Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015"

Transkript

1 Sara Wulff, projektledare (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015

2 Sara Wulff, projektledare (13) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Projektets förlopp Planerat/verkligt utfall Aktiviteter/leveranser Läkemedelshanteringsgenomgång Läkemedelsgenomgång Apodos insättning/utsättning Fortbildning Samverkan mellan hemsjukvård och apotek Samverkan mellan hemsjukvård och vårdcentral/slutenvård Samverkan mellan hemsjukvård/primärvård och klinisk farmaci Verktyg/hjälpmedel för läkemedelshantering Ansvarsfördelning Uppföljning av läkemedelsbehandlingen Receptförnyelseförfrågan Läkemedelsinformation Tider Erfarenheter Projektorganisation Administrativa rutiner... 13

3 Sara Wulff, projektledare (13) 1 Sammanfattning Denna delrapport är tänkt att ge en sammanfattning av de första 5 månaderna av läkemedelsprojektet (med tänkt projekttid 1 år) i syfte att ge en grund för kommande planering och diskussion kring projektets inriktning och fortsättning. Under de första fem/sex månaderna har projektet levererat: o Ca1550 läkemedelshanteringsgenomgångar o Ca 150 fördjupade läkemedelsgenomgångar o Ca 300 nyinsatta på Apodos Följande områden har identifierats inom projektet som viktiga fokusområden för att skapa en patientsäker och effektiv läkemedelshantering/läkemedelsbehandling o Ansvarsfördelning och samverkan kring läkemedelshanteringen Recepthantering (förnyelse mm) Övergång mellan vårdformer (hemsjukvård/öppenvård mm) Vid övergång från dosett till Apodos o Uppföljning av läkemedelsbehandlingen/effekten av läkemedlet Förslag för projektets fortsättning o Fortsatt arbete med läkemedelshanteringsgenomgångar och insättning på Apodos bedöms som viktigt för projektet men succesivt bör en utfasning av insättning via fax till förmån för stöd av det ordinarie arbetssättet ske. Hur ska den fortsatta strategin för Apodos vara? Vi måste hitta bra rutiner och en balans för när Apodos är lämpligt respektive inte lämpligt utifrån patientens behov och situation men också med beaktande av patientsäkerhet och alternativ. Handledning och support kring Apodos är viktigt, både under projektet och efter för att stödja arbetet. o Fortsatt arbete med läkemedelsgenomgångar Att arbeta för att minska polyfarmaci bedöms som viktigt och även här vill vi vara delaktiga i att hitta bra arbetssätt för att säkerställa att uppföljning görs regelbundet så att läkemedelsbehandling inte fortsätter efter att behovet upphört. o Fortbildningsaktiviteter genomförs som planerat viktig del för en bra fortsatt samverkan efter projekttiden. Efterfrågat och uppskattat av deltagarna. Även andra aktiviteter som främjar samverkan, såsom fokusgrupper mm prioriteras. o Fokus på arbete kring ansvarsfördelning Beskrivning av nuläge, process och riskområden, insamling av de erfarenheter som apotekarna får ute i verksamheten Förslag på förbättringar i rutiner Fokusgrupper för att dokumentera hur primärvård och kommunal hemsjukvård ser på frågan o Uppföljning av läkemedelsbehandling detta är en viktig fråga men samtidigt en stor och komplex aktivitet.

4 Sara Wulff, projektledare (13) Det planerade pilotarbetet i samarbete med Läkarhuset i Nässjö genomförs om det kommer igång men ytterligare pilotarbete kring detta kan bli svårt att hinna med på ett bra sätt inom projektet. Om detta arbete får stå tillbaka så kan de idéer och det material som finns kan ändå sammanställas och ev. ligga till grund för fortsatt arbete utanför detta projekt. o Hjälpmedel för läkemedelshantering test i liten skala av de hjälpmedel som tagits fram och dokumentation av detta men ytterligare aktiviteter för att hitta kreativa lösningar kring dosettdelning skulle kunna stå tillbaka o Samverkan med apotek mycket samverkan sker kring frågor om rutiner och arbetssätt. Vi kommer att samverka med apotekskedjorna på central nivå och med lokala apotek för att få stöd för bra arbetssätt gällande apoteksärenden. Rena pilotaktiviteterna gällande dosetthantering mm som inte har kommit igång ännu skulle kunna stå tillbaka, om inte något apotek vill driva detta.

