Granskning av EU-arbete inom Motala kommun
|
|
- Gunnel Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk
2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och metod Revisionsfråga Metod och avgränsning Granskningens resultat Organisation och strategi Ekonomi och jämförelser Nämnderna och styrelsens arbete Bildningsnämnden Plan och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden samt Vatten och renhållningsnämnden Kommunstyrelsen Sammanfattande analys och bedömning...11
3 Sammanfattning Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av Motala kommuns revisorer genomfört en granskning av organisationen kring EU-arbetet inom kommunen. EU:s gemensamma regionalpolitik (s k sammanhållningspolitik) har till syfte att minska ekonomiska och sociala regionskillnader inom EU. De gemensamma och nationella åtgärderna ska komplettera varandra för att stärka EU:s konkurrenskraft gentemot resten av världen. Det främsta instrumentet för att uppnå detta är strukturfonderna, som omfattar drygt en tredjedel av EU:s budget. Granskningen syftar till att besvara om kommunens organisation kring EU-arbetet är ändamålsenligt, har kommunen någon övergripande strategi gällande EU-arbete, hur ser nämndernas kompetens kring dessa frågor ut samt hur aktiva har kommunen varit på området. Det kan konstateras att kommunen har en strategi för internationellt arbete som då innefattar även EU-arbete, denna är något gammal och en revidering är på gång. Kommunens organisation gällande EU-arbete bygger på en centralt placerad resurs som till % arbetar med EU-frågor. Denna person skall fungera som en länk mellan kommunen och andra organisationer men också som en länk internt i form av informationsspridning, kunskapsspridning och vara behjälplig vid frågor. Nämnderna har inga egna resurser vad gäller EU-frågor utan bygger på enskilda individers initiativ. Inom t.ex. Bildningsnämnden har det funnits EU-nätverk och större EU-projekt har drivits. Kommunstyrelsen har också drivit två stora EU-projekt Legs och Files. Effekterna av dessa projekt har varit positiva och lett till det lokala utvecklingsplanen Motala Det finns mycket kunskap inom kommunen att ta tillvara och dra nytta av. I jämförelse med andra kommuner i länet har Motala kommun under perioden , erhållit 219 kr per invånare i EU-stöd, detta ska jämföras med att länets invånare i snitt har fått 280 kr. Detta tyder på att Motala kommun skulle kunna vara mer aktiva på området. Revisionen föreslår att kommunen beslutar om 1) vilken ambitionsnivå ska gälla för kommunens EU-arbete 2) reviderar och uppdaterar strategin 3) beslutar om hur organisationen ska se ut i framtiden, 4) beslutar om en manual hur man praktiskt går tillväga och till sist 5) inspirerar och får liv i arbetet. 3
4 Inledning 1.1 Bakgrund Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av Motala kommuns revisorer genomfört en granskning kring EU-arbete inom kommunen, i enlighet med revisionsplanen för Det finns hundratals olika program inom EU som finns att söka för kommunen. En del program är tematiska och inriktade på t ex forskning och en del är knutna och anpassade till ett visst geografiskt avgränsat område, t ex strukturfondsprogram. EU:s gemensamma regionalpolitik (s.k. sammanhållningspolitik) har till syfte att minska ekonomiska och sociala regionskillnader inom EU. De gemensamma och nationella åtgärderna ska komplettera varandra för att stärka EU:s konkurrenskraft gentemot resten av världen. Det främsta instrumentet för att uppnå detta är strukturfonderna, som omfattar drygt en tredje del av EU:s budget. En ny sjuårig programperiod för regionalpolitiken och strukturstöden gäller mellan 2007 och Innevarande programperiod syftar till att skapa konkurrenskraft och sysselsättning i alla regioner inom EU. De två strukturfonderna är Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) med Nutek som förvaltande myndighet, och Europeiska Socialfonden (ESF) med ESF:s rådet som förvaltare. 1.2 Syfte och metod Syftet med granskningen är att kartlägga kommunens organisation kring EU-arbetet samt att omfattningen av kommunens uppföljande arbete. Granskningen omfattar det utförda EU-arbetet under åren 2005, 2006 och Revisionsfråga Granskningens huvuddelar: Är kommunens organisation kring EU-arbetet ändamålsenlig? Har kommunen någon övergripande strategi gällande EU-arbete? Hur är nämndernas kompetens, intresse och möjligheter att praktiskt hantera ansökningsförfarande och genomförande av EU-projekt? Kartläggning av hur stora belopp kommunen sökt resp. hur stor andel av ansökningarna som blivit beviljade. 4
