Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län"

Transkript

1 Antagen av Vilgotgruppen Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Läkemedelsrelaterade problem ligger bakom 30 procent av inläggningar på sjukhus av patienter över 75 år. Andelen ökar med ökande ålder och multisjuklighet. Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre vilar dessutom ofta på mycket svag evidens. För att minska riskerna för ogynnsamma effekter av läkemedelsbehandlingen till äldre har många olika aktiviteter genomförts inom Örebro läns landsting under de senaste åren, ofta i samverkan med de olika kommunerna. Läkemedelskommittén har haft en drivande roll inom detta arbete. Det finns ett behov av att samla de olika projekten som berör läkemedel och äldre under en gemensam handlingsplan för att kunna öka spridningen av kunskap som genereras av projekten och för att kunna integrera dem i den ordinarie verksamheten på ett strukturerat sätt. Denna handlingsplan är utarbetad av en projektgrupp med representanter från primärvård, slutenvård och Örebro kommun. I projektorganisationen har ingått stöd från två referensgrupper och en styrgrupp med deltagande från länets kommuner, primärvård olika delar av USÖ, läkemedelskommittén och regionförbundet (bilaga 4). Uppdragsdirektivet för denna länsövergripande Handlingsplan Äldre och läkemedel fastställdes av Vilgotgruppen, samverkansgrupp mellan kommuner och landstinget i Örebro län den Läkemedelsbehandling av äldre ett samarbetsområde En allt mer uppdelad och specialiserad vård och omsorg med många aktörer försvårar för läkare att få en helhetsbild av behandlingen. Det innebär också svårigheter för patienten att själv kunna utföra, följa och förstå sin behandling. Ansvaret för läkemedelsbehandlingen och hanteringen kan inte alltid förväntas ligga på den äldre själv. Ett utökat stöd och information till patienten är nödvändigt. Vården har därför ett ansvar att samordna insatserna. Tätare kontakter och uppföljningar av vården är en förutsättning och kräver mer tid och resurser vilket måste avspeglas i ersättningssystem och uppdrag. Samarbetet mellan olika vårdgivare är avgörande för en säker läkemedelsbehandling. Nationella och lokala vårdprogram/kvalitetsregister är styrande för behandling, men även kopplade till ersättningsbaserade modeller vilket inte alltid blir adekvat för läkemedelsbehandling av äldre. De mest sjuka äldre med fler diagnoser har en komplex medicinsk situation och kräver andra ställningstaganden. Vårdprogram behöver utvecklas med rekommendationer utifrån de äldres annorlunda förutsättningar för läkemedelsbehandling. 1

2 1.3 Syfte Syftet med handlingsplanen är att skapa ett gemensamt underlag i Örebro län för fortsatta kvalitetshöjande aktiviteter inom området läkemedelsbehandling för äldre. 1.4 Målgrupp Målgrupp för handlingsplanen är personal som ansvarar för och hanterar läkemedel för äldre med kroniska sjukdomar för vilka kommunerna och landstinget har ett gemensamt ansvar. 1.5 Övergripande mål Äldres läkemedelsbehandling ska vara ändamålsenlig utifrån individens totala hälso- och livssituation med syfte att ge förutsättningar för bästa möjliga livskvalitet, vara väl dokumenterad och beslutad i dialog mellan läkare och patient/närstående. 2. Handlingsplanen Handlingsplanen är ett led i att uppnå intentionerna i SOSFS 2005:12 God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Handlingsplanen utgår från de länsövergripande avtal och överenskommelser som berör äldre inom landstinget och den kommunala hälso- och sjukvården. Den innehåller mål, aktiviteter och uppföljningsindikatorer för följande utvecklingsområden: styrning, ansvar, dokumentation och kvalitet. Handlingsplanen innehåller indikatorer för uppföljning som Socialstyrelsen rekommenderar och som ligger till grund för nuvarande kvalitetssystem för patientsäkerhet inom detta område. 2.1 Styrning Vårdens syn på och attityder till gamla människor är centrala i arbetet med äldre och läkemedel. Till detta kopplas också frågan om prioriteringar det måste finnas tid och resurser för vård av äldre. Ersättnings- och styrmodeller ska stödja handlingsplanens övergripande mål Mål Äldres läkemedelsbehandling är ett prioriterat område inom vård och omsorg. Detta ska framgå i vårdgivarnas uppdrag och i gemensamma avtal och överenskommelser Aktiviteter/uppdrag Läkemedelsbehandlingen/hanteringen för målgruppen de mest sjuka äldre behöver prioriteras tydligare i de villkor, ersättningssystem och förutsättningar som utarbetas för att bedriva öppen och slutenvård inom landstinget. Systematisk utvärdering/uppföljning bör göras av Ramavtal om läkarmedverkan inklusive bilagor avseende följsamhet, förutsättningar m.m. som berör samverkan kring äldres läkemedelsbehandling/hantering (enligt mall). Varje nytt avtal och överenskommelse som berör äldres läkemedelsbehandling/hantering bör innehålla en plan för uppföljning/utvärdering Uppföljning/indikatorer Årlig uppföljning av avtal/överenskommelser (enligt mall). 2

3 2.2 Ansvar Äldre personer som samtidigt har fler sjukdomar kommer ofta i kontakt med flera vårdgivare på olika nivåer inom sjukvården. För många av dessa patienter saknas ett helhetsperspektiv och en fast vårdkontakt i form av sjuksköterska eller läkare Mål En tydlig ansvarsfördelning för olika aktörer med ansvar för äldres läkemedelsbehandling/hantering Aktivitet/uppdrag Patientansvarig läkare har samordningsansvar för hela läkemedelsbehandlingen. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska med ansvar för den äldres läkemedelshantering ska tillsammans med samordningsansvarige läkare göra riskanalys av pågående behandling med plan för åtgärder och uppföljning (blodtryckskontroller, eventuella blodprover, viktkontroller vid hjärtsvikt, mm). Äldre ska regelbundet erbjudas stöd - information, undervisning, bedömning av egenvård i sin läkemedelshantering Uppföljning/indikatorer Journalgranskning primärvård/kommun avseende riskanalys av pågående läkemedelsbehandling (enligt mall), t.ex. 10 journaler granskas per vårdcentral/kommun 2 gånger per år. 2.3 Dokumentation Läkemedelsdokumentation som följer patienten genom vården är en förutsättning för att kunna ha en helhetssyn på patientens läkemedelsbehandling, särskilt vid övergångarna mellan olika vårdgivare och olika vårdnivåer Mål En fullständig läkemedelsdokumentation tillgänglig för samtliga vårdgivare och patient Aktivitet/uppdrag Läkemedelsdokumentationen ska följa instruktionerna i Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för gemensam läkemedelslista i Örebro läns landsting som utgår från rekommendationer av LOK, Läkemedelskommittéernas ordförande kollegium om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras (bilaga 1). Läkemedelsändring/läkemedelsberättelse med aktuell läkemedelslista ska dokumenteras i slutanteckning på samtliga kliniker med utskriftsmöjlighet till patienten och annan vårdgivare. Aktuell läkemedelslista och läkemedelsändring ska ingå i dokumentationen för samordnad vårdplanering med plan för uppföljning av läkemedelsförändringar Uppföljning/indikatorer Uppföljning på enhetsnivå/klinik 1 ggr/år: o Läkemedelsavstämning vid vårdens övergångar enligt SKLs modell (ex.10 journaler per vårdavdelning). Uppföljning av läkemedelsdokumentationen i primärvårdsjournalen (enligt mall). 3

4 2.4 Kvalitet Kunskap om äldre och läkemedel behövs på alla nivåer inom vården. Socialstyrelsen har utarbetat förslag till indikatorer för hur kvaliteten på äldres läkemedelsanvändning kan utvärderas. Sådana indikatorer kan mäta och följa upp kvalitet i äldres läkemedelsterapi och stödja en förbättring Mål En ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling Aktivitet/uppdrag Årskontroller med läkemedelsgenomgång enligt fastslagen teammodell för alla patienter där ansvaret för läkemedelshanteringen övertagits helt eller delvis (bilaga 2). Uppföljning på enhetsnivå i primärvården och kommunerna av registrering och dokumentation av läkemedelsgenomgångar 2ggr/år/enhet (enligt mall). Implementering av: o Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för BPSD o Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre och Äldrekortet Uppföljning på enhetsnivå i primärvården och kommunerna, 2 ggr/år enligt: o Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre : Neuroleptika (ind.1.2, 1.3, 1.8) Tre eller fler psykofarmaka (ind.1.5) Läkemedel med antikolinerg effekt (ind.1.1, 1.8) NSAID (ind. 1.2, 1.3) Icke farmakologisk behandling/omvårdnadsåtgärder bör alltid övervägas när så är möjligt. 3. Uppföljning 3.1 Plan för uppföljning Plan för uppföljning och granskning, angående utvärderingen av handlingsplanens uppföljningsparametrar/indikatorer ska upprättas. 3.2 Mallar för uppföljning Ett flertal uppföljningar i handlingsplanen förutsätter granskningsmallar för en mer systematisk uppföljning. Dessa mallar bör vara gemensamma, därför föreslår vi en arbetsgrupp med uppdrag att: Konstruera/utforma mallar för uppföljning och granskning enligt handlingsplanen. o Uppföljning av överenskommelser och avtal o Journalgranskning riskanalys o Läkemedelsdokumentation o Läkemedelsgenomgångar Bilagor 1. Riktlinjer för gemensam läkemedelslista i Örebro läns landsting, Länsövergripande riktlinjer för läkemedelsgenomgångar i Örebro län 3. Utvecklingsområden och fortsatt process 4. Arbetsgrupper 4

5 Bilaga 1 Projektledare Avd Telefon Datum Version Sid Yvonne Erlandsson (9) Delprojekt Läkemedel Vårddokumentation och Läkemedel (VoL) Riktlinjer för gemensam läkemedelslista i Örebro läns landsting Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för gemensam läkemedelslista i Örebro läns landsting Örebro läns landsting ansluter sig till rekommendationer från LOK, läkemedelskommitté ordförandes kollegium, om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras samt till SKL, Sveriges Kommuner och Landstings satsning för ökad patientsäkerhet. Föreskrifter, se SOSFS 2001:1 med ändring 2001:17 Tolkning av föreskrifter Läkemedelslistan är att betrakta som en journalhandling Ingen enskild person är ansvarig för hela läkemedelslistan Var och en är ansvarig för sin ordination Ordinatören är skyldig att informera sig om vilka eventuellt övriga läkemedel som patienten använder, att ta ställning till hur detta påverkar ens ordination eller uppföljningen av en behandling och att ta ställning hur den nya ordinationen påverkar tidigare ordinationer. Ordinatören är ansvarig för att aktuell ordination är lämplig utifrån patientens status och behov samt mot en bakgrund av tillgänglig historik Riktlinjer för ordination All förskrivning ska ske i NCS läkemedelsmodul. Läkemedel som är tänkta för viss tids behandling ska förskrivas på så sätt att läkemedlet automatiskt tas bort från läkemedelslistan efter denna tid. Innan ordination av ett läkemedel ska ordinatör ta del av den gemensamma läkemedelslistan, för att ta ställning till hur interaktioner eller andra följder av övrig medicinering påverkar ordinationen. Läkemedel som patienten fått på annat håll ska registreras i läkemedelsmodulen med angivande av vem som är ansvarig för ordinationen. Vid ändring av dosering eller utsättning av läkemedel ska ändringen noteras i läkemedelsmodulen av ansvarig ordinatör. Vid förnyelse av recept som tidigare förskrivits av annan ordinatör tas ansvaret över för ordinationen. Aktuell ordinatör är då namngiven i den gemensamma läkemedelslistan och ansvarar för att indikationen kvarstår och att ordinationen är fortsatt lämplig med hänsyn till övrig medicinering och övriga kända förhållanden. Riktlinjer för läkemedelsavstämning Vid vårdkontakt ska ansvarig hälso- och sjukvårdspersonal ta del av den gemensamma läkemedelslistan och göra en avstämning med patienten om denne fortfarande tar alla läkemedlen på listan, och om det finns läkemedel som patienten tar som inte finns med på listan. Resultatet av denna avstämning ska dokumenteras i läkemedelslistan alternativt journalen. Riktlinjer för skriftlig läkemedelslista En utskrift av läkemedelslista skall erbjudas patienten vid utskrivning från sjukhus, i samband med besök på sjukhusmottagning och vid läkarbesök på vårdcentral. 5

6 Bilaga 2 Länsövergripande riktlinjer för läkemedelsgenomgångar i Örebro län I SBU:s rapport Äldres läkemedelsbehandling Hur kan den förbättras (2009) sammanfattas följande: Utbildning och information till läkare och annan vårdpersonal samt multidisciplinär samverkan kring patientens behandling kan minska förskrivningen av olämpliga och riskabla läkemedel. Uppföljning av läkemedelsbehandling som omfattar särskilda insatser av olika personal och yrkeskategorier och som även inkluderar patienten minskar förekomsten av läkemedelsrelaterade problem hos äldre, sid.22. Utgångspunkten i all behandling av äldre måste vara faktiska kunskaper om åldrandets villkor från såväl biologisk som psykologisk och social synpunkt. Omsorgsfull utredning och diagnostik är avgörande för att bedöma den enskilde äldre patientens reaktion på sjukdom och läkemedel. Det räcker inte att, som alltför ofta görs i akuta skeden, enbart fokusera på den aktuella sjukdomen eller de aktuella symptomen. Vid all behandling måste effekten av varje nyinsatt läkemedel bedömas i förhållande till patientens sjukdomar, aktuella hälsa, funktionella status samt övriga läkemedel (SBU, 2009). Arbetsmodell för läkemedelsgenomgångar Brister i helhetsbedömningen av den äldres hälso- och livssituation avspeglas i läkemedelsbehandlingen. Samverkan i multiprofessionella team är en förutsättning för att möjliggöra en situationsanpassad vård och behandling. Därför görs läkemedelsgenomgångar i team där omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, läkaren, enhetschefer, den enskilde, samverkar i processen att se över den äldres läkemedelsbehandling kopplat till annan vård/omsorg och behandling utifrån individens hälso- och livssituation. Lokala variationer av det praktiska genomförandet kan förekomma, men en läkemedelsgenomgång ska innehålla nedan beskrivna moment och göras vid följande tillfällen: När: vid årlig förnyelse av ApoDos = årskontroll inför nyinsättning på ApoDos för nyinflyttade till SÄBO inför övertagande av ansvar för läkemedelshanteringen vid stora förändringar av vård/omsorgsbehov Ingår: sammanställning av aktuella diagnoser: görs av ansvarig läkare provtagning: standard = S/K, S/Kreatinin, övriga efter behov -TSH, Hb, S/Digoxin, N blodtryck (även ortostatiskt), puls, vikt, längd beräkning av njurfunktionen - GFR symptomskattning enligt PHASE- 20 eller Apoteket Farmacis blankett: görs av sjuksköterska och kontaktperson tillsammans läkarbesök/rond: medicinsk bedömning, genomgång av underlag, aktuell läkemedelsbehandling, annan vård och omsorg, bedömning, planering av förändringar - vad, när, hur, vem uppföljning/utvärdering: gemensamt ansvar läkare och sjuksköterska/kontaktperson dokumentation i respektive journalsystem 6

7 Innehåll: patientens hela läkemedelsbehandling kartläggs även vid behovsläkemedel riskläkemedel och interaktioner identifieras indikationer och behandling bedöms att beakta annan vård och omsorg Behandlingsansvarig läkares ansvar att: upprätta aktuell läkemedelslista genomföra en medicinsk bedömning av patientens läkemedelsbehov dokumentera läkemedelsförändringar och ange orsak fastställa en aktuell läkemedelslista SystemCross dokumentera i journalen att läkemedelsgenomgång är utförd samt resultatet Omvårdnadsansvarig sjuksköterskas ansvar att: initiera och samordna läkemedelsgenomgången planera genomförandet och inhämtandet av uppgifter tillsammans med övriga medarbetare/patient/anhörig dokumentera i omvårdnadsjournalen att läkemedelsgenomgång är utförd Checklista: för varje enskilt läkemedel bedöms: kvarstår/finns indikation har läkemedlets effekt utvärderats finns andra behandlingsalternativ än läkemedel Checklista för hela läkemedelslistan: Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsbehandling hos äldre är vägledande vid bedömning. Förekomst av: o C- och D-interaktioner o tre eller fler psykofarmaka o behandling med bensodiazepiner o behandling med neuroleptika utan psykosdiagnos o behandling med läkemedel med antikolinerg effekt o behandling med NSAID Finns det rapporterat symptom som kan vara orsakat av ett läkemedel eller kombination av flera läkemedel - biverkningar Kan något läkemedel sättas ut 7

8 Bilaga 3 Utvecklingsområden och fortsatt process Inom ramen för länets samverkansorganisation Marit/Vilgot beslutas om fortsatta gemensamma utvecklingsprojekt avseende läkemedelsbehandling/hantering för äldre inom områdena: styrning, ansvar, dokumentation och kvalitet. Utveckling/Styrning Resurser och tid måste anpassas till de behov som krävs för att uppfylla kraven i handlingsplanen. Nödvändigt att precisera för att skapa rimligt utrymme för genomförande: förslag 1timme/patient/årsbesök med läkemedelsgenomgång kopplat till ersättning för patienter i hemsjukvården och särskilda boenden. Reglerad tid för läkarmedverkan i hemsjukvården motsvarande den för särskilda boenden behöver formuleras (till exempel utifrån antal patienter med övertaget ansvar för läkemedelshanteringen). Utveckling/Ansvar Att utveckla former och prova modell för fast vårdkontakt (sjuksköterska/läkare) till äldre med sammansatta behov i syfte att ge stöd i läkemedelshanteringen för att genom förebyggande arbete förekomma läkemedelsrelaterade problem och sjukhusinläggningar/återinläggningar. Ett utvidgat uppdrag kan då bli aktuellt för hemsjukvården och bör utredas och kan medföra en omprövning av gränssnittet för kommunsjuksköterskors ansvar men även för distriktssjuksköterskan i primärvården. Utveckling/Dokumentation en korrekt gemensam läkemedelslista Fortsatt implementering och uppföljning av införandet av läkemedelsmodul SystemCross med krav på systemutveckling för ökad tydlighet med möjlighet till utskrift av fullständig läkemedelslista som är användbar som ordinationshandling. Kontinuerliga utbildnings- och uppföljningsinsatser för att säkra användarnas kunskaper om hur läkemedelsmodulen används på rätt sätt inklusive länkade system. Revidering av gällande ApoDos riktlinje och översyn av den kommunala dokumentationen av läkemedelsordinationer för följsamhet till ambitionen en gemensam läkemedelslista. Utveckling/Kvalitet Primärvården och kommunen utvecklar gemensamt rutiner för kartläggning/analys/bedömning/åtgärder och uppföljning vid beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (se läkemedelsverkets rekommendationer för behandling av BPSD och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom). Enhetliga rutiner för registrering/dokumentation i primärvården och kommunen av: o fast läkarkontakt och sjuksköterskekontakt o vem har kommunal hälso- och sjukvård o övertaget ansvar för läkemedelshanteringen o årskontroller/läkemedelsgenomgångar 8

9 Bilaga 4 Arbetsgrupper Styrgrupp Mats Björeman, medicinsk rådgivare, Örebro läns landsting Hans Malten, fd primärvårdschef, Örebro läns landsting Maria Palmetun-Ekbäck, ordförande läkemedelskommittén Elisabet Liljekvist, förvaltningschef, Örebro kommun Bengt Curman, läkare, Läkemedelsenheten, Örebro läns landsting Christer Lenke, enhetschef, Regionförbundet Örebro Projektgrupp Cecilia Lundberg, sjuksköterska, Örebro kommun Anna Danielsson, läkare, Olaus Petri vårdcentral Signe Danielsson, läkare, Medicinska kliniken, USÖ Ulla Westberg, mas, Lindesbergs kommun Referensgrupp 1 Mikael Rizell, läkare, Medicinska kliniken, USÖ Britt Marie Hennerdal, läkare, Geriatriska kliniken, USÖ Margareta Hansson, utvecklingsledare, Regionförbundet Örebro Referensgrupp 2 Carolin Rehnberg, mas, Askersunds kommun Ing-Marie Henningsson, mas, Degerfors kommun Solveig Sundh, mas, Hallsbergs kommun Gunnel Arvidson, mas Hällefors och Nora kommuner Agneta Waller, mas, Karlskoga kommun Eleonora Bengtsson, mas, Kumla kommun Sven-Olof Johansson, mas, Laxå kommun Ulrika Edlund, mas, Lekebergs kommun Gunilla Andersson, mas, Ljusnarsbergs kommun Rebecka Ardeman Merten, mas, Örebro kommun Sara Olander, mas, Örebro kommun Ylva Blix, mas, Örebro kommun 9

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Gunnel Åkesson 2010-05-11 Vilgotgruppen 1 ( Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling

Läs mer

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films. Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Annika Fjällström MAS Vindelns kommun Antagen av Socialnämnden 2016 03 23 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport

Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport 1 Innehållsförteckning BAKGRUND 3 Handlingsplan 3 RESULTAT Projektplan 3 Demensråd 4 Samverkan länsdelsgrupper 4 Utbildningar 4-8 Övriga aktiviteter 9-10

Läs mer

Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013-2014 Framtagen av Ledningskraft

Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013-2014 Framtagen av Ledningskraft Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013-2014 Framtagen av Ledningskraft BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA

Läs mer

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010

Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Ingela Thorell, Primärvården, projektledare Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Metod... 4 Arbetsformer...

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Rubrik specificerande dokument Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Omfattar

Läs mer

Uppföljning av tidigare genomförd granskning av effektiv läkemedelsanvändning hos gruppen 80 år och äldre

Uppföljning av tidigare genomförd granskning av effektiv läkemedelsanvändning hos gruppen 80 år och äldre Uppföljning av tidigare genomförd granskning av effektiv läkemedelsanvändning hos gruppen 80 år och äldre Granskning på uppdrag av Landstinget i Uppsala läns revisionskontor December 2015 Bengt Andersson

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041

57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041 KALMAR KOMMUN OMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag 2013-05-31 57 Program för omsorg och vård till personer med demenssjukdom Dnr ON 2013/0041 Handling Skrivelse den 7 maj 2013 från Landstinget

Läs mer

ÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV 2009-09-02

ÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV 2009-09-02 ÄLDRECENTRUM Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV UPPDRAGET Uppnå en integrerad och väl sammanhållen vård och omsorg mellan kommuner,

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset ApoDos 180 000 användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering

Läs mer

Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-06-15

Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-06-15 Monica Jonsson Vård- och omsorgstrateg Regionförbundet 018-182109, 0703-402109 monica.jonsson@regionuppsala.se Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-06-15 Närvarande:

Läs mer

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Godare Vård Skaraborgs Sjukhus arbetar systematiskt med patientsäkerhet Vi ger en vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet i aktiv samverkan SkaS 447-2010 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Riktlinjer Egenvård i Halland

Riktlinjer Egenvård i Halland När? Hur? Egenvård Var? Varför? Riktlinjer Egenvård i Halland Gäller f.o.m 2011-03-01 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Definition av egenvård... 4 Bedömning... 4 Riskanalys... 4 Läkemedel... 4 Dokumentation...

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 2013-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetskriterier för boende för ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar

Kvalitetskriterier för boende för ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar Kvalitetskriterier för boende för ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar Dessa kriterier kan tillämpas för boenden för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Med boende avses här ett s k HVB-hem, tillståndspliktig

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne RAPPORT Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne INNEHÅLL Innehållsförteckning Förord...3 Inledning...4 Stödstruktur för en evidensbaserad praktik i Skåne...6 Utbildning i förbättringskunskap

Läs mer

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag.

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Den äldre - olika

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Hammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 4

Hammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 4 Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 4 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Sten Landahl. m r. r e. ta r Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Örebro län angående bedömning av egenvård i förskola/skola

Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Örebro län angående bedömning av egenvård i förskola/skola Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Hälso- och sjukvård Sidan 1 av 10 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild

Läs mer

Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården

Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården Gunnel Hedman Wallin Anna Jedenius Moderator: Birgitta Hagström Missbruksuppdraget Regeringen gav Socialstyrelsen och länsstyrelserna uppdraget att förstärka

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer

Lokal handlingsplan för demensvård

Lokal handlingsplan för demensvård Lokal handlingsplan för demensvård Ulricehamns kommun och primärvård Innehåll: Bakgrund, mål, syfte, utvärdering Utredning, uppföljning Dagverksamhet Inflyttning till särskilt boende BPSD beteendemässiga

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö. Tg1 2013 v2.5 n W BESLUT Expedit rat lnspektionen för värd och omsorg 2015-07-30 Dnr 8.5-7644/2014-21 1(8) Avdelning syd Jill Franssohn _ii".fi'anssohi'l@ivo.sc Vårdgivarens dnr 1500855 Region 291 89 KRISTIANSTAD

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete -

Systematiskt förbättringsarbete - Systematiskt förbättringsarbete - Process samverkan kring personer med behov av demensutredning, anhörigstöd och meningsfulla aktiviteter Uppdrag inom chefsgrupp närvård Tierp Uppdrag utifrån rutin Systematiskt

Läs mer

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7 Samverkan kommun och landsting Förstudie KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2.

Läs mer

Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012

Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012 Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012 I Örebro län har projektgruppen uppdraget för införandet av kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret,

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Utförare av kommunala insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen - Legitimerad personal, fr o m 2010-08-25 endast rehab-personal Fastställt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

Region Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun. Revisionsrapport 6/2009

Region Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun. Revisionsrapport 6/2009 Revisionsrapport 6/2009 Region Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun Uppföljning av granskning av samverkan kring vård och omsorg om äldre Bengt Sebring,

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Ewa Sjögren Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 6 Dokumentets namn Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig

Läs mer

Långsiktig hållbar struktur för ledning i samverkan i Västmanland 2012

Långsiktig hållbar struktur för ledning i samverkan i Västmanland 2012 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Therese Lindman 11882 Stockholm Långsiktig hållbar struktur för ledning i samverkan i Västmanland 2012

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för kommunal hälso- och sjukvård i Lidköpings kommun 2013

Patientsäkerhetsberättelse för kommunal hälso- och sjukvård i Lidköpings kommun 2013 Patientsäkerhetsberättelse för kommunal hälso- och sjukvård i Lidköpings kommun 2013 Vård & Omsorg Anette Persson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2(13) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2013 Vård- och

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar för äldre

Läkemedelsgenomgångar för äldre Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra

Läs mer

Nu får du utökad möjlighet att välja vårdcentral. Hälsoval Örebro län

Nu får du utökad möjlighet att välja vårdcentral. Hälsoval Örebro län Nu får du utökad möjlighet att välja vårdcentral Hälsoval Örebro län 2 Valet är ditt! I januari 2010 infördes Hälsoval Örebro län. Det innebär utökade möjligheter för dig att fritt välja vårdcentral i

Läs mer

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande: BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37428/2013 E1(8) Avdelning mitt Sylvia Noren sylvia.norengivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade

Läs mer

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret. Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt, om vården

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-22 Patrik Sjösten verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS 215 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 216 för Vårdgivare boende Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson 216-2-9 Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Kommunala pensionärsrådet 2016-02-09 Tid 2016-02-09, Kl 16:00-18:00 Plats Kommunalhuset Tumba, konferensrum Stange 2:3 Ärenden Justering 1 Aktuellt från organisationerna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun. Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Hemsjukvårdspatienten där samverkan krävs Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne:

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer