Piteå kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Transkript

1 Piteå kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

2 Förord Piteå kommun har under de senaste fyra åren arbetat med att implementera metoden jämställdhetsintegrering. Den innebär att vi arbetat med att få in jämställdhetsarbetet i vardagen, i ordinarie processer och i befintliga dokument. Vi har byggt vårt arbete på fakta och vi har börjat ta reda på hur vi verkligen har det ute i verksamheterna, hur vår service till brukare och medborgare ser ut ur ett jämställdhetsperspektiv. Nu har vi byggt en gedigen infrastruktur för arbetet och nu återstår bara resten vilket innebär att få in jämställdhet på bredden i hela vår organisation Den resa med målet Hållbar jämställdhet som gav oss ut på 2009 har krävt att vi rannsakat oss själva, både som organisation och myndighet och som individer. Vi har fått en och annan tankeställare, vi har omprövat metoder och rutiner, vi har upptäckt saker vi helst inte vill se. Nu fortsätter vi arbetet med jämställdhetsintegrering i våra politiska beslut, inom ramen för vårt ordinarie styrsystem och i våra verksamheters vardag. Resan kommer att vara lång, men vi har kommit en bra bit på väg. Helena Stenberg, Kommunalråd, Piteå kommun Piteå kommun 2

3 Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Resultat... 4 Effekter... 4 Bakgrund... 5 Genomförande... 6 Pitemodellen... 6 Organisation av arbetet Hållbarhet Budget Programmål och utfall Utbildning Utvecklingsprogram för jämställdhetutvecklare Analys av könsuppdelad statistik Utbildning av medarbetare Ordinarie utbildning Kommunikation och spridning Genomförda aktiviteter Utvärdering och lärdomar Utvärderingsverkstad Lärdomar av utvecklingsarbetet Externt stöd Bilagor Piteå kommun 3

4 Sammanfattning Syftet med Piteå kommuns arbete med Hållbar jämställdhet har varit att påbörja arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunen genom att skapa strukturer och kunskap för ett vidare arbete. Målet på lång sikt är att Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter. Resultat I Piteå kommun har man under de senaste fyra åren byggt upp kunskap, modeller och infrastruktur för arbetet med jämställdhetsintegrering. Vi har ett kommunövergripande mål om jämställdhetsintegrering som alla nämnder och förvaltningar arbetar mot. Vi har utvecklat en modell föra arbetet med jämställdhetsintegrering i kommunen, Pitemodellen. Nästan alla förvaltningar i kommunen har handlingsplaner för arbetet med jämställdhetsintegrering. Vi har en jämställdhetsstrateg på 50 % samt jämställdhetsutvecklare på alla förvaltningar. Vi har beslut om att all individbaserad statistik ska vara könsuppdelad. Vi har könsuppdelat individbaserad statistik på övergripande nivå i organisationen samt på nästan alla nivåer inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Delårsredovisning och årsredovisning under 2013 har fokus på jämställdhet. Vi har integrerat jämställdhet i delar av kommunens ordinarie kompetensutveckling. Vi har utbildat över 500 medarbetare på olika positioner i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Effekter Några av de konkreta verksamhetsförbättringar som är ett direkt resultat av HÅJ är: Studio Acusticum ändrat sätt att marknadsföra arrangemang samt satsning på kvinnliga organister. Ung PÅPP - mer riktade insatser för att få fler killar som arrangörer. Bibliotekets Kafé- och läsverksamhet - ändrat programutbud för att få fler män till verksamheten. Bibliotekets barnavdelning satsningar för att få pojkar att läsa mer. Förskolor och skolor ändrat möblering och lokaler samt sett över inköp av material, samma krav på flickor och pojkar i skolan. Handikappkonsulenterna samma bedömning av bistånd oavsett kön. Arbetsmarknad och vuxenutbildning - satsningar för att få fler män att studera, sett över bildval utifrån jämställdhetsperspektiv vid marknadsföring. Piteå kommun 4

5 Bakgrund Piteå kommun har länge haft ett bra arbete med jämställdhet utifrån ett arbetsgivarperspektiv, men under 2008 fördes en diskussion om att kommunen saknade medborgarperspektivet i jämställdhetsarbetet. Piteå kommun har under flera år innan arbetat aktivt med att få i medborgarperspektivet på alla nivåer i organisationen. När SKL utlyste möjligheten att söka pengar för att starta upp ett arbete med fokus på medborgarperspektivet blev det självklart att Piteå kommun skulle söka. Initiativtagare till detta var kommunalrådet Helena Stenberg. Piteå kommun beviljades pengar av SKL vid både första tillfället (1,6 miljoner) och andra tillfället (1 miljon). Fokus på utvecklingsarbetet har varit att höja kunskap och medvetenhet i organisationen och skapa goda förutsättningar för att ha ett ledningsstyrt och strukturerat arbete med jämställdhet på alla nivåer i organisationen. Under första omgången av HÅJ utvecklade Piteå kommun en modell för att arbeta med jämställdhetsintegrering i hela organisationen som kom att kallas för Pitemodellen (se beskrivning av modellen nedan). Den innebär att man arbetar både med ledning och styrsystem, med könsuppdelad statistik och med verksamheter samtidigt. Under första omgången av HÅJ utbildades alla politiker i nämnderna för att på ett tydligt sätt kunna efterfråga jämställhet. Sedan fanns även pilotverksamheter från fyra av våra förvaltningar och de valdes ut utifrån intresse och beredskap att lägga ner tid och resurser. Under andra omgången av HÅJ har alla förvaltningar varit med i arbetet på olika sätt och framförallt utbildat jämställdhetsutvecklare på alla förvaltningar. Innan HÅJ arbetade Piteå kommun främst med jämställdhet utifrån ett arbetsgivarperspektiv och utifrån Diskrimineringslagen. Annat arbete med jämställdhet har också förekommit ute i förvaltningarna, men mer som enskilda öar utan ett övergripande perspektiv. Exempel på tidigare arbete med jämställdhet är bland annat att Barn- och utbildningsförvaltningen har haft en genuspedagog anställd i perioder som arbetat med att utbilda främst förskolor i hur man konkret kan arbeta med jämställdhet, ett annat exempel är att ett par av kommunens nämnder har haft en jämställdhetschecklista inför sina beslut. Idag har vi ett jämställdhetsarbete som genomsyrar stora delar av styrsystemet och är en självklar fråga för organisationen att arbeta med. Nästa steg blir att få ut frågan på bred front i alla verksamheter. Piteå kommun 5

6 Genomförande Pitemodellen Pitemodellen är en metod för att arbeta med jämställdhetsintegrering i en organisation. Tanken är att få in jämställdhetsperspektivet från tre håll samtidigt, uppifrån via ledning och styrning, från sidan via könsuppdelad statistik samt underifrån via kartläggningar av ojämställdhet i verksamheter. Metoden utvecklades i Piteå kommun under första delen av HÅJ av Lena Sturk och Gertrud Åström. Under andra delen av HÅJ fortsatte kommunen att arbeta med och vidareutveckla modellen. Tryck uppifrån ledning och styrning En av förutsättningarna för att skapa en Hållbar jämställdhet är att arbetet är ledningsstyrt, dvs. både politisk- och tjänstemannaledning förstår och driver arbetet med jämställdhetsintegrering utifrån sina roller. En annan förutsättning är att alla medarbetare måste ha kunskap om jämställdhet och vad det innebär, för att kunna integrera det i sitt dagliga arbete. För att skapa trycket uppifrån har både politiker och ledande tjänstemän utbildats inom ramen för Hållbar jämställdhet. Alla ledningsgrupper, chefer och politiker och en del nyckelpersoner har genomgått en grundläggande utbildning, i jämställdhet och jämställdhetsintegrering, Kunskapsresan. Dessutom har varje nämnd fått en halv dags utbildning i jämställdhetsintegrering kopplat till sitt sakområde och där politikerna fått reflektera över sin roll i arbetet med jämställdhetsintegrering. Ett mål för jämställdhet i verksamheterna finns med i kommunens verksamhetsplan under det strategiska området Demokrati och öppenhet. Målet lyder: Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter. Målet antogs 2010 och gäller från Efter målet antagits har arbetet fortsatt för att ytterligare tydliggöra styrningen på alla nivåer. Ansvar för styrning och ägarskap av arbetet med jämställdhetsintegrering finns på respektive förvaltning i kommunen. Varje förvaltning har idag en handlingsplan eller strategi som beskriver hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska genomföras. Piteå kommun 6

7 Dessa ser ut på olika sätt beroende på hur man har valt att arbeta med frågan: Kultur- och fritidsförvaltningen har lagt handlingsplanen som en del av sin verksamhetsplan, Räddningstjänsten har en handlingsplan som är ett enskilt dokument och som är beslutad av nämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med jämställdhetsintegrering inom ramen för ett stor utvecklingsprojekt som kallas för Skola för hållbar utveckling. Verksamheterna i förvaltningarna behöver också ett handfast stöd för att kunna jämställdhetsintegrera sitt eget arbete. Detta stöd finns delvis i form av kommunens centrala jämställdhetsstrateg, men det finns också minst en jämställdhetsutvecklare på varje förvaltning som ska har en djup kunskap om området och som ska fungera som stöd till både ledning och verksamheter i det fortsatta arbetet. Tryck från sidan- könsuppdelad statistik Trycket från sidan är att all individbaserad statistik ska vara könsuppdelad eftersom det är en förutsättning för att få syn på ojämställdhet. Utveckling av den könsuppdelade statistiken sker bland annat genom att arbeta med gruppen Kvalitetskedjan (kommunövergripande arbetsgrupps som arbetar med styrning och ledning). Inom Kvalitetskedjan är det bestämt att kön ska redovisas för individbaserade nyckeltal och statistik. Alla anvisningar inför budgetarbete, och redovisningar är uppdaterade med statistik på kön. Anvisningar för statistiksekretess anger också när uppdelning ej ska ske, för att inte röja enskilda personers identitet. Kravet vid upphandling av IT-verktyg är att individbaserad statistik ska kunna könsuppdelas. Kontinuerlig utveckling och förbättring av den könsuppdelade statistiken och analyser av den sker bland annat genom utbildning. Utbildning har skett i arbetsgruppen vid tre tillfällen under HÅJ:s programperiod, 2009 hade Gertrud Åström en genomgång av hur den könsuppdelade statistiken en såg ut i vår årsredovisning, 2010 gick igenom hur man kan arbeta med könsuppdelad statistik i tabeller och grafer samt under 2011 hade Lena Johansson en utbilning i analys av könsuppdelad statistik. Den statistik som finns på kommunövergripande nivå är idag nästan helt könsuppdelad. Ute på förvaltningarna och i verksamheterna är fortfarande inte all statistik könsuppdelad förutom på Barn- och utbildningsförvaltningen där nästan all statistik är uppdelad på kön. Kontinuerlig information och utbildning kommer att krävas innan alla individbaserade nyckeltal i hela organisationen är könsuppdelade. Tryck underifrån kartläggningar i verksamheter Tryck underifrån handlar om att skapa pådrivande processer för jämställdhetsintegrering ute i verksamheterna som bygger på lärande och delaktighet. Detta görs genom att verksamheter kartlägger sin egen verksamhet för att hitta ev. problem med jämställdhet. När problemen identifierats genomförs åtgärder för att komma till rätta med dem. Dessa kartläggningar och åtgärder fungerar sedan som goda exempel i resten av organsationen på hur man kan arbeta med jämställdhetsintegrering. Piteå kommun 7

8 De metoder som använts i Piteå kommun har främst varit 4R (3R) och processkartläggning och båda metoderna har visat sig vara användbara för att få syn på ojämställdhet. Under HÅJ programmet har arbetat med kartläggningar i verksamheterna skett på flera sätt. Under första HÅJ hade Piteå kommun pilotverksamheter med projektledare som fick utbildning och som sedan gjorde kartläggningar av sitt eget arbete. Syftet med pilotverksamheternas utvecklingsarbete var att utveckla metoder och ge exempel för hur jämställdhetsintegrering skulle kunna gå till i Piteå kommun. I utvecklingsarbetet finns 17 pilotverksamheter från fyra olika förvaltningar. Projektledarna i pilotverksamheterna fick utbildning i grundläggande jämställdhetskunskap (Kunskapsresan), 3-R metoden, kommunens styr- och ledningssystem och könsuppdelad statistik. Projektledarna fick också coachning i arbetet samt handledning av den interna processledaren (Lena Sturk) och en extern konsult (Gertrud Åström). Det intressanta med projektledarnas arbete är främst den process de gått igenom under tiden för utvecklingsarbetet samt hur de arbetat med kartläggning och analys för att få syn på ojämställdhet i sitt eget arbete. Pilotverksamheternas arbete har fungerat som exempel på hur man kan arbeta med jämställdhetsintegrering och vilka resultat det kan få. En brist i detta upplägg var att det bara var en person från varje verksamhet som fick utbildning och arbeta konkret med kartläggning. Det gjorde att arbetsgruppen inte var delaktig utan ställde sig utanför arbetet eftersom projektledaren inte hade mandat att säga att alla skulle vara med. Under andra HÅJ har arbetade kommunen med kartläggningar ute i verksamheter som en del i en processutbildning som förvaltningarnas jämställdhetsutvecklare genomgick. Inom ramen för den utbildningen skulle de lära sig att hantera kartläggningsmetoder och fick därför pröva på dem själva. Alla kartläggningar som är gjorda under HÅJ har varit bra och lärorika exempel för resten av organisationen och det är ett sätt kommunen kommer att fortsätta arbeta med. I urvalet av vilka kartläggningar som skulle göras har verksamheternas mål och syfte legat till grund och man har också varit mycket noga med att avgränsa problemställning som skulle kartläggas. Syftet med avgränsningen var att man skulle få klart kartläggningen och komma till läget när man faktiskt åtgärdar det och skapa reella verksamhetsförbättringar för våra medborgare. En annan förutsättning för att skapa processer ute i verksamheterna är att de som leder dessa verksamheter (linjechefer/arbetsledare) har en kunskap som också kan stötta sina verksamheter till att erbjuda jämställt bemötande och jämställd service. Piteå kommun 8

9 Tidslinje för utvecklingsarbetet i Piteå kommun Piteå kommun 9

10 Organisation av arbetet Under första delen av HÅJ valde vi att organisera utvecklingsarbetet som ett klassiskt projekt. Arbetet organiserades med en styrgrupp, en intern processledare, projektledare inom varje pilotverksamhet samt en extern handledare och andra konsulter som stöd. Organisationsskiss för HÅJ 1 Styrgruppen bestod av bestod av kommunalrådet Helena Stenberg samt avdelningschefer på fyra förvaltningar. De ansvarade för att alla erfarenheter som gjordes under utvecklingsarbetet fördes vidare in i organisationens dagliga verksamheter och in i kommunens styr- och ledningssystem. Den interna processledaren, (Lena Sturk) ansvarade för kontinuerlig uppföljning av målen, att den övergripande projektplanen följdes och för rapportering till SKL. Projektledarna i pilotverksamheterna ansvarade för att processen fortgick i sin egen verksamhet. Alla medarbetare som deltog ansvarade för att bidra till utvecklingsarbetet i sin verksamhet. En extern handledare (Gertrud Åström) och en konsult (Ann Boman) anlitades som stöd och för att genomföra utbildningar och utvärdering. Under andra delen av HÅJ kommunen att inte ha en separat projektorganisation utan att så långt som möjligt få in arbetet i den ordinarie styrningen och verksamheten. Därför fungerade kommunalråd och kommunchef som styrgrupp och förvaltningarna som referenser för arbetet. Piteå kommun 10

11 Organisationsskiss för HÅJ 2 Medborgarna har inte involverats så mycket under arbetet med Hållbar jämställdhet. I skolor och förskolor där kartläggningar gjorts har både elever och föräldrar fått ta del av vad som gjorts och vilka resultat det fått. Kommunen har också använt sig avmedborgarpanelen och ställt frågor om hur de upplever kommunens service och bemötande utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Hållbarhet APeL är ett forsknings- och utvecklingscentra som utvärderat programmet för Hållbar jämställdhet på nationell nivå. De har tagit fram modellen nedan som beskriver de funktioner som är nödvändiga för att ett utvecklingsarbete ska bli hållbart på sikt. Utifrån denna modell har funktioner identifierats som ska se till att arbetet med jämställdhetsintegrering i Piteå kommun är långsiktigt hållbart. Piteå kommun 11

12 Styrsystem För att få en hållbarhet i jämställdhetsarbetet är det viktigt att det kommer in i den ordinarie styrningen och uppföljningen, dvs. verksamhetsplan och delårsrapport/årsredovisning. I verksamhetsplanen finns ett övergripande mål att service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter. Det målet är generellt och gäller samtliga nämnder. Det är även beslutat att samtliga individbaserade nyckeltal ska tas fram och analyseras på kön. Infrastruktur i organisationen Under arbetet med Hållbar jämställdhet har Piteå kommun skapat en infrastruktur för att arbetet med jämställdhetsintegrering ska bli hållbart och finnas i alla delar av organisationen. En del av den infrastrukturen är att det är tydligt vem som ansvarar för frågorna på varje nivå. Alla chefer ansvarar för att initiera och driva arbetet med jämställdhetsintegrering i sina arbetsgrupper, ytterst ansvarig på varje förvaltning är förvaltningschefen. På alla förvaltningar finns jämställdhetsutvecklare som har en god kunskap om området och som kan stötta både chefer och verksamheter i arbetet. Kommunövergripande finns en jämställdhetsstrateg som fungerar som stöd till förvaltningarna och som ansvarar för samordning av arbetet i hela kommunen. Delaktighet och lärande Idag finns jämställdhet som en del i ordinarie utbildningar för skyddsombud och nya chefer. Det finns också ett nätverk för jämställdhetsutvecklare på förvaltningar som träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter. I kommunen pågår ett omfattande arbete med ökad mångfald där jämställdhet ingår. En handlingsplan för mångfald ska tas fram och som underlag för den genomförs medborgardialoger i olika former. Budget Följande tabell visar den totala budget som Piteå kommun hade för olika delar under båda HÅJ omgångarna. Alla summor är avrundade och ger en ungefärlig bild av kostnaderna. De stora kostnaderna för utvecklingsarbetet har varit projektledning i form av löneutbetalningar samt utbildning. För utbildning har en del externa konsulter använts. Sammanfattad budget för hela HÅJ Kostnadsslag Projektledning (löneutbetalningar) Spridning, lärande, kommunikation Utbildning Utvärdering Övrigt (material, resor, boende) Total kostnad Kronor kr kr kr kr kr kr Piteå kommun 12

13 Programmål och utfall Denna redovisning av mål är bara för den andra delen av HÅJ. Mål och måluppfyllnad av första delen har redovisats i tidigare slutrapport. Kommunövergripande mål för jämställdhetsintegrering i Piteå kommun: Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter. Delmål har alla förvaltningar i Piteå kommun brutit ner det övergripande målet och gjort en handlingsplan för hur förvaltningens verksamheter ska jämställdhetsintegreras. Handlingsplanen innehåller kompetensutvecklingsplan, metoder, stöd och samordning. Kommentar delmål 1 Inga nämnder har brutit ner kommunens övergripande mål eftersom en förändring av styrmodellen genomfördes och den innebar att nämnderna skulle arbeta med målet i dess nuvarande form. Tabell för om handlingsplanen i ansökan KS BUN KFN RN SN MBN NAV TSN Handlingsplan nej ja ja ja nej ja ja ja Används planen ja ja ja nej ja ja Är den känd ja ja ja nej ja ja Handlingsplanens innehåll Konkreta aktiviteter ja ja ja ja ja ja Tidplan ja ja ja ja ja ja Ansvarsfördelning ja ja ja ja ja nej Kompetensutveckling ja nej ja nej ja nej Uppföljning ja ja ja ja ja ja Totalt är det sex av åtta nämnder som antagit en handlingsplan för jämställdhet. De nämnder som inte antagit någon handlingsplan är kommunstyrelsen och socialnämnden. Anledningen till att detta är att förvaltningarna ganska nyligen börjat arbeta med jämställdhetsintegeringen. I utvecklingsprogrammet som pågår deltar en utvecklare från socialtjänsten och två utvecklare från strategiskt stöd som är en av förvaltningarna under kommunstyrelsen. Enligt tabellen ovan har fastighet- och servicenämnden en handlingsplan, men den avser fastighets- och servicekontoret. På Samhällsbyggnad-teknik och gator har det antagits en genomförandeplan för demokrati och öppenhet där det bl.a. står "Inventera gränssnitt och uppgifter i verksamheten som konkret kan utvecklas med avseende på att service och bemötande ska utformas jämställt i kommunen". De framtagna handlingsplanerna innehåller konkreta aktiviteter, tidplan samt uppföljning. Däremot saknas kompetensutveckling i tre planer och Piteå kommun 13

14 ansvarsfördelning i en plan. Med kompetensutvecklingsplan avses alla åtgärder som beskriver kompetensutveckling inom området jämställdhet. Barn- och utbildningsförvaltningen har valt att arbeta med jämställdhetsintegrering inom ramen för projektet Skola för hållbar utveckling. I projektet Skola för hållbar utveckling ska alla skolor och förskolor i kommunen certifiera sig innan Inom den sociala delen av hållbar utveckling kommer en del skolor och förskolor att arbeta specifikt med jämställdhet och andra kommer att integrera perspektivet jämställdhet i andra områden. Detta innebär att Barn- och utbildningsförvaltningens handlingsplan för jämställdhetsintegrering är densamma som projektplanen för Skola för hållbar utveckling. Projektplanen innehåller en tidsplan, kompetensutvecklingsinsatser samt aktiviteter för att nå målet att certifiera alla skolor och förskolor. Ytterligare en indikator på att arbetet på förvaltningen kommer att bli hållbart är att de har en jämställdhetsutvecklare. Ingen av förvaltningarna har idag en jämställdhetsutvecklare med några procent avsatt i tjänsten, men av sjutton stycken arbetar mer än hälften av dem med frågorna med en omfattning av mellan 1-10%. De jämställdhetsutvecklare som är verksamhetsutvecklare eller har en direkt koppling till förvaltningens ledningsgrupp har lättare att arbeta med frågorna eftersom det i högre grad ingår i deras ordinarie arbetsuppgifter. Delmål 1 är uppfyllt till 75 % eftersom nästan alla förvaltningar har någon form av handlingsplan som de arbetar utifrån för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Delmål finns analyser ur ett jämställdhetsperspektiv i alla förvaltningsberättelser i årsredovisningen. Det finns också en plan på varje förvaltning hur resultaten ska användas. Kommentar delmål 2 En granskning av årsredovisning 2012, verksamhetsplan 2013 samt delårsrapport januari-augusti 2013 i syfte att se om det finns mål, nyckeltal och analyser på kön. Piteå kommun har ett mål att service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter. Det målet är generellt och gäller samtliga nämnder. Det är även beslutat att samtliga individbaserade nyckeltal ska tas fram och analyseras på kön. Målet om att service och bemötande ska vara jämställt är ett av fyra mål under det strategiska området demokrati och öppenhet. I verksamhetsplana antogs inga nämndsmål för det strategiska området, utan alla nämnder fick istället uppdrag att besluta om förvaltningsmål och tillhörande genomförandeplaner. Delårsrapporten hade tema jämställdhet och det visade sig vid en jämförelse mellan årsredovisningen 2012 och delårsrapporten att antal nyckeltal med resultatet uppdelat på kön, antal kommentarer/analyser samt att antal åtgärder med könsperspektiv hade ökat. Utmaning framöver är att inte bara redovisa resultat uppdelat på kön utan även att få analys på kön. I delårsrapporten har samtliga nämnder gjort en bedömning av prognos för måluppfyllelsen för de övergripande målen. Nedan framgår en Piteå kommun 14

15 sammanställning över nämndernas målbedömning. Fem nämnder har gjort prognosen att målet kommer att uppnås i hög grad och fem nämnder har gjort prognosen att målet delvis kommer att uppfyllas. Överförmyndarnämnden har avstått från att göra en målbedömning. Delmål 1 är inte alls uppfyllt eftersom det fortfarande finns få jämställdhetsanalyser av könsuppdelad statistik, men förutsättningarna för att nå målet under de kommande åren har skapats genom ökad kunskap och medvetenhet. Delmål har 10 antal pilotverksamheter i Piteå kommun helt eller delvis jämställdhetsintegrerat sin verksamhet. Kommentar delmål 3 Under första delen av HÅJ ( ) arbetade kommunen med 15 pilotverksamheter i olika förvaltningar. Av dem arbetar fortfarande de flesta av dem aktivt med frågan. Under HÅJ 2 har det gjorts mellan 10 och 15 kartläggningar inom olika verksamheter. Alla kartläggningar är gjorda på avgränsade delar av en verksamhet, så det finns inte några verksamheter som är helt jämställdhetsintegrerade. Totalt i kommunen finns det cirka 30 verksamheter som arbetat aktivt med kartläggning av ojämställdhet. Några av de kartläggningar som gjorts är: Översyn av stipendier inom Kultur- och fritidsförvaltningen Översyn av deltagande vid samråd vid Miljö- och byggkontoret Resvaneundersökning utifrån kön på Teknik- och gatuförvaltningen Bemötande vaktmästeri inom Fastighets- och serviceförvaltningen Kollegial granskning som metod för att utveckla jämställdhetsarbetet hos LSS-handläggarna inom Socialtjänsten Fler kvinnor till orgelverksamheten inom Studio Acusticum som är en konsertlokal inom Kultur- och fritidsförvaltningen Analys av föreningsstöd inom Kultur- och fritidsförvaltningen Kartläggning av Barn i behov av särskilt stöd (BIBASS) i förskoleklass åk 9 hösten 2013 utifrån kön inom Barn och Barnoch utbildningsförvaltningen. Komvux har studerat den litteraturen man använder i undervisningen för att se om dessa utgår från jämställdhetsperspektiv. Piteå kommun 15

16 Repris (Återvinningsaffär) har kartlagt hur deras deltagare varit placerade utifrån arbetsområden och kön. Några direkta effekter för medborgarna till följd av arbete ute i verksamheter är: Studio Acusticum ändrat sätt att marknadsföra arrangemang samt satsning på kvinnliga organister. Ung PÅPP - mer riktade insatser för att få fler killar som arrangörer. Bibliotekets Kafé- och läsverksamhet - ändrat programutbud för att få fler män till verksamheten. Bibliotekets barnavdelning satsningar för att få pojkar att läsa mer. Förskolor och skolor ändrat möblering och lokaler samt sett över inköp av material, samma krav på flickor och pojkar i skolan. Handikappkonsulenterna samma bedömning av bistånd oavsett kön. Arbetsmarknad och vuxenutbildning - satsningar för att få fler män att studera, sett över bildval utifrån jämställdhetsperspektiv vid marknadsföring. Delmål 3 anses helt uppfyllt eftersom fler än tio verksamheter har kartlagt och fått syn på ojämställdhet som har åtgärdats. Revidering och tidsplan Under HÅJ 2 har inga mål reviderats eftersom en av erfarenheterna från HÅJ 1 var att sätta mål som är realistiska. Tidsplanen för mål och aktiviteter i ansökan var för snävt tilltagen, det har varit svårt att hinna genomföra alla aktiviteter. Anledningarna till det är flera, dels att organisationen inte mäktar med alltför många aktiviteter om man verkligen vill att det ska vara väl förankrat och komma rätt i tid i förhållande till budgetarbete och årshjul, dels har det varit svårt för jämställdhetsstrategen att hinna driva och planera alla aktiviteter på endast 50 %. Kommunen har insett är att en del av de aktiviteter som planerades inom ramen för HÅJ kommer att få genomföras senare istället. Exempel på såna aktiviteter är utbildning för politiker samt ytterligare utbildning i analys av könsuppdelad statistik. Under HÅJ 2 har Piteå kommun skapat en genomgående infrastruktur i styrsystem och kunskap för att kunna fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering. Piteå kommun kommer inte ha en totalt jämställdhetsintegrerad verksamhet till 2014, men ett stabilt och förankrat arbete för att nå dit. Piteå kommun 16

17 Tabell med mål och aktiviteter ur ansökan samt utfall Delmål Aktiviteter Utfall Delmål har alla förvaltningar i Piteå kommun brutit ner det övergripande målet och gjort en handlingsplan för hur förvaltningens verksamheter ska jämställdhetsintegreras. Handlingsplanen innehåller kompetensutvecklingsplan, metoder, stöd och samordning. Delmål finns analyser ur ett jämställdhetsperspektiv i alla förvaltningsberättelser i årsredovisningen. Det finns också en plan på varje förvaltning hur resultaten ska användas. Delmål har x antal pilotverksamheter i Piteå kommun helt eller delvis jämställdhetsintegrerat sin verksamhet. Utvecklingsprogram för jämställdhetsstrateger Utbildning av politiker Utbildning av förvaltningschefer och ledningsgrupper Utbildning av nyckelpersoner i praktisk analys ur ett jämställdhetsperspektiv Utbildning i jämställt ledarskap för linjechefer/arbetsledare Förvaltningsspecifik utbildning Två utvecklingsprogram har genomförts Tio jämställdhetsutvecklare deltog första omgången från sex förvaltningar. Andra omgången deltog sju jämställdhetsutvecklare från fyra förvaltningar och två bolag. All kommunens förvaltningar har utbildade jämställdhetsutvecklare. Inga utbildningar av politiker har genomförts eftersom tiden varit för kort. En heldags utbildning är planerad till våren Förvaltningschefsgruppen har haft två dagar utbildning i jämställdhetsintegering men finansieringen av den har inte legat inom HÅJ utan ingått i deras ordinarie utveckling. En heldag i analys av könsuppdelad statistik har genomförts för controllers och nyckelpersoner. Inom ramen för ordinarie chefsutvecklingsprogram har alla nya chefer fått en halvdags utbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. En halvdags workshop för alla medarbetare på vissa förvaltningar 1 med fokus på jämställdhet och jämställdhetsintegrering (se detaljerad information i stycket om workshop med Magnus Sjögren). 1 För Räddningstjänsten, Miljö- och byggkontoret, Fastighets- och servicekontoret samt Teknik och gatukontoret var utbildningen obligatorisk för alla medarbetare. För resten av förvaltningarna gavs utbildningen som en möjlighet. Piteå kommun 17

18 Utbildning Utbildningar har varit en av de stora delarna av Piteå kommuns arbete med HÅJ. Utbildningarna har varit av tre olika typer. Specifika utbildningsinatser till politiker, chefer och nyckelpersoner, utbildningar riktade till stora grupper av medarbetare samt utbildningar i jämställdhets om är en del av ordinarie kompetensutveckling. Utvecklingsprogram för jämställdhetutvecklare Syftet med utvecklingsprogrammet för jämställdhetsutvecklare på förvaltningarna var att skapa en kunskapsresurs på varje förvaltning som kan stötta förvaltningsledning och verksamheter i arbetet med jämställdhetsintegrering. Kunskap som jämställdhetsutvecklarna förväntades ha efter genomförd utbildning: 1. Göra en analys av övergripande- och nämndsmål för jämställdhetsintegrering. 2. Veta vad behöver göras och vem ska göra det? 3. Veta hur ska det göras? 4R metoden 4. Veta hur man bemöter motstånd? 5. Göra en handlingsplan för förvaltningens fortsatta arbete som också kopplas till verksamhetsplanen. Upplägg Utvecklingsprogrammet bestod av fem träffar (andra omgången var fyra träffar i internatformutspridda på ett halvt år) utspridda på ett år, varje tillfälle var två dagar. Utvecklingsprogrammet genomfördes i form av en processutbildning där utgångspunkten är deltagarnas problem och arbete. Processen hölls ihop av en extern processledare, Sara Nilsson, som ansvarade för utbildningsprocessen och målen med den. Piteå kommuns jämställdhetsstrateg ansvarade för kopplingen till verksamheten under utbildningen. Analys av könsuppdelad statistik I november 2012 genomfördes en utbildning i analys av könsuppdelad statistik. Deltagare på utbildningen var gruppen Kvalitetskedjan samt ytterliga nyckelpersoner, totalt deltog 13 kvinnor och 5 män. Syftet med utbildningen var att ge deltagarna kunskap om hur man hittar mönster kopplat till kön i könsuppdelad statistik. Utbildningens utgångspunkt var att deltagarna hade en grund i jämställdhetskunskap innan. Målet med utbildningen var att analysera könsuppdelad statistik utifrån övergripande och nämndsvisa mål samt att ta fram användbara tabeller med könsuppdelad statistik och göra analyser utifrån dem. Piteå kommun 18

19 Utbildning av medarbetare Workshop om manlighet I april och maj 2012 genomfördes vid fyra olika tillfällen en workshop om manlighet. Syftet var att utbilda/inspirera medarbetarna så att de börjar förstå att jämställdhet är viktigt för alla, både för män och för kvinnor. Innehållet var att ge en grundläggande bild av jämställdhetsområdet med utgångspunkt i manlighet. Arbetsmarknad och vuxenutbildning Under våren 2011 genomförde förvaltning för arbetsmarknad och vuxenutbildningen en halv dags utbildning i jämställdhet och jämställdhets integrering för alla medarbetare. Syfte med utbildningen var att alla medarbetare skulle ha samma grund för det fortsatta arbetet, att man skulle känna sig inspirerad samt att jämställdhet skulle vara en utgångspunkt för att arbeta framåtsyftande på förvaltningen. Utbildningen genomfördes vid två tillfällen och totalt deltog cirka 80 personer, ungefär lika många kvinnor som män. Fastighets- och servicekontoret På fastighets- och serviceförvaltningen har jämställdhetsutvecklare träffat alla arbetsgrupper på förvaltningen under en två timmars arbetsplatsträff för att informera om jämställdhetsarbetet. Syftet med informationen har haft flera delar, bland annat att ge kunskap om jämställdhet, ge möjlighet att reflektera runt ämnet samt att få grupperna att själva fundera på vart det skulle kunna finnas ojämställdhet i deras egen verksamhet. Ordinarie utbildning Utbildning för nya chefer Personalavdelningen erbjuder regelbundet alla nya chefer en obligatorisk introduktion. Inom ramen för den utbildningen hålls en halv dags jämställdhetsutbildning. Under perioden 2011 till oktober 2013 har introduktionen genomförts två gånger. Totalt har 28 kvinnor och 12 män varit med på utbildningarna. Syftet är att ge cheferna en kunskap om vad jämställdhet och genus är, beskriva vilket uppdrag de har som chefer i Piteå kommun när det gäller att uppfylla kommunens övergripande mål för jämställdhet. Utbildningen ger dem också möjlighet att reflektera över hur deras roll i det arbetet ser ut och vilket stöd de kan behöva. Arbetsmiljöutbildning Inom ramen för kommunens arbetsmiljöutbildning får alla skyddsombud en halv dags utbildning i jämställdhet. Fokus på utbildningen ligger på jämställdhetskunskap och Piteåkommuns arbete med jämställdhet både ut arbetsgivar- och verksamhetsperspektiv. Syftet är att deltagarna efter utbildningen ska ha en grundläggande kunskap om jämställdhet, genus, nationella mål samt strategin jämställdhetsintegrering. Under perioden 2011 till oktober 2013 har introduktionen genomförts fyra gånger. Cirka 40 personer ha deltagit på utbildningen. Piteå kommun 19

20 Kommunikation och spridning Inledningsvis togs det fram en kommunikationsplan för att tydliggöra vilka insatser för kommunikation och spridning som behövdes. Det övergripande målet för planen är att sprida kunskap och erfarenheter av kommunens arbete med Hållbar jämställdhet, både internt och externt. Utifrån planen identifierades flera målgrupper både intern och externt. Följande målgrupper identifierade som viktiga i kommunikationsplanen: INTERNA MÅLGRUPPER Politiker, chefer/arbetsledare, medarbetare, fackliga organisationer EXTERNA MÅLGRUPPER OCH AKTIVITETER SOM GENOMFÖRTS Kunder/brukare/elever och andra som nyttjar kommunens service och tjänster, lokala föreningar, lokala företag, andra kommuner, landstingen i Norrbotten och Västerbotten, SKL, övriga organisationer Genomförda aktiviteter Internt Politikerna har fått kontinuerlig information i KS om arbetet med HÅJ samt inbjudningar till interna och externa utbildningar som kopplar till arbetet. Chefer/arbetsledare har fått information om arbetet med HÅJ vid ordinarie chefsträff en gång under perioden. Information om arbetet är också en del av utbildningen för nya chefer samt att de fått inbjudningar till interna och externa utbildningar. Under perioden har det vid fyra tillfällen skrivits om Hållbar jämställdhet i kommunens personaltidning, Pitekvarten. Det har bland annat skrivits en artikel om våra fyra första utbildade jämställdhetsstrateger samt hur arbetet med jämställdhet ingår i Mångfaldsarbetet. Erfarenhetsutbytet om Hållbar jämställdhet internt har skett genom att ha ett nätverk för jämställdhetsutvecklarna på förvaltningarna, genom att ha med verksamheter som berättar om sitt arbete med jämställdhetsintegrering på kommunens Inspirationsdag för anställda samt genom att jämställdhetsutvecklare har deltagit på olika utbildningar och informationer för att berätta om sitt arbete. Externt Kontinuerligt under hela perioden har kommunens externa webb om Hållbar jämställdhet uppdaterats med aktuell information. En del informationsmaterial har tagits fram bland annat vykort och rollups. Kommunen har inte anordnat någon egen konferens föra att sprida arbetet men däremot deltagit på konferenser som andra ordnat bland annat i Eskilstuna, Malmö och på skolforum i Luleå. Under 2013 har Piteå kommun fungerat som stöd för kommunerna i Norrbotten som precis startar upp arbetet med jämställdhetsintegrering Piteå kommun 20

21 genom att underteckna CEMR- deklarationen. Stödet har bestått i att dela med sig hur vi har arbetat med jämställdhetsintegrering samt vilka framgångsfaktorer och fallgropar vi sett i vårt arbete. Under perioden har Piteå Tidningen skrivit om Hållbar jämställdhet i Piteå kommun vid tre tillfällen där de berört olika aspekter av utvecklingsarbetet. Nordnytt har gjort ett inslag om Hållbar jämställdhet från Norrmalmskolan som var en av piloterna från HÅJ 1. Piteå kommun 21

22 Utvärdering och lärdomar Utvärderingsverkstad Inom ramen för Hållbar jämställdhet har Piteå kommun deltagit i en utvärderingsverkstad som SKL anordnat. Syftet med utvärderingsverkstaden var att utvärdera HÅJ 2. Den har resulterat i en intern utvärdering av utvecklingsarbetet och en specifik utvärderingsrapport (se bilaga 1). I utvärderingsverkstaden har en grupp deltagare träffats tillsammans med en professionell handledare (Ann Boman) för att planera och genomföra interna utvärderingar med stöd av varandra. Verkstaden har pågått under två år och har omfattat åtta verkstadsträffar och ett antal frivilliga handledningsträffar online. Utvärderingsverkstaden har krävt ett aktivt deltagande och har inte fungerat som en utbildning i första hand utan mer som ett sätt att göra en intern utvärderingen och samtidigt få möjlighet till extern gransking. Från Piteå kommun har en intern utvärderare, Carina Ingesson och jämställdhetsstrategen Lena Sturk deltagit. Arbetet inom utvärderingsverkstaden har hela tiden fokuserat på att genomföra en intern utvärdering av det pågående utvecklingsarbetet. Arbetssättet med regelbundna träffar i gruppen tillsammans med handledare där det diskuterats varandras utvärderingar, har varit en bra och konkret metod för att göra ett strukturerat utvärderingsarbete. Under verkstaden har handledaren introducerat olika verktyg och metoder för att arbetet ska underlättas. Några av metoderna som använts i Piteå kommun är programlogik och utvärderingsdesign. Programlogiken beskriver sambandet mellan planerade aktiviteter och förväntade resultat. Man kan säga att det är en bild av ett planerat, eller önskat, samband mellan aktiviteter och resultat, dvs. den förändring man hoppas att aktiviteterna eller verksamheten ska leda till. Programlogik för Piteå kommuns arbete med HÅJ Rubriker i utvärderingsdesignen är: Piteå kommun 22

23 Förväntade resultat av projektet Indikator Hur/ meto d Syfte med utvärder ingen Vem ska göra? Arbetsin sats När är det klart? Resultat av utvärder ingen Utvärderingsdesign går ut på att göra en strukturerad design av hur utvärderingen ska gå till med hjälp av den programlogik som tagits fram. Den har hjälp till att göra en utvärdering som är tydlig och där man hela tiden vet varför man genomför aktiviteter inom utvärderingen. Lärdomar av utvecklingsarbetet De delar av arbetet med HÅJ som har varit viktigast för framgången är dels att arbeta från flera håll samtidigt i organisationen dvs. Pitemodellen, dels att arbetet redan innan start var ordentligt organiserat och planerat. De flesta aktiviteter var specificerade med syfte, budget och tidsplan redan i början av både HÅJ-omgångarna. Planering och framförhållning är avgörande för att ett så stort utvecklingsarbete ska kunna komma någonstans på så kort tid. Pitemodellen har också legat till grund för Husmodellen som SKL tagit fram. Husmodellen ger en bild av hur arbetet med jämställdhetsintegrering fortlöper i en organisation. En del som kommunen borde ha lagt mer tid och planering på är förankring av arbetet på alla nivåer i organisationen. Nu är det mest förankrat på övergripande ledningsnivå samt ute i de verksamheter som aktivt deltagit. Det hade varit bra om hela organisationen hade vetat om att kommunen skulle arbeta med jämställdhetsintegrering innan man drog igång på allvar. Externt stöd Under båda omgångarna av HÅJ har Piteå kommun använt externa konsuler framförallt för kunskapsuppbyggnad i olika former och för utvärdering. Under HÅJ 1 användes Gertrud Åström för utbildning av projektledare, nämnder och nyckelpersoner. Hon hade också en handledande roll i fårhållande till den kommunövergripande processledaren. Det fungerade mycket bra och var en förutsättning för att arbetet strukturerades på ett bra sätt för framtiden. Under HÅJ 1 anlitades först en intern utvärderare med på grund av att kunskapen om jämställdhetsintegrering brast hos honom, anlitades i ett senare skede Ann Boman för att göra en utvärdering av HÅJ 1. Hennes rapport låg sedan till grund för arbetet med ansökan inför HÅJ 2. Hon bidrog med att samla ihop och formulera vad som gjorts och analysera vad som behövs ytterligare för att ha ett hållbart arbete. Under HÅJ 2 användes två konsulter för kunskapsuppbyggande. Sara Nilsson har fungerat som sammanhållande processledare för båda utvecklingsprogrammen för jämställdhetsutvecklare och hon har bidragit med en god kunskap både i genus och i psykologiska processer runt förändringsarbete som är bra att ha med sig i arbetet med jämställdhetsintegrering. Piteå kommun 23

24 Magnus Loftsson anlitades för at ha workshops med medarbetare från olika förvaltningar och han bidrog med en ny syn på jämställdhetsarbete, mer utifrån ett manligt perspektiv. Alla konsulter som har anlitats har bidragit till ny kunskap och nya synsätt i organisationen och det har varit en förutsättning för att bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Förslag för framtiden Utifrån den utvärdering som gjorts har följande förslag kommit fram. För att ytterligare förstärka uppföljningen föreslås att alla nämnder ska få två nya nyckeltal under målet om jämställdhet: Antal genomförda jämställdhetskartläggningar per år samt Antal genomförda åtgärder utifrån jämställdhetskartläggningen per år. För att verkligen få syn på de problem som finns med jämställdheten i kommunen behöver kunskapen om jämställdhetsanalys av könsuppdelad statistik utvecklas hos de som arbetar med området. Detta bör ske i form av kontinuerlig kompetensutveckling, handledning och hjälp med analys. Kompetensutveckling är viktigt för att bibehålla kunskapen samt öka medvetenheten om jämställdhet. Det behövs utbildning i metoder för kartläggning samt kunskap i att göra analyser. Verksamheterna efterfrågar även coachning/peppning för sitt fortsatta arbete. Förslag på kunskapshöjande åtgärder som ska vara en del av kommunens ordinarie kompetensutveckling: Former för strukturerat erfarenhetsutbyte både internt och externt. Stöd till chefer och verksamheter vid kartläggning av jämställdhet. Stödet innehåller utbildning, handledning och hjälp med analyser. Jämställdhet ska ingå i utbildningen som erbjuds till befintliga chefer. Utbildning till ev. nya jämställdhetsutvecklare. Påfyllnad av kompetens för befintliga jämställdhetsutvecklare. Det behöver också finnas möjlighet för medarbetare och chefer att delta i utbildningar, erfarenhetsutbyte och handledning för att jämställdhetsintegrering ska finnas ute i alla verksamheter. Resurser för att ta in extern kompetens vid behov behövs. Därför behöver det finnas medel avsatta för att effektivt kunna samordna kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i hela organisationen. Piteå kommun 24

25 Bilagor Bilaga 1Utvärderingsrapport Bilaga 2 Mall för handlingsplan Piteå kommun 25

26 Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Piteå kommun Syftet med Piteå kommuns arbete med Hållbar jämställdhet har varit att påbörja arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunen genom att skapa strukturer och kunskap för ett vidare arbete. Målet på lång sikt är att Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter. I Piteå kommun har man under de senaste fyra åren byggt upp kunskap, modeller och infrastruktur för arbetet med jämställdhetsintegrering. Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet Upplysningar om innehållet Lena Sturk, lena.sturk@pitea.se Piteå kommun, 2013 Text: Lena Sturk Illustration/foto: Märkvärdig kommunikation, Lena Sturk Produktion: Ange namn Tryck: Ange namn Svartuddsvägen Piteå