5 1.4 Metod och avgränsning Intervjuer har genomförts med förvaltningschefer olika befattningshavare inom nämnderna, koordinator för internationellt arbete, utvecklingschef samt näringslivschef Dessutom har en genomgång gjorts av relevant dokumentation och information. Rapporten är sakgranskad av koordinator för internationellt arbete. Revisionen avgränsar sig till att granska organisationen och arbetet kring EU-projekt och inte enstaka projekts resultat. 5
6 2 Granskningsresultat 2.1 Organisation och strategi Kommunfullmäktige i Motala kommun antog en strategi för internationellt arbete. Denna strategi omfattar internationellt arbete i stort, och därmed inte begränsad till projekt inom EU och finansierade av EU-medel. Nedan kommer de delar som berör EU-projekt att omnämnas. Ett av de viktiga skäl för internationellt engagemang som nämns är att tillvarata de möjligheter som finns inom EU:s fonder och program för att deltaga i projekt och på så sätt få delfinansiering till utveckling av ny och ordinarie verksamhet. I avsnittet för genomförande och uppföljning står det att kommunstyrelsen och verksamhetsstyrelserna upprättar verksamhetsplaner för sina respektive områden samt har ansvar för att den internationella strategin verkställs. Styrelserna har själva ansvaret för att bevaka och finansiera sina respektive verksamhetsområden. Resurser ställs till de kommunala verksamheternas, näringslivets och allmänhetens förfogande i form av bl a kommunens EU-samordnare samt tjänsteköp av East Sweden Brysselkontoret, Euro Info Center och EU-lotsen. Dessutom är Motala kommun delägare i East Sweden Development Agency. I bilaga 2 till strategin beskrivs de externa resurser som finns för Motala kommuns internationella arbete. 1. Länsstyrelsen i Östergötland Här finns en EU-samordnare som hjälper till med ansökningar mm. 2. East Sweden Brysselkontoret Sedan 1996 finns ett kontor i Bryssel som Motala kommun har ett avtal om tjänsteköp med. Uppdraget för kontoret är att vara kontaktorgan in i EU för regionens kommuner, landsting, länsstyrelse och universitet. De ska bevaka och ge information, förmedla kontakter mm. 3. EU-nätverket i Östergötland Ett nätverk sedan 1996 med representanter från kommuner, landsting och andra organisationer. Nätverket träffas en gång per månad. 4. EU-lotsen En regional EU-lots finns anställd som hjälper till med EU-projekt inom skolan. När strategin författades så fanns det en anställd EU-samordnare centralt placerad på %. Det är denna person som det hänvisas till och som skall vara ett stöd för övriga styrelser och nämnder. Under hösten 2004 rationaliserades denna tjänst bort men infördes igen Idag finns det en centralt placerad tjänsteman som arbetar 10-20% med internationellt arbete. Tjänstemannen ingår även som representant i EU-nätverket i Östergötland, och har även mycket kontakter med East Sweden kontoret i Bryssel. 6
7 I arbetsuppgifterna ingår att vara länken mellan kommunen och Östsam, att sprida information om EU, att distribuera information både inom och utom kommunen, kunna svara på frågor och sprida kunskaper. Kommunen har fortfarande goda kontakter med Länsstyrelsen i Östergötland vad det gäller dessa frågor och så även EU-nätverket. På Östsam finns det en person som främst arbetar med frågor kring skolan, en s.k. EU-lots. Precis som skrivs i strategin så ligger det på nämnderna och styrelserna att bevaka eventuella möjligheter att finansiera projekt. Intervjuer har skett med representanter för de olika nämnderna och hur man arbetar med dessa frågor ser väldigt olika ut. Det finns önskemål om en tydligare strategi kring detta och en central person som mer koncentrerat arbetar med dessa frågor. Alla är dock överens om att projektledaren för ett specifikt projekt bör finnas inom berörd verksamhet. Den centrala resursen ska vara behjälplig i informationsinsamling, förankring hos berörd myndighet, ansökningar, uppföljningar, mm. Arbete har påbörjats med att revidera strategin. 2.2 Ekonomi och jämförelser Ekonomikontoret har efter revisorernas förfrågan sammanställt, för denna gransknings ändamål, alla EU-bidrag registrerade i ekonomisystemet som EU-projekt under perioden Sammanställningen visar att Motala kommun under dessa fyra år fått drygt 4 miljoner kronor i intäkter för olika EU-projekt. Under granskningens gång har det framkommit projekt som inte finns med i denna ekonomiska redogörelse. Omfattningen av dessa är ej kartlagd. Summa Summa Summa Summa Totalt Vissa nämnder/förvaltningar har inte erhållit något medan andra har erhållit. Nedan visas en redovisning på respektive förvaltning och år. Nämnd/förvaltning Summa Omsorg Barn/grundskola Fritid/kultur SUMMA
8 Revisionen har begärt in från ESF-rådet en lista över ansökningar Motala kommun gjort under Vid tre tillfällen har kommunen sökt om medel, fått avslag i två fall och tagit tillbaka en ansökan. Hur aktiva har då Motala kommun varit i att söka och erhålla EU-stöd jämfört med andra kommuner i länet? Jämförelsen nedan avser statistik framtagen på förra programperioden d.v.s. 1 januari 2000 till 31 december Någon statistik för senare år har ännu inte kunnat tas fram. Kommun Summa beviljade belopp Summa beviljade belopp per invånare (kr) Boxholm kr 175 kr Finspång kr 232 kr Kinda kr 477 kr Linköping kr 242 kr Mjölby kr 174 kr Motala kr 219 kr Norrköping kr 333 kr Söderköping kr 123 kr Vadstena kr 724 kr Valdemarsvik kr 444 kr Ydre kr 235 kr Åtvidaberg kr 230 kr Ödeshög kr 539 kr Östergötlands län kr 280 kr Som framgår varierar summa beviljade belopp per invånare stort inom länet. Sett till Motala kommun hamnar man på fjärde plats vad gäller de som beviljats minst medel. Motala kommun ligger även under snittet för hela länet, 219 kr jämfört med länets 280 kr. Att statistiken ser ut som den gör beror med all säkerhet på många olika faktorer. Det kan dock konstateras att Motala kommun kan bli mer aktiv och därmed få möjligheter att växla upp befintliga egna medel med EU-medel. 8
9 2.3 Nämnderna och styrelsens arbete Nedan ges en sammanfattning över de olika nämnderna och styrelsens arbete kring EUarbete Bildningsnämnden Tidigare fanns det en centralt placerad tjänst som på 25 % hade hand om EU-frågor. Under sista tidens omorganisationer mm har denna tjänst försvunnet. Inom skolan har det bedrivits ett EU-projekt gällande kompetensutveckling. Arbetet har varit bra och gett mycket. Det har även gett ringar på vattnet så fler skolor inom andra områden har intresserat sig för frågan. De EU-projekt som bedrivs inom nämnden kommer upp och drivs av enskilda eldsjälar. Det finns i dagsläget inget sammanhållande grepp kring dessa frågor. I samband med att kompetensutvecklingsprojektet var igång hade man även ett EU-nätverk/projektgrupp som var aktivt. Kultur har inga EU-projekt igång och ser inte heller att man varken har tid eller kunskap att starta igång något. Efterfrågar en person som har den samlade kunskapen. Fritid har inte heller några EU-projekt igång. Anser att det är oerhört viktigt att man har rätt perspektiv på den här typen av verksamhet. Får inte vara så att man hittar på ett projekt som läggs på den övriga verksamheten utan det ska vara ett befintligt projekt som växlas upp med EU-medel. Har varit med i en förstudie i ett internationellt projekt tillsammans med Norge och Italien. Fick efter inlämning av ansökan avslag. Ansvarig på fritid tycker att mycket tid och kraft läggs ner för väldigt lite pengar. Tycker inte att kommunens EU-arbete är bra organiserat Plan och miljönämnden Inom nämnden bedrivs inga EU-projekt i dagsläget. Förvaltningschefen har vid ett tillfälle deltagit vid ett informationsmöte gällande EU-bidrag men det var längesedan. Finner inte kommunens organisation som ändamålsenlig vilket medför en passivitet bland övriga. Har även sett exempel på projekt som inte varit helt förenliga med den verksamhet de bedrivs i Socialnämnden I slutet av 1990-talet bedrev man EU-projekt inom mål 3 d.v.s. kompetensutveckling. Detta projekt föll väl ut och höll en hög kvalitet. Sedan dess har det inte bedrivits några projekt som förvaltningschefen känner till. Omsorgschefen konstaterar att kommunens fokus har förändrats över tiden då man tidigare hade en EU-samordnare anställd och som fungerade som en länk mellan förvaltningarna och olika EU-organ. Det saknas kompetens inom förvaltningen vad gäller EU-arbete. 9
10 2.3.4 Tekniska nämnden samt Vatten och renhållningsnämnden Inom park och natur har det bedrivets ett projekt som avslutades hösten EUfinansieringen möjliggjorde ett större arbete än vad det från början vad tänkt med egna medel. Detta ser man som en förutsättning för att överhuvudtaget hålla på med EU-projekt att man växlar upp befintliga projekt. Vad gäller kommunens organisation kring EUarbete så anser man den inte vara fullt ut ändamålsenlig. Önskar mer handfast hjälp i genomförandefasen och med ekonomin. Inom kostenheten erhåller man också EU-bidrag i form av Mjölkpengar vilka administreras genom jordbruksverket som är samordnare. Ansvarig på kostenheten vet att det finns andra bidrag att söka också men av tidsmässiga och kunskapsmässiga skäl görs det inte. Tycker inte att kommunens organisation är ändamålsenlig Kommunstyrelsen Stadsbyggnadskontoret har inte varit delaktiga i något EU-projekt historiskt sett. Det är främst samverkansprojekt som skulle kunna vara aktuella men man har inte fått frågan. En av anledningarna till att de inte deltagit är tidsbrist. Tycker inte att kommunens organisation är ändamålsenlig vad gäller EU-arbete. Det har även bedrivits två EU-projekt som heter Legs och Files. Files projekt avslutades 2007 men kommunen har än så länge inte fått sina pengar. Filesprojektet var ett följdprojekt av Legs. Kommunen har haft stor nytta av projektet vilket har bidragit som underlag till Motala 2020 LUP (lokala utvecklings planen). Man konstaterar dock att det är mycket administrativt arbete med att bedriva EU-projekt och utan Länsstyrelsen hade det aldrig gått. Det finns goda resurser i de samarbetsorgan som finns runtomkring men de utnyttjas inte. Koordinator för internationellt arbete konstaterar att det missas i samordningen mellan förvaltningarna. Det finns inte en kontaktperson på respektive förvaltning som har huvudansvaret utan det är var och ens intresse som avgör hur pass aktiv förvaltningen är. Det finns mycket kunskap och kontakter som skulle kunna utnyttjas bättre. 10
11 3 Sammanfattande analys och bedömning Motala kommun har en kommunövergripande strategi gällande internationellt arbete där EU-arbete ingår. Det var dock sju år sedan som fullmäktige beslutade om denna och vissa delar har förändrats med tiden. Arbete har påbörjats med att revidera strategin vilket förefaller nödvändigt då vissa förutsättningar har förändrats. Det framgår klart och tydligt, i de intervjuer som har gjorts, att majoriteten inte tycker att kommunens organisation vad gäller EU-arbete är ändamålsenlig. Det efterfrågas mer handfast stöd i frågor inför projekt och under genomförande fasen men även i uppföljningsfasen. EU-samordnare brukar ha ansvar att bevaka program, initiera och stimulera projekt, organisera utbildning och informationsinsatser om EU-frågor och förutsättningarna för projektfinansiering, samt att bistå med rådgivning vid ansökningar om projektmedel från EU. Tanken är att en samordnares tjänst ska självfinansieras via de beviljade EU-medlen. I dagsläget har kommunen en koordinator för internationellt arbete som arbetar med dessa frågor % av sin arbetstid. Oavsett vilken organisationsform kring EU-arbetet som kommunen bestämmer sig för, är det viktigt att strategi och ansvar blir klartgjort i hela organisationen. Det krävs att kommunstyrelsen antar en tydlig strategi, fördelar ansvaret mellan kommunens olika enheter och gör en prioritering av de frågor som ska bevakas/drivas på EU-nivå, för att kommunens EU-arbete ska vara framgångsrikt och ändamålsenlig. Utgångspunkten för det strategiska arbetet bör vara en kartläggning av kommunens behov samt en omvärldsanalys av de framtida utmaningar kommunen står inför och utifrån dessa identifiera projekt som skulle kunna vara aktuella. Det finns inget förvaltningsövergripande nätverk bestående av ansvariga personer i de olika förvaltningarna. Detta innebär att möjligheten till erfarenhetsutbyte inte utnyttjas optimalt, vilket riskerar att försämra organisationens förmåga att få EU-finansiering. Kommunen deltar däremot i externa nätverk som finns inom regionen vilket är mycket positivt. Vidare har man goda kontakter med Länsstyrelsen och kommunen delfinansierar även East Sweden kontoret i Bryssel. Östsam har också resurser som inte fullt ut utnyttjas, där skulle kommunen kunna få mycket stöd. Det är inte möjligt att ange hur mycket EU-medel kommunen hade kunnat få om möjligheterna hade utnyttjats optimalt. Men det kan konstateras att kommunen hade kunnat vara betydligt mer framgångsrik och förmodligen kunnat erhålla ytterligare medel med tanke på hur det ser ut i jämförelse med andra kommuner i länet. De siffror som redovisas som intäkter till kommunen är förmodligen högre än vad som anges då det under granskningens gång har framkommit EU-projekt som inte finns redovisade i den statistiken. Någon djupare analys av detta har inte gjorts. 11
12 Min sammanfattande bedömning är följande; Kommunen bör 1. Besluta vilken ambitionsnivå som skall gälla för EU-arbetet 2. Revidera och uppdatera strategin 3. Hur skall organisationen se ut i förhållande till beslutad ambitionsnivå, centralt placerad samordnare, decentraliserad kunskap, utnyttja befintlig kunskap mer effektivt, köpa kunskap? 4. Besluta om en manual hur man praktiskt gör, vilka instanser som ska kontaktas, hur uppföljning ska gå till, vem ska informeras mm. 5. Framför allt, inspirera och få liv i arbetet! 12
Granskning av Mjölby kommuns EUarbete
Revisionsrapport Granskning av Mjölby kommuns EUarbete Maj 2010 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. INLEDNING...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte...4 1.3 Revisionsfråga...4 1.4 Metod
Läs merRevisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011
Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning
Läs merInternationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun
Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Inriktning Grunden i Södertälje kommuns internationella arbete är denna policy som är antagen av kommunfullmäktige. Internationella policyn anger de
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merRevisionsrapport. Styrning EU-projekt. Krokoms kommun. 2009-03-04 Anneth Nyqvist
Revisionsrapport Styrning EU-projekt Krokoms kommun 2009-03-04 Anneth Nyqvist 2009-03-04 Maj-Britt Åkerström Anneth Nyqvist Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1
Läs merPolicy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs merGranskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merStrategi EU-kontor Skåne Nordost
Strategi EU-kontor Skåne Nordost 1 Innehållsförteckning 1. Syfte sid. 3 2.1 Mål/inriktning sid. 3 2.2 EU 2020 sid. 4 3.1 Verksamhetsutveckling sid. 4 3.2 Metod och genomförande sid.5 4.1 Strategisk påverkan/samverkan
Läs merBeslut om att bevilja medel till Region Värmland för projekt Tekniskt stöd för Strukturfondspartnerskapet i Norra Mellansverige.
Enheten för ekonomi Hanna Bäckman, 054-7011036 Hanna.backman@regionvarmland.se TJÄNSTEUTLÅTANDE REGIONSTYRELSEN REGION VÄRMLAND RV2015-634 Sida 1(5) Beslut om att bevilja medel till Region Värmland för
Läs merHällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11
Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning och ansvarig nämnd 3 5. Revisionskriterier
Läs merPraktikrapport Praktikplats Praktikperiod Handledare Praktikplatsen
Praktikrapport Praktikplats: Central Sweden, Belgien Praktikperiod: 16 augusti - 16 januari, heltid Handledare: Maria Lunander, Director, Central Sweden Rue du Luxembourg 3, BE-1000 Bruxelles, Belgique,
Läs merUppföljning av Miljöplan 2006
Revisionsrapport Uppföljning av Miljöplan 2006 Nyköpings kommun Februari 2009 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Revisionsfrågor och revisionsmetod...3 2 Granskningsresultat...4
Läs merGranskning av kultur- och fritidsverksamheten
www.pwc.se Revisionsrapport Lisa Åberg Granskning av kultur- och fritidsverksamheten Torsås kommun Innehållsförteckning 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.3. Avgränsning... 1 1.4. Metod... 1
Läs merRevisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv
www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Läs mer2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020
2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merRiktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010
Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang är ett av flera styrdokument i landstinget.
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merStrategisk kompetensförsörjning
www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Strategisk kompetensförsörjning Surahammar kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Uppdrag... 3 2.1.
Läs merKommunens arbete med EU-projekt
www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merFörstudie av sociala företag
Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508
Läs merInternationell strategi för Växjö kommun
Styrande dokument Senast ändrad 2013-10-15 Internationell strategi för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Internationell strategi för Växjö kommun
Läs merFörslag till arbetsordning Leader Vättern
Förslag till arbetsordning Leader Vättern I arbetsordningen specificeras ansvar och uppgifter för Leader Vättern. Dessa bygger på antagna stadgar och de regler som styr arbetet med lokalt ledd utveckling.
Läs merNORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008
NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008 Antagen av North Swedens ägarråd 19 december 2007 Innehåll Introduktion...3 1. Bakgrund...3 1.1 Historik...3 1.2 Mål...3 1.3 Organisation... 3 2.
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merVerksamhetsberättelse 2015
Verksamhetsberättelse 2015 Styrelsen för SENS - Sociala ekonomins nätverk Skaraborg avger härmed följande verksamhetsberättelse för år 2015. Styrelse Ordförande Vice ordförande Sekreterare Kassör Ledamot
Läs merKommunförbundet Skånes Brysselkontor. Standardrapport
Kommunförbundet Skånes Brysselkontor Standardrapport Procent Antal Projektrådgivning om EU-program 48,7% 19 Besök i Bryssel 59% 23 Informationsmöte i din kommun 51,3% 20 Partnersök 28,2% 11 Övrigt (beskriv
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merAnsökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld
Sida 1 av 7 Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla i
Läs merProjektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.
Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.
Läs merBearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merRevisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merRevisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1/3 Miljö- och säkerhetsenheten Mats E Persson 2015-04-21 Dnr: RS 2015-137 Regionsstyrelsen Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland Revisorerna i Region Östergötland (dåvarande
Läs merRamavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands kommuner 2011-07- 01 2013-06-30
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Kompetenscentrum STI Josefine Nordling 2011-11-17 LiÖ 2011-1894 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ramavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands
Läs merLönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
Läs merKommunens nyttjande av EU-medel ur ett effektivitetsperspektiv
Kommunens nyttjande av EU-medel ur ett effektivitetsperspektiv Katrineholms kommun Revisionsrapport 2011-01-19 Tobias Bjöörn 1 of 11 Innehållsförteckning SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 3 INLEDNING... 4 UPPDRAG
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merGranskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland
www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.
Läs merFrågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242
MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merLägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.
Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av
Läs merRevisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden
REVISIONSRAPPORT 2014-11-18 KR 2014/ 0010-7 Handläggare, titel, telefon Christer Lordh, 1:e revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2 Nämndens
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merRedovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet
REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober
Läs mer2 juni Referensgruppen sammanträder. 4 juni Urban II Göteborg gör studiebesök i Kiel. 23 juni Strukturfondsdelegationen sammanträder
Urban-nytt Maj 2004 Sex nya projekt beviljades medel vid beslutsmötet den 10 mars Vid strukturfondsdelegationens möte den 10 mars beviljades sex stycken nya projekt medel ur gemenskapsinitiativet Urban
Läs merBildande av Samordningsförbundet Västra Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Christoffer Martinelle 2014-05-19 LiÖ 2014-547 Landstingsstyrelsen Bildande av Samordningsförbundet Västra Östergötland Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Läs merSamordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5. Budget 2013
Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5 Budget 2013 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet Göteborg
Läs merArbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merSlutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014
Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser
Läs merEkonomiskt stöd för turism och handel i Sverige
p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga
Läs merÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN
ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merGranskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Åsa Bejvall Cecilia Fehling Granskning av delårsrapport 2013 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering
Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merGranskning av likställighetsprincipen avseende föreningsstöd och evenemangsbidrag
Revisionsrapport Granskning av likställighetsprincipen avseende föreningsstöd och evenemangsbidrag Katrineholms kommun Februari 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merSTÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31
STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 INNEHÅLL INLEDNING...5 Strukturfonderna i Sverige 2007-2013...5 Organisation och
Läs merFörbundsordningen för Samordningsförbundet Östra Södertörn
21 augusti 2012 Förbundsordningen för Samordningsförbundet Östra Södertörn Samordningsförbundet Östra Södertörn (nedan kallat förbundet) har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning
Läs merPOLICY FÖR INTERNATIONELLT ARBETE
POLICY FÖR INTERNATIONELLT ARBETE Allmänt Osby kommuns policy för internationellt arbete ska utgöra grund och gemensam plattform för kommunens arbete med EU och andra internationella frågor. Till policyn
Läs merVästerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8
Granskning av projektverksamheten Granskningsrapport Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Uppdraget 1 4. Metod och avgränsning 2 5.
Läs merÅterrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete
1(3) 2013-11-25 LiÖ 2012-3713 Landstingsstyrelsen Återrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete Arbetssätt
Läs merInternationell policy. Internationell policy
Internationell policy Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Internationella samarbeten 3 Europeiska Unionen 3 Syfte 4 Organisation och ansvar 4 Internationell samordnare 4 Falköpings Internationella
Läs merRevisionsrapport. Myndigheten för utländska investeringar i Sveriges årsredovisning 2011. Sammanfattning
Revisionsrapport Myndigheten för utländska investeringar i Sverige P O Box 90 101 21 Stockholm Datum Dnr 2012-04-13 32-2011-0610 Myndigheten för utländska investeringar i Sveriges årsredovisning 2011 Riksrevisionen
Läs merFinspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag
Finspångs kommun Revisorerna Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Uppdrag...4 1.2 Metod...5
Läs merBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012
BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
Läs merEU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden
EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt
Läs merSamordnare för våld i nära relation Slutrapport
Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och
Läs merRapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3
1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merHällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13
Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 2.1 Definition av intern kontroll 2.2 Exempel på uppföljning av den interna kontrollen 3. Syfte 4. Avgränsning
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merAnhöriga som ger omsorg till närstående
www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merBarnkonventionen i praktiken
Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare
Läs merÖverförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun
Revisionsrapport Överförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun Mars 2009 Thomas Lidgren Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning...2 2.1 Revisionsfråga...2 2.2 Metod...2 3. Beskrivning
Läs mer2015-12-18. 15 oktober 2015
15 oktober 2015 Information om Operativt program för lokalt ledd utveckling med stöd från Regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Socialfonden (ESF) 2014-2020 Uppdraget och bakgrund Samordning med andra
Läs merInformation och råd. Ver. 1, 071217
Information och råd till dem som beviljats stöd ur något av de Regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Ver. 1, 071217 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Information
Läs merLandsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna
Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merKommuner och landsting utan
Kommuner och landsting utan samordningsförbund En kartläggning av kommuner och landsting som inte ingår i samordningsförbund 2013-11-11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Syfte och mål... 2 1.2
Läs merBilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter
Bilaga 8 Pilotkommunernas egna erfarenheter 95 Erfarenheter från Luleå kommuns deltagande i IESN-projektet 2009-2011 Miljökontoret i Luleå har deltagit i projektet med sammanlagt elva personer + miljöchefen
Läs merpwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09
www.pwc.se Gnesta kommun Ink: 2015-09- 09 Dnr. För handläggning. Revisionsrapport Magnus Höijer Tilda Lindell förutsättningar för pedagogiskt pwc Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1. Granskningsbakgrund
Läs merVerksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde
Läs merÅrsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-06-16 1 (9) HSN 1405-0623 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-09-30, p 5 Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden
Läs merHandlingsplan för kompetensförsörjning
1(7) Handlingsplan för kompetensförsörjning Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna
Läs merTandhälsorapport. Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014
Tandhälsorapport Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014 Kerstin Aronsson Sven Ordell www.lio.se Innehåll Inledning... 2 Bakgrund...
Läs merBevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:
Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning
Läs merVärmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10
ABCD Värmdö kommun Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merGranskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen
Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.
Läs mer