Handlingsplan Modell Västerbotten

Transkript

1 Stina Saitton Flik Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå Tel: Fax: (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgångar Utbildning inom äldre och läkemedel Version 3.3 ( ) Styrgruppen för Läkemedelsgenomgångar med representanter från Västerbottens läns landsting och kommuner

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte och mål Definition Prioritering Utbildning Metodbeskrivning Sammanställningar och rapportering Övriga kommentarer... 4

3 1. Bakgrund Regeringen har sedan 2006 satsat stimulanspengar för att stödja kommuner och landsting i deras arbete med att utveckla vården och omsorgen om de mest sjuka äldre, där läkemedelsgenomgångar är ett av de prioriterade områdena. Socialstyrelsen presenterade 2009 nationella indikatorer för läkemedelsgenomgångar i dokumentet: Nationella kvalitetsindikatorer - Vården och omsorgen om äldre personer: Det ska finnas riktlinjer och rutiner för genomförande av läkemedelsgenomgång för personer över 65 år eller äldre som är framtagna i samverkan med ansvariga huvudmän Andelen personer 65 år och äldre som läkemedelsbehandlas och som erhållit minst en genomgång av behandlingen under de senaste tolv månaderna ska vara så hög som möjligt. Denna handlingsplan är utarbetad av Styrgruppen för Läkemedelsgenomgångar bestående av representanter från Västerbottens läns landsting, Umeå kommun, Skellefteå kommun och Vilhelmina kommun. Sammankallande i styrgruppen är Stina Saitton, Läkemedelscentrum, Norrlands universitetssjukhus. 2. Syfte och mål Syftet med handlingsplanen är att införa riktlinjer och metoder för hur Västerbottens läns landsting, i samarbete med länets kommuner, ska arbeta med läkemedelsgenomgångar. Målsättningen med läkemedelsgenomgångarna är att Västerbottens läns landsting i samarbete med länets kommuner ska bidra till en förbättrad livskvalitet för länets äldre genom en säker och optimerad läkemedelsbehandling. Arbetet bygger på en långsiktighet och ska även leda till ett kontinuerligt lärande avseende läkemedel och äldre hos alla yrkesgrupper som arbetar med äldre. 3. Definition I enlighet med Socialstyrelsen definierar Västerbottens läns landsting en läkemedelsgenomgång som en strukturerad analys, uppföljning och omprövning av enskilda patienters läkemedelsbehandling och icke-farmakologisk behandling 1 enligt ett förutbestämt arbetssätt i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner. Läkemedelsgenomgångarna görs utifrån aktuella uppgifter om patientens diagnoser, vissa fysiologiska värden, beräknad njurfunktion, läkemedelslista samt hälsotillstånd som inhämtas via en symtomskattning utifrån en gemensam modell. Dokumentation av läkemedelsgenomgångarna görs enligt lokala riktlinjer och rutiner. Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer är vägledande och arbetet är ett samarbete mellan olika professioner där var och en utifrån sin specifika kompetens bidrar till analys, uppföljning och omprövning av de enskilda patienternas läkemedelsbehandling. 4. Prioritering Arbetssättet initieras områdesvis utan inbördes prioritering mellan patienter vid särskilda boenden (SÄBO) eller hemmaboende patienter med sammansatt problematik. 1 Icke-farmakologisk behandling tas inte upp i Socialstyrelsens definition. 1

4 Hemmaboende äldre Initialt erbjuds ett tillfälle per hälsocentral/sjukstuga med läkemedelsgenomgång av 8-10 hemmaboende äldre utvalda av verksamhetschefen. Se även övriga kommentarer sist i detta dokument. Vägledande faktorer vid val av patienter är: Ålder över 65 år Två eller fler akutbesök eller sjukhusinläggningar senaste året Omfattande läkemedelsanvändning Äldre på särskilda boenden Alla äldre på särskilda boenden inkluderas i läkemedelsgenomgångarna. 5. Utbildning Modell Västerbotten är utformad för att ge ett kontinuerligt lärande inom Äldre och läkemedel för all involverad personal. Varje år ges utbildningar anpassade till omvårdnadspersonal respektive sjuksköterskor och läkare. Läkemedelsgenomgångarna med diskussionsunderlagen utgör ett lärande genom kunskapsutbyte mellan de olika professionerna. Diskussionsunderlagen är speciellt utformade med en bakgrund till varje frågeställning inkluderande bland annat läkemedlens indikation och effekter, eventuella biverkningar samt särskilda beaktanden. Utbildning för undersköterskor och vårdbiträden Utbildningarna nätbaseras som ett flertal kortare utbildningar med fördelen att personalen kan ta del av dessa vid separata (och upprepade) tillfällen samt att de finns tillgängliga för nyanställd eller tillfällig personal. Frågor angående utbildningen kan ställas till apotekaren antingen via mail direkt eller vid fysiskt möte. Ett kort test efter varje utbildningsfilm utarbetas så att personalen kan styrka att de tillgodogjort sig innehållet. Basutbildning om läkemedel och äldre innefattande bland annat läkemedelshantering och läkemedel i den äldre kroppen. Årlig vidareutbildning som väljs utifrån ett utbildningspaket med t ex alzheimers sjukdom, antibiotika, diabetes, hjärt-kärl läkemedel. Utbildning för sjuksköterskor och läkare Läkare och sjuksköterskor inom ett område samlas första året till en mer specialiserad utbildning och diskussion angående äldre och läkemedel innefattande t ex Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, FAS-UT, behandlingsrekommendationer, SBU-rapporter, patientfall. Efterföljande år anpassas utbildningen efter behov. 6. Metodbeskrivning Modell Västerbotten bygger på ett långsiktigt samarbete mellan landsting och kommun där vardera part bidrar med sina viktiga resurser och kunskaper. Utbildning och arbetet kring läkemedelsgenomgångarna organiseras av Läkemedelscentrum, Västerbottens läns landsting. I det team som arbetar med läkemedelgenomgångarna är följande kompetenser representerade: Ansvarig läkare Ansvarig sjuksköterska/distriktssköterska Undersköterskor, vårdbiträden eller annan relevant personal (dag och natt) Den äldre själv Apotekare från Läkemedelscentrum 2

5 Modell Västerbotten bygger på en årlig cykel innefattande: 1. Symtomskattning 2. Diskussionsunderlag (vid första läkemedelsgenomgången) 3. Läkemedelsgenomgång 4. Uppföljning Nya äldre År 2 osv. och framåt Symtomskattning vid behov Analys av apotekare Diskussionsunderlag Läkemedelsgenomgång Uppföljning Figur 1. Arbetsflöde med läkemedelsgenomgångar enligt Modell Västerbotten Steg 1: Symtomskattning Den äldres aktuella hälsotillstånd och möjliga läkemedelsrelaterade problem skattas utifrån en validerad symtomskattningsskala (Phase-20) med tillägg av ett antal parametrar (t ex smärta, demens, sväljsvårigheter, receptfria läkemedel och naturläkemedel). Så långt som det är möjligt gör den äldre själv skattningen med hjälp av omvårdnadspersonal och/eller anhöriga. På blanketten efterfrågas också aktuell vikt, S-krea samt blodtryck. Styrgruppen arbetar vidare med att utreda möjligheten att använda sig av symtomskattning via elektroniskt formulär. Steg 2: Diskussionsunderlag Utifrån patientjournal, läkemedelslista och symtomskattning gör apotekaren inför första läkemedelsgenomgången för en patient/brukare en sammanställning av den äldres hälsotillstånd och belyser frågeställningar i behandlingen. Njurfunktion (egfr) beräknas utifrån den äldres aktuella vikt och S-krea. Informationen sammanställs till ett diskussionsunderlag som tas med till läkemedelsgenomgången. Läkemedelsbehandlingen analyseras bl. a utifrån följande frågeställningar: 3

6 Används läkemedlet och finns indikation idag? Har läkemedlets effekt utvärderats/bedömts? Är läkemedlet lämpligt utifrån bland annat dos, ålder och njurfunktion? Finns interaktioner mellan läkemedel? Finns andra behandlingsalternativ än läkemedel? Finns obehandlad indikation? Finns mer kostnadseffektiva alternativ? Steg 3: Läkemedelsgenomgång För varje enhet träffas teamet och diskuterar varje äldres läkemedelsbehandling utifrån diskussionsunderlaget vid första läkemedelsgenomgången eller utifrån läkemedelslista och symtomskattning vid kommande genomgångar. Apotekaren är med för nya patienter/brukare och vid behov för övriga. Diskussion och åtgärder dokumenteras tydligt som läkemedelsgenomgång i landstingets journalsystem respektive i kommunala hälso- och sjukvårdsjournalen. Åtgärder kan vara: Utsättning/insättning/byte av läkemedel Ändring av dos eller doseringsregim Klinisk uppföljning/undersökning Icke-farmakologisk åtgärd Information till vårdpersonal/patient/anhörig Steg 4: Uppföljning Uppföljning görs 3-6 mån efter läkemedelsgenomgången. Vid uppföljningen det första året är samma team närvarande som vid läkemedelsgenomgången, och kommande år är apotekaren endast med efter behov. Det aktuella hälsotillståndet för den äldre diskuteras och effekterna av åtgärder som utförts vid läkemedelsgenomgången utvärderas. Beslut om uppföljande eller nya åtgärder tas. Diskussioner och ändringar dokumenteras som vid läkemedelsgenomgången. 7. Sammanställningar och rapportering Läkemedelcentrum sammanställer årligen data från hela länet och följer upp ett antal effektmått som huvudsakligen grundar sig på Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer som rapporteras t ex områdesvis eller kommunvis. Om symtomskattningen kan göras elektronisk kan även de resultaten med rimlig arbetsåtgång inkluderas i sammanställningen vilket skulle ge en bild av om hälsoläget förändras från år till år och om det finns skillnader områdesvis. 8. Övriga kommentarer Styrgruppen anser att behovet och nyttan av läkemedelsgenomgångar för hemmaboende äldre med sammansatt problematik är stort. I takt med att särskilda boenden har introducerats i modellen och apotekarbehovet där minskar, föreslås insatserna tidigare i vårdkedjan öka, dvs. fler läkemedelsgenomgångar för utvalda äldre vid hälsocentraler/sjukstugor. Under diskussionerna poängterades riskerna med dålig compliance och inaktuell läkemedelslista hos hemmaboende äldre jämfört med äldre inom särskilda boenden och skillnader i nytta för både individ och samhälle utifrån förväntat antal levnadsår. En mer detaljerad beskrivning av modellen för information till berörd personal inom kommun och landsting presenteras i ett särskilt metoddokument som vid behov uppdateras och granskas av Styrgruppen för Läkemedelsgenomgångar. 4