Uppdraget. Under 2013 och 2014 har 18 myndigheter fått ett särskilt uppdrag av regeringen att arbeta med jämställdhetsintegering.

Transkript

1

2 Uppdraget Under 2013 och 2014 har 18 myndigheter fått ett särskilt uppdrag av regeringen att arbeta med jämställdhetsintegering. Målet är att myndigheternas verksamhet ska utvecklas så att de ännu bättre bidrar till att uppnå det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. (prop.2005/06:155). På längre sikt ska lärdomarna från programmet spridas till andra relevanta myndigheter och bidra till utveckling av deras verksamhet.

3 Stödet Erbjuder stöd i planering och genomförande av handlingsplaner Samordnar kompetenshöjande insatser Erbjuder forum för erfarenhetsutbyte mellan myndigheter (nätverk för samordnare) Identifierar och sprider lärande exempel Sammanställer resultat från myndigheternas arbete

4 Jämställ.nu Särskilda sidor för JiM-myndigheterna Allt om kön, genus och jämställdhet i regleringsbrev och myndighetsinstruktioner Exempel från olika verksamheter Rapporter och avhandlingar i databasen JÄMDA Databasen Vem gör vad Kalender, lediga jobb, omvärldsbevakning, definitioner, politik, teori + Hitta databaser med forskare och avhandlingar på genus.se

5 Praktiskt idag Nödutgångar och toaletter Mikrofoner Internet Lunch: Cajunkryddad Majskyckling med myntayoghurt, kompott på smörbönor och pumpa samt matvete med picklad citron

6 Kontakt Mikael Almén Nationella sekretariatet för genusforskning Telefon: Mail:

7 Jämställdhetsintegrering för controllers Magnus Gunnarsson ESV

8 Vi som är här idag Mikael Almén Nils Eklund Eva Wittbom Magnus Gunnarsson 8

9 Vilka är ni 9

10 Förberedelser Läsa handlingsplanen Diskussion med chef - Varför ska jag gå utbildningen - Vad förväntas jag ta med mig hem 10

11 Schema för dagen 9.00 Kaffe och smörgås 9.30 Introduktion och presentation 9.40 Introduktion till regeringens jämställdhetspolitik och myndigheternas roll Jämställdhet i förhållande till det gällande regelverket hur hänger det ihop? Bensträckare Jämställdhetsintegrering och ekonomistyrning praktiskt exempel från en myndighet Lunch Introduktion till grupparbete Grupparbete inkl. kaffe Redovisning, gruppdiskussion Sammanfattning och utvärdering Avslut 11

12 Syfte Målet är att myndigheternas verksamhet ska utvecklas så att de ännu bättre bidrar till att uppnå det jämställdhetspolitiska målet 12

13 Målet är att du under utbildningen ska få kunskap om grunderna i jämställdhetspolitiken en introduktion till jämställdhetskunskap och controllerrollen en möjlighet att reflektera kring myndighetens egna system ur ett jämstälidhetsperspektiv en grund för att utveckla det egna arbetet med inriktning mot jämställdhetsintegrering på myndigheten 13

14 Fokus är inte myndighetens inre liv Genomförandet av verksamheten 14

15 Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. 15

16 Förändrade arbetssätt Traditionellt jämställdhetsarbete Jämställdhetsintegrering Ansvar Otydligt Ledningen Uppföljning Ovanligt Tydliga krav på uppföljning och utvärdering Var utförs det? Vid sidan av verksamheten I verksamheten Fokus Personalpolitik Verksamhetsutveckling Kvinnorepresentation Kvalitet i verksamheten Perspektiv Enkönat (kvinnoperspektiv) Tvåkönat (jämställdhetsperspektiv) Vem utför? Kvinnor Alla i verksamheten Grundsyn Intressefråga Kunskapsfråga Rättvisefråga Verksamhetsfråga S O C I A L D E P A R T E M E N T E T

17 Jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet myndighetsstyrningen effektiviseras så att myndigheternas verksamhet bidrar till att de jämställdhetspolitiska målen uppnås, 17

18 Jämställdhet hela regeringens ansvar Maria Arnholm, jämställdhetsminister Utbildningsdepartementet Jämställdhetsenheten Skrivelse med samtliga statsråd 18

19 19

20 Regeringens jämställdhetspolitik syftar till att motverka och förändra system som konserverar fördelningen av makt och resurser mellan könen på en samhällelig nivå, att skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt och möjlighet att påverka sin livssituation. När kvinnor och män delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet får vi ett mer rättvist och demokratiskt samhälle. Jämställdhet bidrar också till ekonomisk tillväxt genom att människors kompetens och skaparkraft främjas. 20

21 Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 21

22 Jämställdhetspolitiska delmål En jämn fördelning av makt och inflytande. Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 22

23 Lika inför kassan I studien granskades handläggningen av - rehabilitering - handikappersättning och - vårdbidrag

24 Hur gick det för Lars familjen är ett stöd, inte hinder rehabiliteringen kommer gå snabbt alla handläggare tror att Lars kommer återgå i arbete på heltid

25 Hur gick det för Semira familjen är ett hinder (stor familj tar på krafterna) rehabiliteringen kommer ta lång tid bara 60 procent tror att Semira kommer kunna arbeta heltid igen

26 Vilka blir konsekvenserna? Brister i rättssäkerheten Inte effektiv fördelning av tillgängliga resurser

27 Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas, måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. 27

28 Alltid kön, aldrig enbart kön Källa: SKL, Hållbar

29 Kön

30 Kön och ålder

31 Kön och födelseland

32 Kön och stadsdel

33 Statistik och analys stödjer förändring, bryter ner fördomar, ifrågasätter förenklingar och underlättar förståelsen av den faktiska situationen för kvinnor och män i samhället S O C I A L D E P A R T E M E N T E T S G E N D E R P R O G R A M F Ö R S O C I A L V Ä L F Ä R D

34 Jämställdhet i förhållande till det gällande regelverket hur hänger det ihop? Nils, ESV

35 Prop.2005/06:155 En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 36

36 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i alla led av beslutsprocesser och att de aktörer som normalt sett deltar i beslutsprocessen har ansvar för att så sker. Handlingsprogrammen skall vara vägledande för departementens, Statsrådsberedningens och Förvaltningsavdelningens arbete. Det innebär att de utifrån sina ordinarie funktioner och ansvarsområden skall bidra till uppfyllandet av handlingsprogrammets mål. [Budgetavdelningens?] 37

37 Riksdagens Revisorer 2002 I granskningen delas personalpolitiken in i två kategorier - arbetsledningspolitik och arbetsgivarpolitik. Dessa två kategorier kan även ses i ett externt och ett internt perspektiv. Arbetsledning gäller frågor om hur medborgarna skall få en statlig tjänst utförd på bästa sätt. Arbetsgivarfrågor rör interna relationer i den statliga förvaltningen. 38

38 Uppdraget Utgångspunkten är att det är myndighetens kärnverksamhet som ska jämställdhetsintegreras Programmet tar alltså inte upp frågor som rör jämställdhet ur ett arbetsgivarperspektiv. Varje myndighet ansvarar för jämställdhetsintegrering inom sitt verksamhetsområde. 39

39 Författningar för myndigheter och deras styrning: RF Under lagarna Förvaltning under regeringen Sakligt och opartiskt Utvärdering Regeringsbeslut Beredning och information Medel bestäms för ändamål Myndighetsutövning Revision 40

40 Författningar för myndigheter och deras styrning: FöL & BuL FöL Serviceskyldighet Samverkan Handläggning Motivering BuL Hög effektivitet eftersträvas, god hushållning iakttas I BP resultat mot mål 41

41 Myndighetsförordningen 1 Ledningen ansvarar för verksamheten 42

42 Myndighetsförordningen 2 Effektiv God hushållning Rättvisande redovisning Ledningen ansvarar för verksamheten Gällande rätt Förpliktelser mot EU 43

43 Myndighetsförordningen 3 4 Arbetsordning Verksamhetsplan ISK alla 6 Utveckla verksamheten Samverka Informera Omvärldsbevaka 8 Anställda målmedvetna Kompetens utnyttja 44

44 Myndighetsförordningen + ISK 4 Arbetsordning Verksamhetsplan ISK alla 6 Utveckla verksamheten Samverka Informera Omvärldsbevaka 8 Anställda målmedvetna Kompetens utnyttja ISK 45

45 RF 1 kap a st. Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Vore bra om ni meddelade mig hur ni vill ha det så antingen träffar jag er eller för över Nora-Liza till annan typ av behandling. 46

46

47 Jämställdhetsintegrering och ekonomistyrning Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School

48

49 Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med jämställdhetsintegrering Målet skall vara ett jämställt transportsystem, där transportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt. Målet är en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män inom transportområdet.

50 Forskningsfråga och metod Hur fungerar myndigheternas lednings- och styrsystem för att styra mot ett jämställt transportsystem? Fallstudier av Banverkets och Vägverkets styrning mot ett jämställt transportsystem Intervjuer Observationer Dokumentstudier

51 Jämställdhet och Genus Jämställdhet: politiskt begrepp om samma makt för kvinnor och män att forma samhället och sina egna liv Genus: analytiskt begrepp för att förstå hur kön konstrueras och ordnas

52 Kön och genus Biologiskt kön Socialt konstruerat kön Sexualiteter Kön är inte, kön görs i praktiken Kön = Genus Queer

53 Från könsblindhet till genusperspektiv 1. Könsblindhet 4. Genusintegrering 3. Kvinnor som tillägg till manlig norm 2. Kritiska frågor om könsblindhet G E N U S M E D V E T E N H E T

54 Att synliggöra genus Horisontell och vertikal könsegregering; glasväggar och glastak Symboler, föreställningar och diskurser om kön Interaktion mellan individer och grupper av kvinnor och män Individens identitet i förhållande till vad som förväntas

55 Att synliggöra genus, forts. Makt och värde Formellt och informellt Redovisning och ekonomistyrning konstruerar föreställningar om kärnverksamheten som behöver belysas med genusperspektiv

56 Genusrelationer Måste undersökas empiriskt i varje kontext Sök efter könsmärkta maktrelationer

57 Att hantera horisontella krav Varje myndighet har specifika uppgifter att lösa i sin kärnverksamhet Inom staten finns generella krav som alla har att förhålla sig till, oavsett kärnverksamhet Horisontella, generella krav exempelvis jämställdhet behöver integreras i kärnverksamheten för att resultat skall uppnås.

58 Tre modeller för integrering Assimilering in i kärnverksamheten Särkoppling från kärnverksamheten Transformering av kärnverksamheten

59 NORM Normalisering, assimilering till, insocialisering i rådande norm

60 NORM Marginalisering, särkoppling från rådande norm

61 NORM Ny norm Transformering av rådande norm Lyckad jämställdhetsintegrering: transformering till en jämställd norm

62 Välkommen till Banverket Ett synligt exempel på norm, assimilering och särkoppling / Företagsekonomiska institutionen, Akademin för ekonomistyrning i staten

63

64 / Eva Wittbom, Företagsekonomiska institutionen Akademin för ekonomistyrning i staten

65

66

67

68

69

70 Ekonomistyrningslogiken för mål- och resultatstyrning: SMART-kriterier Specifikt Mätbart Accepterat Realistiskt Tidsatt

71 Resultat av SMART-kriterier, exempel 1 Av totala antalet möten med fyra eller fler deltagare har 72 procent en representation där inget av könen har färre än två deltagare. Av dessa möten har 24 procent en representation med minst 40 procent av vardera könet. Målet bedöms som delvis uppfyllt efter en sammanvägning av dessa andelar. Vägverkets årsredovisning 2004

72 Resultat av SMART-kriterier, exempel 2 På de ca 200 möten som Vägverkets regioner har följt upp var andelen kvinnliga deltagare totalt 30 procent*. Bland dem som har representerat Vägverket på mötena var fördelningen 26 procent kvinnor och 74 procent män. Målet bedöms som uppfyllt. * Gränsvärdet för måluppfyllelse (minst 27 procent) kommer stegvis att höjas Vägverkets årsredovisning 2005

73 Mätbarhetsfällan SMART-kriterier reducerar kvaliteter till irrelevanta siffror eller skapar siffror som väcker viktiga frågor om kvalitativa värden? Jämför med antal kvinnor och män i ett möte genusperspektiv på vad som händer under ett möte

74 Mål- och resultatstyrning kan leda in jämställdhet i en återvändsgränd Svaghet: Reducerar jämställdhet till ett kvantitativt perspektiv på kön istället för ett kvalitativt genusperspektiv på verksamheten Styrka: Kan få upp jämställdhetsfrågan på agendan

75 Resursomvandlingskedjan för genusintegrering i kärnverksamheten: resultat från exemplet med ett jämställt transportsystem Värderingsstyrning Handlingsstyrning Målstyrning resurser processer prestationer effekter Kunskap om genus Handbok för planering & samråd Könsmässig representation Jämställt transportsystem (?) Renodlad målstyrning fungerar illa eftersom målbild saknas och mätbarhet är irrelevant. Här krävs mer värderingsstyrning med kunskap för att kunna skapa jämställda processer.

76 Jämställdhetsintegrering som medel: kunskap om genus som en resurs, styrning av jämställda värderingar i arbetsprocesserna Jämställdhetsintegrering som mål och vision Resurser Processer Prestationer Effekter

77 Årsredovisning Sektorsredovisning 2002 gul grön 2003 gul gul grön grön 2004 gul gul gul gul 2005 gul grön grå 2006 gul grön grå

78 Internt/Finansiellt fokus - Kundfokus - Medarbetarfokus 2003 Ökad andel kvinnliga chefer Ökad andel kvinnliga deltagare i lednings- och projektstyrgrupper 2004 Andelen kvinnliga medarbetare för affärsenheterna ökar till 15 % 2005 Andelen strategiska nätverk med minst 40 % av vardera könet ska vara högre än år Minst 25 % av medarbetarna i strategiska personalgrupper har genomgått utbildning i jämställdhet 2007 Minst 50 % av strategiska personalgrupper har genomgått utbildning i jämställdhet Vi gör den goda resan möjlig - med människan i centrum skapar Vägverket möjligheter till effektiva, säkra och miljöanpassade transporter för medborgare och näringsliv Uppdragsgivarfokus 2004 Fler beslutandegrupper med minst 40 % representation från vardera könet 2008 Vid alla upphandlingar av vägutredningar,arbetsplaner och bygghandlingar har checklista för jämställdhetsintegrering tillämpats Utvecklingsfokus 2002 Jämställdhet: Nulägesanalys är genomförd och mått framtagna nationella samarbetsprojekt med bäring på tillgänglighetsoch jämställdhetsmålen 2006 Framtagen metod för sociala konsekvensbeskrivningar avseende jämställdhetsintegrering som tillämpas på 2 objekt sociala konsekvensanalyser genomförda avseende jämställdhetsintegrering på annan verksamhet än investeringsobjekt 48 genomförda aktiviteter som bidrar till jämställdhetsmålet inom de 6 viktigaste områdena i Strategisk plan

79 G E N U S M E D V E T E N H E T Könsblindhet Kritiska frågor om könsblindhet Kvinnor som tillägg till manlig norm Transformering till jämställd norm G E N U S I N T E G R E R I N G

80 Grupparbete Magnus och Nils 81

81 Maskin - Profession 82

82 Jämställdhetsanalys Inventering av befintlig verksamhet Kartläggning så här ser det ut för kvinnor och män Analys dessa effekter har vår verksamhet för kvinnor respektive män Mål så här ska det se ut för kvinnor och män framöver Handling så här gör vi för att nå målet 83

83 Representation Antalet förmånstagare uppdelat per kön Hur många kvinnor resp män återfår arbetsförmågan efter rehabilitering Hur fördelas vårdplatser per kön Fördelningen mellan könen hos behandlande läkare Antalet kvinnor och män i en ansvarsposition Antalet kvinnor och män som handlägger ärenden S O C I A L D E P A R T E M E N T E T S G E N D E R PR O G R A M F Ö R S O C I A L V Ä L F Ä R D

84 Resurser Hur stor del av anslaget går till insatser riktade mot kvinnor resp män Hur fördelas myndigheternas insatser mellan kvinnor och män Hur stor är den genomsnittliga ersättningen för kvinnor resp män Hur fördelas subventionen av tandvården mellan kvinnor och män Hur skrivs läkemedel ut till kvinnor resp män S O C I A L D E P A R T E M E N T E T S G E N D E R P R O G R A M F Ö R S O C I A L V Ä L F Ä R D

85 Realia Är något av könen överrepresenterade, relaterat till objektiva behov Får dagens fördelning mellan könen hos behandlande läkare följder i den kvalité i vården som kvinnor resp män får Påverkar subventionen av läkemedel kvinnor resp mäns konsumtion olika Om läkemedel föreskrivs kvinnor och män olika hur påverkar detta möjligheten att tillfriskna Har kvinnor och män olika tandstatus S O C I A L D E P A R T E M E N T E T S G E N D E R P R O G R A M F Ö R SO C I A L V Ä L F Ä R D

86 3R-metoden Representation Resurser Realia 87

87 Arbeta i ordinarie system Verksamhetens processbeskrivningar Verksamhetsutveckling ständiga förbättringar Processen för planering och uppföljning 88

88 För att Försäkringskassan ska minimera riskerna att kvinnor och män bemöts och behandlas olika är det nödvändigt att de instrument som Försäkringskassan förfogar över för kvalitetsgranskning och uppföljning av verksamheten fångar upp jämställdhetsperspektivet. 89

89 Process för planering och uppföljning Strategisk planering Årlig planering Årlig uppföljning Resultatredovisning 90

90 Jämställdhetsintegrera i praktiken Hur kan vi integrera ett jämställdhetsperspektiv i processen för planering och uppföljning Hitta goda exempel i er verksamhet Hitta utvecklingsområden i kärnverksamheten Tre viktigaste från varje område! 91

91 Glöm inte att fika Återsamling kl

92 Erfarenheter Nödvändigt att gå från reaktiv till proaktiv styrning lösningen finns i det subjektiva En långsam kunskapsbaserad process röra sig från samlandet av kunskap och förståelse till att integrera det i samtliga processer Arbetet bidrar till effektivitet och bättre användning av våra gemensamma resurser

93 Framgångsrik jämställdhetsintegrering 1. Politiskt ansvarstagande 2. Prioritering och tillräckliga resurser 3. Tydlig styrning och tydliga krav 4. Tydliga uppföljningsbara mål 5. Systematiskt målinriktat arbete som följs upp 6. Verksamhetsnära och kontextanpassat arbete 7. Arbete med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet 8. Motivering av frågans nytta och synliggörande av dess relevans 9. Utbildning och medvetandegörande 10. Ständigt pågående process

94 Redovisning 95

95 Har vi uppnått målen? Få kunskap om grunderna i jämställdhetspolitiken Få en introduktion till jämställdhetskunskap och controllerrollen Möjlighet att reflektera kring sina egna system ur ett jämställdhetsperspektiv Grund för att utveckla det egna arbetet med inriktning mot jämställdhetsintegrering på myndigheten. 96

96 Magnus Gunnarsson Nils Eklund Tack för oss

97 Utvärdering

98