Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län
|
|
- Ingeborg Isaksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Antagen av Vilgotgruppen Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Läkemedelsrelaterade problem ligger bakom 30 procent av inläggningar på sjukhus av patienter över 75 år. Andelen ökar med ökande ålder och multisjuklighet. Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre vilar dessutom ofta på mycket svag evidens. För att minska riskerna för ogynnsamma effekter av läkemedelsbehandlingen till äldre har många olika aktiviteter genomförts inom Örebro läns landsting under de senaste åren, ofta i samverkan med de olika kommunerna. Läkemedelskommittén har haft en drivande roll inom detta arbete. Det finns ett behov av att samla de olika projekten som berör läkemedel och äldre under en gemensam handlingsplan för att kunna öka spridningen av kunskap som genereras av projekten och för att kunna integrera dem i den ordinarie verksamheten på ett strukturerat sätt. Denna handlingsplan är utarbetad av en projektgrupp med representanter från primärvård, slutenvård och Örebro kommun. I projektorganisationen har ingått stöd från två referensgrupper och en styrgrupp med deltagande från länets kommuner, primärvård olika delar av USÖ, läkemedelskommittén och regionförbundet (bilaga 4). Uppdragsdirektivet för denna länsövergripande Handlingsplan Äldre och läkemedel fastställdes av Vilgotgruppen, samverkansgrupp mellan kommuner och landstinget i Örebro län den Läkemedelsbehandling av äldre ett samarbetsområde En allt mer uppdelad och specialiserad vård och omsorg med många aktörer försvårar för läkare att få en helhetsbild av behandlingen. Det innebär också svårigheter för patienten att själv kunna utföra, följa och förstå sin behandling. Ansvaret för läkemedelsbehandlingen och hanteringen kan inte alltid förväntas ligga på den äldre själv. Ett utökat stöd och information till patienten är nödvändigt. Vården har därför ett ansvar att samordna insatserna. Tätare kontakter och uppföljningar av vården är en förutsättning och kräver mer tid och resurser vilket måste avspeglas i ersättningssystem och uppdrag. Samarbetet mellan olika vårdgivare är avgörande för en säker läkemedelsbehandling. Nationella och lokala vårdprogram/kvalitetsregister är styrande för behandling, men även kopplade till ersättningsbaserade modeller vilket inte alltid blir adekvat för läkemedelsbehandling av äldre. De mest sjuka äldre med fler diagnoser har en komplex medicinsk situation och kräver andra ställningstaganden. Vårdprogram behöver utvecklas med rekommendationer utifrån de äldres annorlunda förutsättningar för läkemedelsbehandling. 1
2 1.3 Syfte Syftet med handlingsplanen är att skapa ett gemensamt underlag i Örebro län för fortsatta kvalitetshöjande aktiviteter inom området läkemedelsbehandling för äldre. 1.4 Målgrupp Målgrupp för handlingsplanen är personal som ansvarar för och hanterar läkemedel för äldre med kroniska sjukdomar för vilka kommunerna och landstinget har ett gemensamt ansvar. 1.5 Övergripande mål Äldres läkemedelsbehandling ska vara ändamålsenlig utifrån individens totala hälso- och livssituation med syfte att ge förutsättningar för bästa möjliga livskvalitet, vara väl dokumenterad och beslutad i dialog mellan läkare och patient/närstående. 2. Handlingsplanen Handlingsplanen är ett led i att uppnå intentionerna i SOSFS 2005:12 God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Handlingsplanen utgår från de länsövergripande avtal och överenskommelser som berör äldre inom landstinget och den kommunala hälso- och sjukvården. Den innehåller mål, aktiviteter och uppföljningsindikatorer för följande utvecklingsområden: styrning, ansvar, dokumentation och kvalitet. Handlingsplanen innehåller indikatorer för uppföljning som Socialstyrelsen rekommenderar och som ligger till grund för nuvarande kvalitetssystem för patientsäkerhet inom detta område. 