5 Sara Wulff, projektledare (13) 2 Projektets förlopp Projektet startade 1 april Full apotekarbemanning i projektet var dock inte på plats då utan en person (projektanställd för 50 % i projektet) började 1 maj och den sista personen (projektanställd 100 % i projektet) började augusti Projektgruppen fanns på plats redan innan starten och har under 2015 haft fem möten (varav tre efter 1 april). Även styrgruppen fanns kvar från det tidigare pilotprojektet och har under 2015 haft tre möten (varav ett precis vid projektstart och ett efter 1 april). Projektledningen har informerat om projektet till bland annat MAS-gruppen, MPG Primärvård, medicinska rådgivare Bra Liv och Ledningsgrupp för samverkan. Ett nyhetsbrev om projektet har producerats ca 1 gång per månad och spridits brett inom regionen och kommunerna. Lokalt i varje kommun har uppstartsmöten genomförts och kontakter etablerats inom hemsjukvård, primärvård och apotek. 3 Planerat/verkligt utfall 3.1 Aktiviteter/leveranser Läkemedelshanteringsgenomgång Underlätta den praktiska hanteringen för att minimera den tid som personal lägger på läkemedelshantering. Förenkla patientens läkemedelshantering och minska fokus på detta. Möjliggöra för sjuksköterska att själv hitta möjliga förenklingar och kunna göra läkemedelshanteringsgenomgång själv. Flytta eller ta bort doseringstillfällen Minska antalet patienter som har både Apodos och dosett genom att t ex föreslå byte till läkemedel som kan dosdispas. Överföra parenteral/ transdermal administrering till peroral Identifiera patienter som bör eller inte bör ha Apodos (enligt gällande kriterier). Leverans (planerad): Alla patienter med kommunal hemsjukvård för läkemedelshantering ska ha fått en läkemedelshanteringsgenomgång under projekttiden (av apotekare eller sjuksköterska). Rekommendationer kring möjliga förenklingar/byten samlas på Läkemedelsportalen för sjuksköterska att använda. Utfall till 31/8: Totalt har ca 1550 läkemedelshanteringsgenomgångar genomförts med följande fördelning mellan länsdelar/kommuner:

6 Sara Wulff, projektledare (13) Länsdel Kommun (antal hemsjukvårdspatienter) Antal läkemedelshanteringsgenomgångar (aprilaugusti) GGVV Gislaved (690) % Gnosjö (327) % Värnamo (872) % Vaggeryd (300) % Totalt GGVV: 797 Höglandet Eksjö (565) 38 7 % Nässjö (1000) 40 4 % Tranås (558) 25 4 % Sävsjö (338) % Vetlanda (750) 21 3 % Aneby (200) % Totalt Höglandet: 204 Norr Habo (190) % Mullsjö (200) 15 8 % Jönköping (5180) % Totalt Norr 546 SUMMA % Andel genomförda (%) Cirka 45 % (644 st.) av de patienter som fått läkemedelshanteringsgenomgång har redan Apodos. Cirka 30 % (493 st.) av patienterna har dosett men uppfyller kriterierna för Apodos, för dessa föreslår apotekare insättning på Apodos. Fördelning av arbete mellan kommunerna är än så länge sned och vi kommer att behöva följa upp att arbetet kommer igång i alla kommuner under hösten. Ev. får vi titta på omfördelning av resurser i projektet. Plan framåt: Läkemedelshanteringsgenomgångar fortsätter under projekttiden, nedtrappning av apotekarnas arbete och förhoppningsvis övergång till att kunna göras av kommunens sjuksköterskor. Apotekarna ska sammanställa sina erfarenheter av att göra dessa hanteringsgenomgångar och de åtgärder (t ex byte av administrationstid, byte av läkemedel eller beredningsform för att kunna dosdispas) som man identifierat så att detta kan göras tillgängligt för kommunens sjuksköterskor och primärvårdens personal. Tanken är att sjuksköterskorna själva ska kunna föreslå ändringar som förenklar läkemedelshanteringen och/eller att läkare som sätter in läkemedel tar hänsyn till läkemedelshanteringen vid val av preparat Läkemedelsgenomgång Förebygga och åtgärda läkemedelsrelaterade problem. Optimera läkemedelsbehandlingen och minska onödig polyfarmaci.

