Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Transkript

1 Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

2 Förord Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet och en nödvändighet för ett demokratiskt samhälle. Jämställdhetsarbete är ett kvalificerat förändringsarbete som kräver långsiktiga och systematiska satsningar. Jämställdhet tillför ytterligare en dimension till det pågående utvecklingsarbetet inom bland annat patientsäkerhet, bemötande och läkemedelsanvändning. Arbetet med jämställd vård och service är ett strategiskt och långsiktigt arbete för att förbättra vården, och som en av de grundläggande delarna i jämlik vård. Vi måste fråga oss hur vi kan vi skapa en ännu bättre hälso- och sjukvård för kvinnor och män i olika åldrar och med olika bakgrunder? För att hitta svaren måste vi bli många som diskuterar dessa frågor, vad vi är stolta över och vad vi kan göra annorlunda. Under resans gång har vi inte enbart arbetat med att få in ett jämställdhetsperspektiv i hälso- och sjukvården, utan även i vår kulturverksamhet och i utvecklingsarbete som riktar sig till kommunerna i vårt län. Vi har banat väg för ett fortsatt arbete för jämlik vård och verksamhet inom landstingets olika ansvarsområden. Samtidigt har vi fört in jämställdhetsperspektivet i Landstingets budget och flerårsplan. Systemmätetalen som mäter om vi når våra strategiska mål har jämställdhetsintegrerats, något som kommer stötta arbetet med jämställdhet i framtiden. Vårt deltagande i Hållbar jämställdhet innebar starten på ett systematiskt jämställdhetsarbete, projekttidens slut innebär inte slutet för det, utan slutet på början. Håkan Jansson Ordförande i Landstingsstyrelsen Agneta Jansmyr Landstingsdirektör

3 Innehållsförteckning Förord... 1 Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 4 Programmål och utfall... 5 Genomförande... 8 Utbildning och kommunikation... 9 Budget Hållbarhet Utvärdering och lärdomar Bilagor... 11

4 Sammanfattning har haft som mål att införa arbetssätt som främjar jämställd ledning och styrning. Det ordinarie utvecklings- och förbättringsarbetet ska på ett naturligt sätt ta upp jämställdhet som en faktor för kvalitetsförbättringar. Ett ytterligare mål har varit att öka medarbetarnas kunskap, engagemang och kapacitet kring att arbeta med jämställdhet i förbättringsarbete. Syftet har varit att skapa förutsättningar för en mer jämställd och jämlik vård och medborgarservice inom den landstingsfinansierade verksamheten. Arbetet har bland annat resulterat i: - att de systemmätetal som finns i Landstingets budget för att följa om man uppnår de strategiska målen, är könsuppdelade. - att ett antal av Landstingets systemmätetal har fått jämställdhetsintegrerade mål, det vill säga har målnivåer anpassade till nuvarande resultat för kvinnor respektive män. - uppföljning av hälso- och sjukvårdsresultat från journalsystemet har anpassats för att kunna följa upp verksamhetsstatistik och resultat uppdelat på kön. - webbutbildning framtagen och spridd för ge baskunskaper om kön, genus och verktyg för att arbeta med jämställdhet i förbättringsarbete. - genushanden spridd som verktyg för att öka kvalité vid utredning vid sjukskrivning och övriga patientmöten, främst inom primärvården. Bakgrund Ursprungligen var det landstingets allmänpolitiska utskott som föreslog att Landstinget skulle inleda ett särskilt arbete med jämställdhet inom ramen för

5 SKL:s projekt Hållbar Jämställdhet (Håj), utifrån sitt uppdrag att speciellt uppmärksamma demokratifrågor. Styrgruppen för Landstingets jämställdhetsarbete tog initiativ till en ny ansökan Arbetet har inte begränsats till specifika verksamheter i Landstinget utan till bland annat olika processer/målgrupper som finns på olika platser och verksamheter. Folktandvården har inte varit med i utvecklingsarbetet under någon av projektperioderna. Ledningssystemet stod i fokus för den andra programomgången och mycket av arbetet har koncentrerats till det som rör landstingets ledande funktioner, till exempel budgetarbete, uppföljning, utvecklings- och kvalitetsarbete. beviljades SEK, i den andra sökomgången Resultat Innan Landstinget gick med i Håj fanns inget aktivt arbete med jämställdhet gällande verksamhetsfrågor. Jämställdhetsarbetet var tidigare inriktat på personalfrågor, och specifika uppdrag så som framtagande av statistik kring vissa diagnoser. Statistik fanns endast i undantagsfall uppdelat på kön, metoder för kvalitetsarbete var i stor utsträckning könsblinda. Idag används könsuppdelad statistik i större utsträckning för uppföljning, från och med 2014 års budget mäts samtliga strategiska mål könsuppdelade systemmätetal, förutsatt att de är individbaserade. Ett antal av systemmätetalen har även fått könsuppdelade mål satta utifrån nuvarande resultat, tex sjukfrånvaro personal, kariesfria nittonåringar etc. Detta arbete har inneburit att landstinget tvingats byta datakällor från tex den Nationella väntetidsdatabasen (som inte är könsuppdelad) till egna system. Det har också inneburit att de egna systemen byggs eller byggs om så att könsuppdelad statistik möjliggörs. På flera områden kvarstår ett arbete med att göra jämförelsen mellan könen enkel, inte bara att få ut statistiken för respektive kön. Landstinget har även inlett ett arbete kring att med hjälp av GIS-system visa regionala och lokala skillnader i jämställd vård, bland annat utifrån de nyckeltal som SKL tagit fram. Webbutbildningen som Landstinget tagit fram sprids till stora personalgrupper inom hälso- och sjukvården, utbildningen är numera tillgänglig för andra landsting och kommuner genom webbplatsen Jämställ.nu. På detta sätt kan fler reflektera utifrån sitt eget arbete och sin arbetsplats utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Utbildningen innehåller förutom kunskaper om genus och jämställd vård även praktiska exempel och metoder för jämställdhetsintegrering. Inom primärvården sprids genushanden som verktyg för förbättrat bemötande och utredning i patientmöten. Tjugo vårdcentraler har utbildat och upprättat handlingsplaner för att säkerställa en jämställd sjukskrivningsprocess. För närvarande pågår utvecklingsarbeten för ungdomsmottagningar, Smålands Musik och Teater samt Landstingets utvecklingsenhet Qulturum.

6 Programmål och utfall Aktiviteter Utfall Mål Utfall - Utbildning fullmäktige - Utbildning landstingsstyrelse och ledningsgrupp. -Genomgång styrdokument. - Deltagande i projekt nyckeltal för jämställd hälsa - Intensivtest-veckor Folkhälsa sjukvård - Genomgång av verktyg och metoder för förbättringsarbete -Intensivtest-veckor Qulturum - utbildning för utvecklingsledare och projektledare på landstingets utvecklingsenhet Qulturum (nov 2013) - Ökad kunskap efterfrågan. - Motioner i ämnet. - uppföljning av hälso- och sjukvårdsresulta t från journalsystemet har anpassats - Tydligare bild av ojämställdheten i nom hälso- och sjukvården med hjälp av nyckeltal. - Ökad kunskap och efterfrågan Jämställdhetsintegrerat styr- och ledningssystem Moment och metoder för jämställdhets-arbete integreras i minst fem av Landstingets ordinarie utvecklingsprogram för ledning, styrning och kvalitetsarbete - att de systemmätetal som mäter om Landstinget når sina strategiska mål är könsuppdelade. - att ett antal av systemmätetal har jämställdhetsintegrerats, det vill säga har målnivåer anpassade till nuvarande resultat för kvinnor respektive män. - Moment finns i ett eller flera av utvecklingsprogram, ex mäta för att leda. - Pågående arbete, mål kommer uppnås efter programperiodens slut -Läkemedelskommittén följer upp och analyserar de tio mest förskrivna läkemedlen (utifrån ett genusperspektiv) - Kontakter med Stockholms läns landsting om ev samarbete -Kunskaper saknas för att genomföra genusanalys över förskrivning. Synliggöra/åtgärda eventuella omotiverade skillnader i läkemedelsbehandling ur ett genusperspektiv Reviderat mål Skillnader är nu möjliga att se, men kunskaper saknas för att genomföra genusanalys över förskrivning. Sannolikt ett problem inom många landsting. Se nedan. - Kontakter med projektledare äldre och läkemedel, Landstinget Jönköping om samarbete

7 - Vidareutveckling och produktion av upphandlad webbutbildning - Framtagande av handledningsmaterial till chefer - Framtagande av utvärdering för uppföljning. Spridning i samtliga sjukvårdsområden samt i primärvården Minst 70 procent av alla medarbetare inom hälso- och sjukvården har baskunskaper om jämställd vård genom webbaserad utbildning Utvärderingen har inte fungerat som säker källa till hur stor spridningen varit. Sannolikt har målet 70 procent ännu inte uppnåtts. Målet kvarstår även efter programperiodens slut. - Spridning av uppdrag till chefer i olika forum, etikombud mfl. - Spridning på konferenser och andra utbildningstillfällen - Publicering på externwebb och jämställ.nu - Samla förbättringsmetoder från pilotprojekten Utbildning rehabsamordnare -Gemensamma utbildningsinsatser för personal på aktuella (tjugo) vårdcentraler Genus-anden spridd som verktyg för att öka kvalité vid utredning vid sjukskrivning och övriga patientmöten Handlingsplaner för jämställd sjukskrivningspr ocess har tagits fram Minska skillnader mellan kvinnor och män i sjukskrivningsprocessen Genushanden spridd som verktyg för att öka övriga patientmöten, vilket innebär ett ökad likvärdighet i sjukskrivningsprocessen - Handlingsplanen för sexuell hälsa granskas ur ett jämställdhetsperspekt iv vid revidering - Deltagande team på lärande seminarier om jämställd vård och service -Identifiering av förbättringsområde Jämställdhetsintegrering av handlingsplan sexuell hälsa -pågående förbättringsarbete n på två ungdomsmottagningar, bland annat med målsättning öka kvalité för/antal besök av killar Verksamhetsutveckling med fokus jämställdhet på minst en ungdomsmottagning utifrån förbättringsområde som de identifierar Pågående aktiviteter, mål uppnås efter programperiodens slut.

8 - Testa förändringar - Dokumentation av arbete för spridning -Planering för lärandeseminarier för jämställd vård och service, webbinarier jämlik vård. Reviderat mål/aktiviteter Verksamhetsutveckling på minst fyra vårdcentraler utifrån förbättringsområden som de identifierat. Reviderat mål/aktiviteter Se nedan -Planering för lärandeseminarier för jämställd vård och service, webbinarier jämlik vård. Reviderat mål/aktiviteter Verksamhetsutveckling på minst fyra slutenvårdsavdelningar utifrån förbättringsområden som de identifierat Reviderat mål/aktiviteter Se nedan Kartläggning av eventuella skillnader genom kvalitetsregistret Senior Alert Ingen ojämställdhet hittad Jämställda åtgärder för vårdprevention (trycksår, fall, nutrition). Ingen ojämställdhet hittad, Mål reviderat - Uppbyggnad av rutiner för uppföljning, registrering i kvalitetsregister. Reviderat mål/aktiviteter Likvärdig vård för patienter i livets slutskede (palliativ vård) när det gäller smärtlindring, hjälpmedel, socialstimulans och delaktighet i vården. Reviderat mål/aktiviteter Se nedan Genusanalys av fem produktioner Utbildning för personal om genus och jämställdhetspersp ektiv på scenkonst. Samtal om resultat, och förslag på eventuella åtgärder. Pågående aktiviteter Utbudet och aktiviteter i kulturhuset Spira ska locka besökare bland män/kvinnor, flickor och pojkar i likvärdig utsträckning Pågående aktiviteter

9 har varit framgångsrikt i arbetet med att införliva jämställdhet i det ordinarie ledningssystemet. Det arbetet kommer sannolikt leda till fortsatt utvecklingsarbete kring såväl styrning och uppföljning som konkreta verksamhetsförbättringar. En del av programmålen har reviderats under programperioden, och för några har aktiviteterna förändrats. Gällande programmålet om förskrivning av läkemedel så blev det uppenbart att även om det är möjligt att följa upp förskrivning av läkemedel. Skillnader i förskrivning kan förekomma av läkemedel som inte fångas bland de tio mest förskrivna. Svårt att dra slutsatser om en förskrivning kan anses vara oskälig. Det beror bland annat på att det tar lång tid att för förskrivningsmönster att utvecklas samt att läkemedel skrivs ut för en rad olika indikationer som inte fångas upp vid statistik över förskrivning. Detta är ett område som kräver stor kunskap såväl medicinsk som om genus och genusmedicin. Denna kompetens saknas i, och det är sannolikt något som saknas i även i andra landsting runt om i landet. Förhoppningsvis kan vi dra nytta av det arbete som bland annat skett i Stockholms Läns Landsting i Genus på Janus. Dessutom kan det finnas möjligheter att inleda ett arbete kring läkemedelsförskrivning utifrån de nyckeltalen för jämställd vård. Det finns fortfarande en målsättning om att genomföra förbättringar utifrån ett jämställdhetsperspektiv inom primär- och slutenvård och exempelvis den palliativa vården. Däremot har inte lärande seminarier för jämställd vård och service genomförts under programtiden, snarare ska perspektivet in i ordinarie utvecklingsarbeten, tex i patientsäkerhet, mikrosystem etc alternativt i specifika satsningar kring diagnoser tex hjärtflimmer. Det kan sägas att programperioden är kort för att på allvar bygga upp ett jämställdhetsarbete som både omfattar konkreta systematiska förbättringar i hela verksamheten och ledning och styrning i en så omfattande verksamhet som ett landsting. Det finns idag en förbättrad infrastruktur för att upptäcka eventuella könsskillnader. Samtidigt har vi arbetat för att bygga upp en efterfrågan på stöd i att arbeta med jämställdhet och jämlikhet i verksamhet och styrning. Genomförande Ansökan har inte begränsats till specifika verksamheter i Landstinget utan till bland annat olika processer/målgrupper som finns på olika platser och verksamheter. Folktandvården har inte varit med i utvecklingsarbetet under någon av projektperioderna. Eftersom arbetet till stor del hade fokus på ledningssystem så har mycket av arbetet koncentrerats till landstingets ledande funktioner, det vill säga förvaltningen Landstingets kansli, som även innefattar Landstingets centrum för utveckling och förbättringsarbete Qulturum. Under programperioden har ökat fokus lagts på verksamhetsutvecklare, vårdutvecklare och de nätverk som arbetar specifikt äldres hälsa och vård, exempelvis Esthernätverket på Höglandet. Arbetet har haft en styrgrupp som bestått av Landstingsdirektör, Utvecklingsdirektör och folkhälsochef, samt av projektledare och

10 delprojektledare. Styrgruppen har följt upp arbetet, fattat strategiska beslut och ansvarat för rapportering till ledningsgrupp och landstingsstyrelse. Landstinget har arbetat med att säkra att de systemmätetal som följs i budget går att könsuppdela. Arbetet har även fokuserat på uppföljning av hälso- och sjukvårdsresultat från journalsystemet har anpassats för att kunna följa upp verksamhetsstatistik och resultat uppdelat på kön. Under detta arbete så upptäcktes det att den statistik som används och efterfrågas inom SKL:s arbete för Bättre liv för sjuka äldre, till exempel återinläggningar inte gick att få ut könsuppdelad. Detta har nu åtgärdats. Under programtiden har även ingått i SKL:s projekt kring nyckeltal för jämställd vård. Genom det arbetet har en genomgång gjorts av de nyckeltal som Landstinget använder, vilka som används könsuppdelat, vilka nyckeltal i Öppna Jämförelser som har störst könsskillnader etcetera. Landstinget har även inlett ett arbete kring att med hjälp av GISverktyg synliggöra lokala och regionala skillnader i jämställd vård och hälsa. Det finns ett fortsatt behov av att bygga och upprätthålla kompetens kring hur man använder sig av könsuppdelad statistik för att arbeta med förbättringar. Utbildning och kommunikation Utbildning och kunskapsstöd har skett på en rad olika sätt och med olika innehåll. Webbutbildningen är uppdelad i fyra delar: jämställd vård, genus, god vård och verktyg. Inom varje del finns det flera frågor att fördjupa sig i, samt övningar som stöd för reflektion. Den innehåller också tips och idéer för vad som kan göras för att nå jämställd vård på arbetsplatsen. Även flertalet av de föreläsningar och presentationer som har genomförts för olika personalgrupper inom hälso- och sjukvården har haft denna indelning. Synliggörande och diskussion av normer har varit ett återkommande tema liksom risk för och konsekvenser av genusbias. Dessa föredrag och presentationer har anpassat till målgruppens arbetsuppgifter och patientgrupper. Vid föreläsningar och presentationer för personal på Landstingets kansli har innehållet haft större fokus på jämställdhetsintegrering för ökad kvalité. Landstingsfullmäktige har utbildats i samband med ett av fullmäktiges ordinarie sammanträden om kön, genus, jämställdhetsintegrering. Landstingsstyrelsen och landstingets ledningsgrupp har genomgått en gemensam utbildning vid två tillfällen, en heldag och en halvdag om jämställdhetspolitisk utveckling, jämställdhetsintegrering samt genomgång av landstingets styrdokument. Förbättringsarbetet för de ungdomsmottagningar (samt deltagande gymnasieskolor) bedrivs i lärande seminarier det vill säga fyra-fem träffar och aktiva perioder för eget arbete där emellan. Deltagande teams mål är att genomföra en förändring och uppnå nya resultat, de utgår själva från något man vill förbättra i det egna arbetet eller på arbetsplatsen. Detta arbetssätt är även utgångspunkt i utvecklingsavdelningen, Qulturums egna arbete med jämställdhetsintegrering som inletts under hösten Deras lärande sker i samarbete med Kunskapscentrum för jämlik vård, Västra Götalands Regionen.

11 Kommunikation av arbetet har framförallt skett med hjälp av intranät och i landstingets linjeorganisation. Kommunikationen hade kunnat organiseras bättre, med tydligare mål, och på ett mer effektivt sätt använt de olika kanaler som finns för att nå ut med information till personal och länsbor. Budget Konstnadsslag Kronor Projektledning (löneutbetalningar) Processledning (konsultarvoden) Litteratur och material Resor IT-tjänster Total kostnad ca: Hållbarhet Genom att fokusera på ledningssystemet för landstinget har förutsättningar skapats för ett hållbart jämställdhetsarbete, till exempel gällande uppföljning av resultat och verksamhet. Undertecknandet av CEMR-deklarationen kräver ett fortsatt arbete i landstingets olika förvaltningar och verksamheter. Från Landstingets ledning har ambitionen från början varit att arbetet med jämställdhetsintegrering ska bana vägen för ett aktivt arbete med jämlikhet i vård och service. En arbetsgrupp har formerats för fortsatt arbete kring olika aspekter kring jämlik vård och verksamhet, där jämställdhet utgör en av hörnstenarna. De tre personer som arbetat som på deltid arbetat som projektledare för arbetet, är samtliga tillsvidareanställda. Landstinget har redan under projekttiden finansierat två av tre projektledares arbetstid. Samtliga har i idag utrymme i sina tjänster för fortsatt arbete med jämställdhet och jämlikhet. Länsstyrelsen har under programtiden upprättat ett jämställdhetsråd där politiker från Landstingsstyrelsen finns med, och för arbete med jämställdhetsintegration i Jönköpings län är på väg att antas. Projektledarna deltar i den beredningsgrupp som knutits till rådet. Beredningsgruppen utgör ett nätverk för de personer som aktivt arbetar med jämställdhet på lokal och regional nivå i Jönköpings län.

12 Utvärdering och lärdomar Landstingets arbete har inte utvärderats av extern eller intern aktör. Återrapportering har skett till styrgruppen, som även fattat strategiska beslut. Se under rubriken genomförande. Landstinget kommer fortsätta att följa spridningen av webbutbildningen, ett nytt sätt för den uppföljningen är under införande. Landstinget kommer att följa de nyckeltal för jämlik vård som SKL lämnat förslag på, samt i övrigt arbeta för att tex resultaten från öppna jämförelser analyseras utifrån ett eventuella könsskillnader. Gällande övriga lärdomar från arbetet se tidigare avsnitt, exempelvis under Resultat, Genomförande och Hållbarhet.

13 Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet Upplysningar om innehållet Charlotte Jerkelund, charlotte.jerkelund@lj.se, 2013