2.1 Styrning Vårdens syn på och attityder till gamla människor är centrala i arbetet med äldre och läkemedel. Till detta kopplas också frågan om prioriteringar det måste finnas tid och resurser för vård av äldre. Ersättnings- och styrmodeller ska stödja handlingsplanens övergripande mål Mål Äldres läkemedelsbehandling är ett prioriterat område inom vård och omsorg. Detta ska framgå i vårdgivarnas uppdrag och i gemensamma avtal och överenskommelser Aktiviteter/uppdrag Läkemedelsbehandlingen/hanteringen för målgruppen de mest sjuka äldre behöver prioriteras tydligare i de villkor, ersättningssystem och förutsättningar som utarbetas för att bedriva öppen och slutenvård inom landstinget. Systematisk utvärdering/uppföljning bör göras av Ramavtal om läkarmedverkan inklusive bilagor avseende följsamhet, förutsättningar m.m. som berör samverkan kring äldres läkemedelsbehandling/hantering (enligt mall). Varje nytt avtal och överenskommelse som berör äldres läkemedelsbehandling/hantering bör innehålla en plan för uppföljning/utvärdering Uppföljning/indikatorer Årlig uppföljning av avtal/överenskommelser (enligt mall). 2
3 2.2 Ansvar Äldre personer som samtidigt har fler sjukdomar kommer ofta i kontakt med flera vårdgivare på olika nivåer inom sjukvården. För många av dessa patienter saknas ett helhetsperspektiv och en fast vårdkontakt i form av sjuksköterska eller läkare Mål En tydlig ansvarsfördelning för olika aktörer med ansvar för äldres läkemedelsbehandling/hantering Aktivitet/uppdrag Patientansvarig läkare har samordningsansvar för hela läkemedelsbehandlingen. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska med ansvar för den äldres läkemedelshantering ska tillsammans med samordningsansvarige läkare göra riskanalys av pågående behandling med plan för åtgärder och uppföljning (blodtryckskontroller, eventuella blodprover, viktkontroller vid hjärtsvikt, mm). Äldre ska regelbundet erbjudas stöd - information, undervisning, bedömning av egenvård i sin läkemedelshantering Uppföljning/indikatorer Journalgranskning primärvård/kommun avseende riskanalys av pågående läkemedelsbehandling (enligt mall), t.ex. 10 journaler granskas per vårdcentral/kommun 2 gånger per år. 2.3 Dokumentation Läkemedelsdokumentation som följer patienten genom vården är en förutsättning för att kunna ha en helhetssyn på patientens läkemedelsbehandling, särskilt vid övergångarna mellan olika vårdgivare och olika vårdnivåer Mål En fullständig läkemedelsdokumentation tillgänglig för samtliga vårdgivare och patient Aktivitet/uppdrag Läkemedelsdokumentationen ska följa instruktionerna i Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för gemensam läkemedelslista i Örebro läns landsting som utgår från rekommendationer av LOK, Läkemedelskommittéernas ordförande kollegium om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras (bilaga 1). Läkemedelsändring/läkemedelsberättelse med aktuell läkemedelslista ska dokumenteras i slutanteckning på samtliga kliniker med utskriftsmöjlighet till patienten och annan vårdgivare. Aktuell läkemedelslista och läkemedelsändring ska ingå i dokumentationen för samordnad vårdplanering med plan för uppföljning av läkemedelsförändringar Uppföljning/indikatorer Uppföljning på enhetsnivå/klinik 1 ggr/år: o Läkemedelsavstämning vid vårdens övergångar enligt SKLs modell (ex.10 journaler per vårdavdelning). Uppföljning av läkemedelsdokumentationen i primärvårdsjournalen (enligt mall). 3
4 2.4 Kvalitet Kunskap om äldre och läkemedel behövs på alla nivåer inom vården. Socialstyrelsen har utarbetat förslag till indikatorer för hur kvaliteten på äldres läkemedelsanvändning kan utvärderas. Sådana indikatorer kan mäta och följa upp kvalitet i äldres läkemedelsterapi och stödja en förbättring Mål En ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling Aktivitet/uppdrag Årskontroller med läkemedelsgenomgång enligt fastslagen teammodell för alla patienter där ansvaret för läkemedelshanteringen övertagits helt eller delvis (bilaga 2). Uppföljning på enhetsnivå i primärvården och kommunerna av registrering och dokumentation av läkemedelsgenomgångar 2ggr/år/enhet (enligt mall). Implementering av: o Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för BPSD o Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre och Äldrekortet Uppföljning på enhetsnivå i primärvården och kommunerna, 2 ggr/år enligt: o Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre : Neuroleptika (ind.1.2, 1.3, 1.8) Tre eller fler psykofarmaka (ind.1.5) Läkemedel med antikolinerg effekt (ind.1.1, 1.8) NSAID (ind. 1.2, 1.3) Icke farmakologisk behandling/omvårdnadsåtgärder bör alltid övervägas när så är möjligt. 3. Uppföljning 3.1 Plan för uppföljning Plan för uppföljning och granskning, angående utvärderingen av handlingsplanens uppföljningsparametrar/indikatorer ska upprättas. 3.2 Mallar för uppföljning Ett flertal uppföljningar i handlingsplanen förutsätter granskningsmallar för en mer systematisk uppföljning. Dessa mallar bör vara gemensamma, därför föreslår vi en arbetsgrupp med uppdrag att: Konstruera/utforma mallar för uppföljning och granskning enligt handlingsplanen. o Uppföljning av överenskommelser och avtal o Journalgranskning riskanalys o Läkemedelsdokumentation o Läkemedelsgenomgångar Bilagor 1. Riktlinjer för gemensam läkemedelslista i Örebro läns landsting, Länsövergripande riktlinjer för läkemedelsgenomgångar i Örebro län 3. Utvecklingsområden och fortsatt process 4. Arbetsgrupper 4
5 Bilaga 1 Projektledare Avd Telefon Datum Version Sid Yvonne Erlandsson (9) Delprojekt Läkemedel Vårddokumentation och Läkemedel (VoL) Riktlinjer för gemensam läkemedelslista i Örebro läns landsting Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för gemensam läkemedelslista i Örebro läns landsting Örebro läns landsting ansluter sig till rekommendationer från LOK, läkemedelskommitté ordförandes kollegium, om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras samt till SKL, Sveriges Kommuner och Landstings satsning för ökad patientsäkerhet. Föreskrifter, se SOSFS 2001:1 med ändring 2001:17 Tolkning av föreskrifter Läkemedelslistan är att betrakta som en journalhandling Ingen enskild person är ansvarig för hela läkemedelslistan Var och en är ansvarig för sin ordination Ordinatören är skyldig att informera sig om vilka eventuellt övriga läkemedel som patienten använder, att ta ställning till hur detta påverkar ens ordination eller uppföljningen av en behandling och att ta ställning hur den nya ordinationen påverkar tidigare ordinationer. Ordinatören är ansvarig för att aktuell ordination är lämplig utifrån patientens status och behov samt mot en bakgrund av tillgänglig historik Riktlinjer för ordination All förskrivning ska ske i NCS läkemedelsmodul. Läkemedel som är tänkta för viss tids behandling ska förskrivas på så sätt att läkemedlet automatiskt tas bort från läkemedelslistan efter denna tid. Innan ordination av ett läkemedel ska ordinatör ta del av den gemensamma läkemedelslistan, för att ta ställning till hur interaktioner eller andra följder av övrig medicinering påverkar ordinationen. Läkemedel som patienten fått på annat håll ska registreras i läkemedelsmodulen med angivande av vem som är ansvarig för ordinationen. Vid ändring av dosering eller utsättning av läkemedel ska ändringen noteras i läkemedelsmodulen av ansvarig ordinatör. Vid förnyelse av recept som tidigare förskrivits av annan ordinatör tas ansvaret över för ordinationen. Aktuell ordinatör är då namngiven i den gemensamma läkemedelslistan och ansvarar för att indikationen kvarstår och att ordinationen är fortsatt lämplig med hänsyn till övrig medicinering och övriga kända förhållanden. Riktlinjer för läkemedelsavstämning Vid vårdkontakt ska ansvarig hälso- och sjukvårdspersonal ta del av den gemensamma läkemedelslistan och göra en avstämning med patienten om denne fortfarande tar alla läkemedlen på listan, och om det finns läkemedel som patienten tar som inte finns med på listan. Resultatet av denna avstämning ska dokumenteras i läkemedelslistan alternativt journalen. Riktlinjer för skriftlig läkemedelslista En utskrift av läkemedelslista skall erbjudas patienten vid utskrivning från sjukhus, i samband med besök på sjukhusmottagning och vid läkarbesök på vårdcentral. 5
6 Bilaga 2 Länsövergripande riktlinjer för läkemedelsgenomgångar i Örebro län I SBU:s rapport Äldres läkemedelsbehandling Hur kan den förbättras (2009) sammanfattas följande: Utbildning och information till läkare och annan vårdpersonal samt multidisciplinär samverkan kring patientens behandling kan minska förskrivningen av olämpliga och riskabla läkemedel. Uppföljning av läkemedelsbehandling som omfattar särskilda insatser av olika personal och yrkeskategorier och som även inkluderar patienten minskar förekomsten av läkemedelsrelaterade problem hos äldre, sid.22. Utgångspunkten i all behandling av äldre måste vara faktiska kunskaper om åldrandets villkor från såväl biologisk som psykologisk och social synpunkt. Omsorgsfull utredning och diagnostik är avgörande för att bedöma den enskilde äldre patientens reaktion på sjukdom och läkemedel. Det räcker inte att, som alltför ofta görs i akuta skeden, enbart fokusera på den aktuella sjukdomen eller de aktuella symptomen. Vid all behandling måste effekten av varje nyinsatt läkemedel bedömas i förhållande till patientens sjukdomar, aktuella hälsa, funktionella status samt övriga läkemedel (SBU, 2009). Arbetsmodell för läkemedelsgenomgångar Brister i helhetsbedömningen av den äldres hälso- och livssituation avspeglas i läkemedelsbehandlingen. Samverkan i multiprofessionella team är en förutsättning för att möjliggöra en situationsanpassad vård och behandling. Därför görs läkemedelsgenomgångar i team där omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, läkaren, enhetschefer, den enskilde, samverkar i processen att se över den äldres läkemedelsbehandling kopplat till annan vård/omsorg och behandling utifrån individens hälso- och livssituation. Lokala variationer av det praktiska genomförandet kan förekomma, men en läkemedelsgenomgång ska innehålla nedan beskrivna moment och göras vid följande tillfällen: När: vid årlig förnyelse av ApoDos = årskontroll inför nyinsättning på ApoDos för nyinflyttade till SÄBO inför övertagande av ansvar för läkemedelshanteringen vid stora förändringar av vård/omsorgsbehov Ingår: sammanställning av aktuella diagnoser: görs av ansvarig läkare provtagning: standard = S/K, S/Kreatinin, övriga efter behov -TSH, Hb, S/Digoxin, N blodtryck (även ortostatiskt), puls, vikt, längd beräkning av njurfunktionen - GFR symptomskattning enligt PHASE- 20 eller Apoteket Farmacis blankett: görs av sjuksköterska och kontaktperson tillsammans läkarbesök/rond: medicinsk bedömning, genomgång av underlag, aktuell läkemedelsbehandling, annan vård och omsorg, bedömning, planering av förändringar - vad, när, hur, vem uppföljning/utvärdering: gemensamt ansvar läkare och sjuksköterska/kontaktperson dokumentation i respektive journalsystem 6
7 Innehåll: patientens hela läkemedelsbehandling kartläggs även vid behovsläkemedel riskläkemedel och interaktioner identifieras indikationer och behandling bedöms att beakta annan vård och omsorg Behandlingsansvarig läkares ansvar att: upprätta aktuell läkemedelslista genomföra en medicinsk bedömning av patientens läkemedelsbehov dokumentera läkemedelsförändringar och ange orsak fastställa en aktuell läkemedelslista SystemCross dokumentera i journalen att läkemedelsgenomgång är utförd samt resultatet Omvårdnadsansvarig sjuksköterskas ansvar att: initiera och samordna läkemedelsgenomgången planera genomförandet och inhämtandet av uppgifter tillsammans med övriga medarbetare/patient/anhörig dokumentera i omvårdnadsjournalen att läkemedelsgenomgång är utförd Checklista: för varje enskilt läkemedel bedöms: kvarstår/finns indikation har läkemedlets effekt utvärderats finns andra behandlingsalternativ än läkemedel Checklista för hela läkemedelslistan: Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsbehandling hos äldre är vägledande vid bedömning. Förekomst av: o C- och D-interaktioner o tre eller fler psykofarmaka o behandling med bensodiazepiner o behandling med neuroleptika utan psykosdiagnos o behandling med läkemedel med antikolinerg effekt o behandling med NSAID Finns det rapporterat symptom som kan vara orsakat av ett läkemedel eller kombination av flera läkemedel - biverkningar Kan något läkemedel sättas ut 7
8 Bilaga 3 Utvecklingsområden och fortsatt process Inom ramen för länets samverkansorganisation Marit/Vilgot beslutas om fortsatta gemensamma utvecklingsprojekt avseende läkemedelsbehandling/hantering för äldre inom områdena: styrning, ansvar, dokumentation och kvalitet. Utveckling/Styrning Resurser och tid måste anpassas till de behov som krävs för att uppfylla kraven i handlingsplanen. Nödvändigt att precisera för att skapa rimligt utrymme för genomförande: förslag 1timme/patient/årsbesök med läkemedelsgenomgång kopplat till ersättning för patienter i hemsjukvården och särskilda boenden. Reglerad tid för läkarmedverkan i hemsjukvården motsvarande den för särskilda boenden behöver formuleras (till exempel utifrån antal patienter med övertaget ansvar för läkemedelshanteringen). Utveckling/Ansvar Att utveckla former och prova modell för fast vårdkontakt (sjuksköterska/läkare) till äldre med sammansatta behov i syfte att ge stöd i läkemedelshanteringen för att genom förebyggande arbete förekomma läkemedelsrelaterade problem och sjukhusinläggningar/återinläggningar. Ett