Jämställd medborgarservice i praktiken Kultur- och Fritidsförvaltningen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställd medborgarservice i praktiken Kultur- och Fritidsförvaltningen"

Transkript

1 Jämställd medborgarservice i praktiken Kultur- och Fritidsförvaltningen Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp och som en källa till idéer och förslag på hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas. Detta som ett första steg mot att jämställdhetsintegrera samtliga verksamheter i kommunen. Det är viktigt att tid avsätts till att processa fram en modell, fokusfrågor eller motsvarande som passar den egna verksamheten. Vi föreslår att erfarenheter och åsikter från medarbetare längre ut i organisationen tas till vara när beslut om åtgärder ska fattas, eftersom många av dessa har en nära kontakt med medborgaren och brukaren. Handlingskraft i riktning mot ökad jämställdhet möjliggörs när konkreta handlingsplaner framarbetas utifrån faktiska förhållanden i verksamheten. De metoder, exempel och modeller som föreslås i denna guide är alltså inga facit men förhoppningsvis en inspiration. Varför är då arbetet med jämställdhet viktigt? Kommunen bör ha en service som baseras på en medveten jämställdhetssträvan. Det innebär bland annat att verksamheterna reflekterat över vilka konsekvenser handlingar och beslut kan ha för kvinnor och män, flickor och pojkar. Kommunen bör arbeta för en jämställd medborgarservice för att uppfylla sin demokratiska plikt gentemot sina invånare både gällande fördelning av makt och av resurser. Jämställdhetsarbetet handlar om verksamhetsutveckling och kvalitetshöjning och är därmed en viktig aspekt i att kvalitetssäkra verksamheten. Det krävs ett målmedvetet arbete för att ifrågasätta och ompröva invanda och slentrianmässiga beteenden. Det handlar om att synliggöra det normala ur ett könsperspektiv samt att tänka kritiskt kring kön, förutsättningar och förändringsarbete. Vi önskar er lycka till i arbetet med jämställdhet. Lisa Andersson och Helena Berggren

2 Jämställdhetsarbetet idag I uppföljningen av arbetet med Jämställdhets- och mångfaldsplanen för 2008 rapporterar Kultur- och fritidsnämnden med kommentarer på jämställdhetsplanens mål. Dokumentet är problematiskt på så sett att påståendena inte finns förankrade i någon form av praktiskt arbete, man redovisar inte hur man kommit fram till dessa slutsatser. Att beskriva en ambition har ingen tyngd om man inte kan påvisa konkret hur man arbetar med den. I synnerhet är det problematiskt att, utan att redovisa underlag för påståendena, skriver: Diskriminering och/eller trakasserier på grund av kön, ålder, funktionshinder, etnisk härkomst, religion eller sexuell läggning ska ej förekomma. Inom kultur- och fritidsnämnden förekommer ingen diskriminering eller trakasserier. Samma möjligheter till information, utbildning och utveckling för alla oavsett kön, sexuell läggning, ålder, etnisk härkomst, religion eller funktionshinder. Alla inom kultur- och fritidsnämnden får samma möjlighet till information, utbildning och utveckling. 1 Att uttala sig om detta utan att ange vad det baseras på är mycket tveksamt, enbart en upplevd skattning är inte tillräckligt för att kunna dra så långtgående slutsatser. Dessutom är användandet av absoluta ord så som ingen eller alla i denna kontext inte att rekommendera eftersom det sällan finns definitiva garantier för detta. Vi föreslår att Kultur- och fritidsförvaltningen i sin nästa återrapportering redovisar sina mål i relation till hur det konkreta arbetet bedrivs. Exempelvis kan den medarbetarenkät som framarbetats rörande jämställdhet och mångfald, användas för att skapa det underlag som behövs för att kunna dra slutsatser om medarbetarnas upplevelser på arbetsplatsen i dessa frågor. Ur ett medarbetar-/medborgarperspektiv I den medborgarundersökning som genomfördes av SCB under 2008, framkom att för Ängelholms kommun är det (bland annat) insatser rörande kultur och fritid som kan höja helhetsbetyget för kommunen enligt Nöjd-medborgar-index (NMI). Här skulle förvaltningen förslagsvis kunna ta en närmare titt på om det finns en könsaspekt närvarande, det vill säga om medborgarnas åsikter skiljer sig åt beroende på kön. Detta genom att analysera könsuppdelad statistik och utifrån detta formulera frågeställningar. Detta är intressant både ur problemsynpunkt men även ur åtgärdssynpunkt. Under våren 2009 undertecknade Ängelholms kommun CEMR-deklarationen som är en europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Deklarationen innehåller bland annat en mängd områdesspecifika artiklar som på olika sätt berör arbetet i kommunen. I deklarationens artikel 20 finns bland annat att läsa; kvinnor och män har rätt till lika tillgång till kultur-, fritids- och idrottsaktiviteter och anläggningar. Utifrån detta konstaterande ställs krav på kommunen, denna är skyldig att se till att anläggningar och verksamheter är tillgängliga för män och kvinnor, pojkar och flickor samt att uppmuntra människor att delta i idrott och kulturaktiviteter på lika villkor. Man ska dessutom uppmuntra till främjande av kultur- och idrottsaktiviteter som utmanar en stereotyp syn på kvinnor och män. Detta gäller även biblioteken som ska uppmuntras att utmana stereotypa könsidentiteter i utbudet av böcker och annat material. CEMR-deklarationen kan med fördel 1 Kultur och fritidsnämndens uppföljning av jämställdhetsplanen 2008

3 användas för uppslag i hur ett medborgarperspektiv kan integreras i jämställdhetsarbetet. Där finns även exempel på fokusområden man kan titta närmare på. Internt arbete Vad gäller det interna arbetet bör förvaltningen följa målformuleringarna i den kommunövergripande jämställdhets- och mångfaldsplanen samt genomföra den årliga återrapporteringen. Detta är viktigt bland annat för att det interna arbetet som sker i kommunen ska kunna samordnas, uppmärksammas och spridas. Egna initiativ i praktiskt jämställdhetsarbete bör initieras omgående. Målen i jämställdhets- och mångfaldsplanen kan exempelvis tas upp till diskussion på arbetsplatsträffar eller vid medarbetarsamtal. Arbetsplatsträffarna är också ett bra tillfälle att diskutera andra attityd- och värderingsfrågor i arbetsgruppen. Inspiration och exempel Det finns många exempel på kommuner där man arbetat med jämställdhet och jämställdhetsintegrering inom kultur- och fritidsverksamheten. Vi har samlat ett antal inspirerande exempel som presenteras nedan tillsammans med ytterligare förslag från vår sida. Det är dock viktigt att medarbetare inom förvaltningen är med när man arbetar fram fokusområden, problemformuleringar, modeller etc. för att dessa ska få en förankring i verksamheten utifrån dess specifika situation. Kultur Kulturområdet innefattar verksamhet som rör exempelvis bibliotek, konst, bidrag till studieförbund och kulturföreningar, Hantverksmuseet samt kulturarrangemang. Inom detta område kan förvaltningen exempelvis ser över: Den offentliga konsten vilka är konstnärerna (män/kvinnor)? Hur mycket får de betalt? Konst för vem? Uppmanar vi till att utmana traditionella och stereotypa könsmönster? Lånestatistik på biblioteken vem lånar vad? Hur bestäms bibliotekets utbud? Hur använder brukarna bibliotekets olika rum? Kommunens museer speglar de allas historia eller enbart männens? Behöver utställningarna granskas utifrån genusperspektiv, så att de inte förstärker stereotypa könsroller eller endast visar en del av allas vår historia? I Järfälla kommun började man jämställdhetsarbetet på biblioteket med att titta på könsuppdelad besöks- och lånestatistik. Utifrån resultaten analyserade man de könsmönster som fanns och diskuterade lämpliga sätt att bryta dessa mönster samt huruvida man bör försöka göra det. Resultatet blev att man såg över tidningsutrymmet för att göra det tillgängligt och välkomnande även för kvinnor, man började arbeta med rekryteringen för att få in fler män bland personalen. Man startade också ett samarbete med mansdominerade gymnasieutbildningar i kommunen för att uppmuntra unga killars läsande, något som kan vara aktuellt även i Ängelholms kommun. Biblioteket i Järfälla ska fortsättningsvis ha minst en utställning med jämställdhetsanknytning varje år. Kultur och fritidsnämnden i Växjö har arbetat en hel del med jämställdhet. Exempelvis gjordes en 3R-kartläggning av kommunens konstinköp Resultatet visade att av antalet verk som köpts in var knappt hälften gjorda av kvinnor, en jämställd fördelning med

4 andra ord. Kvinnor fick dock i genomsnitt mindre betalt än männen. I kommunens nuvarande jämställdhetsstrategi står bland annat att all museiverksamhet ska ha ett tydligt genusperspektiv och spegla kvinnors, mäns och barns historia ett mål helt i enlighet med jämställdhetsintegreringens grundidé om jämställda verksamheter för medborgaren. Umeå stadsbibliotek gjorde en 3R-analys utifrån två aspekter av verksamheten, antalet inköpta böcker och antal besökare per år. Liknande kartläggning har också gjorts på ett bibliotek i Gamla stan i Stockholm. Där valde man att undersöka besöksfrekvensen med både enkäter och intervjuer. Idrott och fritid Inom detta område återfinns verksamheter kring ungdoms- och idrottsföreningar, idrottsanläggningar samt badhus, badplatser och liknande. Här föreslår vi att förvaltningen exempelvis ser över: Bidragsfördelning. Får pojkar och flickor, män och kvinnor lika stor del av kommunens resurser? På vilket sätt kan vi uppmuntra flickors och pojkars idrottande utan att förstärka stereotypa könsroller? Bör vi ge höjt föreningsbidrag till föreningar som arbetar för jämställda verksamheter? Det nya badhuset hur är huset utformat med tanke på kvinnor och män, flickor och pojkar? Rörelsehindrade personer, personer från olika kulturella bakgrunder? Vilka aktiviteter ska badhuset erbjuda? Till vilka riktar sig dessa och hur är de utformade? Hur är informationen till allmänheten utformad? Till vem/vilka riktar sig den? I Sandvikens kommunala mål för föreningsstöd står att stödet ska främja jämställdhet mellan könen. För att se hur det verkligen förhöll sig genomfördes en kartläggning av en fritidsanläggnings två sporthallar utifrån 3R-metoden. Kartläggningen visade att män var i majoritet i styrelsen, de utgjorde den största andelen av brukarna och de använde 80 % av tiderna i hallarna. Resultatet tydde alltså på ojämn fördelning av resurserna och ledde till att man frågade sig huruvida män och kvinnor verkligen hade lika möjligheter att utöva idrott och inflytande. Idrotts- och föreningsförvaltningen i Göteborgs stad valde att undersöka hur föreningsstödet kunde bidra till ökad jämställdhet. Frågeställningen var, hur kan vi forma föreningsstödet så att det bättre främjar jämställdhet? Förvaltningen kombinerade analys av könsuppdelad statistik med intervjuer, värderingsövningar och diskussioner i grupp kring utvald litteratur och film, för att få en bild av dagsläget och hitta fokusområden. Man ville skapa konsensus kring vad en jämställd förening är och sedan arbeta efter det. Förvaltningen beslutade att fortsätta med den fördelning av föreningsstödet som man redan hade, det vill säga att föreningarna får utökat bidrag för flickor samt ett särskilt integrationsbidrag. Karlstad kommuns fritidsförvaltning undersökte verksamheten med hjälp av 3R-metoden med fokus på träningstider. Idag har kommunen särskilda stimulansbidrag för verksamheter som engagerar flickor samt för verksamheter som arbetar för integration. Ungdomsverksamhet Kommunen bedriver ungdomsverksamhet i form av fritidsgårdar, ungdomsinflytande, drogfria arrangemang samt förebyggande verksamhet tillsammans med andra förvaltningar och organisationer. Denna verksamhet är mycket viktig att granska utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi har förstått att förvaltningen planerar genomföra en brukarundersökning för

5 fritidsgården Café Källan under höstterminen I en sådan undersökning är det mycket viktigt att ha ett genusperspektiv. Detta innebär bland annat att man delar upp statistiken på kön samt att man analyserar resultaten utifrån skillnader och likheter mellan tjejers och killars synpunkter och upplevelser. Det finns många exempel på liknande undersökningar att inspireras av. Några av dem beskrivs nedan. Vi rekommenderar Ängelholms kommun att kontakta Rädda Barnen för att arrangera Ellen- och Allangrupper på kommunens högstadieskolor. Denna gruppverksamhet riktar sig till tjejer och killar i årskurs 8 och går ut på att man utifrån ett beprövat material och med utbildade handledare har diskussioner och övningar kring frågor rörande exempelvis kärlek, kompisar, skola och jämställdhet. Ellen- och Allangrupperna utgår ifrån FN:s barnkonvention. Praktiska exempel från andra kommuner Lidköpings kommun gjorde en kartläggning av två av kommunens fritidsgårdar med hjälp av 3R-metoden. Kartläggningen visade att pojkar dominerade bland besökarna. När man undersökte saken närmare och tittade på varför det förhöll sig på detta sätt, kunde man dra slutsatsen att det berodde både på att aktiviteterna främst var riktade till killar men också att tjejerna upplevde sig utsatta på fritidsgårdarna. Tjejernas utsatthet berodde till stor del på killarnas beteende eftersom de inte hade respekt för tjejerna. Ett mycket allvarligt problem påträffades alltså med hjälp av kartläggningen. Karlstad kommun gjorde en kartläggning av två fritidsgårdsverksamheter inför arbetet med jämställdhetsintegrering. Resultatet visade att killarna dominerade inom samtliga verksamheter. Man analyserade också fritidsledarnas kontakt med ungdomarna vilket visade att de oftare tog kontakt med killarna än med tjejerna. Här fanns en viss könsskillnad på så sätt att de kvinnliga ledarna oftare tog kontakt med tjejerna och de manliga ledarna oftare med killarna. Det var dessutom vanligare att de manliga ledarna arbetade heltid medan kvinnorna arbetade deltid. I Solna stads Kultur- och fritidsförvaltning valde fritidsledarna att granska sitt eget beteende och bemötandet gentemot ungdomarna samt att därefter ställa en del obekväma frågor till sig själva, bland annat frågade man sig, vilka brister har vi i personalen? Det visade sig att det fanns skillnader i bemötandet gentemot tjejer respektive killar vilket ofta grundade sig i förutfattade meningar om könsstereotyper. Utifrån denna kunskap arbetade man sedan vidare mot målet att erbjuda alla barn och ungdomar ett likvärdigt bemötande som inte baseras på förväntade eller traditionella intressen hos tjejer och killar. Ett annat arbete som syftade till att bygga upp självförtroendet hos unga tonårstjejer fick dessutom ett jämställdhetspris av kommunen. Generella förslag på metoder för jämställdhetsarbete Nedan följer en översiktlig genomgång av de vanligaste modellerna och metoderna för jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering. Alla metoderna passar kanske inte i alla verksamheter. Detta innebär att en fördjupning av metoderna krävs innan ett arbete startas upp. Metoderna kan även vara brukbara inom de förvaltningsövergripande områdena där ett samarbete kring dessa frågor är nödvändigt.

