Projekt Läkemedelsgenomgångar

Transkript

1 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare

2 Projekt Läkemedelsgenomgångar Inledning Projekt läkemedelsgenomgångar, ett utvecklingsarbete finaniserat av nationella stimulansmedel som pågått under Syftet med projektet har varit att resultaten ska leda till en ökad kvalitet i vården och omsorgen av äldre personer, att införa ett strukturerat arbetssätt för regelbundna läkemedelsmedelsgenomgångar inom äldreomsorgen samt att öka delaktighet och följsamhet av riktlinjer inom område Bakgrund Mölndals stad Vård och omsorg har enligt nationella jämförelser ett stort antal patienter i åldersgruppen 80 år och äldre som har fler än 10 läkemedel förskrivna. Denna grupp har också i högre grad förskrivning av psykofarmaka i jämförelse med andra kommuner. Vård och omsorg i Mölndal anses i behov av utveckling för att kunna förbättra området gällande säker läkemedelsanvändning och på grund av detta införa systematiska läkemedelsgenomgångar och uppföljningar på nyinsatta läkemedel för patienter med beslutat läkemedelsövertag. Läkemedelsgenomgångar har möjlighet att öka patientsäkerheten, men också eventuellt minska antalet läkemedel som den enskilde använder så att viktiga mediciner uppnår sin optimala effekt. Detta kan medverka till att äldre både kan behålla och/eller förbättra sin livskvalitet. Vård och omsorgs tidigare arbete utifrån riktlinjerna har visat på att förvaltningen är i behov av att förbättra läkemedelsanvändningen genom att höja kompetensen vid läkemedelsgenomgångar för äldre med flertalet komplexa sjukdomar och läkemedel samt en förbättringspotential i att öka delaktigheten och följsamheten gällande säker läkemedelsanvändning för att uppnå en optimal kvalitetssäkring. Vi vill genom metodhandledning tillföra sjuksköterskorna kompetens i att vara koordinator för läkemedelsgenomgångar. Det förutsätts att arbeta med styrdokumenten gällande ledningssystem för kvalitet på ett integrerat sätt med företrädare för olika lagstiftningar och kompetenser för att höja kvaliteten i vården och omsorgen av äldre personer. Syfte Syftet med projektet är att höja kompetensen för en ökad kvalitet i vården och omsorgen av äldre personer samt höja kvaliteten på läkemedelsuppföljningar och öka antalet läkemedelsgenomgångar. Syftet innefattar också att öka delaktigheten och följsamheten av riktlinjer inom område 1

3 Mål Uppnå en ökad kvalitetssäkring för god vård och omsorg, främja patientsäkerhet genom att öka kompetens och delaktighet inom området för att åstadkomma en säker läkemedelsanvändning. Införa systematiska läkemedelsgenomgångar och uppföljningar av patientens läkemedel, motverka olämpliga och onödiga läkemedelsförskrivningar. Uppnå en god följsamhet i och av styrdokument inom område Uppnå spårbarhet i dokumentationen, säkerställa statistiken i vårdprocessen. Metod Projektorganisation Projektet har genomförts av en arbetsgrupp av sjuksköterskor tillsammans med en projektledare. Det har även funnits en styrgrupp bestående av MAS, verksamhetsutvecklare och projektledaren samt en samverkansgrupp tillsammans med primärvården. Följande aktiviteter planerades för måluppfyllelse Utbildning av sjuksköterskor och läkare i riskbedömningsinstrumenten Phase 20 och SMA. Utveckla samverkan mellan primärvård och vård och omsorg. Utarbeta en gemensam rutin för ansvarsfördelning och arbetsgång gällande läkemedelsgenomgångar samt uppföljning. Skapa lokala rutiner för systematiska läkemedelsgenomgångar, implementera lokala rutiner i verksamheten. Genomföra en fördjupad granskning inom område Resultat Läkemedelsgenomgång syftar till en så hög överensstämmelse som möjligt mellan de läkemedel patienten är ordinerad, är i behov av och använder. Alla åtgärder i avstämningen är till för att säkerställa behandlingen i samsyn med patienten. Enligt vård och omsorgs riktlinjer ska minst en årlig läkemedelsgenomgång genomföras för alla patienter med ett beslutat läkemedelsövertag. Sjuksköterskan har ansvaret att koordinera planeringen för genomförandet av genomgången som i huvudsak ska utföras som en individuell planering och därför ska, förutom patient även närstående där det är möjligt samt berörda personer bjudas in. För att förtydliga ansvarsfördelningen utarbetades en gemensam samverkansrutin för läkemedelsgenomgång mellan primärvård och kommunal hälso- och sjukvård (bil. 1). 2