utvidgat uppdrag kan då bli aktuellt för hemsjukvården och bör utredas och kan medföra en omprövning av gränssnittet för kommunsjuksköterskors ansvar men även för distriktssjuksköterskan i primärvården. Utveckling/Dokumentation en korrekt gemensam läkemedelslista Fortsatt implementering och uppföljning av införandet av läkemedelsmodul SystemCross med krav på systemutveckling för ökad tydlighet med möjlighet till utskrift av fullständig läkemedelslista som är användbar som ordinationshandling. Kontinuerliga utbildnings- och uppföljningsinsatser för att säkra användarnas kunskaper om hur läkemedelsmodulen används på rätt sätt inklusive länkade system. Revidering av gällande ApoDos riktlinje och översyn av den kommunala dokumentationen av läkemedelsordinationer för följsamhet till ambitionen en gemensam läkemedelslista. Utveckling/Kvalitet Primärvården och kommunen utvecklar gemensamt rutiner för kartläggning/analys/bedömning/åtgärder och uppföljning vid beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (se läkemedelsverkets rekommendationer för behandling av BPSD och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom). Enhetliga rutiner för registrering/dokumentation i primärvården och kommunen av: o fast läkarkontakt och sjuksköterskekontakt o vem har kommunal hälso- och sjukvård o övertaget ansvar för läkemedelshanteringen o årskontroller/läkemedelsgenomgångar 8
9 Bilaga 4 Arbetsgrupper Styrgrupp Mats Björeman, medicinsk rådgivare, Örebro läns landsting Hans Malten, fd primärvårdschef, Örebro läns landsting Maria Palmetun-Ekbäck, ordförande läkemedelskommittén Elisabet Liljekvist, förvaltningschef, Örebro kommun Bengt Curman, läkare, Läkemedelsenheten, Örebro läns landsting Christer Lenke, enhetschef, Regionförbundet Örebro Projektgrupp Cecilia Lundberg, sjuksköterska, Örebro kommun Anna Danielsson, läkare, Olaus Petri vårdcentral Signe Danielsson, läkare, Medicinska kliniken, USÖ Ulla Westberg, mas, Lindesbergs kommun Referensgrupp 1 Mikael Rizell, läkare, Medicinska kliniken, USÖ Britt Marie Hennerdal, läkare, Geriatriska kliniken, USÖ Margareta Hansson, utvecklingsledare, Regionförbundet Örebro Referensgrupp 2 Carolin Rehnberg, mas, Askersunds kommun Ing-Marie Henningsson, mas, Degerfors kommun Solveig Sundh, mas, Hallsbergs kommun Gunnel Arvidson, mas Hällefors och Nora kommuner Agneta Waller, mas, Karlskoga kommun Eleonora Bengtsson, mas, Kumla kommun Sven-Olof Johansson, mas, Laxå kommun Ulrika Edlund, mas, Lekebergs kommun Gunilla Andersson, mas, Ljusnarsbergs kommun Rebecka Ardeman Merten, mas, Örebro kommun Sara Olander, mas, Örebro kommun Ylva Blix, mas, Örebro kommun 9
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs merÄldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18
Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet
Läs merRiktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merProjekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012
Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merTjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Gunnel Åkesson 2010-05-11 Vilgotgruppen 1 ( Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg
Läs merDatum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.
Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015
Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6
Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid
Läs merErfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team
Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling
Läs merRapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010
Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Ingela Thorell, Primärvården, projektledare Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Metod... 4 Arbetsformer...
Läs merUppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har
Läs merKvalitetsberättelse för Lysekils kommun
Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merkartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen
Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:
Läs merRiktlinjer Egenvård i Halland
När? Hur? Egenvård Var? Varför? Riktlinjer Egenvård i Halland Gäller f.o.m 2011-03-01 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Definition av egenvård... 4 Bedömning... 4 Riskanalys... 4 Läkemedel... 4 Dokumentation...
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merSVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg
Läs merÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV 2009-09-02
ÄLDRECENTRUM Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV UPPDRAGET Uppnå en integrerad och väl sammanhållen vård och omsorg mellan kommuner,
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Ewa Sjögren Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merFörstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden
Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merDemensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport
Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport 1 Innehållsförteckning BAKGRUND 3 Handlingsplan 3 RESULTAT Projektplan 3 Demensråd 4 Samverkan länsdelsgrupper 4 Utbildningar 4-8 Övriga aktiviteter 9-10
Läs mer57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041
KALMAR KOMMUN OMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag 2013-05-31 57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041 Handling Skrivelse den 7 maj 2013 från Landstinget
Läs merUppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden
Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning
Läs merSammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Läs merTjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-06-15
Monica Jonsson Vård- och omsorgstrateg Regionförbundet 018-182109, 0703-402109 monica.jonsson@regionuppsala.se Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-06-15 Närvarande:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Läs merSamverkan mellan landstinget och kommunerna i Örebro län angående bedömning av egenvård i förskola/skola
Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Hälso- och sjukvård Sidan 1 av 10 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild
Läs merKoncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merDet goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest
Läs merHammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 4
Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 4 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden
Läs merVikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM
Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning
Läs merTjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen
Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Utförare av kommunala insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen - Legitimerad personal, fr o m 2010-08-25 endast rehab-personal Fastställt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 2013-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merÖverenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Omfattar
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen
Läs merLäkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset ApoDos 180 000 användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merKvalitetskriterier för boende för ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar
Kvalitetskriterier för boende för ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar Dessa kriterier kan tillämpas för boenden för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Med boende avses här ett s k HVB-hem, tillståndspliktig
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merNu får du utökad möjlighet att välja vårdcentral. Hälsoval Örebro län
Nu får du utökad möjlighet att välja vårdcentral Hälsoval Örebro län 2 Valet är ditt! I januari 2010 infördes Hälsoval Örebro län. Det innebär utökade möjligheter för dig att fritt välja vårdcentral i
Läs merHandlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Läs merLänsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp
Läs merUppföljning av tidigare genomförd granskning av effektiv läkemedelsanvändning hos gruppen 80 år och äldre
Uppföljning av tidigare genomförd granskning av effektiv läkemedelsanvändning hos gruppen 80 år och äldre Granskning på uppdrag av Landstinget i Uppsala läns revisionskontor December 2015 Bengt Andersson
Läs merÄldrerapport för Östergötland 2011
Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Annika Fjällström MAS Vindelns kommun Antagen av Socialnämnden 2016 03 23 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merPatientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag
Läs mer1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.
Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
Läs merStyckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.
Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt, om vården
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)
SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015-03-23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) INLEDNING BAKGRUND Socialtjänstlagen 1 (SoL), lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade 2 (LSS) och
Läs merPatientsäkerhetsplan SkaS 2011
Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Godare Vård Skaraborgs Sjukhus arbetar systematiskt med patientsäkerhet Vi ger en vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet i aktiv samverkan SkaS 447-2010 Patientsäkerhetslagen
Läs merPalliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)
1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt
Läs merBeslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:
BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37428/2013 E1(8) Avdelning mitt Sylvia Noren sylvia.norengivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.
Läs merLäkarförbundets förslag för en god äldrevård:
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka
Läs merVärmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7
Samverkan kommun och landsting Förstudie KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2.
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20150227 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merSammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013-2014 Framtagen av Ledningskraft
Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013-2014 Framtagen av Ledningskraft BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA
Läs merAldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag.
Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Den äldre - olika
Läs merRevisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
Läs merTillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.
Tg1 2013 v2.5 n W BESLUT Expedit rat lnspektionen för värd och omsorg 2015-07-30 Dnr 8.5-7644/2014-21 1(8) Avdelning syd Jill Franssohn _ii".fi'anssohi'l@ivo.sc Vårdgivarens dnr 1500855 Region 291 89 KRISTIANSTAD
Läs merKvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet
Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet Ledningsorganisation Styrsystem och styrprinciper Brukarinflytande Avvikelser och Klagomål Dokumentation Mål och Värderingar Systematiskt förbättringsarbete
Läs merUppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland
Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna
Läs merNYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar
Februari 2007 NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar Nr:1 VILKA ÄR PROJEKTEN? Tre huvudprojekt finns; Boende, projektering och stödteam, projektledare Håkan Gille Metod och kompetensutveckling, projektledare
Läs merSystematiskt förbättringsarbete -
Systematiskt förbättringsarbete - Process samverkan kring personer med behov av demensutredning, anhörigstöd och meningsfulla aktiviteter Uppdrag inom chefsgrupp närvård Tierp Uppdrag utifrån rutin Systematiskt
Läs mer1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun 2013 Datum och ansvarig för innehållet; 20140217 Christina Norlander Verksamhetschef SHV Kramfors Kommun Mallen är framtagen av Sveriges
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,
Läs merGenerell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 6 Dokumentets namn Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-22 Patrik Sjösten verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån
Läs merGeriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Läs merKungsgatan 12, Socialnämndens sammanträdesrum, kl 09:00-12:00
Socialnämnden 2013-02-28 Plats och tid: ande: Kungsgatan 12, Socialnämndens sammanträdesrum, kl 09:00-12:00 Mikaela Waltersson (M), ordförande Gullvi Johansson (S) Magnus Ackerot (M) Stefan Hansson (S)
Läs merABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut
K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)
Läs merLäkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1
Läs merTjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE
Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Samordnande äldregrupp- Nyhetsbrev september 2015 Anmäl till Det blir mycket bättre dagen 25 november
Läs mer