket (2011) Att välja jämställdhet Genomgång om hur jämställdhetsarbete bidrar till tillväxt och hur jämställdhetsperspektivet ska kunna stärkas inom det regionala tillväxtarbetet Tillväxtarbetet (2013), Vision: hållbar tillväxt hur kan kvinnors företagande integreras i tillväxtarbetet? (inf0 0523) Winnet Västra Götaland (2012) Arbetsbok För ökat jämställdhetsperspektiv vid företagsrådgivning Praktiskt metodmaterial för arbete med jämställdhetsintegrering vid företagsrådgivning 11

12 Tillväxtverket Swedish Agency for Economic and Regional Growth Tel Sverige behöver fler nya och fler konkurrenskraftiga företag. För att bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv behöver de som arbetar med att främja företagande och näringslivsutveckling bemöta sina kunder likvärdigt, oavsett kön, ålder och bakgrund. Målet med jämställdhetsintegrering i arbetet för tillväxt är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande och få tillgång till resurser. Den här guiden ska hjälpa dig som främjar företagande att föra in ett jämställdhetsperspektiv i ditt arbete. Info Produktion: Ordförrådet. Mars