6 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är den metod för jämställdhetsarbete som regeringen förespråkar. Ett annat namn på samma metod är jämtegrering och på engelska säger man gender mainstreaming. Jämställdhetsintegrering går ut på att jämställdhetstänket ständigt ska finnas med i alla delar av verksamheten. Alla beslut som fattas ska analyseras utifrån hur det kan tänkas påverka kvinnor och män, flickor och pojkar. Detta för att undvika att jämställdheten hamnar utanför det ordinarie arbetet och blir ett sidospår som man arbetar med när man har tid över eller på grund av enskilda individers intresse. Regeringens definition av jämställdhetsintegrering är: Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet (Näringsdepartementet 2004). Jämställdhetsintegrering som metod beskrivs närmare i den offentliga utredningen SOU 2007:15. Där beskrivs mer specifikt hur man kan arbeta med metoden och det är också delvis därifrån vi har hämtat beskrivningarna nedan av Trappan och 3R-metoden. Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver om metoden, att den ska finnas med som en naturlig del av allt arbete inom en organisation men att detta också kräver en kunskapsbas baserad på genusteori. Detta för att analyser, beskrivningar etc. som ska göras i och med en jämställdhetsintegrering ska kunna göras på ett korrekt sätt. Könskonsekvensanalys Denna metod är grundläggande i arbetet med att integrera jämställdhet och bör vara en självklar reflex i tänkandet. Metoden bygger på en medvetenhet om att åtgärder och beslut som vid första anblick kan verka könsneutrala, i praktiken kan påverka kvinnor och män på olika sätt och kanske till och med förstärker ojämställdhet. Könskonsekvensanalys innebär alltså att man analyserar konsekvenserna av ett visst beslut utifrån kvinnors och mäns, flickors och pojkars villkor och behov. Det kan vara beslut om ekonomisk fördelning, specifika satsningar eller projekt inom olika områden men också rutinbeslut i det dagliga arbetet. En konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv innebär att man enligt genusrelevanta kriterier jämför och bedömer den rådande situationen och vilken utveckling den föreslagna åtgärden eller beslutet kan tänkas leda till. Skriften Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv från Europeiska kommissionen (finns i jämställdhets mappen på intranätet) visar hur en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv bidrar till att negativa konsekvenser ur jämställdhetssynpunkt kan undvikas och att den kommunala servicen blir bättre och effektivare. Exempel på frågor man kan ställa är: Hur fördelas resurserna (tid, pengar, utrymme etc.) mellan kvinnor och män i vår målgrupp? Vilka möjligheter har kvinnor respektive män att påverka? Har både kvinnors och mäns behov och erfarenheter legat till grund för hur verksamheten ser ut?

7 Trappan Denna metod passar när man vill ta ett helhetsgrepp på jämställdhetsarbetet i en verksamhet och behöver handledning i hur det ska gå till. Trappan innehåller åtta trappsteg som alla har specifika arbetssätt. Varje trappsteg innebär ett steg på vägen i processen mot jämställd-hetsintegrerad verksamhet. Trappan kan vid första anblick verka komplicerad och krävande. Men stegen är mycket användbara för att strukturera arbetet och gör det enklare att se till att alla relevanta faktorer finns med. Metoden finns närmare beskriven i JämStöds Praktika SOU 2007:15 (del 2) som vi rekommenderar er att läsa. Trappsteg 1 Inhämta grundläggande jämställdhetskunskap. Trappsteg 2 Undersök förutsättningarna för att jämställdhetsintegrera verksamheterna. Trappsteg 3 Planera, organisera och sätt mål för arbetet med jämställdhet. Trappsteg 4-6 Inventera, kartlägg och analysera verksamheten samt formulera mål och åtgärder. JämKAS Bas (kartläggning, analys, slutsats) är ett alternativ för genomförandet av dessa trappsteg. JämKas Bas består av 11 steg under rubrikerna Inventering, Kartläggning, Analys samt Målformulering. Nedan följer ytterligare några metoder för trappsteg 4-6. Trappsteg 4 JämKart, Jämställdhetskartläggning Trappsteg 5-6 3R-metoden (se nedan) Trappsteg 5-6 JämKAS Plus, innehåller nio steg inklusive kartläggning, analys och slutsats. Trappsteg 5-6 Processkartläggning Trappsteg 7 Genomför åtgärderna Trappsteg 8 Följ upp resultaten med JämUR (Jämställdhet Uppföljning av Resultat), en uppföljningsmodell med åtta steg, bland annat kostnader, slutsatser, åtgärder och återkoppling. Att tänka på: Kartläggningen är inte till för att leta fel hos medarbetarna, eller för att (be)döma varandra. Den syftar till att synliggöra könsmönster som vi alla är med och skapar och därmed kan förändra. Kartläggningen ska ses som en kvalitetssäkring av verksamheten. Lyft blicken! Ha ett öppet sinne och se kartläggningen som en möjlighet att lära dig att se på verksamheten med nya ögon. Många gånger leder kartläggningen till nya idéer för verksamheten. Det är lätt att associera till sitt eget liv och sin egen familjesituation, när man pratar jämställdhet. Det är mänskligt, men om sådana reflektionerna tar för stor plats i det gemensamma samtalet, så riskerar man att trilla ner i åsiktsdiket. När man i sitt arbete kommer i kontakt med dessa frågor, gäller det även här att ha en professionell inställning.

8 3R metoden Svenska kommunförbundets JämKom-projekt utvecklade den ursprungliga 3R-metoden för jämställdhetsintegrering. Metoden syftar till att ställa konkreta frågor utifrån jämställdhetsperspektiv för att kunna genomföra tillämpliga förändringar och därmed uppnå jämställdhetsmålen. 3R kan användas som en del av trappan för att ta ett helhetsgrepp om integreringsprocessen men den kan också användas som enskild metod. De tre R:en som metoden utgår ifrån är (med exempel på frågor): Representation Vem beslutar? Vem verkställer? Hur många kvinnor och män är representerade bland beslutsfattare och verkställare? Hur många kvinnor och män finns bland brukarna? Här krävs tillgång till statistik. Resurser Vem får vad? Hur fördelas resurserna (pengar, tid, utrymme, information) mellan män och kvinnor? Här krävs tillgång till statistik. Realia Här analyseras den fakta och statistik som framkom under de två första rubrikerna. Syftet är att synliggöra de normer och värderingar vi har om vad som anses vanligt eller naturligt. Varför ser det ut som det gör? Detta är den svåraste biten. Det är inte enkelt att tolka varför det ser ut som det gör. Därför är det viktigt att man arbetar mycket med tolkning och analys och att man inte låter statistiken ta över i arbetet. 3R-metoden har utvecklats till att innehålla 4R då man har lagt till Realisera. Här är tanken att man ska formulera åtgärder och vilka mål åtgärderna ska leda fram till. Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Utifrån den information och de diskussioner som 3R-kartläggningen lett till kan man börja formulera delmål för förändringsarbete. Följande underrubriker kan man arbeta efter under det fjärde R:et: Vision Formulera hur verksamheten ska bedrivas och vad den ska uppnå för att vara jämställd. Nya mål och åtgärder Granska nuvarande verksamhetsmål. Är dessa tillfredställande eller behöver nya mål formuleras utifrån de könsmönster som analysen visar? Bestäm vilka åtgärder som krävs för att rätta till sneda könsmönster. Bestäm hur lång tid det får ta innan målen ska vara uppnådda. Uppföljning Besluta hur resultatet av åtgärderna ska mätas i förhållande till de nya målen. Med vilka indikatorer eller nyckeltal ska resultaten följas upp? Bestäm när och på vilket sätt utvärdering och uppföljning ska ske.

9 Här är några exempel på frågor som kan ställas till verksamheterna utifrån 3R-metoden: Representation Hur ser könsfördelningen ut bland besökare på kommunens bibliotek och kulturevenemang? Hur många män och kvinnor använder kommunens olika idrottsanläggningar? Resurser Hur mycket pengar satsas på anläggningar som främst nyttjas av män respektive kvinnor? Hur mycket tid får flickor respektive pojkar i kommunens ishall eller på kommunens gräsplaner? Hur mycket pengar anslås till konstinköp? Realia Har män och kvinnor samma möjligheter att utnyttja kommunens sportanläggningar? Hur kommer det sig att många kulturevenemang främst besöks av kvinnor? Varför lånar män så lite skönlitteratur på biblioteket? Nyckeltal Nyckeltal kan förbättra uppföljningen av jämställdhetsarbetet och möjliggör jämförelser mellan olika verksamheter även över tid. Som en del i JämO:s EU-projekt Women to the Top startades ett samarbete med Nyckeltalsinstitutet för att få fram nyckeltal som är tillförlitliga och lätta att använda. Resultatet kallas Jämix och består av nio olika nyckeltal som mäter olika aspekter av jämställdheten i en organisation. Tillsammans kan nyckeltalen vara ett mått på hur långt man har nått i jämställdhetsarbetet och ge ett konkret underlag för fortsatta analyser. De nio nyckeltal som ingår i Jämix är: 1. Yrken är yrkesgrupperna i organisationen jämställda? 2. Ledning är den högsta ledningsgruppen jämställd? 3. Chefskap har kvinnor och män samma möjligheter att bli chefer? 4. Lön är lönen lika för kvinnor och män? 5. Ohälsa ser långtidssjukfrånvaron olika ut för kvinnor och män? 6. Föräldraskap tar männen ut föräldraledighet? 7. Deltid är sysselsättningsgraden lika för kvinnor och män? 8. Trygghet är anställningsformen lika för kvinnor och män? 9. Jämställdhetsplan är arbetet med planen aktivt? Nackdelen med nyckeltal är att de inte har något uttalat medborgarperspektiv, det är endast den interna jämställdheten som utreds i denna modell. Dessutom är det en nackdel att metoden fokuserar ganska ensidigt på antal kvinnor och män vilket kan leda till att man missar andra faktorer som spelar in såsom arbetsklimat och liknande. Denna metod bör alltså kompletteras med att även titta på kvalitativa aspekter av jämställdheten. Jämställt balanserat styrkort Ett balanserat styrkort är ett styrinstrument som tydligt ska ange mål, vad som ska göras för att uppnå målen samt hur man följer upp att målen nås. Styrkortet ska alltså visa de övergripande strategiska målen för verksamheten. De kan göras på flera nivåer, till exempel regional nivå, förvaltningsnivå och avdelningsnivå. Vissa organisationer har även styrkort på individnivå. Genom att redovisa perspektiven utifrån kvinnor och män, både vad gäller mål och resultat, får man genom styrkortet också indikationer om jämställdhet. Varje styrkort innehåller:

10 Ett antal perspektiv (inte för många, man brukar rekommendera max fem). Exempel på perspektiv: Medarbetare, ekonomi, verksamhet/process, kund/ brukare, miljö. Inom varje perspektiv finns en rad framgångsfaktorer som är förutsättningar för att nå de uppställda målen. Till framgångsfaktorerna kopplas ett antal aktiviteter; sådant som konkret ska göras för att nå målen. För att kunna följa upp vad som verkligen har gjorts och vilka effekter det har fått, sätter man upp ett antal styrtal som talar om vad som ska mätas. Dessutom bestämmer man hur målet för den bestämda aktiviteten ska se ut i siffror; ett måltal. Exempel på styrkort 2 Alingsås lasarett har ett övergripande styrkort för hela sjukhuset som sedan bryts ner på klinik- och avdelningsnivå. Här är ett exempel på hur de arbetar med medborgarperspektivet i det övergripande styrkortet, som också har jämställdhetsperspektiv: Perspektiv: Medborgarperspektivet Övergripande mål: En trygg och säker vård Strategiskt mål: God tillgänglighet Aktiviteter: Mäta tillgängligheten månadsvis. Når klinikerna inte målet görs en handlingsplan utifrån en analys av orsakerna till att man inte når det. Styrtal: Väntetid inom besöks- och behandlingsgarantin, jämförelse mellan kvinnor och män. Måltal: Väntetid för besök och behandling skall vara högst tre månader. Uppföljning: Månadsvis redovisning eller uppföljning till SKL (Sveriges kommuner och landsting) och HSA (Hälsosjukvårdsavdelningen). Verksamhetscheferna ansvarar för redovisningen. Könsuppdelad statistik Statistik är ett medel för att kartlägga hur det ser ut idag. Den ger oss en generell bild av dagsläget och vilka strukturer som finns runtomkring oss. Kanske kan den också hjälpa oss att dra tänkbara slutsatser kring varför det ser ut som det gör samt möjlighet att jämföra över tid, att analysera eventuella förändringar. Statistik kan vara nödvändigt för kartläggning av jämställdhetsläget inför en förändringsprocess. Statistiken är dock begränsad, den säger oss ingenting om de orsaker som ligger till grund för människors livsval. För jämställdhetsintegrering är det nödvändigt inte bara med statistik, utan också att denna är könsuppdelad, det vill säga att man kan utläsa skillnader (och likheter) mellan kvinnors och mäns villkor. Kön ska i statistiken vara en övergripande och genomgående indelningsgrund. Om man exempelvis gör en enkätundersökning om hur nöjd brukaren är med en viss service så måste man i resultatredovisningen kunna utläsa om resultatet skiljer sig mellan kvinnor och män. Är män kanske mer nöjda än kvinnor? Eller är det ingen skillnad alls? Både skillnader och likheter ska redovisas i statistiken. Sedan 2001 ska all individbaserad offentlig statistik i Sverige vara uppdelad på kön. Att könsuppdela statistiken är viktigt att tänka på exempelvis när man genomför medarbetarundersökningar. Det är också nödvändigt att granska statistik som kommer en till 2 Gör det jämnt i praktiken finns som pdf-fil i mappen Till alla

11 del i andra sammanhang än just jämställdhetskartläggningen ur ett könsperspektiv. All statistik bör vara könsuppdelad så att man inte riskerar missa viktiga slutsatser. Jämstöd JämStöd är en statlig utredning som under två år på regeringens uppdrag arbetat med att utbilda, informera om och utveckla metoder och modeller för hur statens verksamheter kan jämställdhetsintegreras i praktiken. Erfarenheterna redovisas i tre böcker som alla är delar av SOU 2007:15: Stöd för framtiden. Om förutsättningar för jämställdhetsintegrering JämStöds slutbetänkande - med förslag till regeringen om fortsatt stödverksamhet. JämStöds praktika - metodbok för jämställdhetsintegrering I metodboken finns JämStöds viktigaste metoder och modeller samlade. En praktisk handbok för den som arbetar aktivt med att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställd medborgarservice - goda råd om jämställdhetsintegrering Detta är en idébok som främst vänder sig till chefer och jämställdhetsstrateger inom offentligt finansierade verksamheter.

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Barn- och utbildningsförvaltningen

Jämställd medborgarservice i praktiken Barn- och utbildningsförvaltningen Jämställd medborgarservice i praktiken Barn- och utbildningsförvaltningen Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken. Räddningstjänsten

Jämställd medborgarservice i praktiken. Räddningstjänsten Jämställd medborgarservice i praktiken Räddningstjänsten Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Personalkontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Personalkontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Personalkontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Jämställdhetsplan med inriktning mot likabehandling Bildningsförvaltningen augusti 2014 juli 2017 Fastställd av förvaltningschefen 2014-08-13 Handläggare: Maria Evald processledaree i jämställdhet Bildningsförvaltningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för

Läs mer

Antagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014

Antagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014 Tjänsteutlåtande 2012-05-08 Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0257 KS-1 Kommunstyrelsen Antagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens

Läs mer

Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011

Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011 Till Simrishamns kommun Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011 Enligt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-02-23 (Dnr 2010/210) ska samtliga partier i kommunfullmäktige

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Tekniska kontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Tekniska kontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Tekniska kontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-12-16 Vår referens Anna Emelie Caroline Friholm HR-konsult Tjänsteskrivelse Emelie.Friholm@malmo.se Jämställdhetsplan 2014 FRI-2013-3236 Sammanfattning

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3

Läs mer

Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031

Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031 Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031 Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Anders Johnsson (M), Karl-Erik Olsson (S), Håkan Erlandsson (C), Christer

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007 1(5) Jämställdhets- och mångfaldsplan för 2007 Styrelsen för Konsult- och service har som utgångspunkt att alla individer oavsett kön, etnisk bakgrund, religiös tillhörighet, funktionsförmåga eller sexuell

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen Datum 1 (14) 2014-10-13 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen 2 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den

Läs mer

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Ninni Olofsson Linda

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2011 2014 UR ETT ARBETSTAGARPERSPEKTIV

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2011 2014 UR ETT ARBETSTAGARPERSPEKTIV Antagen av kommunfullmäktige 69 2011 11 28 BJURHOLMS KOMMUN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2011 2014 UR ETT ARBETSTAGARPERSPEKTIV Ur ett arbetstagarperspektiv Framtagen av jämställdhetsgruppen Jämställdhet i Bjurholms

Läs mer

RAPPORT. Datum 2015-05-21. Bilaga 1

RAPPORT. Datum 2015-05-21. Bilaga 1 RAPPORT 1(5) Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Aguilar, 0225-34162 ylva.aguilar@hedemora.se Bilaga 1 Kommunkoncernens uppföljning 2015 av arbetet med handlingsplanen till CEMR, Den Europeiska deklarationen

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31 KS2015.0581 Denna jämställdhets- och mångfaldsplan ingår i handlingsplan för jämställdhet 2015-2018 enligt CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Den behandlar specifikt arbetsgivarinsatser

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Arbetsgivarens plan för likabehandling 2010-2012

Arbetsgivarens plan för likabehandling 2010-2012 PLAN 1(6) 2009-09-16 KS-415/2009 020 Handläggare, titel, telefon Rania Issa Särnblad, HR-konsult 011-151028 Arbetsgivarens plan för likabehandling 2010-2012 Syftet med planen är att konkretisera kommunens

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009

29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009 Jämställdhetsredovisning för 2009 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställningsoch

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N L I K A B E H A N D L I N G S P L A N handlar om: 1. att främja barns och elevers lika rättigheter. 2. att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Läs mer

JämKAS Plus. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

JämKAS Plus. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd JämKAS Plus Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för hur man

Läs mer

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan 2012-01-04 Grebbestadskolans Likabehandlingsplan ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ges möjligheter att lyckas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Ingen form av diskriminering eller annan

Läs mer

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela

Läs mer

Jämställdhetsplan 2007/2008

Jämställdhetsplan 2007/2008 Jämställdhetsplan 2007/2008 Beslutad i KF 080128 Uppdaterad pga faktafel i bilaga 2 080214 Jämställdhetsplan 2007/2008 2 (26) Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSPLAN...4

Läs mer

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Sara Lhådö

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013

Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013 Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Plan Plan för främjande av mångfald 2011-01-01 Beslutat av Ansvarig avdelning

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Plan mot kränkande behandling på Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot kränkande behandling på Kvistens förskola Anderstorp Plan mot kränkande behandling på Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga.

Läs mer

Plan för jämställdhet och likabehandling. Korsholms kommun 2016 2018

Plan för jämställdhet och likabehandling. Korsholms kommun 2016 2018 Plan för jämställdhet och likabehandling Korsholms kommun 2016 2018 Behandlad i: Arbetarskyddskommissionen 20.10.2015 Samarbetskommittén 16.11.2015 Personalsektionen 24.11.2015 Kommunstyrelsen 19.1.2016

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Swedbanks jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2018

Swedbanks jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2018 Swedbanks jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2018 Inledning Swedbank AB och de dotterbolag som tillhör Swedbankkoncernen (härefter Swedbank) vill arbeta för att skapa ett klimat där jämställdhet och

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Plan. Mångfald- och jämställdhet. Mariestad. Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-04-23. Reviderad av Kommunstyrelsen Mariestad 2010-05-27

Plan. Mångfald- och jämställdhet. Mariestad. Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-04-23. Reviderad av Kommunstyrelsen Mariestad 2010-05-27 Plan Mångfald- och jämställdhet Mariestad Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-04-23 Reviderad av Kommunstyrelsen Mariestad 2010-05-27 Innehållsförteckning Mångfald och jämställdhetsplan... 3 Övergripande

Läs mer

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Verksamhetsrapport 2016

Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen

Läs mer

Förskolan Svalebogatan 52. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16

Förskolan Svalebogatan 52. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Förskolan Svalebogatan 52 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget har

Läs mer

Jämställdhetsanalys med 4R. Erfarenheter och slutsatser inför kommande jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad

Jämställdhetsanalys med 4R. Erfarenheter och slutsatser inför kommande jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad Jämställdhetsanalys med 4R Erfarenheter och slutsatser inför kommande jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad 1 Jämställdhetsanalys med 4R. Erfarenheter och slutsatser inför kommande jämställdhetsarbete

Läs mer

Korvettens förskola 2014-2015

Korvettens förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-2015 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH

Läs mer

2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se. Förskolenämnden

2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se. Förskolenämnden Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600 Förskolenämnden Utreda behovet av utbildning och rådande kunskapsläge för

Läs mer

Idrottslyftet lyfter vad då?

Idrottslyftet lyfter vad då? GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLANS UTVÄRDERING AV: BADMINTON-, BORDTENNIS-, FOTBOLL- OCH VOLLEYBOLLFÖRBUNDET Idrottslyftet lyfter vad då? Om målet med Idrottslyftet är att göra skillnad i någon djupare mening,

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter

Plan för lika rättigheter och möjligheter Nummer: 05:2 Blad: (1) Plan för lika rättigheter och möjligheter Inledning Denna plan är Ekerö kommuns gemensamma Plan för lika rättigheter och möjligheter, tillika jämställdhetsplan. Den belyser enbart

Läs mer

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Strategi för jämställdhet och mångfald Nr: Datum: 2014-09-22 Inledning Södertörns brandförsvarsförbunds vision är att skapa säkerhet, trygghet och förtroende. I ett

Läs mer

Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet och en nödvändighet för ett demokratiskt samhälle.

Läs mer

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014 Likabehandlingsplan För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014 Sigtuna kommuns gemensamma vision för förskolan: Alla barn i Sigtuna kommuns förskolor ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Hopprepets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016

Hopprepets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Hopprepets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Elisabeth Oja Eleonor Persson Leila

Läs mer

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 , Olika fast lika unika Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning. 1.1 Alla barn och elever har rätt att

Läs mer

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02 1(10)...... [Förskolechef] Eva Jäger : -02 --------------------------------------------------.. (Arbetsmiljöansvarig) Linn Alex -02 1 INLEDNING Detta dokument riktar sig till alla anställda på förskolan.

Läs mer

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Del 1 Dokumentanalys Skrivhjälp för jämlik text Ett verktyg som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i texter och bilder. En produkt

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-1017

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-1017 Handläggare: Lillemor Humlekil 1 (1) PAN 2016-02-02 P 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-04 PaN A1511-00358-43 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-1017 Ärendet I ärendet föreligger förvaltningens jämställdhets-

Läs mer

Likavillkorsplan 2009-2011

Likavillkorsplan 2009-2011 Likavillkorsplan 2009-2011 Lika villkor, vad menar vi med det? De mänskliga rättigheterna gäller oss alla och ska utgöra en grund för vår verksamhet. På vår länsstyrelse ska vi värna om allas lika möjligheter,

Läs mer

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling

Läs mer

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten 2011-2012 Innehållsförteckning Plan för likabehandling

Läs mer

Gråbo förskolors likabehandlingsarbete

Gråbo förskolors likabehandlingsarbete Lärande Gråbo förskolor 2014-08-11 Gråbo förskolors likabehandlingsarbete En plan för hur vi motverkar kränkningar samt arbetar för barns lika rättigheter och lika möjligheter i vår verksamhet 1 Varför

Läs mer

Mångfaldsplan 2015-2018. - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare

Mångfaldsplan 2015-2018. - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare Mångfaldsplan - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare 2015-2018 Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Mångfaldsplan 2015-2018, Åstorps

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Likabehandlingsplan för Berga förskola Likabehandlingsplan för Berga förskola 2015/2016 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen

Läs mer

Brännans förskoleområde. Delfinens förskola Förskolans namn

Brännans förskoleområde. Delfinens förskola Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde Delfinens förskola Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-17 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan

Verksamhetsplan för förskolan Verksamhetsplan för förskolan Mällby förskola 2016 Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna tillämpar

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer