Piteå kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Piteå kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET"

Transkript

1 Piteå kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

2 Förord Piteå kommun har under de senaste fyra åren arbetat med att implementera metoden jämställdhetsintegrering. Den innebär att vi arbetat med att få in jämställdhetsarbetet i vardagen, i ordinarie processer och i befintliga dokument. Vi har byggt vårt arbete på fakta och vi har börjat ta reda på hur vi verkligen har det ute i verksamheterna, hur vår service till brukare och medborgare ser ut ur ett jämställdhetsperspektiv. Nu har vi byggt en gedigen infrastruktur för arbetet och nu återstår bara resten vilket innebär att få in jämställdhet på bredden i hela vår organisation Den resa med målet Hållbar jämställdhet som gav oss ut på 2009 har krävt att vi rannsakat oss själva, både som organisation och myndighet och som individer. Vi har fått en och annan tankeställare, vi har omprövat metoder och rutiner, vi har upptäckt saker vi helst inte vill se. Nu fortsätter vi arbetet med jämställdhetsintegrering i våra politiska beslut, inom ramen för vårt ordinarie styrsystem och i våra verksamheters vardag. Resan kommer att vara lång, men vi har kommit en bra bit på väg. Helena Stenberg, Kommunalråd, Piteå kommun Piteå kommun 2

3 Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Resultat... 4 Effekter... 4 Bakgrund... 5 Genomförande... 6 Pitemodellen... 6 Organisation av arbetet Hållbarhet Budget Programmål och utfall Utbildning Utvecklingsprogram för jämställdhetutvecklare Analys av könsuppdelad statistik Utbildning av medarbetare Ordinarie utbildning Kommunikation och spridning Genomförda aktiviteter Utvärdering och lärdomar Utvärderingsverkstad Lärdomar av utvecklingsarbetet Externt stöd Bilagor Piteå kommun 3

4 Sammanfattning Syftet med Piteå kommuns arbete med Hållbar jämställdhet har varit att påbörja arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunen genom att skapa strukturer och kunskap för ett vidare arbete. Målet på lång sikt är att Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter. Resultat I Piteå kommun har man under de senaste fyra åren byggt upp kunskap, modeller och infrastruktur för arbetet med jämställdhetsintegrering. Vi har ett kommunövergripande mål om jämställdhetsintegrering som alla nämnder och förvaltningar arbetar mot. Vi har utvecklat en modell föra arbetet med jämställdhetsintegrering i kommunen, Pitemodellen. Nästan alla förvaltningar i kommunen har handlingsplaner för arbetet med jämställdhetsintegrering. Vi har en jämställdhetsstrateg på 50 % samt jämställdhetsutvecklare på alla förvaltningar. Vi har beslut om att all individbaserad statistik ska vara könsuppdelad. Vi har könsuppdelat individbaserad statistik på övergripande nivå i organisationen samt på nästan alla nivåer inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Delårsredovisning och årsredovisning under 2013 har fokus på jämställdhet. Vi har integrerat jämställdhet i delar av kommunens ordinarie kompetensutveckling. Vi har utbildat över 500 medarbetare på olika positioner i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Effekter Några av de konkreta verksamhetsförbättringar som är ett direkt resultat av HÅJ är: Studio Acusticum ändrat sätt att marknadsföra arrangemang samt satsning på kvinnliga organister. Ung PÅPP - mer riktade insatser för att få fler killar som arrangörer. Bibliotekets Kafé- och läsverksamhet - ändrat programutbud för att få fler män till verksamheten. Bibliotekets barnavdelning satsningar för att få pojkar att läsa mer. Förskolor och skolor ändrat möblering och lokaler samt sett över inköp av material, samma krav på flickor och pojkar i skolan. Handikappkonsulenterna samma bedömning av bistånd oavsett kön. Arbetsmarknad och vuxenutbildning - satsningar för att få fler män att studera, sett över bildval utifrån jämställdhetsperspektiv vid marknadsföring. Piteå kommun 4

5 Bakgrund Piteå kommun har länge haft ett bra arbete med jämställdhet utifrån ett arbetsgivarperspektiv, men under 2008 fördes en diskussion om att kommunen saknade medborgarperspektivet i jämställdhetsarbetet. Piteå kommun har under flera år innan arbetat aktivt med att få i medborgarperspektivet på alla nivåer i organisationen. När SKL utlyste möjligheten att söka pengar för att starta upp ett arbete med fokus på medborgarperspektivet blev det självklart att Piteå kommun skulle söka. Initiativtagare till detta var kommunalrådet Helena Stenberg. Piteå kommun beviljades pengar av SKL vid både första tillfället (1,6 miljoner) och andra tillfället (1 miljon). Fokus på utvecklingsarbetet har varit att höja kunskap och medvetenhet i organisationen och skapa goda förutsättningar för att ha ett ledningsstyrt och strukturerat arbete med jämställdhet på alla nivåer i organisationen. Under första omgången av HÅJ utvecklade Piteå kommun en modell för att arbeta med jämställdhetsintegrering i hela organisationen som kom att kallas för Pitemodellen (se beskrivning av modellen nedan). Den innebär att man arbetar både med ledning och styrsystem, med könsuppdelad statistik och med verksamheter samtidigt. Under första omgången av HÅJ utbildades alla politiker i nämnderna för att på ett tydligt sätt kunna efterfråga jämställhet. Sedan fanns även pilotverksamheter från fyra av våra förvaltningar och de valdes ut utifrån intresse och beredskap att lägga ner tid och resurser. Under andra omgången av HÅJ har alla förvaltningar varit med i arbetet på olika sätt och framförallt utbildat jämställdhetsutvecklare på alla förvaltningar. Innan HÅJ arbetade Piteå kommun främst med jämställdhet utifrån ett arbetsgivarperspektiv och utifrån Diskrimineringslagen. Annat arbete med jämställdhet har också förekommit ute i förvaltningarna, men mer som enskilda öar utan ett övergripande perspektiv. Exempel på tidigare arbete med jämställdhet är bland annat att Barn- och utbildningsförvaltningen har haft en genuspedagog anställd i perioder som arbetat med att utbilda främst förskolor i hur man konkret kan arbeta med jämställdhet, ett annat exempel är att ett par av kommunens nämnder har haft en jämställdhetschecklista inför sina beslut. Idag har vi ett jämställdhetsarbete som genomsyrar stora delar av styrsystemet och är en självklar fråga för organisationen att arbeta med. Nästa steg blir att få ut frågan på bred front i alla verksamheter. Piteå kommun 5

6 Genomförande Pitemodellen Pitemodellen är en metod för att arbeta med jämställdhetsintegrering i en organisation. Tanken är att få in jämställdhetsperspektivet från tre håll samtidigt, uppifrån via ledning och styrning, från sidan via könsuppdelad statistik samt underifrån via kartläggningar av ojämställdhet i verksamheter. Metoden utvecklades i Piteå kommun under första delen av HÅJ av Lena Sturk och Gertrud Åström. Under andra delen av HÅJ fortsatte kommunen att arbeta med och vidareutveckla modellen. Tryck uppifrån ledning och styrning En av förutsättningarna för att skapa en Hållbar jämställdhet är att arbetet är ledningsstyrt, dvs. både politisk- och tjänstemannaledning förstår och driver arbetet med jämställdhetsintegrering utifrån sina roller. En annan förutsättning är att alla medarbetare måste ha kunskap om jämställdhet och vad det innebär, för att kunna integrera det i sitt dagliga arbete. För att skapa trycket uppifrån har både politiker och ledande tjänstemän utbildats inom ramen för Hållbar jämställdhet. Alla ledningsgrupper, chefer och politiker och en del nyckelpersoner har genomgått en grundläggande utbildning, i jämställdhet och jämställdhetsintegrering, Kunskapsresan. Dessutom har varje nämnd fått en halv dags utbildning i jämställdhetsintegrering kopplat till sitt sakområde och där politikerna fått reflektera över sin roll i arbetet med jämställdhetsintegrering. Ett mål för jämställdhet i verksamheterna finns med i kommunens verksamhetsplan under det strategiska området Demokrati och öppenhet. Målet lyder: Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter. Målet antogs 2010 och gäller från Efter målet antagits har arbetet fortsatt för att ytterligare tydliggöra styrningen på alla nivåer. Ansvar för styrning och ägarskap av arbetet med jämställdhetsintegrering finns på respektive förvaltning i kommunen. Varje förvaltning har idag en handlingsplan eller strategi som beskriver hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska genomföras. Piteå kommun 6

7 Dessa ser ut på olika sätt beroende på hur man har valt att arbeta med frågan: Kultur- och fritidsförvaltningen har lagt handlingsplanen som en del av sin verksamhetsplan, Räddningstjänsten har en handlingsplan som är ett enskilt dokument och som är beslutad av nämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med jämställdhetsintegrering inom ramen för ett stor utvecklingsprojekt som kallas för Skola för hållbar utveckling. Verksamheterna i förvaltningarna behöver också ett handfast stöd för att kunna jämställdhetsintegrera sitt eget arbete. Detta stöd finns delvis i form av kommunens centrala jämställdhetsstrateg, men det finns också minst en jämställdhetsutvecklare på varje förvaltning som ska har en djup kunskap om området och som ska fungera som stöd till både ledning och verksamheter i det fortsatta arbetet. Tryck från sidan- könsuppdelad statistik Trycket från sidan är att all individbaserad statistik ska vara könsuppdelad eftersom det är en förutsättning för att få syn på ojämställdhet. Utveckling av den könsuppdelade statistiken sker bland annat genom att arbeta med gruppen Kvalitetskedjan (kommunövergripande arbetsgrupps som arbetar med styrning och ledning). Inom Kvalitetskedjan är det bestämt att kön ska redovisas för individbaserade nyckeltal och statistik. Alla anvisningar inför budgetarbete, och redovisningar är uppdaterade med statistik på kön. Anvisningar för statistiksekretess anger också när uppdelning ej ska ske, för att inte röja enskilda personers identitet. Kravet vid upphandling av IT-verktyg är att individbaserad statistik ska kunna könsuppdelas. Kontinuerlig utveckling och förbättring av den könsuppdelade statistiken och analyser av den sker bland annat genom utbildning. Utbildning har skett i arbetsgruppen vid tre tillfällen under HÅJ:s programperiod, 2009 hade Gertrud Åström en genomgång av hur den könsuppdelade statistiken en såg ut i vår årsredovisning, 2010 gick igenom hur man kan arbeta med könsuppdelad statistik i tabeller och grafer samt under 2011 hade Lena Johansson en utbilning i analys av könsuppdelad statistik. Den statistik som finns på kommunövergripande nivå är idag nästan helt könsuppdelad. Ute på förvaltningarna och i verksamheterna är fortfarande inte all statistik könsuppdelad förutom på Barn- och utbildningsförvaltningen där nästan all statistik är uppdelad på kön. Kontinuerlig information och utbildning kommer att krävas innan alla individbaserade nyckeltal i hela organisationen är könsuppdelade. Tryck underifrån kartläggningar i verksamheter Tryck underifrån handlar om att skapa pådrivande processer för jämställdhetsintegrering ute i verksamheterna som bygger på lärande och delaktighet. Detta görs genom att verksamheter kartlägger sin egen verksamhet för att hitta ev. problem med jämställdhet. När problemen identifierats genomförs åtgärder för att komma till rätta med dem. Dessa kartläggningar och åtgärder fungerar sedan som goda exempel i resten av organsationen på hur man kan arbeta med jämställdhetsintegrering. Piteå kommun 7

8 De metoder som använts i Piteå kommun har främst varit 4R (3R) och processkartläggning och båda metoderna har visat sig vara användbara för att få syn på ojämställdhet. Under HÅJ programmet har arbetat med kartläggningar i verksamheterna skett på flera sätt. Under första HÅJ hade Piteå kommun pilotverksamheter med projektledare som fick utbildning och som sedan gjorde kartläggningar av sitt eget arbete. Syftet med pilotverksamheternas utvecklingsarbete var att utveckla metoder och ge exempel för hur jämställdhetsintegrering skulle kunna gå till i Piteå kommun. I utvecklingsarbetet finns 17 pilotverksamheter från fyra olika förvaltningar. Projektledarna i pilotverksamheterna fick utbildning i grundläggande jämställdhetskunskap (Kunskapsresan), 3-R metoden, kommunens styr- och ledningssystem och könsuppdelad statistik. Projektledarna fick också coachning i arbetet samt handledning av den interna processledaren (Lena Sturk) och en extern konsult (Gertrud Åström). Det intressanta med projektledarnas arbete är främst den process de gått igenom under tiden för utvecklingsarbetet samt hur de arbetat med kartläggning och analys för att få syn på ojämställdhet i sitt eget arbete. Pilotverksamheternas arbete har fungerat som exempel på hur man kan arbeta med jämställdhetsintegrering och vilka resultat det kan få. En brist i detta upplägg var att det bara var en person från varje verksamhet som fick utbildning och arbeta konkret med kartläggning. Det gjorde att arbetsgruppen inte var delaktig utan ställde sig utanför arbetet eftersom projektledaren inte hade mandat att säga att alla skulle vara med. Under andra HÅJ har arbetade kommunen med kartläggningar ute i verksamheter som en del i en processutbildning som förvaltningarnas jämställdhetsutvecklare genomgick. Inom ramen för den utbildningen skulle de lära sig att hantera kartläggningsmetoder och fick därför pröva på dem själva. Alla kartläggningar som är gjorda under HÅJ har varit bra och lärorika exempel för resten av organisationen och det är ett sätt kommunen kommer att fortsätta arbeta med. I urvalet av vilka kartläggningar som skulle göras har verksamheternas mål och syfte legat till grund och man har också varit mycket noga med att avgränsa problemställning som skulle kartläggas. Syftet med avgränsningen var att man skulle få klart kartläggningen och komma till läget när man faktiskt åtgärdar det och skapa reella verksamhetsförbättringar för våra medborgare. En annan förutsättning för att skapa processer ute i verksamheterna är att de som leder dessa verksamheter (linjechefer/arbetsledare) har en kunskap som också kan stötta sina verksamheter till att erbjuda jämställt bemötande och jämställd service. Piteå kommun 8

9 Tidslinje för utvecklingsarbetet i Piteå kommun Piteå kommun 9

10 Organisation av arbetet Under första delen av HÅJ valde vi att organisera utvecklingsarbetet som ett klassiskt projekt. Arbetet organiserades med en styrgrupp, en intern processledare, projektledare inom varje pilotverksamhet samt en extern handledare och andra konsulter som stöd. Organisationsskiss för HÅJ 1 Styrgruppen bestod av bestod av kommunalrådet Helena Stenberg samt avdelningschefer på fyra förvaltningar. De ansvarade för att alla erfarenheter som gjordes under utvecklingsarbetet fördes vidare in i organisationens dagliga verksamheter och in i kommunens styr- och ledningssystem. Den interna processledaren, (Lena Sturk) ansvarade för kontinuerlig uppföljning av målen, att den övergripande projektplanen följdes och för rapportering till SKL. Projektledarna i pilotverksamheterna ansvarade för att processen fortgick i sin egen verksamhet. Alla medarbetare som deltog ansvarade för att bidra till utvecklingsarbetet i sin verksamhet. En extern handledare (Gertrud Åström) och en konsult (Ann Boman) anlitades som stöd och för att genomföra utbildningar och utvärdering. Under andra delen av HÅJ kommunen att inte ha en separat projektorganisation utan att så långt som möjligt få in arbetet i den ordinarie styrningen och verksamheten. Därför fungerade kommunalråd och kommunchef som styrgrupp och förvaltningarna som referenser för arbetet. Piteå kommun 10

11 Organisationsskiss för HÅJ 2 Medborgarna har inte involverats så mycket under arbetet med Hållbar jämställdhet. I skolor och förskolor där kartläggningar gjorts har både elever och föräldrar fått ta del av vad som gjorts och vilka resultat det fått. Kommunen har också använt sig avmedborgarpanelen och ställt frågor om hur de upplever kommunens service och bemötande utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Hållbarhet APeL är ett forsknings- och utvecklingscentra som utvärderat programmet för Hållbar jämställdhet på nationell nivå. De har tagit fram modellen nedan som beskriver de funktioner som är nödvändiga för att ett utvecklingsarbete ska bli hållbart på sikt. Utifrån denna modell har funktioner identifierats som ska se till att arbetet med jämställdhetsintegrering i Piteå kommun är långsiktigt hållbart. Piteå kommun 11

12 Styrsystem För att få en hållbarhet i jämställdhetsarbetet är det viktigt att det kommer in i den ordinarie styrningen och uppföljningen, dvs. verksamhetsplan och delårsrapport/årsredovisning. I verksamhetsplanen finns ett övergripande mål att service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter. Det målet är generellt och gäller samtliga nämnder. Det är även beslutat att samtliga individbaserade nyckeltal ska tas fram och analyseras på kön. Infrastruktur i organisationen Under arbetet med Hållbar jämställdhet har Piteå kommun skapat en infrastruktur för att arbetet med jämställdhetsintegrering ska bli hållbart och finnas i alla delar av organisationen. En del av den infrastrukturen är att det är tydligt vem som ansvarar för frågorna på varje nivå. Alla chefer ansvarar för att initiera och driva arbetet med jämställdhetsintegrering i sina arbetsgrupper, ytterst ansvarig på varje förvaltning är förvaltningschefen. På alla förvaltningar finns jämställdhetsutvecklare som har en god kunskap om området och som kan stötta både chefer och verksamheter i arbetet. Kommunövergripande finns en jämställdhetsstrateg som fungerar som stöd till förvaltningarna och som ansvarar för samordning av arbetet i hela kommunen. Delaktighet och lärande Idag finns jämställdhet som en del i ordinarie utbildningar för skyddsombud och nya chefer. Det finns också ett nätverk för jämställdhetsutvecklare på förvaltningar som träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter. I kommunen pågår ett omfattande arbete med ökad mångfald där jämställdhet ingår. En handlingsplan för mångfald ska tas fram och som underlag för den genomförs medborgardialoger i olika former. Budget Följande tabell visar den totala budget som Piteå kommun hade för olika delar under båda HÅJ omgångarna. Alla summor är avrundade och ger en ungefärlig bild av kostnaderna. De stora kostnaderna för utvecklingsarbetet har varit projektledning i form av löneutbetalningar samt utbildning. För utbildning har en del externa konsulter använts. Sammanfattad budget för hela HÅJ Kostnadsslag Projektledning (löneutbetalningar) Spridning, lärande, kommunikation Utbildning Utvärdering Övrigt (material, resor, boende) Total kostnad Kronor kr kr kr kr kr kr Piteå kommun 12

13 Programmål och utfall Denna redovisning av mål är bara för den andra delen av HÅJ. Mål och måluppfyllnad av första delen har redovisats i tidigare slutrapport. Kommunövergripande mål för jämställdhetsintegrering i Piteå kommun: Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter. Delmål har alla förvaltningar i Piteå kommun brutit ner det övergripande målet och gjort en handlingsplan för hur förvaltningens verksamheter ska jämställdhetsintegreras. Handlingsplanen innehåller kompetensutvecklingsplan, metoder, stöd och samordning. Kommentar delmål 1 Inga nämnder har brutit ner kommunens övergripande mål eftersom en förändring av styrmodellen genomfördes och den innebar att nämnderna skulle arbeta med målet i dess nuvarande form. Tabell för om handlingsplanen i ansökan KS BUN KFN RN SN MBN NAV TSN Handlingsplan nej ja ja ja nej ja ja ja Används planen ja ja ja nej ja ja Är den känd ja ja ja nej ja ja Handlingsplanens innehåll Konkreta aktiviteter ja ja ja ja ja ja Tidplan ja ja ja ja ja ja Ansvarsfördelning ja ja ja ja ja nej Kompetensutveckling ja nej ja nej ja nej Uppföljning ja ja ja ja ja ja Totalt är det sex av åtta nämnder som antagit en handlingsplan för jämställdhet. De nämnder som inte antagit någon handlingsplan är kommunstyrelsen och socialnämnden. Anledningen till att detta är att förvaltningarna ganska nyligen börjat arbeta med jämställdhetsintegeringen. I utvecklingsprogrammet som pågår deltar en utvecklare från socialtjänsten och två utvecklare från strategiskt stöd som är en av förvaltningarna under kommunstyrelsen. Enligt tabellen ovan har fastighet- och servicenämnden en handlingsplan, men den avser fastighets- och servicekontoret. På Samhällsbyggnad-teknik och gator har det antagits en genomförandeplan för demokrati och öppenhet där det bl.a. står "Inventera gränssnitt och uppgifter i verksamheten som konkret kan utvecklas med avseende på att service och bemötande ska utformas jämställt i kommunen". De framtagna handlingsplanerna innehåller konkreta aktiviteter, tidplan samt uppföljning. Däremot saknas kompetensutveckling i tre planer och Piteå kommun 13

14 ansvarsfördelning i en plan. Med kompetensutvecklingsplan avses alla åtgärder som beskriver kompetensutveckling inom området jämställdhet. Barn- och utbildningsförvaltningen har valt att arbeta med jämställdhetsintegrering inom ramen för projektet Skola för hållbar utveckling. I projektet Skola för hållbar utveckling ska alla skolor och förskolor i kommunen certifiera sig innan Inom den sociala delen av hållbar utveckling kommer en del skolor och förskolor att arbeta specifikt med jämställdhet och andra kommer att integrera perspektivet jämställdhet i andra områden. Detta innebär att Barn- och utbildningsförvaltningens handlingsplan för jämställdhetsintegrering är densamma som projektplanen för Skola för hållbar utveckling. Projektplanen innehåller en tidsplan, kompetensutvecklingsinsatser samt aktiviteter för att nå målet att certifiera alla skolor och förskolor. Ytterligare en indikator på att arbetet på förvaltningen kommer att bli hållbart är att de har en jämställdhetsutvecklare. Ingen av förvaltningarna har idag en jämställdhetsutvecklare med några procent avsatt i tjänsten, men av sjutton stycken arbetar mer än hälften av dem med frågorna med en omfattning av mellan 1-10%. De jämställdhetsutvecklare som är verksamhetsutvecklare eller har en direkt koppling till förvaltningens ledningsgrupp har lättare att arbeta med frågorna eftersom det i högre grad ingår i deras ordinarie arbetsuppgifter. Delmål 1 är uppfyllt till 75 % eftersom nästan alla förvaltningar har någon form av handlingsplan som de arbetar utifrån för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Delmål finns analyser ur ett jämställdhetsperspektiv i alla förvaltningsberättelser i årsredovisningen. Det finns också en plan på varje förvaltning hur resultaten ska användas. Kommentar delmål 2 En granskning av årsredovisning 2012, verksamhetsplan 2013 samt delårsrapport januari-augusti 2013 i syfte att se om det finns mål, nyckeltal och analyser på kön. Piteå kommun har ett mål att service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter. Det målet är generellt och gäller samtliga nämnder. Det är även beslutat att samtliga individbaserade nyckeltal ska tas fram och analyseras på kön. Målet om att service och bemötande ska vara jämställt är ett av fyra mål under det strategiska området demokrati och öppenhet. I verksamhetsplana antogs inga nämndsmål för det strategiska området, utan alla nämnder fick istället uppdrag att besluta om förvaltningsmål och tillhörande genomförandeplaner. Delårsrapporten hade tema jämställdhet och det visade sig vid en jämförelse mellan årsredovisningen 2012 och delårsrapporten att antal nyckeltal med resultatet uppdelat på kön, antal kommentarer/analyser samt att antal åtgärder med könsperspektiv hade ökat. Utmaning framöver är att inte bara redovisa resultat uppdelat på kön utan även att få analys på kön. I delårsrapporten har samtliga nämnder gjort en bedömning av prognos för måluppfyllelsen för de övergripande målen. Nedan framgår en Piteå kommun 14

15 sammanställning över nämndernas målbedömning. Fem nämnder har gjort prognosen att målet kommer att uppnås i hög grad och fem nämnder har gjort prognosen att målet delvis kommer att uppfyllas. Överförmyndarnämnden har avstått från att göra en målbedömning. Delmål 1 är inte alls uppfyllt eftersom det fortfarande finns få jämställdhetsanalyser av könsuppdelad statistik, men förutsättningarna för att nå målet under de kommande åren har skapats genom ökad kunskap och medvetenhet. Delmål har 10 antal pilotverksamheter i Piteå kommun helt eller delvis jämställdhetsintegrerat sin verksamhet. Kommentar delmål 3 Under första delen av HÅJ ( ) arbetade kommunen med 15 pilotverksamheter i olika förvaltningar. Av dem arbetar fortfarande de flesta av dem aktivt med frågan. Under HÅJ 2 har det gjorts mellan 10 och 15 kartläggningar inom olika verksamheter. Alla kartläggningar är gjorda på avgränsade delar av en verksamhet, så det finns inte några verksamheter som är helt jämställdhetsintegrerade. Totalt i kommunen finns det cirka 30 verksamheter som arbetat aktivt med kartläggning av ojämställdhet. Några av de kartläggningar som gjorts är: Översyn av stipendier inom Kultur- och fritidsförvaltningen Översyn av deltagande vid samråd vid Miljö- och byggkontoret Resvaneundersökning utifrån kön på Teknik- och gatuförvaltningen Bemötande vaktmästeri inom Fastighets- och serviceförvaltningen Kollegial granskning som metod för att utveckla jämställdhetsarbetet hos LSS-handläggarna inom Socialtjänsten Fler kvinnor till orgelverksamheten inom Studio Acusticum som är en konsertlokal inom Kultur- och fritidsförvaltningen Analys av föreningsstöd inom Kultur- och fritidsförvaltningen Kartläggning av Barn i behov av särskilt stöd (BIBASS) i förskoleklass åk 9 hösten 2013 utifrån kön inom Barn och Barnoch utbildningsförvaltningen. Komvux har studerat den litteraturen man använder i undervisningen för att se om dessa utgår från jämställdhetsperspektiv. Piteå kommun 15

16 Repris (Återvinningsaffär) har kartlagt hur deras deltagare varit placerade utifrån arbetsområden och kön. Några direkta effekter för medborgarna till följd av arbete ute i verksamheter är: Studio Acusticum ändrat sätt att marknadsföra arrangemang samt satsning på kvinnliga organister. Ung PÅPP - mer riktade insatser för att få fler killar som arrangörer. Bibliotekets Kafé- och läsverksamhet - ändrat programutbud för att få fler män till verksamheten. Bibliotekets barnavdelning satsningar för att få pojkar att läsa mer. Förskolor och skolor ändrat möblering och lokaler samt sett över inköp av material, samma krav på flickor och pojkar i skolan. Handikappkonsulenterna samma bedömning av bistånd oavsett kön. Arbetsmarknad och vuxenutbildning - satsningar för att få fler män att studera, sett över bildval utifrån jämställdhetsperspektiv vid marknadsföring. Delmål 3 anses helt uppfyllt eftersom fler än tio verksamheter har kartlagt och fått syn på ojämställdhet som har åtgärdats. Revidering och tidsplan Under HÅJ 2 har inga mål reviderats eftersom en av erfarenheterna från HÅJ 1 var att sätta mål som är realistiska. Tidsplanen för mål och aktiviteter i ansökan var för snävt tilltagen, det har varit svårt att hinna genomföra alla aktiviteter. Anledningarna till det är flera, dels att organisationen inte mäktar med alltför många aktiviteter om man verkligen vill att det ska vara väl förankrat och komma rätt i tid i förhållande till budgetarbete och årshjul, dels har det varit svårt för jämställdhetsstrategen att hinna driva och planera alla aktiviteter på endast 50 %. Kommunen har insett är att en del av de aktiviteter som planerades inom ramen för HÅJ kommer att få genomföras senare istället. Exempel på såna aktiviteter är utbildning för politiker samt ytterligare utbildning i analys av könsuppdelad statistik. Under HÅJ 2 har Piteå kommun skapat en genomgående infrastruktur i styrsystem och kunskap för att kunna fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering. Piteå kommun kommer inte ha en totalt jämställdhetsintegrerad verksamhet till 2014, men ett stabilt och förankrat arbete för att nå dit. Piteå kommun 16

17 Tabell med mål och aktiviteter ur ansökan samt utfall Delmål Aktiviteter Utfall Delmål har alla förvaltningar i Piteå kommun brutit ner det övergripande målet och gjort en handlingsplan för hur förvaltningens verksamheter ska jämställdhetsintegreras. Handlingsplanen innehåller kompetensutvecklingsplan, metoder, stöd och samordning. Delmål finns analyser ur ett jämställdhetsperspektiv i alla förvaltningsberättelser i årsredovisningen. Det finns också en plan på varje förvaltning hur resultaten ska användas. Delmål har x antal pilotverksamheter i Piteå kommun helt eller delvis jämställdhetsintegrerat sin verksamhet. Utvecklingsprogram för jämställdhetsstrateger Utbildning av politiker Utbildning av förvaltningschefer och ledningsgrupper Utbildning av nyckelpersoner i praktisk analys ur ett jämställdhetsperspektiv Utbildning i jämställt ledarskap för linjechefer/arbetsledare Förvaltningsspecifik utbildning Två utvecklingsprogram har genomförts Tio jämställdhetsutvecklare deltog första omgången från sex förvaltningar. Andra omgången deltog sju jämställdhetsutvecklare från fyra förvaltningar och två bolag. All kommunens förvaltningar har utbildade jämställdhetsutvecklare. Inga utbildningar av politiker har genomförts eftersom tiden varit för kort. En heldags utbildning är planerad till våren Förvaltningschefsgruppen har haft två dagar utbildning i jämställdhetsintegering men finansieringen av den har inte legat inom HÅJ utan ingått i deras ordinarie utveckling. En heldag i analys av könsuppdelad statistik har genomförts för controllers och nyckelpersoner. Inom ramen för ordinarie chefsutvecklingsprogram har alla nya chefer fått en halvdags utbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. En halvdags workshop för alla medarbetare på vissa förvaltningar 1 med fokus på jämställdhet och jämställdhetsintegrering (se detaljerad information i stycket om workshop med Magnus Sjögren). 1 För Räddningstjänsten, Miljö- och byggkontoret, Fastighets- och servicekontoret samt Teknik och gatukontoret var utbildningen obligatorisk för alla medarbetare. För resten av förvaltningarna gavs utbildningen som en möjlighet. Piteå kommun 17

18 Utbildning Utbildningar har varit en av de stora delarna av Piteå kommuns arbete med HÅJ. Utbildningarna har varit av tre olika typer. Specifika utbildningsinatser till politiker, chefer och nyckelpersoner, utbildningar riktade till stora grupper av medarbetare samt utbildningar i jämställdhets om är en del av ordinarie kompetensutveckling. Utvecklingsprogram för jämställdhetutvecklare Syftet med utvecklingsprogrammet för jämställdhetsutvecklare på förvaltningarna var att skapa en kunskapsresurs på varje förvaltning som kan stötta förvaltningsledning och verksamheter i arbetet med jämställdhetsintegrering. Kunskap som jämställdhetsutvecklarna förväntades ha efter genomförd utbildning: 1. Göra en analys av övergripande- och nämndsmål för jämställdhetsintegrering. 2. Veta vad behöver göras och vem ska göra det? 3. Veta hur ska det göras? 4R metoden 4. Veta hur man bemöter motstånd? 5. Göra en handlingsplan för förvaltningens fortsatta arbete som också kopplas till verksamhetsplanen. Upplägg Utvecklingsprogrammet bestod av fem träffar (andra omgången var fyra träffar i internatformutspridda på ett halvt år) utspridda på ett år, varje tillfälle var två dagar. Utvecklingsprogrammet genomfördes i form av en processutbildning där utgångspunkten är deltagarnas problem och arbete. Processen hölls ihop av en extern processledare, Sara Nilsson, som ansvarade för utbildningsprocessen och målen med den. Piteå kommuns jämställdhetsstrateg ansvarade för kopplingen till verksamheten under utbildningen. Analys av könsuppdelad statistik I november 2012 genomfördes en utbildning i analys av könsuppdelad statistik. Deltagare på utbildningen var gruppen Kvalitetskedjan samt ytterliga nyckelpersoner, totalt deltog 13 kvinnor och 5 män. Syftet med utbildningen var att ge deltagarna kunskap om hur man hittar mönster kopplat till kön i könsuppdelad statistik. Utbildningens utgångspunkt var att deltagarna hade en grund i jämställdhetskunskap innan. Målet med utbildningen var att analysera könsuppdelad statistik utifrån övergripande och nämndsvisa mål samt att ta fram användbara tabeller med könsuppdelad statistik och göra analyser utifrån dem. Piteå kommun 18

19 Utbildning av medarbetare Workshop om manlighet I april och maj 2012 genomfördes vid fyra olika tillfällen en workshop om manlighet. Syftet var att utbilda/inspirera medarbetarna så att de börjar förstå att jämställdhet är viktigt för alla, både för män och för kvinnor. Innehållet var att ge en grundläggande bild av jämställdhetsområdet med utgångspunkt i manlighet. Arbetsmarknad och vuxenutbildning Under våren 2011 genomförde förvaltning för arbetsmarknad och vuxenutbildningen en halv dags utbildning i jämställdhet och jämställdhets integrering för alla medarbetare. Syfte med utbildningen var att alla medarbetare skulle ha samma grund för det fortsatta arbetet, att man skulle känna sig inspirerad samt att jämställdhet skulle vara en utgångspunkt för att arbeta framåtsyftande på förvaltningen. Utbildningen genomfördes vid två tillfällen och totalt deltog cirka 80 personer, ungefär lika många kvinnor som män. Fastighets- och servicekontoret På fastighets- och serviceförvaltningen har jämställdhetsutvecklare träffat alla arbetsgrupper på förvaltningen under en två timmars arbetsplatsträff för att informera om jämställdhetsarbetet. Syftet med informationen har haft flera delar, bland annat att ge kunskap om jämställdhet, ge möjlighet att reflektera runt ämnet samt att få grupperna att själva fundera på vart det skulle kunna finnas ojämställdhet i deras egen verksamhet. Ordinarie utbildning Utbildning för nya chefer Personalavdelningen erbjuder regelbundet alla nya chefer en obligatorisk introduktion. Inom ramen för den utbildningen hålls en halv dags jämställdhetsutbildning. Under perioden 2011 till oktober 2013 har introduktionen genomförts två gånger. Totalt har 28 kvinnor och 12 män varit med på utbildningarna. Syftet är att ge cheferna en kunskap om vad jämställdhet och genus är, beskriva vilket uppdrag de har som chefer i Piteå kommun när det gäller att uppfylla kommunens övergripande mål för jämställdhet. Utbildningen ger dem också möjlighet att reflektera över hur deras roll i det arbetet ser ut och vilket stöd de kan behöva. Arbetsmiljöutbildning Inom ramen för kommunens arbetsmiljöutbildning får alla skyddsombud en halv dags utbildning i jämställdhet. Fokus på utbildningen ligger på jämställdhetskunskap och Piteåkommuns arbete med jämställdhet både ut arbetsgivar- och verksamhetsperspektiv. Syftet är att deltagarna efter utbildningen ska ha en grundläggande kunskap om jämställdhet, genus, nationella mål samt strategin jämställdhetsintegrering. Under perioden 2011 till oktober 2013 har introduktionen genomförts fyra gånger. Cirka 40 personer ha deltagit på utbildningen. Piteå kommun 19

20 Kommunikation och spridning Inledningsvis togs det fram en kommunikationsplan för att tydliggöra vilka insatser för kommunikation och spridning som behövdes. Det övergripande målet för planen är att sprida kunskap och erfarenheter av kommunens arbete med Hållbar jämställdhet, både internt och externt. Utifrån planen identifierades flera målgrupper både intern och externt. Följande målgrupper identifierade som viktiga i kommunikationsplanen: INTERNA MÅLGRUPPER Politiker, chefer/arbetsledare, medarbetare, fackliga organisationer EXTERNA MÅLGRUPPER OCH AKTIVITETER SOM GENOMFÖRTS Kunder/brukare/elever och andra som nyttjar kommunens service och tjänster, lokala föreningar, lokala företag, andra kommuner, landstingen i Norrbotten och Västerbotten, SKL, övriga organisationer Genomförda aktiviteter Internt Politikerna har fått kontinuerlig information i KS om arbetet med HÅJ samt inbjudningar till interna och externa utbildningar som kopplar till arbetet. Chefer/arbetsledare har fått information om arbetet med HÅJ vid ordinarie chefsträff en gång under perioden. Information om arbetet är också en del av utbildningen för nya chefer samt att de fått inbjudningar till interna och externa utbildningar. Under perioden har det vid fyra tillfällen skrivits om Hållbar jämställdhet i kommunens personaltidning, Pitekvarten. Det har bland annat skrivits en artikel om våra fyra första utbildade jämställdhetsstrateger samt hur arbetet med jämställdhet ingår i Mångfaldsarbetet. Erfarenhetsutbytet om Hållbar jämställdhet internt har skett genom att ha ett nätverk för jämställdhetsutvecklarna på förvaltningarna, genom att ha med verksamheter som berättar om sitt arbete med jämställdhetsintegrering på kommunens Inspirationsdag för anställda samt genom att jämställdhetsutvecklare har deltagit på olika utbildningar och informationer för att berätta om sitt arbete. Externt Kontinuerligt under hela perioden har kommunens externa webb om Hållbar jämställdhet uppdaterats med aktuell information. En del informationsmaterial har tagits fram bland annat vykort och rollups. Kommunen har inte anordnat någon egen konferens föra att sprida arbetet men däremot deltagit på konferenser som andra ordnat bland annat i Eskilstuna, Malmö och på skolforum i Luleå. Under 2013 har Piteå kommun fungerat som stöd för kommunerna i Norrbotten som precis startar upp arbetet med jämställdhetsintegrering Piteå kommun 20

21 genom att underteckna CEMR- deklarationen. Stödet har bestått i att dela med sig hur vi har arbetat med jämställdhetsintegrering samt vilka framgångsfaktorer och fallgropar vi sett i vårt arbete. Under perioden har Piteå Tidningen skrivit om Hållbar jämställdhet i Piteå kommun vid tre tillfällen där de berört olika aspekter av utvecklingsarbetet. Nordnytt har gjort ett inslag om Hållbar jämställdhet från Norrmalmskolan som var en av piloterna från HÅJ 1. Piteå kommun 21

22 Utvärdering och lärdomar Utvärderingsverkstad Inom ramen för Hållbar jämställdhet har Piteå kommun deltagit i en utvärderingsverkstad som SKL anordnat. Syftet med utvärderingsverkstaden var att utvärdera HÅJ 2. Den har resulterat i en intern utvärdering av utvecklingsarbetet och en specifik utvärderingsrapport (se bilaga 1). I utvärderingsverkstaden har en grupp deltagare träffats tillsammans med en professionell handledare (Ann Boman) för att planera och genomföra interna utvärderingar med stöd av varandra. Verkstaden har pågått under två år och har omfattat åtta verkstadsträffar och ett antal frivilliga handledningsträffar online. Utvärderingsverkstaden har krävt ett aktivt deltagande och har inte fungerat som en utbildning i första hand utan mer som ett sätt att göra en intern utvärderingen och samtidigt få möjlighet till extern gransking. Från Piteå kommun har en intern utvärderare, Carina Ingesson och jämställdhetsstrategen Lena Sturk deltagit. Arbetet inom utvärderingsverkstaden har hela tiden fokuserat på att genomföra en intern utvärdering av det pågående utvecklingsarbetet. Arbetssättet med regelbundna träffar i gruppen tillsammans med handledare där det diskuterats varandras utvärderingar, har varit en bra och konkret metod för att göra ett strukturerat utvärderingsarbete. Under verkstaden har handledaren introducerat olika verktyg och metoder för att arbetet ska underlättas. Några av metoderna som använts i Piteå kommun är programlogik och utvärderingsdesign. Programlogiken beskriver sambandet mellan planerade aktiviteter och förväntade resultat. Man kan säga att det är en bild av ett planerat, eller önskat, samband mellan aktiviteter och resultat, dvs. den förändring man hoppas att aktiviteterna eller verksamheten ska leda till. Programlogik för Piteå kommuns arbete med HÅJ Rubriker i utvärderingsdesignen är: Piteå kommun 22

23 Förväntade resultat av projektet Indikator Hur/ meto d Syfte med utvärder ingen Vem ska göra? Arbetsin sats När är det klart? Resultat av utvärder ingen Utvärderingsdesign går ut på att göra en strukturerad design av hur utvärderingen ska gå till med hjälp av den programlogik som tagits fram. Den har hjälp till att göra en utvärdering som är tydlig och där man hela tiden vet varför man genomför aktiviteter inom utvärderingen. Lärdomar av utvecklingsarbetet De delar av arbetet med HÅJ som har varit viktigast för framgången är dels att arbeta från flera håll samtidigt i organisationen dvs. Pitemodellen, dels att arbetet redan innan start var ordentligt organiserat och planerat. De flesta aktiviteter var specificerade med syfte, budget och tidsplan redan i början av både HÅJ-omgångarna. Planering och framförhållning är avgörande för att ett så stort utvecklingsarbete ska kunna komma någonstans på så kort tid. Pitemodellen har också legat till grund för Husmodellen som SKL tagit fram. Husmodellen ger en bild av hur arbetet med jämställdhetsintegrering fortlöper i en organisation. En del som kommunen borde ha lagt mer tid och planering på är förankring av arbetet på alla nivåer i organisationen. Nu är det mest förankrat på övergripande ledningsnivå samt ute i de verksamheter som aktivt deltagit. Det hade varit bra om hela organisationen hade vetat om att kommunen skulle arbeta med jämställdhetsintegrering innan man drog igång på allvar. Externt stöd Under båda omgångarna av HÅJ har Piteå kommun använt externa konsuler framförallt för kunskapsuppbyggnad i olika former och för utvärdering. Under HÅJ 1 användes Gertrud Åström för utbildning av projektledare, nämnder och nyckelpersoner. Hon hade också en handledande roll i fårhållande till den kommunövergripande processledaren. Det fungerade mycket bra och var en förutsättning för att arbetet strukturerades på ett bra sätt för framtiden. Under HÅJ 1 anlitades först en intern utvärderare med på grund av att kunskapen om jämställdhetsintegrering brast hos honom, anlitades i ett senare skede Ann Boman för att göra en utvärdering av HÅJ 1. Hennes rapport låg sedan till grund för arbetet med ansökan inför HÅJ 2. Hon bidrog med att samla ihop och formulera vad som gjorts och analysera vad som behövs ytterligare för att ha ett hållbart arbete. Under HÅJ 2 användes två konsulter för kunskapsuppbyggande. Sara Nilsson har fungerat som sammanhållande processledare för båda utvecklingsprogrammen för jämställdhetsutvecklare och hon har bidragit med en god kunskap både i genus och i psykologiska processer runt förändringsarbete som är bra att ha med sig i arbetet med jämställdhetsintegrering. Piteå kommun 23

24 Magnus Loftsson anlitades för at ha workshops med medarbetare från olika förvaltningar och han bidrog med en ny syn på jämställdhetsarbete, mer utifrån ett manligt perspektiv. Alla konsulter som har anlitats har bidragit till ny kunskap och nya synsätt i organisationen och det har varit en förutsättning för att bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Förslag för framtiden Utifrån den utvärdering som gjorts har följande förslag kommit fram. För att ytterligare förstärka uppföljningen föreslås att alla nämnder ska få två nya nyckeltal under målet om jämställdhet: Antal genomförda jämställdhetskartläggningar per år samt Antal genomförda åtgärder utifrån jämställdhetskartläggningen per år. För att verkligen få syn på de problem som finns med jämställdheten i kommunen behöver kunskapen om jämställdhetsanalys av könsuppdelad statistik utvecklas hos de som arbetar med området. Detta bör ske i form av kontinuerlig kompetensutveckling, handledning och hjälp med analys. Kompetensutveckling är viktigt för att bibehålla kunskapen samt öka medvetenheten om jämställdhet. Det behövs utbildning i metoder för kartläggning samt kunskap i att göra analyser. Verksamheterna efterfrågar även coachning/peppning för sitt fortsatta arbete. Förslag på kunskapshöjande åtgärder som ska vara en del av kommunens ordinarie kompetensutveckling: Former för strukturerat erfarenhetsutbyte både internt och externt. Stöd till chefer och verksamheter vid kartläggning av jämställdhet. Stödet innehåller utbildning, handledning och hjälp med analyser. Jämställdhet ska ingå i utbildningen som erbjuds till befintliga chefer. Utbildning till ev. nya jämställdhetsutvecklare. Påfyllnad av kompetens för befintliga jämställdhetsutvecklare. Det behöver också finnas möjlighet för medarbetare och chefer att delta i utbildningar, erfarenhetsutbyte och handledning för att jämställdhetsintegrering ska finnas ute i alla verksamheter. Resurser för att ta in extern kompetens vid behov behövs. Därför behöver det finnas medel avsatta för att effektivt kunna samordna kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i hela organisationen. Piteå kommun 24

25 Bilagor Bilaga 1Utvärderingsrapport Bilaga 2 Mall för handlingsplan Piteå kommun 25

26 Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Piteå kommun Syftet med Piteå kommuns arbete med Hållbar jämställdhet har varit att påbörja arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunen genom att skapa strukturer och kunskap för ett vidare arbete. Målet på lång sikt är att Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter. I Piteå kommun har man under de senaste fyra åren byggt upp kunskap, modeller och infrastruktur för arbetet med jämställdhetsintegrering. Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet Upplysningar om innehållet Lena Sturk, Piteå kommun, 2013 Text: Lena Sturk Illustration/foto: Märkvärdig kommunikation, Lena Sturk Produktion: Ange namn Tryck: Ange namn Svartuddsvägen Piteå

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Regionförbundet i Kalmar län Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Förord Arbetet med jämställdhetsintegrering är en mycket viktig pusselbit för att lösa vår regions demografiska utmaningar.

Läs mer

Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet och en nödvändighet för ett demokratiskt samhälle.

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Sara Lhådö

Läs mer

Uppsala kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Uppsala kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Uppsala kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Uppsala kommuns främsta uppgift är att planera och utveckla samhället för Uppsalaborna och för dem som vill flytta hit och verka

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-11-20 DNR SN 2011.069 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Slutrapport till

Läs mer

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.

Läs mer

Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014

Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014 Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd Östersund 21 maj 2014 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att planera Utvidgade möjligheter till

Läs mer

Praktikrapport. Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15

Praktikrapport. Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15 Praktikrapport Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15 Namn: Utbildning: Joanna Isaksson Kandidatexamen i Socialantropologi (socialantropologi, sociologi, genus) Praktikplats:

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Kalmar kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Kalmar kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Kalmar kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Jämställdhet en absolut nödvändighet för kommunens utveckling! Vi har under flera år arbetat hårt med jämställdhetsfrågan. Det har

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

Missiv Dok.bet. PID131548

Missiv Dok.bet. PID131548 PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet

Ledningssystem för kvalitet Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur

Läs mer

ERBJUDANDE till Gävleborgs kommuner. PROCESSUTBILDNING FÖR SEKTORSÖVERGRIPANDE BARN- OCH UNGDOMSPOLITIK år 2012-2013

ERBJUDANDE till Gävleborgs kommuner. PROCESSUTBILDNING FÖR SEKTORSÖVERGRIPANDE BARN- OCH UNGDOMSPOLITIK år 2012-2013 ERBJUDANDE till Gävleborgs kommuner 1 (5) PROCESSUTBILDNING FÖR SEKTORSÖVERGRIPANDE BARN- OCH UNGDOMSPOLITIK år 2012-2013 Inom ramen för den regionala barn- och ungdomspolitiska strategin Region Gävleborg

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Handlingsplan för antidiskrimineringsintegrering på Diskrimineringsombudsmannen 2015-2018

Handlingsplan för antidiskrimineringsintegrering på Diskrimineringsombudsmannen 2015-2018 Styrdokument 2015-10-26 Sida 1 (13) Ärende LED 2015/12 handling 30 Handläggare Katarina Rouane Status Beslutad Handlingsplan för antidiskrimineringsintegrering på Diskrimineringsombudsmannen 2015-2018

Läs mer

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsarbetet Att beköna styrsystemet

Utvärdering av utvecklingsarbetet Att beköna styrsystemet Serviceförvaltningen 1 [99] 2010-07-23 Utvärderare: Maria Stenman Mottagare: Botkyrka kommun Utvärdering av utvecklingsarbetet Att beköna styrsystemet INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 6

Läs mer

Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005

Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005 RAPPORT 2005-08-10 Sektionen för Demokrati och styrning Utvärdering av Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering Vara 30 maj 2005 Lars Strid, Sveriges kommuner och landsting Barbro

Läs mer

Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011

Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011 Till Simrishamns kommun Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011 Enligt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-02-23 (Dnr 2010/210) ska samtliga partier i kommunfullmäktige

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp

Läs mer

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH

Läs mer

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Antagen av KF 2008-04-10 (Justerade redaktionella detaljer i denna text 2008-08-14 av Håkan Hambeson) Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Kungälvs kommuns

Läs mer

Livsmedelsverket. Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014

Livsmedelsverket. Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014 Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014 Enligt Regleringsbrev för 2014, diarienummer 150/2014 1 1. Sammanfattning hade i uppdrag att bedriva utvecklingsarbete inom kärnverksamheten

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Handlingsplan för kompetensförsörjning

Handlingsplan för kompetensförsörjning 1(7) Handlingsplan för kompetensförsörjning Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD KS 2014/45 Verksamhetsberättelse för år 2013 GULLSPÅNGS KOMMUN 1 Inledning Verksamhetsberättelsen beskriver det arbete som har stöttats med folkhälsorådets budget under

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Matematikstrategi 2012-2015

Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom

Läs mer

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3

Läs mer

RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Det finns i grunden tre viktiga skäl för en kommun i allmänhet och Fagersta i synnerhet att arbeta med jämställdhetsintegrering. Det första handlar

Läs mer

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010. Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.

Läs mer

PROGRAM FÖR Hållbar jämställdhet. resultatrapport från Strömsunds kommun

PROGRAM FÖR Hållbar jämställdhet. resultatrapport från Strömsunds kommun PROGRAM FÖR Hållbar jämställdhet resultatrapport från Strömsunds kommun Förord J ämställdhetsfrågor finns i alla politikområden men det är också viktigt att jämställdhet finns som ett eget område ur ett

Läs mer

PROJEKTSPECIFIKATION Heltidsprojektet

PROJEKTSPECIFIKATION Heltidsprojektet Projektspecifikation 2012-09-19 Reviderad: 2015-05-19 Handläggare: Ulrika Lundgren, Folkhälsoförvaltningen FHN 2015.0085 PROJEKTSPECIFIKATION Heltidsprojektet Projektansvarig: Ulrika Lundgren Projektledare:

Läs mer

KVALITETSBOKSLUT 2014

KVALITETSBOKSLUT 2014 KVALITETSBOKSLUT [År] KVALITETSBOKSLUT 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Inledning I denna bokslutsrapport redogörs för de kvalitetsinsatser som genomförts inom socialförvaltningen i Ovanåkers

Läs mer

Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031

Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031 Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031 Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Anders Johnsson (M), Karl-Erik Olsson (S), Håkan Erlandsson (C), Christer

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2 KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala

Läs mer

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Utlåtande 2012: RI (Dnr 231-1361/2011) Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion

Läs mer

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet Ledningsorganisation Styrsystem och styrprinciper Brukarinflytande Avvikelser och Klagomål Dokumentation Mål och Värderingar Systematiskt förbättringsarbete

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Verksamhetsberättelse BarnSam 2013

Verksamhetsberättelse BarnSam 2013 2014-01-02 Verksamhetsberättelse BarnSam 2013 Medarbetare i fem av Region Gotlands förvaltningar möter dagligen barn och ungdomar i sitt arbete. Oftast löser man frågor runt barnen inom sin egen verksamhet,

Läs mer

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 Centrala Älvstaden Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 sammanfattning Vision Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige i Göteborg den 11 oktober 2011. Se bilaga. Vision Älvstaden

Läs mer

Utkast Verksamhetsberättelse LYST nämnden per den 20141231

Utkast Verksamhetsberättelse LYST nämnden per den 20141231 Utkast Verksamhetsberättelse LYST nämnden per den 20141231 Inledning För ett antal år sedan startade ett nära samarbete mellan Lycksele och Storumans kommun och bland annat så har man sedan 2008 gemensam

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

Gysam Verksamhetsplan 2015

Gysam Verksamhetsplan 2015 2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen

Läs mer

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014)

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1 Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet. Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av

Läs mer

RAPPORT. Datum 2015-05-21. Bilaga 1

RAPPORT. Datum 2015-05-21. Bilaga 1 RAPPORT 1(5) Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Aguilar, 0225-34162 ylva.aguilar@hedemora.se Bilaga 1 Kommunkoncernens uppföljning 2015 av arbetet med handlingsplanen till CEMR, Den Europeiska deklarationen

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Partnerskap för jämställdhet. i Gävleborgs län

Partnerskap för jämställdhet. i Gävleborgs län Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län Partnerskap för jämställdhet i Gävleborg är ett samarbetsråd för att öka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. För

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. Sida: 1 av 12 Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2010-T) Avtalstidens längd 1 Parterna träffar ett tillsvidareavtal

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-12-16 Vår referens Anna Emelie Caroline Friholm HR-konsult Tjänsteskrivelse Emelie.Friholm@malmo.se Jämställdhetsplan 2014 FRI-2013-3236 Sammanfattning

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01 Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna Rapport KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Bakgrund 2 4. Syfte och avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6.

Läs mer

Minnesanteckningar från Jämställdhetsutskottet 2013-04-24

Minnesanteckningar från Jämställdhetsutskottet 2013-04-24 Kommunstyrelsen Datum 1 (5) Kommunledningskontoret Anna Lindén, 1510 Jämställdhetsutskottet Minnesanteckningar från Jämställdhetsutskottet 2013-04-24 Närvaro: Maria Chergui (V) ordf. Lisa Friberg (S),

Läs mer

Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet

Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet Projektbeskrivning 2013-09-16 sid 1 (1) Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet Under 2013 påbörjades ett MÖTA-projekt med inriktning på tillsyn av dagvatten. Fokus i projektet har varit verksamheters

Läs mer

Funktionsnedsättning inget hinder

Funktionsnedsättning inget hinder . Funktionsnedsättning inget hinder Lindesbergs kommun förbättrar tillgängligheten 2013-2016 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-12-11

Läs mer

Till dig som driver företag

Till dig som driver företag Till dig som driver företag Underlag för att arbeta med pilotsatsningen Finansiering av strategi för immateriella tillgångar för små och medelstora företag Framtagning av strategi för affärsstrategisk

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Sida 1 av 7 Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla i

Läs mer

Lägesrapport. 1. Verksamheten i projektet

Lägesrapport. 1. Verksamheten i projektet Sid 1 (5) Lägesrapport Projektnamn KUB Redovisningsperiod (månad(er) och år) 2012-10-2012-12 Redovisnings-ID -005 1. Verksamheten i projektet Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?

Läs mer

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8 Granskning av projektverksamheten Granskningsrapport Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Uppdraget 1 4. Metod och avgränsning 2 5.

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-05-08 SKDN 2015/0007 0480-452904

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-05-08 SKDN 2015/0007 0480-452904 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-05-08 SKDN 2015/0007 0480-452904 Södermöre kommundelsnämnd Budgetmål 2015 Förslag till beslut Södermöre kommundelsförvaltning

Läs mer

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017 Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Strategisk kompetensförsörjning Surahammar kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Uppdrag... 3 2.1.

Läs mer

Att skapa en mobil webbplats

Att skapa en mobil webbplats Att skapa en mobil webbplats Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län 2012-12-11 Jimmy Olsson jimmy.olsson@sv.se 073-5347316 2. Projektets syfte Användandet av applikationer och mobila webbplatser

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Fokus Framtid. Projektrapport

Fokus Framtid. Projektrapport Fokus Framtid Projektrapport Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket och växt så det knakar. 2008 var året då ungradio blev stora. Men vi har busigheten kvar, och vår organisation drivs fullt ut

Läs mer

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) 1 Tillgänglighetsdatabasen (TD) 2 Förord Tillgänglighet handlar om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga

Läs mer

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård Krokoms kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 10 1 Sammanfattning

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun Livskraftiga L kompetenta och unika Kungsör lockar företag, boende och besökare med hjälp av attraktiva boendeformer, ett företagsamt förhållningssätt samt en kunglig miljö och historia. Mål- och resultatstyrning

Läs mer

29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009

29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009 Jämställdhetsredovisning för 2009 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställningsoch

Läs mer

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund ! Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014 Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund Hur har utvärderingen genomförts? n Djupintervjuer med projektdeltagare 13 deltagande

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer