Från statistik till analys och förbättring

Transkript

1 Från statistik till analys och förbättring Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik Jämställdhetspolitiska mål Svensk jämställdhetspolitik utgörs av de jämställdhetspolitiska målen. De innefattar ett övergripande mål samt fyra delmål kring vilka det råder konsensus över blockgränserna. Jämställdhetspolitiska mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Delmål 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor 4.Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet

2 Definition av jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Källa: Europarådet ( ) en strategi som syftar till att samhällelig service och samhälleliga resurser ska fördelas på lika villkor till kvinnor och män, flickor och pojkar. Källa: SOU 2007: Stöd för framtiden: Om förutsättningar för jämställdhetsintegrering Hur? Strategi Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är den officiella strategin för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Fokus ligger på den externa verksamheten, inte på personalfrågor och andra interna frågor. Varför? Teori Genussystemet Begrepp myntat av forskaren Yvonne Hirdman som bygger på att vi håller isär och värderar könen olika vilket leder till ojämställdhet i samhället Diskussionsfråga: Hur ser du genussystemet i din verksamhet: att kvinnor och män hålls isär och värderas olika? Utgångspunkter för jämställdhetsarbete När det gäller svenskt jämställdhetsarbete finns det en del utgångspunkter som betraktas som givna: 1. Sverige är inte jämställt forskning och statistik stöder detta 2. Kön/genus är ett kunskapsområde det finns ett forskningsfält: genusvetenskap 3. Jämställdhet handlar både om kvinnor och män (och personer som inte identifierar sig som vare sig kvinna eller man) 4. Alla förlorar på ojämställdhet se t.ex. utredningen Män och jämställdhet:

3 5. Jämställdhet är en förutsättning för jämlikhet det går inte att nå jämlikhet utan jämställdhet 6. Alla har rätt till likvärdig service oavsett kön inte nödvändigtvis likadan, ibland har män och kvinnor olika behov, men lika bra. 7. Oavsett könsfördelning i personalgruppen ska likvärdig och god service ges oberoende av mottagarens kön likvärdig service till samhället bygger inte på könssammansättningen i personalgruppen. 8. Vi vet inte om vi levererar likvärdig service ur ett jämställdhetsperspektiv innan vi tar reda på det Det räcker inte att tro eller känna. Hur ser det faktiskt ut? 9. Jämställdhetsarbetes dilemma: vi måste synliggöra skillnader och stereotyper kopplade till kön för att de ska sluta vara avgörande det blir inte jämställt bara för att vi slutar prata om det. Könsuppdelad statistik Ovan ser du en generisk modell för verksamhetsutveckling. Den täcker hela verksamheter och när du bedriver ett jämställdhetsarbete måste ett jämställdhetsperspektiv vara med genom hela kedjan. I det här materialet fokuserar vi på kartläggning och analys men kommer även beröra på de andra delarna för att få en helhet och ett sammanhang. Statistik och analys Ofta saknas kunskap om de jämställdhetsproblem som finns i samhället. Sådan kunskap kan vi få med hjälp av fakta i form av statistik om kvinnor och män.

4 Definition av analys Att analysera ett material innebär att göra jämförelser för att kunna upptäcka mönster eller undersöka samband mellan olika variabler. Det som från början var meningslösa uppgifter skall omvandlas till meningsfull information. För att lyckas med detta krävs inlevelse med undersökningsproblemet, annars urartar den statistiska analysen till mekaniskt räknande. Källa: Undersökningar och statistik, Anders och Britt Wallgren, Natur och Kultur För att ett jämställdhetsarbete ska fungera är det viktigt att ha tillgång till könsuppdelad statistik och bra analyser. Det är en förutsättning för att kunna skapa mening, upptäcka mönster och samband och skapa förståelse för könsmönster, dvs. se hur villkor för kvinnor och män ser ut, hänger ihop och vad de beror på. I Sverige finns det ett krav på att all individbaserad statistik bör vara könsuppdelad. Detta betyder att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska vara synliga i Individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta 14 i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken statistiken. All statistik som relaterar till individer ska vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön. Detta eftersom vi måste veta hur det ser ut för att kunna rikta politiken åt rätt håll. Vad kan kartläggas/analyseras? Resurser (Hur fördelas tid, pengar, personal, etc. i förhållande till kön?) Kvalitet (snabbhet, träffsäkerhet, uppmärksamhet) Bemötande (nöjdhet, förklaringsnivå) Beslut (konsekvenser frö kvinnor respektive män) Informationsmaterial (representation, bilder) Styrdokument (grad av jämställdhetsintegrering) Ett gott exempel på kartläggning finns i Malmö stads utvecklingsplan: När brister det? Tabellbilagor tenderar att redovisa könsuppdelad statistik i större utsträckning än snabba siffror i brödtext. Tabeller tenderar att vara könsuppdelade i högre utsträckning än diagram. Statistik som redovisas med hjälp av kartor är sällan könsuppdelad. Då statistik redovisas i form av tidsserier finns tendenser att enbart könsuppdela uppgifter för det senaste året. Redovisningen görs ibland för en grupp i sänder. Vissa redovisningsgrupper redovisas förhållandevis ofta utan könsuppdelning. När redovisning görs efter geografisk indelning tenderar en grövre indelning att vara könsuppdelad i större utsträckning än en finare indelning.

5 När ska du undvika att könsuppdela? Det finns ett par godtagbara skäl: 1. Röjanderisk 2. När en urvalsundersökning inte möjliggör redovisning efter kön i kombination med t.ex. åldersgruppsindelning, utbildningsnivåindelning, osv. Fundera då över om en detaljerad redovisning verkligen är nödvändig. Olika roller Vad bör vi tänka på? 1. Beställare gör rätt från början, beställ rätt statistik som behövs för analysen. 2. Granskare är tabeller och diagram könsuppdelade? Finns genomgående jämställdhetsperspektiv? 3. Skriva rapport är kvinnor och män med från början fram till slutet? 4. Presentera och analysera finns kön som övergripande indelningsgrund? 5. Lämna uppgifter lämna könsuppdelad statistik, även när det inte efterfrågas. Många kommer börja be om det när de sett poängen. Diskussionsfråga: Vilka jämställdhetsfrågor kan er verksamhet bidra med kunskap om? Metoder för kartläggning och analys Det finns ett flertal vedertagna metoder för kartläggning och analys. På Jämställ.nu hittar du många olika exempel. I första hand ska ni använda de analysmetoder ni redan har och anlägga ett genusperspektiv till dem. Välj utifrån vad som ska analyseras och hur uppdraget ser ut. Faktaruta Exempel på metoder för kartläggning och analys 3R-metoden, 4R-metoden, analys lönelots, femman, fiskbensdiagram, jämställdhetspolitiska mål, fokusgrupp, gender budgeting, genuscoaching, jämkart, jämkas bas, jämkas plus, könskonsekvensanalys, könsuppdelad statistik, observation, processkartläggning, undersök verksamhetsprocesserna, växthuset

6 Två metoder Femman Ställ följande frågor: 1. Hur är verksamhetens uppdrag formulerat? För att kunna förbättra din verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att du utgår från verksamhetens uppdrag så som det är formulerat i verksamhetsmål, verksamhetsplan, eller lagstiftningen inom verksamhetsområdet. Besvara frågorna: För vem finns verksamheten? Vad ska verksamheten leverera? Ju mer konkret du kan formulera verksamhetens uppdrag, desto lättare kommer det att bli att anlägga ett jämställdhetsperspektiv på arbetet. Det är inom ramarna för uppdraget vi ska göra vår analys. 2. Vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten? När verksamhetens uppdrag är tydligt formulerat är det dags att fundera på vad som kan vara en jämställdhetsutmaning i verksamheten. Den kan vara känd från forskning, egna observationer eller jämställdhetsarbete i andra kommuner. Ytterligare hjälp för att identifiera en tänkbar jämställdhetsutmaning i din verksamhet är följande fyra stödfrågor: Är måluppfyllelsen lika god för kvinnor som för män? Har medborgare och brukare lika stort inflytande och lika stor möjlighet att påverka verksamheten oavsett deras kön? Fördelas resurser jämnt mellan medborgare oavsett deras kön? Vilka, t.ex. enskilda individer, grupper eller samhället, i stort har något att vinna på att förbättra läget? Kanske identifierar du flera möjliga jämställdhetsutmaningar i din verksamhet. Välj en. 3. Vad är din frågeställning? Vilken fråga vill du ha besvarad? Frågan ska utgå från den jämställdhetsutmaning som du identifierat i verksamheten. Istället för en fråga kan du formulera en hypotes eller en risk som utgångspunkt för analysen. Om du inte har en frågeställning är det svårt att göra en analys. Det är som att gå hungrig till affären utan inköpslista och plocka på sig än det ena och än det andra, utan en tanke på att det ska bli en maträtt av det. Det viktiga är att det är tydligt vad du ska undersöka och varför. 4. Vilka ledtrådar finns för att svara på frågan?

7 Det kan vara statistik, rapporter, bilder, intervjuer, enkäter, observationer m.m. Vad säger ditt material och vad säger det inte? Har du rätt material utifrån din frågeställning? Behövs ytterligare material för att besvara din fråga? Använd i första hand befintligt material i verksamheten. Det kan vara så att du i dagsläget inte har tillräckligt med information för att besvara din frågeställning. Då kan du komplettera, t.ex. med en egen enkät, observation eller annat. Ibland finns det tillgång till mycket material. Motivera vilket material du använder och vilket du väljer bort. Var inte rädd för att välja bort material om det inte bidrar till svaret på din frågeställning. 5. Vad säger ledtrådarna? Beskriv de mönster du ser i materialet. Jämför om möjligt resultaten med egna tidigare och andras resultat på området. Använd dina genuskunskaper för att tolka materialet. Vad ser du för könsmönster? Är de ett problem? Vad beror de på? Vilka konsekvenser får de? Behöver de åtgärdas? Analysen är klar - Vilka åtgärder behövs? Använd analysen för ge förslag på åtgärder. Åtgärderna ska vara genomförbara inom verksamheten. Föreslå åtgärder på lång och kort sikt. Förankra resultaten i organisationen. Förankringsarbetet ska syfta till ett uppdrag där ansvar, tidsramar och budget är beslutade. Redovisa rapporten och diskutera åtgärder med uppdragsgivare så väl som medarbetare som berörs av verksamheten. Resultaten ska vara genomförbara inom verksamheten och syfta till bättre måluppfyllelse i verksamheten. Nu har du grunderna till din analys. Nu återstår att dokumentera den i skrift. När du dokumenterar analysen, tänk på följande: Lägg krutet på det som är kärnan. Dokumentera vid varje steg. Beskriv med text vad grafer och tabeller visar. Var noga med källhänvisningar i texten. Skriv texten så en icke insatt läsare kan förstå vad du menar. Testa gärna ditt utkast på en kollega. 4R-metoden 4R-metoden ger en: Bild av kvinnor och mäns närvaro inom en organisation olika delar Bild av hur resurser fördelas mellan kvinnor och män Bild av de könsmönster som råder i organisationen och vilka effekter de får Plan för att åtgärda brister

8 1. Representation Målgrupp ger en uppfattning om könsfördelning på alla nivåer: Vem är brukare, kund, mottagare? Vem fattar besluten? Vem genomför besluten? 2. Resurser Hur fördelas gemensamma resurser mellan kvinnor och män? Exempel att kartlägga: tid, lokaler, pengar, information, insatser, utvecklingsmöjligheter m.m. 3. Realia Vilka könsmönster ser vi? Vems behov möts? Tillgodoses kvinnors och mäns intressen och önskemål i lika stor utsträckning? Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan kvinnor och män, flickor och pojkar ser ut som den gör? På vilka villkor får kvinnor och män vara med och utforma och ta del av verksamheten? Är det ett problem att det ser ut som det gör? 4. Realisera Bestäm vilka åtgärder som krävs för att rätta till eventuella sneda könsmönster. Bestäm när målen ska vara uppnådda. Bestäm när och på vilket sätt utvärdering och uppföljning ska ske. Avsätt resurser Analys för förändring När statistiken väl är könsuppdelad ska den användas. Det är först då som verksamheten kan förändras till det bättre. Resultaten måste alltså tillbaka in i kärnverksamheten. Varför ska vi leta efter genus? För att inkludera istället för att (o)medvetet exkludera. För att den person som verkar mitt i normen också ska kunna förstå, se och känna trots att den inte är drabbad. För att kunna skapa en jämställd norm Några modeller för integrering: Assimilering normalisering kunskapen insocialiseras i kärnverksamhetens norm och kultur utan förändring/förbättring

9 Marginalisering kunskapen särkopplas från kärnverksamheten det nya läggs vid sidan av den ordinarie verksamheten Transformering lyckad jämställdhetsintegrering skapandet av en ny jämställd norm och kultur Att synliggöra genus vad ska vi leta efter? 1. Hirdmans genussystem horisontell och vertikal könssegregering vad värderas högt och lågt och hur är det könsmärkt? Var finns kvinnor, var finns män; både inom hierarkin och olika sektorer. När du funnit svaren i statistiken, fundera på vad du vill uppnå, vilket är ditt jämställdhetsmål? I det här fallet är det att bryta glastaket och komma åt ojämställda livs- och arbetsvillkor. 2. Symboler, föreställningar och diskurser om kön. Det räcker inte att bara titta på det explicita, t.ex. vem som har en viss befattning, utan också på vad som händer under ytan. Det formella når vi via regler (får/ska, styrdokument/lagstiftning). Det informella kommer fram genom normer (bör, värderingar), och kultur (hur det verkligen görs). Hur pratar vi om kön? Vilka förutfattade meningar lutar vi oss mot? Jämställdhetsmål: eliminera stereotypa könsbegränsningar. 3. Ojämställd interaktion mellan kvinnor och män maktrelationer hur ser de ut? Vem sitter på makten? Jämställdhetsmål: bemästra härskartekniker med demokratitekniker, se till att alla har tillgång till information inför beslut, att alla får ta plats, etc. 4. Individens identitet i förhållande till vad som förväntas hur ska en riktig kvinna eller en riktig man vara? Jämställdhetsmål: att individen ska ha kraft att forma sin egen identitet Endast en aspekt syns i statistiken den första. För de övriga krävs kvalitativa bedömningar. Det innebär att genusrelationer måste undersökas empiriskt i varje kontext. Varför ser det ut som det gör? Varför är det till exempel så få män som jobbar i förskolan? Det är olika för varje miljö. Jämställdhetsintegrering som mål- och resultat Hur kan jämställdhet integreras i kärnverksamheten och ingå i ordinarie styrning? Vad får det för konsekvenser?

10 Normal styrning av en kärnverksamhet kan gestaltas på följande vis: Resurser processer prestationer effekter Mål- och resultatstyrning fokuserar på prestationer och effekter, exempelvis de jämställdhetspolitiska målen. Ett sätt att jobba med målstyrning är att använda SMART-kriterier, det vill säga fokusera på om målet är specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidssatt. De politiska målen ska sen göras till operativa mål i verksamheten som fungerar på kortare sikt. Men vad är egentligen mätbart? Det finns något som kallas mätbarhetsfällan: jämnare könsfördelning medför inte alltid jämställdhet. SMART-kriterier reducerar kvaliteter till siffror som kan vara irrelevanta. Här gäller det att ta på genusglasögon. Jämför t.ex. antalet kvinnor och män som deltog i ett möte med vad som verkligen hände på mötet: vem tog plats, vem tog besluten, vem tolkningsföreträde, etc. Mål och resultatstyrning kan leda in statistik i en återvändsgränd och reducera jämställdhet till ett kvantitativt perspektiv på kön istället för ett kvalitativt genusperspektiv på kärnverksamheten. Styrkan med modellen är att den kan få upp jämställdhetsfrågor på agendan och att statistik och nyckeltal kan väcka väsentliga frågor. Men då får vi inte stanna vid att bara ta fram statistik, den måste diskuteras också. Lyckade modeller för integrering i kärnverksamhet Resursstyrning med jämställdhetsintegrering som medel, kunskap om genus som en resurs, styrning av jämställda värderingar i arbetsprocesserna: Genusbudgetering: vid genusbudgetering går det att spåra hur pengarna fördelas mellan könen. Räkna utbildningstillfällen och deltagare som fått kunskap om genus och jämställdhet kan ge en grund för värderingsstyrning. Process- och handlingsstyrning: Räkna framtagna handlingsplaner och checklistor för jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten. Prestationsmätning: Räkna huvuden, inte kroppar glöm inte erfarenheter, vad kommer de olika förslagen ifrån, vilka är det man lyssnar på, etc. Räkna genomförda aktiviteter i jämställdhetsintegrerande syfte var noga med analysen, har vi verkligt gjort det vi sagt att vi skulle göra? Effekter: Följ upp och arbeta med könsuppdelad statistik för att kunna urskilja trender över tid

11 Bortom mätbarheten: Visa goda exempel på jämställdhetsintegreringens effekter genom berättelser och bilder Diskussionsunderlag Del 1 Vilken typ av individbaserad data använder ni? I vilken utsträckning finns den uppdelad på kön? I vilken utsträckning analyserar ni den? I vilken utsträckning analyserar ni den utifrån kön? Del 2 Identifiera 4 hinder som finns idag för att få fram befintlig statistik könsuppdelad i högre utsträckning. Identifiera 4 lösningar för att rasera vart och ett av hindren. Del 3 Identifiera 4 hinder som finns idag för att i högre utsträckning analysera individbaserad statistik på kön. Identifiera 4 lösningar för att rasera vart och ett av hindren. Vill du läsa mer? Klicka dig fram till handboken Könsuppdelad statistik, ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys: Om dokumentationen Detta material togs fram 23 april 2014 vid utbildningen Från statistik och analys till förbättring inom ramarna för satsningen Jämställdhetsintegrering i Myndigheter (JiM). Utbildningen leddes av Lillemor Dahlgren och Mikael Almén från Nationella sekretariatet för genusforskning. Föreläsare var Helena Löf från Statistiska Centralbyrån och Eva Wittbom från Akademin för ekonomistyrning i staten vid Stockholm Business School. Materialet har sammanställts av Cecilia Köljing, Nationella sekretariatet för genusforskning.