7 Sara Wulff, projektledare (13) Leverans (planerad): Läkemedelsgenomgångar som efterfrågas via Bra Livs projekt (polyfarmaciprojektet) Läkemedelsgenomgång på samtliga nyinflyttade på SÄBO i de kommuner MAS:en gett klartecken för detta arbetssätt Läkemedelsgenomgång på SÄBO efter överenskommelse med aktuellt boende och VC Läkemedelsgenomgång i OBO efter överenskommelse med sjuksköterska i hemsjukvården samt VC. Utfall till 31/8: Norr Höglandet GGVV Totalt Läkemedelsgenomgångar i polyfarmaciprojektet Deltar inte 58 Läkemedelsgenomgångar nyinflyttade på SÄBO Övriga läkemedelsgenomgångar Totalt Plan framåt: Läkemedelsgenomgångar fortsätter under projekttiden Apodos insättning/utsättning Underlätta för läkare vid insättning av Apodos (därmed öka insättning av Apodos). Rätt patienter ska ha Apodos (insättning eller utsättning enligt uppsatta kriterier). Minska behovet av kompletterande dosett när Apodos används. Leverans (planerad): Nyinsättning av Apodos enligt en projektspecifik arbetsmodell där apotekare förbereder underlag för Apodos-insättning som efter godkännande och påskrift av läkare faxas till dosapoteket (detta arbetssätt får endast användas av apotekare som ingår i projektet). Kommunens personal föreslår lämpliga patienter enligt gällande kriterier och apotekarna identifierar patienter som uppfyller kriterierna vid läkemedelshanteringsgenomgångar. Översyn och förtydligande av ordinarie rutiner kring insättning av Apodos (t ex städning av mina sparade recept, betalningslösningar mm). Utfall till 31/8: Länsdel Kommun (antal läkemedelshanteringsgenomgångar) Antal insatta på Apodos (april augusti) GGVV Gislaved (195) % Gnosjö (182) % Värnamo (261) % Vaggeryd (159) % Antal nyinsättningar/antal hanteringsgenomgångar (%) #

8 Sara Wulff, projektledare (13) Totalt GGVV: % Höglandet Eksjö (38) 5 13 % Nässjö (50) % Tranås (25) % Sävsjö (35) 7 20 % Vetlanda (21) %* Aneby (45) 0 0 % Totalt Höglandet: % Norr Habo (45) 5 11 % Mullsjö (15) %* Jönköping (486) % Totalt Norr % SUMMA % # Andel patienter som uppfyller kriterierna för Apodos kan vara högre än andelen som har satts in på Apodos pga av begränsningar i antal fax per vecka till dosapoteket samt tillgängligheten hos den läkare som ska fatta beslut. Siffrorna kommer därför troligen att öka under projekttiden. * I vissa kommuner har fokus enbart legat på patienter som varit lämpliga för Apodos och läkemedelshanteringsgenomgång har gjorts i samband med insättning på Apodos. Relativt mycket tid har fått läggas på att olika delar av Apodos-hanteringen med dosapoteket (både gällande den tillfälliga arbetsmetoden med fax och också frågor kring de ordinarie rutinerna). Faxrutinen har visat sig leda till många fel vid den manuella registreringen och det händer också att faxen inte kommer fram till dosapoteket. Apotekarna måste därför kontrollera varje fax-insättning för att säkerställa kvalitén. Vi har också fört diskussioner med dosapoteket kring mängden fax som de klarar att ta emot och registrera (då detta ligger utanför deras normala arbete, dosapoteket har tillsatt extra personal för att ta hand om våra nyinsättningar via fax). Med anledning av ovanstående så har vi (tillsammans med dosapoteket) kommit fram till att en nivå med max 60 fax/vecka är rimlig. Initialt har dessa 60 sedan delats lika över länsdelarna (20 fax var) men detta kommer att justeras i linje med hur projektarbetet prioriteras framöver. Plan framåt: Nyinsättning på Apodos är den aktivitet som efterfrågas mest av kommunerna, samtidigt måste en begränsning göras för att säkerställa kvalitén på de insättningar som faxas in (se ovan). Apotekarresurserna ska dessutom även räcka till för de övriga aktiviteterna i projektet. Vi ser det också som viktigt att Apodos-insättning enligt ordinarie rutin (insättning av läkare via Pascal) kommer igång då faxrutinen är strikt begränsad till projektet. Vi föreslår därför att det under projektet sker en successiv utfasning av apotekarnas hjälp med insättning (via fax) med början i de kommuner där arbetet har kommit längst. Apotekarna övergår då till att fortsätta stödja de ordinarie rutinerna (och verka för förbättringar vid behov) men själva Apodos-insättningen sker av läkare (i samverkan med kommunens sjuksköterska som kan föreslå patienter och förbereda bl. a genom att rensa patientens Mina sparade recept på apoteket och lägga upp patienten i Pascal).

9 Sara Wulff, projektledare (13) Fortbildning Fortbildningsaktiviteter på lokal nivå, gemensamt för kommunens personal (ssk i hemsjukvård), primärvården och lokala apotek. Genomförs enligt den modell som testats i Nässjö. MAS organiserar och bjuder in, apotekare från projektet genomför utbildningen. Utbildning i relevanta läkemedelsfrågor. Plattform för möten/samverkan. Lära känna varandra. Leverans (planerad): 2 fortbildningsaktiviteter per kommun (ev. fler i Jönköpings kommun) under projekttiden. Varje tillfälle ca 2 timmar. Plan för fortsatta fortbildningsaktiviteter (1 per år i varje kommun). Utfall till 31/8: Inga utbildningar har hittills genomförts. Arbete med att ta fram utbildningsmaterial pågår. Plan framåt: Utbildningstillfällen ska planeras in i alla kommuner under hösten 2015 och våren Samtidigt görs en plan för hur dessa fortbildningsaktiviteter ska leva vidare efter projektet Samverkan mellan hemsjukvård och apotek Aktiviteter för att stimulera samverkan med lokala apotek och apoteksaktörer (centralt) och hitta modeller där apoteken kan bistå i läkemedelshanteringen. Utveckla farmacevtiska tjänster och samverkan kopplade till apotek som underlättar för kommunens personal och VC samt apoteken. Sprida goda exempel. Utfall till 31/8: Samverkan med apotek har initierats både på lokal och på central nivå men hittills har inga konkreta aktiviteter genomförts inom projektet. Apotekare har också haft mycket kontakter med dosapoteket för att diskutera rutiner gällande Apodos. Plan framåt: Förhoppningsvis ska mer tid kunna läggas på denna aktivitet kring rutiner för apoteksärenden och Mina sparade recept Samverkan mellan hemsjukvård och vårdcentral/slutenvård Aktiviteter för att stimulera hemsjukvårdens samverkan med vårdcentral/slutenvård. Apotekarna i projektet har sin bas på vårdcentraler i respektive kommun och utgår därifrån i sitt arbete. Vårdsamordnarna på vårdcentralerna har en nyckelroll. Stödja och utveckla vårdcentralens läkemedelsrelaterade arbete i samarbete med vårdcentralen. Ökad/mer effektiv samverkan mellan vårdcentralen och ssk i kommunen.

10 Sara Wulff, projektledare (13) Samverkan med slutenvårdsenheter tex MGT. Utfall till 31/8: Samverkan med vårdcentralerna pågår lokalt i respektive kommun och även till viss del centralt i de forum som finns. Dock kan noteras att det finns några vårdcentraler som hittills valt att inte stödja projektets aktiviteter kring läkemedelshanteringsgenomgångar och insättning på Apodos (som inte görs utan beslut av läkare). Plan framåt: Ett av de problemområden som identifierats av apotekarna under de första månaderna av projektet är frågor relaterade till ansvarsfördelning mellan de aktörer som är inblandade i patientens läkemedelshantering (däribland VC och slutenvård). Här vill vi lägga mer tid för att dokumentera nuvarande situation och identifiera var förbättringar vore önskvärda. Dialog med vårdsamordnarna på vårdcentralerna blir en viktig del. Fokusgrupper (med representanter från primärvård och hemsjukvården) kring ansvar och samverkan kommer att genomföras av projektets följeforskare under hösten för att bidra till dokumentationen över hur läget är nu Samverkan mellan hemsjukvård/primärvård och klinisk farmaci Under projektets gång fokusera på att hitta sätt som klinisk farmaci kan stödja kommunens sjuksköterskor (och primärvården) även efter att projektet är avslutat. Ge hemsjukvården (och primärvården) ytterligare en kanal för att kunna få hjälp i läkemedelshanteringen. Utfall till 31/8: Under projektet har personalen inom hemsjukvården och primärvården tillgång till projektets apotekare för att ta upp frågor som gäller läkemedel och läkemedelshantering. Kontaktuppgifter till apotekarna har spridits till både kommuner och primärvård. Information och tips sprids via nyhetsbrev, möten och i det dagliga arbetet. Plan framåt: Genom aktiviteter som fortbildning (aktivitet 4) och läkemedelsinformation (aktivitet 12) kommer projektet försöka hitta långsiktiga sätt för hemsjukvården och primärvården att kunna ta del av information och nyheter om läkemedel från de kliniska apotekarna (och via läkemedelskommittéen). Om ytterligare önskemål om apotekarstöd i kommunerna uppkommer som en följd av projektet får det leda till separata diskussioner om hur sådant stöd skulle kunna utformas Verktyg/hjälpmedel för läkemedelshantering Undersöka möjliga alternativa arbetssätt för dosetthantering, t ex kan andra än ssk dela dosett (omvårdnadspersonal, samarbete med apotek etc.). Aktivitet för att samla ihop information om tillgängliga hjälpmedel (Apodos, larmande dosetter, tablettdelare etc.) för egenmedicinering och råd kring vad som är lämpligt att använda i olika situationer. Identifiera lågrisk-läkemedels dvs läkemedel som patient själv kan hantera utan stora risker ifall dos missas eller dubblas.

11 Sara Wulff, projektledare (13) Möjliggöra för patienter att klara sin läkemedelshantering själv i största möjliga utsträckning. Minska tid som kommunens ssk lägger på dosetthantering. Utfall till 31/8: Tillgängliga hjälpmedel för läkemedelshantering har samlats ihop i ett kit som skulle kunna testas av bland annat sjuksköterskorna för att se vad som bör rekommenderas. Plan framåt: Utvärdering av hjälpmedel med rekommendationer för vilka som är bäst i test kan förhoppningsvis genomföras i mindre skala. Övriga planerade delar är i dagsläget lågt prioriterade Ansvarsfördelning Införa/erbjuda en mall + rutindokument för att på ett strukturerat och likriktat sätt dokumentera en överenskommelse mellan alla berörda parter (patient/anhörig, hemsjukvård, hemtjänst, läkare m.fl.) om ansvarsfördelning för patientens läkemedelshantering. Minska risken för otydlighet/osäkerhet kring vem som gör vad (förhoppningsvis också minska antalet inblandade). Läkemedel och korrekt läkemedelslista finns hemma hos patienten och, i förekommande fall, där läkemedlen delas. Utfall till 31/8: Behovet av att leverera denna aktivitet har identifierats i apotekarnas arbete och genom olika frågeställningar och fall som dykt upp. Ansvarsfördelning bör vara ett viktigt fokusområde för projektet fortsatta arbete. Plan framåt: Här vill vi lägga mer tid för att dokumentera nuvarande situation/process och identifiera var förbättringar vore önskvärda. Dialog med vårdsamordnarna på vårdcentralerna blir en viktig del. Fokusgrupper (med representanter från primärvård och hemsjukvården) kring ansvar och samverkan kommer att genomföras av projektets följeforskare under hösten för att bidra till dokumentationen över hur läget är nu. Dock ser vi att många av dessa frågeställningar går utanför projektets möjlighet att åtgärda och frågorna kommer därför att lyftas även till andra forum Uppföljning av läkemedelsbehandlingen Välja ut någon/några diagnoser där tydliga mål för uppföljning av läkemedelsbehandlingens effekt ställs och en beskrivning av hur uppföljning ska ske. Testa arbetsmodell för bättre uppföljning av läkemedelseffekter. Utfall till 31/8: Även detta känns som ett långsiktigt viktigt område för att uppnå en effektiv och patientsäker läkemedelsbehandling. Förslag på att titta på uppföljning av hypertonibehandling har tagits fram och ska testas i samarbete med vårdcentral. Nässjö Läkarhus är involverade för att pilottesta arbetsmodellen.

12 Sara Wulff, projektledare (13) Plan framåt: Den föreslagna arbetsmodellen testas och utvärderas. Om detta faller ut väl kan den förhoppningsvis implementeras i större omfattning. Arbete med att titta på andra möjliga indikationer där en liknande arbetsmodell skulle kunna göras men viss tveksamhet kring om detta kommer att kunna hinnas med inom den nuvarande projekttiden. Möjligen får detta bli ett förslag för fortsatt arbete i någon form efter projekttiden Receptförnyelseförfrågan Ta reda på hur receptförnyelseförfrågan kommer in till VC idag. Hitta vägar att förbättra logistiken kring receptförnyelse. Skapa rutiner som medför att förnyelse av recept inte missas samt skapa förutsättningar för att receptförnyelse sker genom en kontinuerlig läkemedelsöversyn skapa ett förebyggande arbetssätt. Utfall till 31/8: Problematik kring förnyelse av recept (allt från att man missar att förnya recept med följden att patienten inte får sin behandling, till att recept förnyas slentrianmässigt utan ställningstagande till behovet av fortsatt behandling) är nära kopplat till ansvarsfördelningen och uppföljning av läkemedelsbehandlingen. Därför bör även detta område sättas i fokus i det fortsatta arbetet. I det initiala skedet har problemområden identifierats och möjliga förbättringar i rutiner identifierats. Samverkan med apoteken har skett till viss del men kan utökas. Behov av en checklista rörande läkemedelshantering har identifierats. Plan framåt: Arbete med att hitta bra, gemensamma rutiner kring läkemedelshanteringen, inklusive recepthanteringen, fortsätter under projektet Läkemedelsinformation Strukturera om befintlig information och samla ny information på ett lättillgängligt sätt på plus.rjl.se Underlätta för personal både inom regionen och kommunerna att hitta information om läkemedel och läkemedelshantering. Utfall till 31/8: Arbetet har startat med en dialog med informationsavdelningen kring vad som skulle kunna göras. Plan framåt: Genomgång av befintligt material på intern- och externwebben. Förslag på att strukturera om informationen för att göra det lättare att hitta den information som olika personalkategorier är i behov av. Även titta på nya sätt att sprida information och nyheter kring läkemedelsfrågor (twitter-konto kommer att testas under projektet). 3.2 Tider

13 Sara Wulff, projektledare (13) Planerat: Projektet ska enligt plan pågå mellan och Utfall: Då den sista projektanställda resursen i projektet började i augusti 2015 föreslås att projektets aktiviteter pågår som planerat till den sista mars 2016 men att det därefter finns tid under sommaren 2016 att med denna resurs göra utvärdering av projektet och sammanställa slutrapport mm. Det bör stå klart att den planerade projekttiden om ett år är relativt kort i förhållande till det arbete som planerats i projektet och komplexiteten i de områden som hanteras. Möjligheten att efter bara ett år se några tydliga förändringar i arbetssätt och effekter av dessa förändringar är inte så stor. Viss utvärdering av projektets effekt bör göras 6 mån-1 år efter projektavslutet för att se hur påverkan varit på längre sikt. Det är också troligt att projektet inom vissa områden kommer att kunna identifiera behov av förbättringsarbete men där det inom projekttiden inte finns möjlighet att göra några åtgärder (pga. för kort tid eller för att resurserna i projektet redan är allokerade till andra aktiviteter). 4 Erfarenheter 4.1 Projektorganisation Projektorganisationen har under de första månaderna inte haft någon representation från primärvården vilket har gjort att projektgruppen bestått av representanter från kommunerna (genom 3 MAS:ar) samt apotekargruppen och läkemedelskommittéen. Nu har en representant från primärvården tillkommit. Fortsatt arbete för att utveckla primärvårdens delaktighet i projektet behövs. 4.2 Administrativa rutiner Projektarbetet är komplext och omfattande med många olika aktiviteter som pågår i samtliga 13 kommuner. Rutinerna för att rapportera och följa upp apotekarnas arbete har inte varit tillräckligt tydliga vilket har gjort att rapporterna för olika aktiviteter/olika länsdelar sett olika ut. Dock är arbetet väl dokumenterat men sammanställningen har varit svår att göra. Förbättringar diskuteras i gruppen. Även insamling av basdata från kommunerna har varit mer komplicerat än förväntat. Detta försvårades av en kommunikationsmiss inom projektgruppen men även av att hanteringen och informationen ser olika ut mellan kommunerna. Även om det är viktigt att vi kan följa och utvärdera projektet så ser vi det som viktigt att inte allt för mycket tid behöver gå åt till att administrera (med tanke på omfattningen av det arbete som ska göras och de förväntningar som finns på projektet). Vi har därför försökt att renodla den dokumentation som görs utifrån det vi tror är relevant att följa upp.

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Överförmyndarens uppdragsplan/ verksamhetsplan 2013. Uppdragsplanen/verksamhetsplanen fastställdes av överförmyndaren den 14 februari 2013.

Överförmyndarens uppdragsplan/ verksamhetsplan 2013. Uppdragsplanen/verksamhetsplanen fastställdes av överförmyndaren den 14 februari 2013. Verksamhetsplan 2013-02-14 Överförmyndarens uppdragsplan/ verksamhetsplan 2013 ÖFM-4/2013 2013.12 Uppdragsplanen/verksamhetsplanen fastställdes av överförmyndaren den 14 februari 2013. Kommunens övergripande

Läs mer

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering

Läs mer

Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens

Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens Bilaga 1 2009-04-14 Handlingsplan för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens läkemedelsanvändning Vision Västra Götalandsregionen skall, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Följande rutiner har tagits fram utifrån de Skriftliga direktiv för att säkerställa kvalitén inom läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård som

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

Rapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.

Rapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter. 1 (5) B0103 1.0 Medverkande Ahmad Rayegani, läkemedelsansv. ssk Ida Lorenzson, MAS Åtgärdsplanen skickad till anne-louise.vintberger@solom.se, verksamhetschef ahmad.rayegani@solom.se ida.lorenzon@sollentuna.se

Läs mer

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Metodstöd inför delegering av läkemedelshantering

Metodstöd inför delegering av läkemedelshantering Metodstöd inför delegering av läkemedelshantering Innehållsförteckning Metodstöd, delegering av läkemedelshantering... 3 Uppgift 1... 4 Uppgift 2... 5 Uppgift 3... 6 Uppgift 4... 7 Uppgift 5... 8 Uppgift

Läs mer

Till hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci

Till hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci Socialtjänsten HSL Läkemedelsavstämning D.nr: 2013/71/738 Upprättad: 2013-0109 Reviderad: 2014-11-18 Riktlinje för läkemedelsavstämning I samverkan med Närhälsan, Tibro vårdcentral. Mål: en säker och ändamålsenlig

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS 16.2 2003-08-05 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS BAKGRUND Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS

Läs mer

Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet

Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet RAPPORT 1(6) 2011-11-02 HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet Våren 2009

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Klinisk farmaci. anne.hiselius@lj.se

Klinisk farmaci. anne.hiselius@lj.se Klinisk farmaci anne.hiselius@lj.se Vårt arbete syftar till att ge stöd i hela läkemedelshanteringskedjan Vi arbetar inom fem huvudområden: Äldre och läkemedel Patientsäkerhet IT-läkemedel Läkemedelsförsörjning