4 Sjuksköterskan har ett ansvar att vara läkaren behjälplig med uppföljning av patientens ordination. Uppföljningen ska ske med stöd av Phase 20 (bil. 2), en symtomskattningsskala som används för att identifiera symtom hos äldre som kan ha samband med läkemedelsbehandling, till exempel biverkningar eller interaktionseffekter. Sjuksköterskan ska även vid behov bistå läkare i utredning/bedömning inför ett läkemedelsövertag eller när beslut ska omprövas. För att utföra en systematisk bedömning och uppföljning av patientens läkemedelsanvändning ska riskbedömningsinstrumentet SMA (bil.3) användas, instrumentet identifierar risker för en osäker läkemedelsanvändning. För att höja kompetensen hos läkare och sjuksköterskor erbjöds samtliga utbildning i riskbedömningsinstrumenten Phase-20 och SMA. För att kvalitetsäkra läkemedelgenomgången upprättades även en checklista vilken sjuksköterskan använder som ett metodstöd inför och under aktuell läkemedelsgenomgång (bil. 4). Lokala rutiner för riskbedömningar och läkemedelsgenomgångar har utarbetats och implementerats på enheterna. Vid implementering kunde deltagarna i projektgruppen frikoppla sjuksköterskor ute i verksamheten och på så sätt hade var och en avsatt tid att lära sig använda SMA och Phase 20. För att följa enheternas kvalitetsarbete utarbetades en ny struktur i befintligt dokumentationssystem med möjlighet att ta ut statistik och registrera antalet utförda läkemedelsgenomgångar och riskbedömningar. Från januari 2012 har statistik lyfts ut månadsvis och återkopplats regelbundet till MAS och enheterna (bil. 5). Resultatet av utförda läkemedelsgenomgångar visar att fler genomgångar utförs på äldreboenden än hemsjukvård och sjuksköterskor LSS. Detta resultat beror troligtvis på att äldreboenden vid projektstart arbetade med läkemedelsgenomgångar samt att de har läkare som besöker enheterna regelbundet vilket leder till en lättare planering. För sjuksköterskor i hemsjukvård och sjuksköterskor LSS är läkemedelsgenomgångar en helt ny rutin och till en början upplevdes svårigheter att boka tider med läkaren och baspersonal. För att arbetet ska fortlöpa kommer statistik på enhetsnivå att presenteras varje månad vilket synliggör om rutinen inte implementerats i alla verksamheter. Under 2012 utfördes en interngranskning av stadens Syftet var att kartlägga hur verksamheterna följer antaget styrsystem, identifiera eventuella risker och presentera förbättringsområden. Områden för granskning valdes ut slumpmässigt. Därefter skickades en enkät till ett urval av sjuksköterskor, delegerad baspersonal intervjuades med samma frågor. Lokal rutin, journalföring, ordination och signeringslistor innefattades i kartläggningen och granskades utifrån riktlinjer för Uppföljningen visar att majoriteten av de lokala rutiner som granskats är upprättade utan samverkan mellan berörda verksamheter, på en övergripande nivå och att det inte finns rutiner som säkerställer alla delar av 3

5 riktlinjerna. Förbättringsområden som återkommer inom flera verksamheter är: Nyckelhantering och förvaring av läkemedel, det går inte att spåra användande till användare och tidpunkt Avvikelsehantering, utebliven rapportering och uppföljning av avvikelser Uteblivna läkemedelsgenomgångar för patienter med läkemedelsövertag Ofullständig dokumentation gällande ordination, signeringslistor och patientjournal Ett arbete för att säkerställa förvaringen av läkemedel påbörjades i samband med att förbättringsområdet identifierades och för att höja sjuksköterskornas kompetens ytterligare har utbildningsinsatser satts in gällande äldre och läkemedel samt patientsäkerhet. Fortsatt arbete Arbetet i projektet har bidragit till kvalitetsförbättringar i verksamheten. Resultaten påvisar höjd kompetens, delaktighet och följsamhet till stadens styrdokument. Vi kan genom införandet av regelbundna läkemedelsgenomgångar kvalitetssäkra att patientens läkemedelsanvändning systematiskt följs upp och att ordinatören kan utesluta olämpliga och onödiga läkemedelsförskrivningar. Arbetet för att främja patientsäkerhet kommer efter avslutat projekt fortsätta som en del av den dagliga verksamheten. Projektgruppen övergår till att bli en referensgrupp knuten till en av specialistenhetens vårdutvecklare. Implementerade lokala rutiner gällande riskbedömning och läkemedelsgenomgång kommer efter avslutat projekt fortsätta att följas upp månadsvis via nyckeltal, statistiken kommer registreras och återkopplas till enheterna samt MAS. Resultaten av identifierade förbättringsområden efter utförd interngranskning kommer vara grunden för ett fortsatt kvalitetsarbete, målet är att enheterna uppnår en god följsamhet av Vård och omsorgs styrdokument gällande 4