Projektdirektiv för Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling
|
|
- Ulla Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kommunstyrelsens handling nr 29/2011 Projektdirektiv för Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling Datum: Handläggare: Anna Johansson
2 2 (15) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 REVISIONSHISTORIA... 4 BAKGRUND... 5 SYFTE OCH MÅL MED PROJEKTET... 5 TERMINOLOGI OCH FÖRKORTNINGAR... 6 OMFATTNING OCH RESULTAT... 8 Omfattning och innehåll... 8 Avgränsningar... 8 Form för resultat... 9 ÖVERLÄMNING OCH GODKÄNNANDE AV RESULTAT... 9 KOPPLINGAR TILL OCH SAMBAND MED ANDRA VERKSAMHETER... 9 KONTAKTYTOR OCH INTRESSENTER... 9 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV PROJEKTPLAN Genomförande TIDPLAN MED MILSTOLPAR OCH BESLUTSPUNKTER Kriterier för godkännande av milstolpar och faser ORGANISATION OCH ARBETSFORMER Roller och ansvar Resurser Kostnader Kommunikation ANVISNINGAR FÖR KVALITETSSÄKRINGSAKTIVITETER... 13
3 3 (15) Granskning av resultatet och projektet Risker och konsekvenser PROJEKTAVSLUT REFERENSER... 15
4 4 (15) Revisionshistoria Reviderat den Reviderat av Version Anna Johansson Anna Johansson Anna Johansson 3
5 5 (15) Bakgrund Utvecklingsarbetet, Genusmedveten styrning, påbörjades år Katrineholms kommun fick då statligt stöd genom den första utlysningen av stöd från Sveriges Kommuner och Landstings program för Hållbar Jämställdhet. Resultatet blev ett jämställdhetsintegrerat styrsystem (KF , 5). Det innebär att kommunens verksamheter medvetet ska hantera det som påverkar och skapar olika former av skillnader för flickor och pojkar, kvinnor och män. Strukturen för detta finns, men för ett för ett långsiktigt hållbart arbete med jämställdhetsintegrering behövs såväl struktur som process - i kombination. Nästa steg är att säkra den andra delen, processdelen. För detta projekt innebär det att implementera metoder i enlighet med den systematiska modell, Trappan, kommunen följer i arbetet med jämställdhetsintegrering. Med utgångspunkt i trappan är nästkommande utvecklingssteg trappsteg 4 och 5, vilket innebär att kommunens verksamheter ska inventeras, kartläggas och analyseras genusmedvetet. Kommunfullmäktige har slagit fast följande: Vår utgångspunkt är att vårt samhälle präglas av en manlig norm. Det får konsekvenser för oss i kommunen när vi ska bedriva våra verksamheter och det betyder att om vi inte gör något aktivt åt saken så kommer styrningen framförallt att gynna män. Därför vill vi att styrsystemet ska bidra till att minska ojämställdheten. Vår tanke med att styra genusmedvetet är att vi bland annat använder olika metoder för att synliggöra var och på vilket sätt resurser och makt fördelas olika mellan könen och utifrån detta medvetet styra för att omfördela resurser och makt, så att män och kvinnor, flickor och pojkar kan ta del av detta på lika villkor. (KF , 5) Genom den andra utlysningen av stöd från Hållbar jämställdhet har Katrineholms kommun beviljats stöd för att säkra hållbarheten i jämställdhetsarbetet. Kommunledningsförvaltningen svarar med det här direktivet upp mot den politiska inriktning för jämställdhetsintegrering som beskrivs i gällande kommunplan. Kvinnor och män ska ha samma makt och förutsättningar att forma samhället och sina egna liv. Kommunen har ett stort ansvar för att det ska bli verklighet i Katrineholm. Alla kommunala verksamheter ska bidra till arbetet med jämställdhet. Beslutet om att all verksamhet ska jämställdhetsintegreras ska genomföras under mandatperioden. Det innebär att alla verksamheter kontinuerligt ska analyseras och vidareutvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv. (KF ) Syfte och mål med projektet Syftet med Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling är att vidareutveckla och stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter, att säkra hållbarheten i styrningen av jämställda verksamheter. För detta ska metoder för inventering, kartläggning och analys implementeras i hela kommunkoncernen. En processledargrupp med representanter från varje förvaltning kommer att utbildas i syfte att sprida kunskaper och medvetenhet.
6 6 (15) Det långsiktiga målet är att kommunens bemötande, service och resursfördelning ska ske på lika villkor för kvinnor och män, flickor och pojkar. Terminologi och förkortningar Nedan förklaras begrepp som är centrala för projekt Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling: Genus Ett analytiskt begrepp som främst används inom vetenskap och forskning. Det betecknar socialt och kulturellt kön, det vill säga de egenskaper och förmågor som vårt samhälle knyter till kvinnor respektive män. Vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, genus, förändras och omskapas över tid. Genus handlar alltså inte om det biologiska könet, utan om hur könsskillnader konstrueras och symboliseras, hur de präglar och uttrycks i relationer, institutioner, lagar, texter, bilder osv. Denna teori är ett sätt att förstå orsakerna till det Genusmedvetenhet I kommunens arbete med jämställdhet där bidrar till att uppnå visionen om ett jämställt samhälle ska vi ha kunskaper om genussystemet. Genussystemet och den ojämna makt och resursfördelning mellan könen som detta system skapar och ständigt återskapar är grunden till det ojämställda samhället. Det är centralt med en genusmedvetenhet för att förstå orsakerna till att ojämställdheten består. Det är vikigt med en gemensam plattform som utgångspunkt i jämställdhetsintegreringsarbetet. Genussystemet Teorin om genussystemet är uppbyggt på 2 principer, isärhållande och över- och underordning. Könens isärhållande, kvinnor och män systematiskt befinner sig på olika arenor exempelvis på separata arbetsmarknader Mäns överordning och kvinnors underordning, män som grupp betraktat är vinnare i genusordningen Denna teori är ett sätt att förstå orsakerna till det ojämna maktförhållandet mellan kvinnor och män. Dessa strukturer måste förändras för att ökad jämställdhet skall uppnås. Jämställdhet Jämställdhet blandas ibland ihop med begreppet jämlikhet. Men jämlikhet och jämställdhet betyder olika saker. Jämlikhet handlar om alla människors lika värde oavsett etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Jämställdhet har en mer avgränsad innebörd och betyder att ingen människa ska diskrimineras på grund av sitt kön. Alla människor ska ha samma rättigheter oavsett om de är kvinnor eller män.
7 7 (15) Jämställdhetsintegrering En strategi för att uppnå jämställdhet. Antagen av världens länder i Peking 1995 och av den svenska regeringen i och med propositionen "Delad makt delat ansvar (Prop. 1993/94:147). Strategin innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i ordinarie sakfrågor, i alla led i beslutsprocessen och verksamheten. Jämställdhet skall uppnås genom att förändra normer, omfördela makt och resurser i den ordinarie verksamheten. Arbetet ska utföras av dem som normalt arbetar i verksamheten. Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt besluts- fattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. (Definitionen är formulerad av Europarådet och används inom EU) Jämställdhetspolitiska mål Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, vilket innebär följande fyra delmål: Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dessa mål är den inriktning vi har på nationell nivå och som vi ska bidra till att uppnå. Trappan För att arbetet med genusmedveten styrning ska bli långsiktigt hållbart krävs att vi har en systematik för hur jämställdhet ska bli en naturlig del av kommunens sätt att styra. Den modell som kommunfullmäktige beslutat använda för detta är Jämstöds 1 modell Trappan. Det är en utvecklingstrappa, innehållande åtta trappsteg som ska säkerställa att jämställdhetsperspektivet/genusperspektivet medvetet beaktas i styrsystemets alla delar, se figur 1. 1 Statlig kommitté som tillsattes år 2005 av dåvarande regeringen, för att ta utveckla och förbättra metoder för jämställdhetsintegrering. Metoder för inventering, kartläggning och analys av verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. Under april 2007 avslutades kommitténs uppdrag.
8 8 (15) Omfattning och resultat Omfattning och innehåll Figur 1 Projektet omfattar kommunens samtliga verksamheter och vid projektavslut ska förutsättningar finnas för att hitta och kartlägga könsmönster och att kunna genomföra könskonsekvens- eller jämställdhetsanalyser. Som ett led i denna utveckling bör ett mätbart resultat vara en ökad efterfrågan av ovan nämnda kartläggningar och analyser i beslutsunderlag. Varje förvaltning ska under projektet ta fram en handlingsplan för jämställdhetsintegreringsarbetet, för att säkra hållbarheten. Projektet påbörjas under hösten 2011 och löper t o m oktober Då upphör stödet från Sveriges kommuner och landstings program för Hållbar Jämställdhet. F F F i g u r 1 Figur 1 Figur 1 Avgränsningar Projekt-/processledarens ansvar är att utbilda och stötta de av förvaltningarna utsedda processledarna, inte att själv utföra kartläggningar och analyser av verksamheter. Kunskapen och medvetenheten måste förankras och spridas. Projektet omfattar hela kommunkoncernen. Projektets ansvar är att skapa förutsättningar för att kartläggningar och analyser i ett jämställdhetsperspektiv ska bli en del av det ordinarie arbetet. Det faller däremot inte inom projektets ansvarsområde att jämställdhetsintegrera all kommunal verksamhet, det är ett gemensamt ansvar bland chefer och medarbetare där chefer har ett stort ansvar i att efterfråga resultat.
9 9 (15) Form för resultat Vid projektets avslut har genusmedvetenheten spridits på förvaltningarna. Organisationen har kunskap och förståelse för utgångspunkten till ojämställdhet i samhället och våra verksamheter, kunskaper om metoder för att synliggöra ojämställdhet, kunskap om det systematiska arbetssätt vi följer genom modellen Trappan. Överlämning och godkännande av resultat Resultatet beskrivs och överlämnas till kommunstyrelsen för godkännande i form av en avslutsrapport. I resultatet ska ett förslag för det fortsatta arbetet finnas beskrivet. Utsedd styrgrupp ansvarar för den löpande uppföljningen av projektet. Kopplingar till och samband med andra verksamheter Projektet har kopplingar till samtliga verksamheter, och samtliga förvaltningar kommer att avsätta resurser i form av tid för processledning. Det är också viktigt att projektledaren kommunicerar kommande kompetensutvecklingsbehov med berörda inför kommande strategiska utbildningssatsningar. Arbetet med jämställdhetsintegrering har en tydlig koppling till kommunens strategiska kompetensplanering. Kontaktytor och intressenter Intressenter inom kommunen är: Politiker politiken har angivit mål och inriktning för jämställdhetsintegreringsarbetet i budget och kommunplan och behöver kontinuerlig återkoppling. Koncernchefsgruppen viktiga för styrningen. Kommunmedlemmar ytterst handlar projektets mål att kvalitetssäkra kommunens service och resursfördelning. Planeringsstrateg Kontaktytor: Företrädare för Hållbar Jämställdhet, Sveriges kommuner och Landsting Kommuner som deltar i Hållbar Jämställdhet Nätverk jämställdhet i Sörmland Jämställdhetskommittén i Södermanlands län Länsstyrelsen i Södermanland
10 10 (15) Anvisningar för upprättande av Projektplan Genomförande Det förestående utvecklingsarbetet kommer att vara starkt inriktat på att implementera trappsteg 4 och 5 (inventering, kartläggning och analysering) i den kommunala organisationen. Därför kommer varje förvaltning att avsätta resurser för processledning. En grupp bestående dessa processledare kommer att utbildas i metoder för inventering, kartläggning och analys, t ex 4R. Gruppen kommer stöttas och samordnas av en central processledare, där fokus ska ligga på ett gemensamt lärande. Processledarna ska utveckla jämställdhetsintegreringsarbetet inom respektive förvaltning och arbetet ska resultera i en handlingsplan för jämställdhetsintegrering och för att säkra hållbarheten inom respektive förvaltning. Utvecklingsarbetet sker i enlighet med övergripande politiska mål, fastställda i Katrineholms kommuns kommunplan För det övergripande målet om jämställdhet har följande beslutats: "Kvinnor och män ska ha samma makt och förutsättningar att forma samhället och sina egna liv. Kommunen har ett stort ansvar för att det ska bli verklighet i Katrineholm. Alla kommunala verksamheter ska bidra till arbetet med jämställdhet. Beslutet om att all verksamhet ska jämställdhetsintegreras ska genomföras under mandatperioden. Det innebär att alla verksamheter kontinuerligt ska analyseras och vidareutvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv". Initieringsfas Projektdirektiv upprättat, projektledare utsedd och initiala resursbehov säkerställda. Organisation för styrning och ledning definierad. Beslutspunkt: Projektdirektiv godkänt Förberedelsefas Projektplan med tidplaner för projektets aktiviteter samt kommunikationsplan är framtagna. Projektledaren bemannar projektgruppen i samarbete med förvaltningscheferna. Projektet startar, vilket markeras med kickoff och andra aktiviteter som specificerats projekt- och kommunikationsplan. Beslutspunkt: Projektplan godkänd Genomförandefas Utbildning i grundläggande förståelse för jämställdhet. Processledarna utbildas i teori och metod enligt trappsteg 1 och 2 för att själva i nästa steg kunna utbilda medarbetare på respektive förvaltning. Processledarna ska fungera som experter och stöd för cheferna på respektive förvaltning/bolag. Nästa steg är att utbilda processledare samt nyckelpersoner/ansvariga för jämställdhetsintegreringsarbetet i metoder för inventering, kartläggning och analys. Därefter påbörjas arbetet inom respektive förvaltning med att tillämpa metoderna. Centralt för det gemensamma lärandet är att processledargruppen träffas kontinuerligt, minst en gång per månad, för gemensamma reflektioner där kunskaps och erfarenhetsutbyte sker.
11 11 (15) Under genomförandeperioden tar förvaltningarna och bolagen fram förvaltnings- respektive bolagsspecifika handlingsplaner för jämställdhetsintegreringen. Avslutsfas Utvärdering av hur projektet har genomförts. Avslutsrapport till beställaren för godkännande av projektresultat. Överlämning till ordinarie verksamhet med förslag på hur arbetet fortsättningsvis ska bedrivas. Tidplan med milstolpar och beslutspunkter Tidplanen med milstolpar och beslutspunkter redovisas i detalj i projektplanen, men en lista med övergripande milstolpar punktas upp här. Projektdirektiv framtaget för beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar om projektdirektiv och projektstart Upprättande och godkännande av övergripande projektplan Plan för förberedelsefas framtagen med berörda Verkställande av genomförandefasen Slutrapport 29 juli augusti 2011 Oktober 2011 December 2011 Jan 2012 aug 2013 Oktober 2013 Kriterier för godkännande av milstolpar och faser Det löpande uppföljningsarbetet med att godkänna projektplan och beslutspunkter utförs av utsedd styrgrupp. Nedan följer viktiga kriterier för beslutsfattande av styrgrupp, ytterligare kriterier kan fastställas i projektplanen. Initieringsfasen Projektdirektiv upprättat Projektledare utsedd Initiala resursbehov säkerställda Organisation för styrning och ledning definierad Förberedelsefas Projektplan upprättad Projektdeltagare tillsatta (och har förstått uppgiften) Nödvändiga resurser tillsatta Projektdeltagare har tillräckliga kunskaper och färdigheter Genomförandefas Projektet levererar enligt plan Delrapport/genomföranderapport/ändringsrapport lämnas (beroende på hur långt projektet är) och godkänns
12 12 (15) Avslutsfasen Projektdeltagare går tillbaka till ordinarie organisation Materiella resurser återlämnade/avvecklade Projektdokument registrerade Avslutsrapport godkänd av beställare Eventuell restlista upprättad och accepterad av beställaren Organisation och arbetsformer Beställare: Kommunstyrelsen, godkänner projektdirektiv och slutrapport. Styrgrupp: Består av kommunchef, förvaltningschef för kommunledningsförvaltningen och projektchef. Projektgrupp: Består av en processledare från respektive förvaltning. Referensgrupper: Förvaltningschefsgruppen, planeringsgruppen, förvaltningarnas ledningsgrupper samt nyckelpersoner som är identifieras som viktiga för projektets genomförande. Vid behov kan ytterligare referensgrupper bildas under projektets gång. Roller och ansvar Projektledaren: projektledarens roll blir att leda, styra, dokumentera och koordinera projektarbetet. Projektledaren ska välja, tillämpa och anpassa angreppssätt, metoder och verktyg. I projektledarens ansvar ligger också att följa upp och rapportera löpande till styrgruppen. Om avvikelser måste göras från projektplanen ska detta beslutas i styrgruppen. Styrgruppen: styrgruppen förvaltar beställarens intressen i projektet. Här beslutas om ändringar i projektets omfattning, innehåll och budget med mera. Styrgruppen ska också ge råd och stöd till projektledare och projektgrupp. Styrgruppen godkänner projektplaner och beslutspunkter. Projektgruppen: projektgruppen gör tillsammans det praktiska arbetet för att säkerställa överenskommet resultat. Planerar, genomför, följer upp och rapporterar tilldelade arbetsuppgifter. Identifierar, åtgärdar eller tar initiativ till åtgärder för att åtgärda fel och brister. Identifierar och inhämtar nödvändig kompetens för att genomföra arbetsuppgifter. Referensgrupperna: ger råd utifrån sin kunskap om kommunens olika verksamheter samt sakfrågor.
13 13 (15) Resurser 1,2 miljoner kronor har Katrineholms kommun beviljats i statligt stöd för Hållbar Jämställdhet. Finansieringen sträcker sig från hösten 2011 till och med oktober För projektets genomförande behövs en kombinerad tjänst projektledare/processledare på 75 procent. Projektet kräver personella resurser från respektive förvaltning, där tid för processledare ska avsättas. Processledarna kommer att bilda en gemensam processledargrupp som leds av projektets centrala processledare. Gruppen är central för ett gemensamt lärande och för implementering av trappsteg 4 och 5 i vår modell Trappan. Kostnader Projektledare/processledare på 75 %. Kostnad per år är ca kr. Lokaler och projektstöd: kr per år. Ovanstående kostnader samt kostnader för resor och konferenser mm finansieras genom beviljat stöd från Hållbar Jämställdhet Respektive förvaltning står för de kostnader som berör medarbetare som deltar i projektet som processledare. Kommunikation Löpande information om projektet publiceras på forum och bloggar mm. Eftersom projektet är förvaltningsövergripande är den interna förankringen av stor vikt! Projektledaren har det övergripande ansvaret för projektets strategiska kommunikationsinsatser och tar fram en detaljerad kommunikationsplan i samband med att projektplanen färdigställs. Anvisningar för kvalitetssäkringsaktiviteter Granskning av resultatet och projektet Projektledaren ska delta i styrgruppens möten vid de tillfällen som styrgruppen beslutar om, och avlägga lägesrapport om nuläge. Detaljerad tidsplan ska redovisas i projektplanen.
14 14 (15) Risker och konsekvenser Det finns några risker som särskilt bör medvetandegöras så att alla, från beställarfunktion, styrgrupp, projektledning, till projektgrupp och referensgrupper kan ta sitt ansvar för att minimera de risker som kan avgöra hur väl projektet lyckas med att nå uppsatta mål. Ett aktivt jämställdhetsarbete är inriktat på att förändra normer och attityder, vilket innebär utmaningar för organisationen. Därför måste ledningen, chefer och politiker vara tydliga i prioritering och stöd för genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling samt att dessutom vara tydliga med att jämställdhet är en viktig utvecklingsfråga för kommunen och kommunicera uppsatta mål. Risken är att vi annars kommer att göra ytliga förändringar för att sedan återgå till de gamla invanda normerna, på så sätt riskerar vi att inte nå hållbara långsiktiga effekter. En annan risk kopplat till normen är problematiken med att synliggöra normen på verksamhetsnivå vilket kan leda till att vi inte får den motivation och vilja till förändring som behövs. Att ställa utvecklingsområden mot varandra kan vara en annan utmaning i projektet, t ex att integration ställs mot jämställdhet vilket riskerar att ge projektet lägre prioritet och det fortsatta utvecklingsarbetet får svårare med långsiktighet och hållbarhet. Ett aktivt jämställdhetsarbete tenderar att kopplas samman med engagerade eldsjälar. Om projektet inte får en tydlig koppling till det ordinarie arbete med verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring är risken att det får en låg prioritet med låga krav på uppföljning som följd och med risken att projektet inte levererar enligt plan. Ett sätt att hantera en stor del av risker och problem i förankring och genomförande är att bygga arbetet på kunskaper och inte på tyckande. Det är givetvis en risk om det finns otillräckliga kunskaper för projektets genomförande, en tydlig koppling till kommunens strategiska kompetensplanering är därför viktig för kvalitén. Projektavslut Projektet avslutas under 2013 och överlämnas till kommunledningsförvaltningen vars ansvar är att strategiskt utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. Överlämningen av projektet kommer att ske både skriftligt och muntligt. Projektet bjuder in till en spridningskonferens berätta om erfarenheter och slutsatser. Projektledaren ansvarar för en avslutsrapport där projektet utvärderas och de erfarenheter och iakttagelser som gjorts dokumenteras. Slutrapporten godkänns av beställaren.
15 15 (15) Referenser Katrineholms kommun, Handbok för projektarbete Nyckeln till framgångsrika projekt i Katrineholms kommun, Kommunstyrelsens handling nr. 13/2004. (ändrad , 64) Katrineholms kommun, Rapport Jämställda kommuner ett sätt att förbättra service och bemötande. Kommunstyrelsens handling nr. 5/2008 SOU 2007:15, Jämstöds Praktika Metodbok för jämställdhetsintegrering Ansökningshandlingar till Program för Hållbar Jämställdhet, SKL, Beslut om stöd från Hållbar Jämställdhet, SKL,
Processtöd jämställdhetsintegrering
Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt
Läs merProjektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0
Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun
STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för
Läs merAnmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen
Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande
Läs merProjektdirektiv Katrineholm 100 år Kommunledningsförvaltningen
Kommunstyrelsens handling nr 46/2015 Projektdirektiv Katrineholm 100 år Godkänd av kommunstyrelsen 2015-09-30, 190 2 (10) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 4 SYFTE OCH MÅL MED
Läs merGrundläggande jämställdhetskunskap
Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och
Läs merProjektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden
Kommunstyrelsens handling nr 27/2012 Projektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden Godkänd av kommunstyrelsen, 100 2 (10) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte och mål med projektet...
Läs merJämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade
Läs merJämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg
Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt
Läs merPlan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun
Plan för jämställdhet för Eskilstuna kommun 2018-2024 Beslutad av kommunfullmäktige 27 september 2018 Plan för jämställdhet, kortversion Det här är en kortversion av Eskilstuna kommuns plan för jämställdhet.
Läs merProjektprocessen. Projektprocess
Projektkontoret 1 (av 8) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 16-10-17 2.5 Projektkontoret Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 2.5 Projektprocessen Projektprocessen
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet
Läs merStrategi för ett jämställt Botkyrka
1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se
Läs merProjektprocessen. Projektprocess
Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen
Läs mer0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult
0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson och Ulrika Eklund Jämställdhet / Jämlikhet Prata
Läs merHandlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete
Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av
Läs merCEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016
CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration
Läs merProcesskartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd
Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för
Läs merJämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson
Jämställdhetsintegrering 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson Jämställdhet / Jämlikhet Prata med din granne. Vad betyder orden? Jämställdhet / Jämlikhet Jämställdhet handlar
Läs merProjektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i
Läs merStyrsystemet i Katrineholms kommun
Kommunstyrelsens handling nr 1/2010 Styrsystemet i Katrineholms kommun Omvärld Verktyg Styrdokument Politik Medborgare Processer Utgångspunkter Roller/Ansvar Verksamhet Bild 1: Bilden visar vilka delar
Läs merJämställdhetspolicy för Västerås stad
för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås
Läs merProjektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.
Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.
Läs merChecklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting
Checklista för jämställdhetsanalys Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting Utbildningens upplägg - Utbildningens syfte - Vilka är vi och vad vill vi? - Vad är jämställdhetsintegrering?
Läs merJämKART jämställdhetskartläggning
JämKART jämställdhetskartläggning Trappsteg 4 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och
Läs merJämställdhetsintegrering vid SLU
#slu40 Jämställdhetsintegrering vid SLU SLU ska verka för att nå de jämställdhetspolitiska målen med jämställdhetsintegrering som metod Jämställdhetspolitikens inriktning Regeringens jämställdhetspolitik
Läs merMikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning
Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder
Läs merJämställdhetsplan för vård- och omsorgsförvaltningen
Jämställdhetsplan för vård- och omsorgsförvaltningen 2013-2014 Datum: 2013-11-18 Handläggare: Dnr: Johanna Wennerth VON/2013:71-029 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-05, 116 Innehållsförteckning
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering
Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN
HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunens ledningsgrupp 2017-10-17 Godkänd av kommunstyrelsen 2018-03-07 65 Dnr: KS 2014/170 Revideras senast okt 2019 Kommunledningskontoret
Läs merBasutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober
Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt
Läs merVård- och omsorgscollege 10 april 2015
Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merArbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan
Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder
Läs merWorkshop om mål och mätning. Mikael Almén
Workshop om mål och mätning Mikael Almén Framgångsrik jämställdhetsintegrering 1. Politiskt ansvarstagande 2. Prioritering och tillräckliga resurser 3. Tydlig styrning och tydliga krav 4. Tydliga uppföljningsbara
Läs merJämställdhetsintegrering på SLU Varför, vad och hur då?
Jämställdhetsintegrering på SLU Varför, vad och hur då? Ylva Eklind, Utbildningsavdelningen NJ:s lika villkorskommitté, seminarium 2018-06-04 Varför? SLU och övriga lärosäten har ett uppdrag: Att verka
Läs merRubrikförklaringar till projektmallar
Rubrikförklaringar till projektmallar 2010-02-25 Innehållsförteckning 1 Rubrikförklaringar... 3 2 (7) 1 Rubrikförklaringar Här finns förklaringar på vilket innehåll som ska finnas under de olika rubrikerna
Läs merKF Ärende 10. Jämställdhetsintegrering genom projektet Kunskapsspridning genom modellkommuner - uppdrag inom CEMR-deklarationen
KF Ärende 10 Jämställdhetsintegrering genom projektet Kunskapsspridning genom modellkommuner - uppdrag inom CEMR-deklarationen Tjänsteskrivelse 1 (4) Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Åsa Holmberg
Läs merStrategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Program för jämställdhetsintegrering i Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på remiss
Läs merJämställdhet Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande
2017-01-26 Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Jämställdhet Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande Charlotta Lundberg, kvalitetsstrateg, Strategisk planering och utveckling Innehållsförteckning
Läs merSammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?
Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet
Läs merStyrsystemet. i Katrineholms kommun VERKSAMHET OMVÄRLD. Kommunstyrelsens handling nr. 8/2014 PROCESSER UTGÅNGSPUNKTER STYRDOKUMENT ROLLER/ANSVAR
Styrsystemet i Katrineholms kommun VERKSAMHET POLITIK INVÅNARE PROCESSER UTGÅNGSPUNKTER STYRDOKUMENT Formgivning: Josefine Karlsson, informationskontoret VERKTYG OMVÄRLD ROLLER/ANSVAR 2 (24) 1 Inledning
Läs merVägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken
Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Jämställdhetsintegrering Västra Götalandsregionens mål är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter
Läs merProjektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Läs merProjekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Läs merMål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)
2016-02-02 Rnr 99.15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Utredningens uppdrag Utredningens uppdrag har bestått av fyra delar.
Läs merJämställdhetsintegrering av styrdokument
Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters
Läs merSå jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!
Linda Moestam Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 13 juni 2018 Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Vad handlar det
Läs merHandlingsplan för en hållbar jämställdhetsintegrering inom socialförvaltningen i Katrineholms kommun
1 (8) Vår handläggare Martin Alm utredare Ert datum Socialnämnden Er beteckning Handlingsplan för en hållbar jämställdhetsintegrering inom socialförvaltningen i Katrineholms kommun Socialförvaltningen
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 434-21/2017 Sida 1 (6) 2017-06-16 Handläggare Jennifer Bolin Telefon: 08-508 29 451 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets
Läs merProjektdirektiv Projekt Arbetslinjen 3.0
Kommunstyrelsens handling nr 7/2015 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 3.0 Godkänd av kommunstyrelsen 2015-02-25, 39 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning och
Läs merRiktlinjer för projekt i Nacka kommun
Mats Bohman 2009-10-27 / 2012-10-04 Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för projekt... 3 2 Projektmallar... 3 3 Projektarbete... 3 4 Beskrivning av faserna... 4 4.1 Beslutspunkter... 5 5 Roller och ansvar...
Läs merProjektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2012 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Godkända av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25
Läs merJämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017
Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merUtsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och
Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merJämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium
Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag
Läs merPROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?
PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:
Läs merProjektstyrningspolicy för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-03-24 7 Gäller fr o m: 2014-03-25 Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Kommunstyrelsen KS/2013:68-003 Ingen befintlig policy Utvecklingsavdelningen Projektstyrningspolicy
Läs merJämställd budget i Göteborg
Ett gott exempel Jämställd budget i Göteborg Projektet i sitt sammanhang Göteborgs stad har gjort stora satsningar på ökad mångfald och jämställdhetsintegrering utifrån kundens perspektiv, där projektmedel
Läs merHandlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten
Handlingsplan Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Inledning Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt. Målet med uppdraget är att kvinnor
Läs merMini-seminarium 8 mars 2018
Mini-seminarium 8 mars 2018 1978 blev 8 mars den Internationella kvinnodagen på FNs lista över högtidsdagar. Syftet är att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen och visa på
Läs merHandlingsplan för en jämställd och jämlik regional tillväxt
Datum Dnr 16-10 9 2017-07-07 Handlingsplan för en jämställd och jämlik regional tillväxt 2017 2020 Inledning Bakgrund I mars 2012 fick Regionförbundet Sörmland som regionalt tillväxtansvarig i uppdrag
Läs merRiktlinje för jämställdhetspris
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Norberg Maria Datum 2017-08-24 Diarienummer KSN-2017-1864 Kommunstyrelsen Riktlinje för jämställdhetspris Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna
Läs merProjektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)
(1)10 (2)10 Innehållsförteckning 1 DOKUMENTSTYRNING... 4 1.1 shistorik...4 1.2 Referenser...4 1.3 avvikelse och förändringshantering i projektet...4 2 BAKGRUND OCH BESLUT OM PROJEKT... 5 2.1 Bakgrund...5
Läs merSnabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell
Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)
Läs merLeda och styra för hållbar jämställdhet
Leda och styra för hållbar jämställdhet Ljusdal 25 26 januari 2018 Birgitta Andersson & Pernilla Lovén Inför dag tre i höst, förslag till upplägg på presentation Introduktion det här var kvalitetsbristen
Läs merJämlika Landskrona - Fyra områden
Stadsledningskontoret Personalavdelningen 1(5) Datum Handläggare 2011-10-10 Hannes Frizén Jämlika Landskrona Under 2010 ansökte och beviljades Landskrona stad medel från svenska ESFrådet för att driva
Läs merJAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016
JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT BKV 26 september 2016 Victoria C Wahlgren, fil.dr. Särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor Länsstyrelsen Blekinge län KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! JAG Personligt
Läs merSöderhamns kommuns jämställdhetsstrategi
Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi 2014-2019 Innehåll Inledning... 3 Regeringens jämställdhetsmål... 3 Länsgemensam jämställdhetsstrategi för Gävleborgs län... 3 CEMR-deklarationen... 3 Nulägesanalys...
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-16 Handläggare Anna Rinder von Beckerath Telefon: 08-508 43 114 Till Socialnämnden 2017-09-19 Program
Läs merPolicy för projektarbete
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2011:02-000 Policy för projektarbete Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26 59 Reviderad av kommunfullmäktige 2017-08-24 129 1 Definition - Vad är ett projekt? Ett projekt
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merHandlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män
1 (10) Kommunledningen Ulrika Lundgren Kvalitetscontroller 0302-521815 ulrika.lundgren@lerum.se Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män
Läs merProjekt Communis Ny kommunikationsplattform för Katrineholms kommun
Kommunstyrelsens handling nr 40/2012 Projekt Communis Ny kommunikationsplattform för Katrineholms kommun Reviderad 2012-08-16 Beslutad av kommunstyrelsen 179 2 (16) Innehållsförteckning REVISIONSHISTORIA...
Läs merMångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret
1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna
Läs merRiktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete med jämställdhetsintegrering enligt CEMR
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lillskogen Emma Datum 2017-01-23 Diarienummer KSN-2016-2706 Kommunstyrelsen Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete med jämställdhetsintegrering enligt CEMR
Läs merJämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken
Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt
Läs mer10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun
10 februari 2016 Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun Beslut Tillbakablick Jämställdhetsintegrering angavs som huvudsaklig strategi för kommunens jämställdhetsarbetet i programmet som antogs av KF 2003 Programmet
Läs merProjekt Communis Ny kommunikationsplattform för Katrineholms kommun
Kommunstyrelsens handling nr 9/2014 Projekt Communis Ny kommunikationsplattform för Katrineholms kommun Kommunstyrelsen 2014-02-26, 30 2 (15) Innehållsförteckning Revisionshistoria... 3 Bakgrund... 4 Syfte
Läs merReviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten
Ärendenummer 00270-2015-1.1.1 Datum 2017-04-13 Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten 2015-2018 1. Uppdrag och syfte I regleringsbrevet för 2015 fick Folkhälsomyndigheten
Läs merRiktlinje. för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om 2017-02-08 Dokument-ID Dokumentnamn
Läs merJämställdhetens ABC 1
Jämställdhetens ABC 1 Innehåll Förord... 5 Aktiva åtgärder... 6 Diskrimineringslagen... 6 Diskrimineringsombudsmannen (DO)... 6 Feminism... 6 Genus... 7 Genuskontrakt... 7 Genuskunskap... 7 Genusmedvetenhet...
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETET I SOTENÄS KOMMUN. Antagen i Kommunstyrelsen
HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETET I SOTENÄS KOMMUN Antagen i Kommunstyrelsen 2015-04-08 Parkgatan 46, 456 80 Kungshamn 0523-66 40 00 fax: 0523-66 45 09 info@sotenas.se www.sotenas.se Datum: 2015-01-13
Läs merRIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY
1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds
Läs merRamverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
Läs merHandlingsplan för jämställdhet enligt CEMR (Council of European Municipalities and Regions)
Styrdokument Handlingsplan för jämställdhet enligt CEMR Övergripande inriktningsdokument Antagen av kommunfullmäktige: 2017-12-18, 209 Giltighetstid från: 2 (10) Beslutshistorik Gäller från 2018-01-01
Läs merEn jämställdhetsintegrerad skola i världsklass
En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass Projektet En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass har ökat kunskaperna kring jämställdhetsintegrering på alla nivåer inom Stockholms kommunala skolor.
Läs merLikabehandlingsplan
1 (9) Likabehandlingsplan 2018-2021 Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Kommunfullmäktige (2018-09-19 80) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2018-09-19 Dokumentansvarig: HR-kontoret
Läs merJämställdhetsintegrering vid SLU - Åtgärdsplan
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 08...-6 Sakområde: Lika villkor / lika behandling Dokumenttyp: Måldokument/strategi Beslutsfattare: Avdelning/kansli: Handläggare: Tina Sjöström Beslutsdatum: 08-05- Träder
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering i Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 2017 INNEHÅLL SYFTE... 3 Syfte med Totalförsvarets rekryteringsmyndighets jämställdhetsintegrering... 3 UPPDRAG JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING...
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering
Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:
Läs merProjekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt
Riktlinjer och förhållningssätt 1 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Ramar - administrativa projekt 3 Vad är ett projekt och vad kan projektformen bidra med 3 3. Projektportföljen kriterier
Läs merBilaga 5 b: Mall för projektplan
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 5 b: Mall för projektplan Hur ska bilagan användas? Detta är ett exempel på en mall för en projektplan med exempel på vad den kan innehålla. De flesta
Läs merPrioriterade nyckeltal
Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp
Läs mer