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun Projektplan Strängnäs 150702 Projektnamn RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Projektägare LSG Individ- och familjeomsorgen Datum 150702 Bakgrund Målgruppen för detta projekt är de klienter som söker ekonomiskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Anbud Gävle. Verksamhetsidé: Centrum för kognition och teknik

Anbud Gävle. Verksamhetsidé: Centrum för kognition och teknik Anbud Gävle Detta dokument är en förkortad version av Frösundas inlämnade anbud för de sex gruppbostäderna i Gävle. Först beskrivs den verksamhetsidé som vi ska genomföra under kontraktsperioden. Sedan

Läs mer

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan Nyhetsbrev september 2013 Strunta i gamla invanda arbetssätt och var kreativa i era lösningar! Ungefär så uppmanade justitieminister Beatrice Ask konferensdeltagarna på Clarion Sign den 5 september att

Läs mer

Riktlinje för läkemedelshantering

Riktlinje för läkemedelshantering Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentnamn: Upprättad: 2015-02-03 Övergripande läkemedelshantering Upprättad av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Kristina Nyckelgård Förankrad i: Ledningsgrupper VoÄ och AoS

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan för utebliven leverans av dosdispenserade

Handlingsplan för utebliven leverans av dosdispenserade Handlingsplan för utebliven leverans av dosdispenserade läkemedel Version 2015:1 Gunilla Marcusson,, 2015-11-19 Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Bakgrund sid 3 3. Aktivering av handlingsplanen sid 3 4. Aktiviteter

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 38, Länsgemensam Rättspsykiatri, Landstinget i Norrbotten Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3. 1(7) Bilaga 3 Verksamhet i samverkan http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Säffle kommun 661 80 Säffle Besöksadress Kanaltorget

Läs mer

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande: BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37428/2013 E1(8) Avdelning mitt Sylvia Noren sylvia.norengivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade

Läs mer

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning 2012-03-19 Förbundsårsmöte lördag 21 april 2012 Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning Den 22 februari 2012 beviljade Arvsfonden

Läs mer

Riskbedömning VNS-pilot med bilagda handlingsplaner

Riskbedömning VNS-pilot med bilagda handlingsplaner RISKBEDÖMNING: Införandet av VNS-pilot Datum:140923 Sida: 1 (12) Analysobjekt: Pilot VNS Deltagare: Se grundförutsättningarna Myndighetskrav: Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Underlag: SWOT-analys

Läs mer

Framställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående:

Framställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående: Framställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående: Etablering av Fryshusets trygghetsskapande verksamhet i Husby och samarbete med Stadsdelsnämnden i Husby Syfte Minska destruktivt utanförskap

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS

Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS SAMS-utvärdering Harry Petersson Med kompletterande anteckningar från Joakim Tranquist 2009-02-05 Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS 1. Inledning Det var intressant att läsa

Läs mer

Riktlinjer för. klagomålshantering

Riktlinjer för. klagomålshantering Dokumentnamn Kapitel Riktlinje för klagomålshantering Avvikelsehantering DNR KS 2010/185 128 Ersätter DNR 45/2006 ON 77 Utgåva III Utfärdad 2010-03-12 Datum för senaste ändring 2006-08-31 Utfärdare ME

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen) Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum 2012-02-15 Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan

Läs mer

Slutrapport projektgenomförande - Aurora Innovation AB

Slutrapport projektgenomförande - Aurora Innovation AB Stockholm 2012-01-31 Ver 0.5 Slutrapport projektgenomförande - Aurora Innovation AB Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla. Innehållsförteckning

Läs mer

Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Grunduppgifter

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Minnesanteckningar nätverk chefer för biståndshandläggare 17 okt 2014.

Minnesanteckningar nätverk chefer för biståndshandläggare 17 okt 2014. MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2014-10-17 Minnesanteckningar nätverk chefer för biståndshandläggare 17 okt 2014. Närvarande: Lotta

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

Slutrapport Digitala signeringslistor

Slutrapport Digitala signeringslistor 0.00 Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Mobilitet Digitala signeringslistor Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

Slutrapport minfritid.nu 2013

Slutrapport minfritid.nu 2013 Slutrapport minfritid.nu 2013 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNIGNEN Kulturavdelningen 2013 Uppdrag och bakgrund Bakgrund 2011 genomförde sex kommuner och Habilitering & Hälsa inom Stockholms läns landsting

Läs mer

DOSEXPEDITION. Bo Swärd Distriktsläkare, PV VGR

DOSEXPEDITION. Bo Swärd Distriktsläkare, PV VGR DOSEXPEDITION Bo Swärd Distriktsläkare, PV VGR Vården måste hålla ihop och samarbeta för patientens bästa. Patientsäkerhet = säker läkemedelsbehandling = säker läkemedelsuppföljning = säker läkemedelshantering.

Läs mer

Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde

Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 11/9 2012 Närvarande Familjeläkare Anna Janson, ordförande Överläkare Thomas Karlsson, vice ordförande Chefläkare Barbara Sedvallson Överläkare

Läs mer

Pedagogiska skolgårdar

Pedagogiska skolgårdar TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till 2013-02-25 Dnr: 2013/564-BaUN-648 Barn- och ungdomsnämnden Pedagogiska skolgårdar Förslag till beslut Barn-

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 150122 Grännäs Strands Vårdboende / Åsa Högö VC, Christina Witalisson SSK, Malin Hansson SSK. 1/11 Innehållsförteckning

Läs mer

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20 Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljönätverket (tidigare miljövårdsdirektörernas förening) att driva Miljösamverkan

Läs mer

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films. Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting

Läs mer

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-11-20 DNR SN 2011.069 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Slutrapport till

Läs mer

Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna

Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna 1. Invånarnas behov Hur lär vi känna invånarna som valt oss, deras olika uttalade och outtalade behov, drivkraft, beteende och kunskaper?

Läs mer

Remissvar: Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna

Remissvar: Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se 1 (6) Remissvar: Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna har beretts möjlighet att lämna

Läs mer

Till dig som driver företag

Till dig som driver företag Till dig som driver företag Underlag för att arbeta med pilotsatsningen Finansiering av strategi för immateriella tillgångar för små och medelstora företag Framtagning av strategi för affärsstrategisk

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010. Lingårdens förskola

Kvalitetsredovisning 2010. Lingårdens förskola Bildningsförvaltningen Lingårdens förskola Margareta Öjebo Kvalitetsredovisning 2010 Lingårdens förskola Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr Nora kommun skola@nora.se Bildningsförvaltningen

Läs mer

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel 1 (5) Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Läkemedelsenheten och svar Dosdispenserade läkemedel 1. När är det planerat att överflyttning (migrering) till ny dosleverantör sker? 2. Kommer man åt dosrecepten

Läs mer

Kommunala Pensionärsrådet

Kommunala Pensionärsrådet Kommunala Pensionärsrådet Sammanträdesdatum 2011-05-13 Kl 09.00 12.00 Kommunhuset, rum 434 1 Sammankallat av: Ulla Ortuño Sekreterare: Ulla K Ortuño Ordförande: Närvarande Burhan Hussain Inga-Lis Sirenius

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED

RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED Sida 1 av 12 INTRODUKTION Syftet med detta dokument är att beskriva processen för hur

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 154 Intagningsavdelning 7 A, Beroendecentrum Stockholm, S:t Göran Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till

Läs mer

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal 2013-11-28. Anders Pålhed

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal 2013-11-28. Anders Pålhed Förstudie Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Nerikes Brandkår 2013-11-28 Anders Pålhed 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 5 3.2 Avgränsning... 5 4. Bakgrundsfakta...

Läs mer

Lokal rutin. för samverkan vid in- och utskrivningsklar. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Stockholms läns landsting

Lokal rutin. för samverkan vid in- och utskrivningsklar. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Stockholms läns landsting Lokal rutin för samverkan vid in- och utskrivningsklar mellan Upplands Väsby kommun och Stockholms läns landsting Upplaga 1 Datum: 2014-12-11 Reviderad: 1 Innehållsförteckning 1. Säker vårdkedja i Upplands

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2009-06-18 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8 Granskning av projektverksamheten Granskningsrapport Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Uppdraget 1 4. Metod och avgränsning 2 5.

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Informationsträff för piloter Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Avvikelsemodulen Avvikelse på missad medicin, ingen SSK var med på meddelandelistan. Vilka får meddelande om avvikelsen? Avvikelser ska

Läs mer

Så kan ni arbeta med digitala informationsskärmar. Tips och råd för digital signage inom offentlig sektor

Så kan ni arbeta med digitala informationsskärmar. Tips och råd för digital signage inom offentlig sektor Så kan ni arbeta med digitala informationsskärmar Tips och råd för digital signage inom offentlig sektor Digitala informationsskärmar är en mycket bra kanal för att snabbt och effektivt sprida information.

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun

Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se

Läs mer

Förhandlingsprotokoll Massa/Papper. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Sveriges Ingenjörer. Tid: den 10 april 2010

Förhandlingsprotokoll Massa/Papper. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Sveriges Ingenjörer. Tid: den 10 april 2010 Förhandlingsprotokoll Massa/Papper Art: Parter: Förbundsförhandling Föreningen Sveriges Skogsindustrier Sveriges Ingenjörer Tid: den 10 april 2010 Plats: Ärende: Närvarande: Stockholm Alternativt löneavtal

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer