Region Värmland RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Transkript

1 Region Värmland RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

2 Förord Region Värmland tillsammans med Landstinget i Värmland har mellan våren 2010 och hösten 2013 bedrivit utvecklingsarbete inom Program för Hållbar Jämställdhet - HÅJ. Samarbete har även skett med Karlstads universitet. Syftet med utvecklingsarbetet har varit att genom stöd för metodutveckling/utbildning i det dagliga arbetet öka kunskap och medvetenhet om genus och jämställdhetsintegrering hos medarbetarna och därmed skapa bättre förutsättningar för medborgarna/brukarna/patienterna att få en mer jämställd service och ett jämställt bemötande. Tidigare har arbetet med jämställdhet varit mer fragmentariskt och har nu med hjälp av HÅJ blivit mer systematiskt. I takt med att jämställdhetsarbetet integrerats har projektets insatser blivit allt svårare att skilja från ordinarie verksamhet. Insatser inom HÅJ har lett till att personal inom Region Värmland och Landstinget i Värmland har fått en ökad potential att kartlägga och analysera sin egen verksamhet. Detta gynnar i förlängningen medborgare, brukare och patienter i Värmland. Att visa på effekter på gruppnivå för medborgare/brukare/patienter tar tid. Däremot kan effekter ses i de delprojekt som genomförts. Arbetet har haft en bred ansats och nått ett stort antal olika verksamhetsområden. I Region Värmlands verksamhetsplan för åren är jämställdhet ett prioriterat område och kulturen, jämställdhets- och mångfaldsarbetet ska integreras i allt. I landstinget är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen målet i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. Landstinget i Värmland vilar på en värdegrund där organisationen ska genomsyras av en humanistisk grundsyn där respekt för människors lika och okränkbara värde samt jämlikhet och jämställdhet betonas. Mot bakgrund av detta är jämställdhetsintegrering ett fortsatt viktigt arbete. På Region Värmland och Landstinget i Värmland finns goda möjligheter att fortsätta arbeta vidare på inslagen väg. Region Värmland har anställt en genuspedagog som kommer att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering. Inom Landstinget i Värmland kommer arbetet att fortsätta med stöd av en jämställdhetsplan i enlighet med CEMR. Koordineringen av arbetet sker från ledningsstöd och en arbetsgrupp med bred representation från landstingets olika delar finns med. Gunnar Tidemand, Gunilla Andersson, Regiondirektör Landstingsdirektör Region Värmland 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Resultat... 5 Programmål och utfall... 6 Genomförande... 8 Budget Hållbarhet Utbildning och kommunikation Utvärdering och lärdomar Bilagor Region Värmland 3

4 Sammanfattning Utvecklingsarbetet har bestått av såväl dokumentgranskning, metodutbildning och utveckling, intervjustudier samt kartläggningar och analyser. Delprojekt har genomförts såväl på Kyrkeruds-, Klarälvdalens- och Ingesunds folkhögskola, Film i Värmland, Patient- och medborgarservice, vårdcentralen Skoghall/Lövnäs, Hjälpmedelsnämnden, Hälsovalskansliet och inom området urininkontinens och genus. Styrprocesser inom Region Värmland har analyserats ur ett genusperspektiv och politiker, chefer och nyckelpersoner har fått utbildning om genus och jämställdhetsintegrering. 4R-metodutbildning har erbjudits all personal inom Region Värmland och ett urval av personer inom Landstinget i Värmland. Delprojekten har synliggjort ojämställdhetsproblem inom vitt skilda områden. Inom Film i Värmland kan ojämställdhet handla om att fler män än kvinnor fått stöd, på folkhögskolorna har ojämställdhet identifierats såväl kring arbetsmiljösom utbildningsfrågor och på vårdcentralen Skoghall/Lövnäs har den manliga normen i vården diskuterats. Patient- och medborgarservice har arbetat för att integrera ett genus- och jämställdhetsperspektiv i bemötandefrågor i vården, Hjälpmedelsnämnden har upptäckt att fler eldrivna rullstolar förskrivs till män och Hälsovalskansliet har analyserat Krav- och kvalitetsboken som är ett förfrågningsunderlag inom Hälsovalssystemet. Diskussioner kring genus och jämställdhet har även förts kring urininkontinensvården. Region Värmland har anställt en genuspedagog för att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering Landstinget i Värmland har antagit en jämställdhetsplan i enlighet med CEMR-deklarationen En koordinerande funktion har inrättats inom landstinget för att ansvara för implementeringen av jämställdhetsplanen Arbetet har gått från att vara fragmentariskt till att bli systematiskt och från särskilda insatser till integrering Ökad kunskap och medvetenhet om kartläggningar och jämställdhetsanalyser Jämställdhetsfrågan har kommit upp på agendan på central nivå Region Värmland 4

5 Bakgrund Hösten 2009 gjorde Region Värmland och Landstinget i Värmland en gemensam ansökan om projektmedel från Sveriges Kommuner och Landsting. Båda organisationerna hade startat ett jämställdhetsarbete. Region Värmland antog år 2009 en jämställdhets- och mångfaldspolicy tillsammans med en långsiktig arbetsplan. Inom landstinget genomfördes en workshop med hjälp av LFA-metoden (logical framework approach) där det tydligt framgick att det fanns behov av att öka medvetenhet och insikt om vikten av att arbeta vidare med jämställdhetsintegrering samt att visa på exempel från den egna verksamheten för att ge jämställdhetsarbetet ett ansikte. Denna workshop låg till grund för landstingets del i ansökan. Ansökan gjordes på kronor och kronor erhölls. Under den första programperioden låg fokus inom Region Värmland på utbildnings- och inventeringsinsatser och för landstingets del medborgarnära delprojekt. Medborgarnära projekt som genomfördes var: Förbättring av bemötande av ångtidssjukskrivna kvinnor och män vid vårdcentral. Eldrivna rullstolar - efter behov eller kön. Jämställt bemötande i hälso- och sjukvården färre klagomål till patientnämnden om bemötande och kommunikation. Under andra programperioden gjordes en ansökan om kronor. Projektet erhöll konor. Fokus låg nu på att gå Från ord till handling och utveckla medborgarnära delprojekt: Metodutbildning 4 R Skapa en strategi för ökad jämställdhet på Ingesunds folkhögskola Filmläger ur ett genusperspektiv Jämställdhetsintegrering av krav- och kvalitetshandbok Hälsoval Projekt urininkontinens Jämställt bemötande inom hälso- och sjukvården Totalt har kronor erhållits under båda programperioderna. Resultat Före HÅJ bedrev Region Värmland jämställdhetsarbete främst med inriktning mot personal- och arbetsmiljörelaterade frågor. Kunskapen om jämställdhetsintegrering av brukarperspektivet var relativt låg och jämställdhetsarbetet utgick mest ifrån Diskrimineringslagen. Detta har dock ändrats sedan projekt om jämställdhetsintegrering, finansierade av såväl HÅJ som Tillväxtverkets program Resurscentra för kvinnor, startades. Idag är medvetenheten och kunskapen om genus och jämställdhetens betydelse för verksamhetsutvecklingen avsevärt högre och ett aktivt förändringsarbete pågår. Region Värmland 5

6 En genuspedagog har anställts för att säkra en fortsatt kompetensutveckling inom området. Landstingets jämställdhetsarbete var tidigare kopplat till arbetsgivarperspektivet. Kunskapsnivån när det gäller jämställdhetsarbete generellt var låg. Under projektets gång har det pågått en process med att ta fram en handlingsplan i enlighet med CEMR-deklarationen om jämställdhet för kvinnor och män. Denna handlingsplan är verksamhetsövergripande och beaktar rollerna som arbetsgivare, tjänsteleverantör och upphandling samt den politiska rollen. Handlingsplanen är antagen hösten I samband med processen i framtagandet av handlingsplanen och de HÅJ-delprojekt som pågått har medvetenheten kring jämställdhetsfrågan ökat. Nu finns en insikt om att jämställdhetsintegrering är viktigt för att uppnå en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Programmål och utfall Aktiviteter Utfall Mål Utfall 4R-metodutbildning 7 utbildningar med sammanlagt ca 80 deltagare har genomförts Metodutbildning har gett deltagarna en ökad kunskapsnivå samt verktyg för att genomföra jämställdhetsanalys er i respektive verksamhet Kunskap finns om metoder för genomförande av jämställdhetsanalys er Enligt bifogad utvärdering Projekt vid Ingesunds folkhögskola Personalen från alla verksamhetsområ den har deltagit i seminarier, workshops och 4R (Representation, Resurser, Realia, Realisera) metodutbildning för praktiskt jämställdhetsarbet e. Ett flertal kartläggningar och jämställdhetsanalys er har genomförts i relation till relevanta verksamhetsområde n Det arbetas mer tydligt medvetet med detta nu än innan projektet. Filmläger ur ett genusperspektiv Filmläger med genusperspektiv har genomförts Metoder finns för att sätta ihop filmteam som tar tillvara både unga kvinnors och mäns Film i Värmland har med sig ett genus- och/eller jämställdhetsperspe ktiv i Region Värmland 6

7 talanger sommarpraktiken, diskussionen om kvinnors nätverk och fördelning av medel och stöd Projekt Urininkontinens Strategiskt urval av 10 vårdcentraler som besökts Besök i 3 enheter inom kommunal verksamhet Total har ca 70 personer omfattats av insatsen Handledning Kunskap finns om vårdprogram och urininkontinens ur genusperspektiv på ett strategiskt urval av länets vårdcentralet. Reviderat vårdprogram finns i Mars år 2013 Vårdprogrammet är inte reviderat men ökad kunskap finns hos ett strategiskt urval av vårdcentraler i länet Arbetssätt har ändrats och därigenom högre kvalitet Se bifogad utvärdering! Bemötande i vården 25 personer har fått grundutbildning i metoden Systemiska möten Systemiska möten kring temat bemötande har genomförts inom landstinget verksamhet Metoden fungerar för att diskutera jämställdhetsperspe ktiv kring bemötande i vården Jämställdhetsintegre ring av krav- och kvalitetsboken Genomförd dokumentgranskning Rapport finns Att krav- och kvalitetsboken för hälsoval Värmland har jämställdhetsintegre rats Reviderad krav- och kvalitetsbok för hälsoval är antagen. Justeringar har gjorts för att öka styrningen mot en mer jämställd vård Region Värmland tillsammans med Landstinget i Värmland sökte 3,8 miljoner kronor för fortsatta utvecklingsinsatser under andra perioden av HÅJ och erhöll 1,2 miljoner kronor. Det innebar att målen för projektet fick skrivas om och anpassas till den förändrade budgetramen. Projektledare från Region Värmland och projektledare för landstinget formulerade i början på 2012 en ny projektplan och en programlogik med reviderade förväntade resultat och effekter. Programlogiken följde den mall som diskuterats inom ramen för utvärderingsverkstaden. Att utvecklingsarbetet kommer att resultera i en jämställd verksamhet från 2014 är osannolikt. Värmland kom sent in i HÅJ 1 med start första halvåret 2010 vilket innebär att den totala projekttiden omfattar 3,5 år. På denna korta tid är det inte realistiskt att förvänta sig effekter som kan mätas generellt på verksamhetsnivå. Då HÅJ-projektet har varit uppdelat i ett flertal delprojekt inom Region Värmland och Landstinget i Värmland är frågan hur man definierar verksamhet. Inom vissa enheter eller delar av verksamheten har stora framsteg gjorts medan andra fortfarande behöver mer kunskap för att påbörja ett aktivt arbete med jämställdhetsintegrering. Region Värmland 7

8 Det kan ses som en fördel att projektet har nått ut till så många olika människor och verksamhetsområden. Då medvetenhet och kunskap är viktiga faktorer för att kunna bedriva ett målmedvetet förändringsarbete, har numera fler möjlighet att känna sig delaktiga och komma med initiativ till fortsatta och framtida insatser inom jämställdhetsområdet. Utvecklingsarbetet har synliggjort problematiken med det s.k. Glastaket. Många av dem som t.ex. gick 4R-metodutbildningen uttryckte frustration när de upplevde sig få upp ögonen för olika brister i deras verksamhetsområde men kände att kunskapen inte togs tillvara av chefer och ledning. Den landstingsövergripande styrningen för en mer jämställd verksamhet har blivit tydligare genom en handlingsplan i enlighet med CEMR. Processen att ta fram handlingsplanen har varit sammankopplad med delprojekten i HÅJ. Den tydligare styrningen förväntas minska upplevelsen av det s.k. glastaket. I handlingsplanen finns aktiviteter som ska genomföras inom landstingets olika områden som politiska rollen, arbetsgivarrollen, rollen som tjänsteleverantör och upphandling av varor och tjänster. Ett exempel på aktivitet är att jämställdhetsperspektivet ska beaktas i patientsäkerhetsarbetet genom att händelseanalysledare utbildas för att göra jämställdhetsanalyser. Jämställdhetsanalyser ska göras kontinuerligt i ordinarie arbete. Genomförande Projektet har genomförts i samarbete mellan Region Värmland och Landstinget i Värmland. Detta har inneburit att fler olika verksamheter har kunnat nås, att närheten till den medborgarnära nivån har stärkts samt att det har funnits en gemensam grund för lärande kring jämställdhetsintegrering organisationerna emellan. Projektet har varit organiserat i en projektgrupp med projektledare och representanter för samtliga delprojekt. För att förbättra styrningen, skapa en länk till både den politiska och tjänstemannaledningen i båda organisationerna och kunna erbjuda projektledningen ett bollplank i viktiga beslut, tillsattes under andra omgången av projektet en styrgrupp. Denna bestod av två representanter för respektive organisation, för Region Värmlands del biträdande regiondirektör och administrativ chef, för Landstinget i Värmlands del hälsooch sjukvårdschefen och en enhetschef. För Region Värmlands del har ett flertal verksamheter inom kultur- och folkbildningsområdet varit berörda av HÅJ. Anledningen till att dessa verksamheter valdes ut var att kopplingen till den medborgarnära nivån är särskilt tydlig inom dessa verksamheter. Såväl på Kyrkeruds som på Klarälvdalens folkhögskola anordnades 2010 temadagar med fokus på genus och jämställdhetsintegrering. Dessa vände sig till all personal samt kursdeltagarna och behandlade såväl det interna arbetsmiljöinriktade jämställdhetsarbetet som arbetet med jämställdhetsintegrering av utbildningsverksamheten. På Kyrkeruds folkhögskola följdes temadagen upp med att en grupp sattes samman för att kunna säkra det fortsatta arbetet jämställdhetsintegrering och planera för konkreta aktiviteter. Gruppen handleddes under en längre tid av en genuskonsult som också genomförde djupintervjuer med samtliga kategorier av Region Värmland 8

9 anställda och deltagare ifrån de flesta kurser för att få en samlad bild över nuläget. Lärdomarna från arbetet på dessa folkhögskolor användes sedan i den andra omgången av HÅJ-projektet för att sätta igång ett arbete med jämställdhetsintegrering även på Ingesunds folkhögskola. Efter att ha gått en 4R-utbildning en utbildning som erbjöds personal i såväl Region Värmlands som Landstinget i Värmlands organisation beslutade ledningsgruppen på Ingesunds folkhögskola att även all personal på skolan skulle få ta del av denna metod och börja arbeta utifrån denna. En genuskonsult anlitades för att presentera metoden och handleda planeringen av konkreta åtgärder. En annan verksamhet inom Region Värmland som valdes ut för att påbörja arbetet med jämställdhetsintegrering var Film i Värmland. År 2011 anordnade Film i Värmland ett filmläger för ungdomar där genus- och jämställdhetsfrågorna skulle stå i fokus. Två följeforskare från Centrum för Genusforskning på Karlstads universitet anlitades för att bevaka och analysera lägret. Det visade sig trots att lägret hade ett uttalat jämställdhetsfokus diskuterades inte genus- och jämställdhetsfrågor nämnvärt. Även de filmexempel man använde sig av speglade inte jämställdhetstemat. Majoriteten av filmerna var regisserade och producerade av män och handlingen var tydligt präglad av rådande könsnormer. Även ungdomarna iscensatte könsnormer. Detta blev särskilt tydligt i den filmskapande processen medan det övriga umgänget på lägret inte kännetecknades av detta lika mycket. Ungdomarna hade blivit indelade i tre olika filmteam ett med bara tjejer, ett med bara killar och ett könsmixat. Analysen visar att rollfördelningen i killteamet blev mer hierarkisk än i de två andra teamen och att regissören var den som ägde tolkningsföreträde. Den visar också att killteamet i större utsträckning bröt mot handledarnas anvisningar om att filmen skulle ha en viss längd och vara begränsad till en location. Detta kan förklaras med att skapandet av maskulinitet ofta handlar om att upprätta sig själv som subjekt och därmed inta en mer eller mindre rebellisk position. Sommaren 2012 anordnades ett nytt filmläger där erfarenheterna från det förra samt kunskaperna från genusforskarnas rapport integrerades. I den årliga sommarpraktiken en del av den ordinarie verksamheten diskuteras numera genus- och jämställdhetsperspektiv i relation till såväl könsfördelningen bland utövarna, den filmskapandeprocessen som det kvalitativa innehållet i den färdiga filmen. Film i Värmland har även använt sig av 4R-metoden för att kartlägga fördelningen av teknikstöd och sett att två av tre teknikstöd genom åren gått till män. Detta ska nu rättas till. För att öka kunskapen om genusperspektiv och jämställdhetsintegrering även på en mer strategisk nivå gjordes tidigt under projektet en genomgång av ett antal styrprocesser inom Region Värmland ur ett genusperspektiv. Utbildning om genus och jämställdhet i både teori och praktik gavs till politiker, chefer och nyckelpersoner. Genom 4R-metodutbildningen har fler verksamheter inom Region Värmland och Landstinget i Värmland kunnat nås än de som fått direkt finansiering via ett av delprojekten. Kunskapen om jämställdhetsintegrering som strategi för att införliva ett jämställdhetsperspektiv beslut och processer har därmed kunnat spridas till ett stort antal personer i olika verksamheter och på Region Värmland 9

10 olika positioner. Mer om detta under avsnittet Utbildning och kommunikation. Inom Landstinget i Värmland har flera verksamheter deltagit som t.ex. Patientoch medborgarservice, Patientnämnden, vårdcentraler, Hjälpmedelsnämnden och Hälsovalskansliet. Många andra verksamheter som t.ex. ungdomsmottagning, mottagningen för könssjukdomar, mödrahälsovård, enheten för ledningsstöd samt ledningsgruppen för hälso- och sjukvårdsstaben har fått kunskap och påbörjat förändringsarbeten inom ramen för 4Rmetodutbildningen. Mer om detta under avsnittet Utbildning och kommunikation. Arbetet med att ta fram, synliggöra och använda könsuppdelad statistik har startat i alla dessa verksamheter. På Patient- och medborgarservice gjordes redan under första projektperioden en kartläggning av inkomna klagomål uppdelat på kön. Det visade sig att fler kvinnor än män anmälde klagomål som gäller bemötande och att även fler kvinnor än män fick rätt i dessa ärenden. Som en följd till detta började man diskutera konkreta bemötandesituationer i vården. Utifrån metoden Systemiska Möten har vårdpersonal bjudits in för att diskutera, analysera och belysa genus- och jämställdhetsaspekter i relation till det övergripande målet för hälso- och sjukvården: En god vård på lika villkor för hela befolkningen. Några aspekter som lyfts fram som är väsentliga för ett jämställt bemötande är: Ett jämställt bemötande i sjukvården förutsätter att stereotypa föreställningar om kvinnor och män aktivt motarbetas. Medvetenhet om alla patienters utsatthet kan leda till ett mer jämställt bemötande. Ett jämställt bemötande kräver en förståelse för att kvinnor och män har olika livserfarenheter och lever under olika livsförhållanden. Dessa livsförhållanden påverkar såväl hälsan som upplevelsen av bemötandet i vårdsituationen. Hjälpmedelsnämnden gjorde under första projektperioden en kartläggning av förskrivningen av elrullstolar. Det visade sig att fler elrullstolar hade förskrivits till män och ett förändringsarbete utifrån kunskap om genus påbörjades. Aspekter som lyftes fram i detta arbete är att kunskapen om förskrivningsprocessen är skiftande ute bland verksamma ute i kommunerna. Det finns ibland ett inre motstånd bland brukare själva att använda sig av eldriven rullstol På vårdcentralen Skoghall/Lövnäs gjordes en studie av långtidssjukskrivna kvinnors och mäns upplevelse av patientbemötandet. Många genusaspekter upptäcktes, bl.a. att kvinnors fysiska besvär lätt tolkas som psykiska, att bemötandet särskilt hos kvinnor varierar beroende på om en diagnos är ställd och att män kan betraktas som pjoskiga och gnälliga om de berättar om sina psykiska besvär. Studien följdes upp av en workshop med personalen och flera kände sig motiverade att fortsätta arbetet med att analysera sin egen verksamhet. Region Värmland 10

11 Dessa tre delprojekt inom Landstinget i Värmland låg till grund för planeringen av fortsättningen i HÅJ. Som redan nämnt arbetar Patient- och medborgarservice utifrån metoden Systemiska möten där vårdpersonalen diskuterar konkreta bemötandesituationer. Lärdomarna från diskussionen runt patientbemötande och patientsäkerhet på vårdcentralerna Skoghall/Lövnäs visade på behovet av en tydligare styrning av de vårdgivare som etablerar sig i Värmland. Ett delprojekt planerades därför kring en jämställdhetsanalys av Krav- och Kvalitetsboken ett förfrågningsunderlag inom hälsovalssystemet. Jämställdhetsanalysen fokuserade främst på två övergripande frågeställningar: Hur begrepp som kön, genus och jämställdhet kommer till uttryck i dokumentet och vilken betydelse sådana begrepp ges. Hur könsneutrala begrepp och formuleringar underbygger eller motverkar genus. Det visade sig att genus- och jämställdhetsperspektivet saknades i dokument och att användningen av könsneutrala begrepp som patient, medborgare och individ hotade att osynliggöra ojämställdhet och därmed gjorde det svårt att ställa tydliga krav på vårdgivare att erbjuda en jämställd vård. Dessa insikter har beaktats vid revideringen av förfrågningsunderlaget. Även förmågan att använda sig av och analysera könsuppdelad statistik har stärkts. Erfarenheterna ifrån arbetet inom hjälpmedelsnämnden användes för att starta ett arbete kring urininkontinens och genus. Då det finns en problematik inom detta område där kvinnors inkontinensbesvär lätt ses som något som bara påverkar livskvaliteten medan mäns symptom ofta anses vara av livshotande karaktär, är det intressant att undersöka om attityder och underliggande könsnormer kan påverka denna bedömning. En uroterapeut från specialistvården besökte därför ett flertal vårdcentraler i länet för att bl.a. diskutera genus- och jämställdhetsperspektiv kopplat till riktlinjer för urininkontinens. Uroterapeuten gick 4R-utbildning och använde denna metod som mall i arbetet. Delprojektet handleddes av genusvetare. En lärdom är att man behöver utgå ifrån ett intersektionellt perspektiv för att förstå mekanismerna inom urininkontinensområdet både vad gäller vård, bemötande och behandling. Såväl ålder, etnicitet, klass, geografi som kön/genus kan vara viktiga faktorer att beakta. En mer generell lärdom som även HÅJ-projektets följeforskare har beskrivit är att det fortfarande finns ett stort behov av kunskaps- och medvetandehöjning samtidigt som man också behöver erkänna och förstå betydelsen av motstånd inför denna typ av förändringsarbete. Utbildningsinsatser kring genusperspektiv och jämställdhetsintegrering är därför fortfarande nödvändiga. Det är viktigt med en medveten styrning och ledning inom dessa frågor. Ett exempel är att könsuppdelad statistik ofta finns tillgängligt men inte konsekvent analyseras. Analysen måste efterfrågas i landstingets uppföljning. 4R-metodutbildningen har gjort detta tydligt. Ett gott exempel där man har använt och analyserat könsuppdelad statistik är mottagningen för könssjukdomar på sjukhuset i Karlstad. Med hjälp av 4R- Region Värmland 11

12 metoden räknade man antal kvinnor och män som kom till mottagningen. Man kunde se att fler män valde att komma till den öppna mottagningen än den där tidsbokning krävdes. Denna insikt har resulterat i att fler tider inom den öppna mottagningen erbjuds. Arbetet kommer att följas upp för att se resultat. Projektet har genom sin organisation i flera olika delprojekt inom såväl region Värmlands som Landstinget i Värmlands verksamheter eftersträvat en hög delaktighet. 4R-metodutbildningarna har erbjudits personal inom båda organisationerna och responsen har varit god. Genom studien kring upplevelsen av patientbemötandet på vårdcentralen Skoghall/Lövnäs har långtidssjukskrivna patienters erfarenheter och upplevelser tagits tillvara. På folkhögskolorna Kyrkerud och Klarälvdalen har kursdeltagare inkluderats i arbetet för ökad jämställdhet. Film i Värmland har nått medborgarnivån via de filmläger man anordnar för ungdomar och via sommarpraktiken en del av den ordinarie verksamheten. Budget Konstnadsslag Kronor Projektledning (löneutbetalningar) :- Processledning (konsultarvoden) :- Litteratur :- Resor :- Utvärdering :- Personalkostnader 4R-metodutbildning :- Övrigt :- Total kostnad: :- Hållbarhet Region Värmland har numera en heltidsanställd genuspedagog som ansvarar för jämställdhetsintegreringen av organisationens externa verksamhet. Genuspedagogen kommer att vara ansvarig för det av Tillväxtverket finansierade projektet Resurscentrum för jämställd tillväxt men kommer även ha ett övergripande ansvar för jämställdhetsintegreringen av Region Värmlands verksamhet. Inom ramen för detta uppdrag kommer genuspedagogen såväl själv som med hjälp av externa konsulter att bidra till en kontinuerlig kompetensutveckling av organisationens personal. Det finns även personal som ansvarar för HR-frågor och det interna arbetsmiljöinriktade jämställdhetsarbetet. När det gäller Region Värmlands uppdrag att verka för regional utveckling och tillväxt i regionen, har en handlingsplan för jämställd regional tillväxt antagits. Denna ska genomföras och löpande utvärderas under Tillväxtverket kommer att utvärdera programmet Resurscentra för kvinnor under När det gäller det interna jämställdhetsarbetet antog Region Värmland 2012 en ny jämställdhetsplan. Region Värmland 12

13 Inom ramen för såväl HÅJ som arbetet med handlingsplanen för en jämställd regional tillväxt har Region Värmland utvecklat ett nära och konstruktivt samarbete med organisationer som länsstyrelsen, landstinget, kommuner och andra aktörer. Detta samarbete kommer att fortsätta bl.a. genom Värmlands jämställdhetsråd. I landstinget har en koordinerande funktion inrättats med uppdrag att implementera landstingets jämställdhetsplan. Denna funktion är organiserad inom enheten för ledningsstöd. En arbetsgrupp bildas för området och genomförande av handlingsplanen med deltagande från landstingets samtliga staber. Utbildningsinsatser som metodutbildning i att göra jämställdhetsanalyser och generella jämställdhetsutbildningar för medarbetare kommer att genomföras. Jämställdhetsplanen ska integreras i landstingets flerårsplan. Utbildning och kommunikation Utbildningar kring genus och jämställdhet kan grovt indelas i tre olika fokusområden vad, varför och hur? Medvetenheten när det gäller vad begreppen genus och jämställdhet står för och varför vi behöver och bör verka för ökad jämställdhet ökar stadigt. Kunskapen om hur vi kan arbeta praktiskt för att uppnå konkreta förändringar och vilka metoder som finns för detta är däremot fortfarande låg. Under andra omgången av HÅJ erbjöds därför 4R-metodutbildning till samtliga anställda inom Region Värmland och ett strategiskt urval av anställda inom Landstinget i Värmland. 4R står för Representation, Resurser, Realia och Realisera och svarar på frågorna Vem får vad och på vilka villkor? och Hur ska vi förändra?. Utbildningen bestod av fyra tillfällen á två timmar och syftet var att få deltagarna att förstå hur kön spelar roll inom just deras verksamhetsområde och hur man kan kartlägga och analysera könsmönster för att möjliggöra ett förändringsarbete. Responsen var god och nästan 80 personer gick utbildningen. Inom ett flertal områden har förändringar märkts som beror på att personal har fått ökad kunskap om hur man kan kartlägga och analysera sin verksamhet. Film i Värmland har kartlagt stödet som ges till kvinnor och män och sett att två av tre av dessa genom åren gått till män. Det gäller såväl samproduktion och arbetsstipendier. Inom projektet Lärling som syftar till att få ut ungdomar i arbetslivet har man kartlagt hur man stöttar tjejer respektive killar och sett att fler killar får ett adekvat stöd. Denna insikt var nödvändig för att kunna ge ett mer jämställt stöd till både tjejer och killar. Mottagningen för könssjukdomar på hudkliniken i Karlstad har kartlagt könsfördelningen i väntrummet och sett att fler män kommer till den öppna mottagningen jämfört med den då tidsbokning krävs. Denna insikt har lett till att fler tider inom den öppna mottagningen erbjuds. Arbetet kommer att följas upp för att se resultat. Inom mödrahälsovården använder man kunskapen från 4R-utbildningen för att diskutera verksamhetsförbättringar och anordnade nyligen en heldag om jämställdhet. Ylva Elvin-Nowak har bjudits in för att berätta om sin bok Finns det några pappor i din mammagrupp: att prata jämställt föräldraskap. Enheten för ledningsstöd inom landstinget har bl.a. undersökt hur ett genus- eller jämställdhetsperspektiv skulle kunna integreras i arbetet med händelseanalyser och ledningsgruppen för hälso- och sjukvårdsstaben har diskuterat och Region Värmland 13

14 analyserat könsuppdelad statistik vad gäller en rad olika hälso- och sjukvårdsrelaterade frågor. En utbildning på sammanlagt åtta timmar kan självklart inte förändra allt men har ändå satt igång ett stort antal processer som annars inte hade ägt rum. För att understödja dessa processer har ett flertal personer med koppling till olika HÅJdelprojekt fått handledning av en genusvetare. Handledningen var ett sätt att fördjupa kunskapen från 4R-metodutbildningen och att komma till den konkreta hands-on -nivån där förändringar kan genomföras. I samband med genomgången av de fyra R:en har även andra metoder för jämställdhetsintegrering presenterats som t.ex. Gender Budgeting. Dessa metoder kan komma att användas i framtiden. Utbildningen i Systemiska möten syftade till att utbilda hälso- och sjukvårdspersonal i att föra samtal kring konkreta bemötandesituationer och föra in ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Ett systemiskt möte utgår från en verklig händelse som involverar en patient, brukare, kund, medarbetare eller chef. Mötet leds av en samtalsledare och följer en logiskt strukturerad ram. Under mötet betonas varje individs ansvar och möjlighet till handling. Syftet är att skapa en gemensam bild och ta fram konkreta förslag till lösningar. Utöver 4R-utbildningen och utbildningen i Systemiska möten, har även ett flertal andra workshops ägt rum som t.ex. en halvdag om CEMR-deklarationen för politiker och tjänstemän inom Landstinget i Värmland. Denna workshop handlade både om att uppmärksamma deklarationens fokus på samverkan mellan olika diskrimineringsgrunder och att visa på hur deklarationens 30 olika paragrafer kan användas som en checklista och ett stöd i ett långsiktigt och mångsidigt förändringsarbete. I samband med jämställdhetsanalysen av Kravoch kvalitetsboken ägde såväl en workshop för Hälsovalskansliet som en workshop riktad till landstingspolitiker rum. Region Värmland och Landstinget i Värmland genomförde även ett flertal analysseminarier med delprojekten för att dela erfarenheter och analysera problem och framgångar. För att återföra resultat till politiker och tjänstemän anordnades i slutet av första HÅJ-perioden en halvdag då alla fyra medborgarnära delprojekt presenterades. Erfarenheter och resultat från projektet presenterades även vid några tillfällen för regionstyrelsen och regionfullmäktige. Inom landstinget har jämställdhetsfrågan lyfts i samtliga utskott. Enskilda grupper har efterfrågat kortare dragningar och visat ett ökat intresse. Arbetet med att ta fram en handlingsplan i enlighet med CEMR-deklarationen har medfört flera workshops och seminarier kring olika teman. Projektet har därutöver kommunicerats via både Region Värmlands och Landstinget i Värmlands hemsida. Vi anser att kommunikationen inom projektet har fungerat väl och att delaktigheten i projektet har varit hög. När det gäller den externa kommunikationen, dvs. hur projektet har kommunicerats till såväl Region Värmlands som Landstinget i Värmlands hela organisation samt hur organisationerna har kommunicerat projektet till medlemmar, andra aktörer och medborgare, finns dock fortfarande problem. Det kan handla om en viss perspektivträngsel där s.k. mjuka frågor som jämställdhet får ge vika för hårdare frågor som ekonomi och tillväxt som en ovana att se jämställdhetsintegrering som en central fråga för verksamhetsutvecklingen. Region Värmland 14

15 Utvärdering och lärdomar Landstinget i Värmland och Region Värmland sökte tillsammans medel inom ramen för HÅJ-projektet. Tanken var från början att projektet skulle genomföras i de två organisationerna gemensamt. Efter hand har resultatet dock blivit sådant att man genomfört sina delprojekt var för sig, dock med en gemensam styrgrupp. Det är svårt att säga om detta varit positivt eller negativt för projektet. Ur samordningssynpunkt har det dock emellanåt skapat viss förvirring om mandat, främst gällande projektledarrollen. Region Värmland står som huvudprojektägare men innebörden av detta har inte alltid varit tydlig. Frågan har också varit prioriterad i olika grad i de olika organisationerna, detta har yttrat sig främst genom olika grad av möjlighet att avsätta tid för arbetet för projektledning och utvärderare. Det fanns initialt en otydlig rollfördelning inom projektet, gällande projektledare och delprojektledare. Delprojektledarna har inte upplevt att de haft en projektledarroll vilket har skapat förvirring kring mandatet som de haft att driva frågorna. En positiv aspekt med det delade projektledarskap har ändå varit att projektledarna och utvärderarna har kunnat bolla idéer med varandra. Detta har varit ett stöd i deras projektledarskap och genomförandet av utvärderingen. Representanterna i styrgruppen har skiftat under projektets gång vilket har haft en negativ påverkan på kontinuiteten i styrningen av projektet. Ett exempel på detta är att vi i utvärderingen redan tidigt uppmärksammade att det ofta upplevdes som att man saknade mandat och styrning ifrån den högsta tjänstemannaledningen. Genom att lyfta frågan och få med dessa i styrgruppen för projektet har projektets möjlighet till genomslag ökat efter tid. För att skapa en mer hållbar jämställdhet har man också inom landstinget arbetat med att inkorporera frågan i befintligt lednings och styrningsstruktur, något som man nu är på god väg att genomföra. Inom landstinget i Värmland har vi följt de tre delprojekt som genomförts för landstingets del genom lärande utvärdering. Detta har inneburit att vi redan från starten kontinuerligt följt upp olika aktiviteter, återkopplat till projektledningen och vid behov har man utifrån detta skruvat på projekten eller satt in extra insatser för att nå upp till målet för respektive delprojekt och projektet i sin helhet. Som stöd i utvärderingsarbetet har landstinget deltagit i SKL:s utvärderingsverkstad. Inom Region Värmland har projektet haft tre delprojekt. Uppföljningen har sett olika ut på de tre delprojekten. Ett delprojekt har följts av forskare inom genusvetenskap medan de andra två delprojekten har följts upp efter att de avslutats. Processen för helheten av projektet har, genom punktinsatser och kopplingen till SKL:s utvärderingsverkstad, följts löpande. För Region Värmlands del har en utmaning i arbetet varit att det har funnits olika syn mellan projektledningen och verksamheten vad projektet skall ägna sig åt. Projektledningen har i vissa fall haft högre ambitioner med arbetet än vad verksamheten har varit beredd att satsa. I den typ av normkritiskt arbete, som jämställdhetsintegrering utgör, är det viktigt att projektledningen får verksamheten med på banan för att arbetet inte ska bli kontraproduktivt. Här handlar det om att finna rätt balans mellan vad som är önskvärt och vad som är genomförbart. För Region Värmlands del har det funnits en utmaning i att ena verksamhets- och projektledning att dra mot samma mål. När organisationen och projektet inte kan enas om en gemensam ambitionsnivå utgör detta ett Region Värmland 15

16 hinder för utvecklingen inom området. Inslag av detta har funnits i det mer verksamhetsövergripande projektet med 4R-utbildningar. I utvärderingen av 4R-utbildningarna återspeglas detta i att utbildningarna sammantaget främst har gett upphov till reflektion och eftertanke hos individen snarare än konkreta åtgärder inom verksamheten. Med detta sagt kan man ändå konstatera att ett flertal verksamheter har genomfört eller planerar att genomföra analyser av könsstrukturerna inom verksamheten. Ett underlag ger förutsättningar för att projektet på sikt leder till förbättringar på en mer övergripande nivå. Jämställdhetsarbetet inom Landstinget i Värmland har följts upp med, och kommer att fortsätta att följas upp, med hjälp av Make Equality. Den första mätningen med detta verktyg gjordes i början av år Resultatet av mätningen visade tydligt vilka utvecklingsområden som fanns. Dessa har sedan varit i fokus i utformningen av handlingsplanen för implementeringen av CEMR-deklarationen. Uppföljning ska också följas inom ramen för ordinarie verksamhetsuppföljning. Detta finns med som en del i planeringen och förflyttningen av ansvaret för frågan som kommer att göras, är det första steget mot att detta förverkligas. I det fall projektet har riktat sig mot mer avgränsade verksamheter, som i fallet med Film i Värmlands filmläger och urininkontinensprojektet, har det varit enklare att arbeta med ett integrerat genusperspektiv. I projekten har man arbetat aktivt för att göra arbetet integrerat samtidigt som man har tagit till sig av de utmaningar som har uppmärksammats. Avgörande har varit att man haft tillgång till stöd kring genuskompetens och metod. För filmlägret har det varit en utmaning att genusperspektivet av vissa inom området kan uppfattas som begränsande. Att tvingas tänka på ett visst sätt upplevs av vissa som kreativt hämmande. Det finns en pedagogisk utmaning i att under ett filmläger få möjligheten att visa på hur begränsande vårt normala tankesätt kan vara. Att få deltagarna att tänka normkritiskt samtidigt som de ska utvecklas i sitt kreativa filmskapande kräver ökat fokus på genusperspektivet Detta är frågor som man fortsätter hantera inom ramen för verksamheten och fortsatta filmläger. Bägge delprojekten har implementerat resultaten av projektet i sina verksamheter. Det har funnits stora samordningsvinster med att projekten har bedrivits parallellt med andra jämställdhetsprojekt/arbeten. Den största samordningsvinsten har varit att frågan tydligt har lyfts och att jämställdhetsarbetet numer har en given plats i organisationerna. På landstinget fortsätter man arbeta med implementeringen av CEMR och på Region Värmland har man har valt att förlägga ett regionalt resurscentra för kvinnor inom organisationen. På så vis har jämställdhetsperspektivet i organisationernas arbete fått en starkare roll och position. Gällande kontinuiteten har ett av de största orosmomenten för delprojekten varit hur deras erfarenheter ska tas tillvara när delprojektet är över. För att diskutera detta anordnades Landstinget i Värmland ett analysseminarium för sina delprojekt som utmynnat i att frågan kommit i fokus och slutsatserna därifrån har man tagit med sig i handlingsplanen för implementeringen av CEMRdeklarationen. Bland de centrala slutsatser som dras utifrån projektet kan nämnas: Region Värmland 16

17 Förankringen i organisationerna är avgörande för långsiktigheten i projektresultaten. Tydlighet i styrning och rollfördelning är avgörande för projektets genomförande. Man har under projekttiden gått ifrån mindre delprojekt till att lyfta jämställdheten på mer central nivå genom att inkorporera det i befintliga styrdokument osv. Man har kanske inte alltid gjort precis som man tänkte från början i delprojekten, men skruvandet av projektet har gett mervinster för projektet i stort. Jämställdhetsfrågan har kommit upp på agendan på central nivå. Insatser i form av kurser/workshops m.m. om genus och normer efterfrågas i ökande grad från olika håll i organisationen och från alla nivåer. Angränsande projekt och arbeten har gett mervärden till projektet genom ökat fokus på jämställdhet. 4R-utbildningarna har lett till ökade insikter och kunskaper men än så länge inte så mycket konkreta åtgärder. Väl avgränsade delprojekt (tydlighet) är en framgångsfaktor. Ett delat projektledarskap ställer stora krav på en tydlig rollfördelning men även tillgång till tydliga mandat och resurser. Med facit i hand hade detta kunnat diskuteras och planerats bättre från start. Samarbetet mellan Region Värmlands och Landstinget i Värmlands projektledare har dock varit mycket positiv och fört med sig ett mervärde för utvecklingsarbetet. Möjligheten att kunna diskutera och utbyta erfarenheter har varit värdefull. Bilagor Som bilagor finns Landstinget i Värmlands utvärderingsrapport, bilaga 1, som innefattar resultatet av all den utvärdering som landstinget gjorts under projekttiden. Landstinget i Värmland bifogar även en analysrapport för krav och kvalitetshandboken, bilaga2. I bilagor finns även den gemensamma 4Rutvärderingen, bilaga 3, samt presentationsmaterial från följeforskningen kopplat till Film i Värmlands filmläger, bilaga 4. Region Värmland 17

18 Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet