Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 ( )
|
|
- Jan-Erik Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 ( ) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner Revideras senast
2 Innehållsförteckning 1. Modell Västerbotten Metodbeskrivning enkel läkemedelsgenomgång Metodbeskrivning fördjupad läkemedelsgenomgång Patient i öppen vård utan hemsjukvård Patient i öppen vård med hemsjukvård Patient på särskilt boende Utbildning Kontakter vid Läkemedelscentrum Uppstart av fördjupade läkemedelsgenomgångar enligt Modell Västerbotten Vad gör jag? Sammanställning Bilagor
3 1. Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgångar enligt Modell Västerbotten bygger på ett långsiktigt samarbete mellan landsting och kommun där vardera parten bidrar med sina viktiga resurser och kunskaper. Modellen baseras på kontinuerlig läkemedelsutbildning och två olika nivåer av läkemedelsgenomgångar, enkel respektive fördjupad läkemedelsgenomgång i enlighet med SOSFS 2012:9 (se figur 1). Läkemedelsgenomgångar enligt Modell Västerbotten Patient 75 år med 5 läkemedel samt andra patienter med behov vid besök hos läkare i öppen vård inskrivning i sluten vård påbörjad hemsjukvård inflyttning i en sådan boendeform eller bostad som omfattas av 18 hälso- och sjukvårdslagen, exempelvis särskilt boende förekomst av eller misstanke om läkemedelsrelaterade problem Enkel läkemedelsgenomgång Kartläggning av aktuella läkemedel Lösa uppenbara läkemedelsrelaterade problem Inga läkemedelsrelaterade problem kvar Läkemedelsrelaterade problem finns kvar För alla patienter på särskilt boende årligen Fördjupad läkemedelsgenomgång (bör ske i team) Information till patient Uppdaterad läkemedelslista Dokumentation Uppföljning Information till patient Uppdaterad läkemedelslista Dokumentation Uppföljning Figur 1. Flödesschema läkemedelsgenomgångar enligt Modell Västerbotten 2
4 2. Metodbeskrivning enkel läkemedelsgenomgång En enkel läkemedelsgenomgång ska erbjudas patienter som är 75 år och äldre som har minst 5 läkemedel samt andra patienter vid behov vid; Besök hos läkare i öppen vård Inskrivning i sluten vård Påbörjad hemsjukvård Inflyttning i en sådan boendeform eller bostad som omfattas av 18 hälso- och sjukvårdslagen, exempelvis särskilt boende Förekomst av eller misstanke om läkemedelsrelaterade problem Patienter som är under pågående hemsjukvård eller som bor i boendeform som omfattas av 18 hälso- och sjukvårdslagen ska dessutom erbjudas en enkel läkemedelsgenomgång minst en gång per år. Steg 1 * Läkemedelsavstämning Steg 2 * Bedömning och ev. åtgärd Steg 3 * Uppdatering läkemedelslista Steg 4 * Information Steg 5 * Dokumentation * Uppföljning Figur 2. Arbetsflöde - Enkel läkemedelsgenomgång Steg 1. Läkemedelsavstämning Vid en enkel läkemedelsgenomgång ska det med utgångspunkt i tillgänglig dokumentation och patientens egna uppgifter så långt som möjligt kartläggas; - vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför - vilka av dessa läkemedel som patienten använder - vilka övriga läkemedel patienten använder (t.ex. receptfria läkemedel och naturläkemedel) Förslag på källor som kan användas vid kartläggningen; - Patient eller anhörig - Öppenvårdslista i landstingets journalsystem 1 - Aktuellt dosrecept - Mina sparade recept på Apoteket 2 - Uppgifter från annan vårdgivare - Läkemedelsförteckningen 3 1 Läkemedelslista som kan skrivas ut från landstingets journalsystem. 2 Apotekets sammanställning över alla elektroniskt sparade recept 3 Information om alla receptförskrivna läkemedel som hämtats ut på apotek de senaste 15 månaderna 3
5 Steg 2. Bedömning och eventuell åtgärd av patientens läkemedelsbehandling Bedöm och åtgärda uppenbara läkemedelsrelaterade problem, till exempel olämpliga läkemedel till äldre, hanteringsproblem, dubbelmedicinering med likvärdiga läkemedel eller inaktuella läkemedel (se bilaga 4 för preparat som bör undvikas till äldre). Ta ställning till vilka läkemedelsrelaterade problem som kan åtgärdas direkt och vilka som kräver en fördjupad läkemedelsgenomgång. Steg 3. Uppdatering av läkemedelslista En aktuell öppenvårdslista i landstingets journalsystem upprättas och ges till patient eller anhörig. Även receptfria läkemedel och naturläkemedel bör skrivas in i öppenvårdslistan. Steg 4. Information till patient eller anhörig Individuellt anpassad information ges till patient eller anhörig om identifierade läkemedelsrelaterade problem, vilka åtgärder som vidtagits samt orsakerna till dessa. Steg 5. Dokumentation och uppföljning Dokumentation av läkemedelsgenomgångarna bör innefatta; - identifierade läkemedelsrelaterade problem - orsaker till de åtgärder som vidtagits - om, när och av vem uppföljning ska göras I landstingets journalsystem sker dokumentationen i öppenvården med termen enkel läkemedelsgenomgång under anteckningstyper besök, telefon och konferens. För anteckningstypen besök kan dokumentationen ske under kontakttyperna mottagningsbesök, hembesök, videokontakt, demensmottagning och rond särskilt boende (bilaga 6). I slutenvården och i kommunen sker denna dokumentation enligt lokala anvisningar. 4
6 3. Metodbeskrivning fördjupad läkemedelsgenomgång Den patient som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem eller där det finns en misstanke om sådana problem, ska erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång. Patienter i slutenvården omfattas inte av metodbeskrivningen för fördjupade läkemedelsgenomgångar i detta dokument, men försök med fördjupade läkemedelsgenomgångar tillsammans med apotekare pågår på utvalda kliniker i länet. Fördjupade läkemedelsgenomgångar görs gärna i team, som förutom huvudansvarig läkare kan bestå av sjuksköterska, undersköterska/vårdbiträde, hemtjänstpersonal, apotekare samt den äldre själv och/eller nära anhörig. Om apotekarstöd önskas kontaktas Läkemedelscentrum minst en vecka innan läkemedelsrond (se punkt 5 för kontaktuppgifter). I de fall läkemedelsgenomgångar enligt fördjupad modell görs utan apotekarmedverkan används Checklista fördjupad läkemedelsgenomgång (bilaga 4) och Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre som stöd. Om så önskas finns även Underlag fördjupad läkemedelsgenomgång att tillgå (bilaga 5). Dokumentation av läkemedelsgenomgångarna bör innefatta; - vilka yrkesutövare som medverkat - orsaker till vidtagna åtgärder - målen med läkemedelsbehandlingen - när och av vem uppföljning ska göras I landstingets journalsystem sker dokumentationen i öppenvården med termen fördjupad läkemedelsgenomgång under anteckningstyper besök och konferens. För anteckningstypen besök kan dokumentationen ske under kontakttyperna mottagningsbesök, hembesök, videokontakt, demensmottagning och rond särskilt boende (bilaga 6). I kommunen sker denna dokumentation enligt lokala anvisningar 3.1. Patient i öppen vård utan hemsjukvård Steg 1 * Phase-20 * Läkemedelsavstämning Steg 2 * Läkemedelsgenomgång Steg 3 * Information * Uppdatering läkemedelslista * Dokumentation Steg 4 * Uppföljning Figur 3. Arbetsflöde Fördjupad läkemedelsgenomgång för patient i öppenvård utan hemsjukvård. 5
7 Steg 1. Symtomskattning och läkemedelsavstämning Ett symtomskattningsformulär (Phase-20) lämnas till patienten att fylla i (bilaga 2). Så långt som det är möjligt skattar och fyller patienten, med eventuell hjälp av sjuksköterska eller anhörig, i sitt aktuella hälsotillstånd och möjliga läkemedelsrelaterade problem utifrån den validerade symtomskattningsskalan, Phase-20 med tillägg av ett antal parametrar (t ex krossade tabletter, receptfria läkemedel, naturläkemedel, fallrisk och demensuppföljning). Symtomskattningen skickas därefter tillbaka till sjuksköterska eller läkare. På blanketten efterfrågas också aktuell vikt, längd, kreatinin, beräknat kreatininclearance samt blodtryck som sjuksköterska eller läkare fyller i. Om inte en enkel läkemedelsgenomgång redan har gjorts, görs en avstämning av läkemedelslistan tillsammans med patienten för att säkerställa att denna är aktuell och korrekt. Steg 2. Läkemedelsgenomgång Det aktuella teamet alternativt patienten och läkaren träffas och går igenom den enskilda patientens läkemedelsbehandling utifrån Checklista fördjupad läkemedelsgenomgång (bilaga 4) och symtomskattningsformuläret Phase-20 (bilaga 2) tillsammans med andra aktuella uppgifter från journalen. Om så önskas kan även Underlag läkemedelsgenomgång (bilaga 5) användas som stöd vid läkemedelsgenomgången. Steg 3. Information, uppdatering av läkemedelslista samt dokumentation Efter läkemedelsgenomgången ges individuellt anpassad information till patienten om vilka åtgärder som vidtagits, orsakerna till dessa, samt en uppdaterad läkemedelslista. Dokumentation av läkemedelsgenomgångarna bör innefatta vilka yrkesutövare som medverkat, orsaker till de åtgärder som vidtagits, målen med läkemedelsbehandlingen samt när och av vem uppföljning ska göras. I landstingets journalsystem sker dokumentationen i öppenvården med termen fördjupad läkemedelsgenomgång under anteckningstyper besök och konferens. För anteckningstypen besök kan dokumentationen ske under kontakttyperna mottagningsbesök, hembesök, videokontakt, demensmottagning och rond särskilt boende (bilaga 6). I kommunen sker denna dokumentation enligt lokala anvisningar. Åtgärder kan vara: Utsättning/insättning/byte av läkemedel Ändring av dos eller doseringsregim Klinisk uppföljning/undersökning Icke-farmakologisk åtgärd Information till vårdpersonal/patient/anhörig Steg 4. Uppföljning Uppföljning ska göras efter läkemedelsgenomgången. Det aktuella hälsotillståndet för den äldre diskuteras och effekterna av åtgärder som utförts vid läkemedelsgenomgången utvärderas. Beslut om uppföljande eller nya åtgärder tas. Diskussioner och ändringar dokumenteras som vid läkemedelsgenomgången. 6
8 3.2. Patient i öppen vård med hemsjukvård Steg 1 * Phase-20 * Läkemedelsavstämning Steg 2 (kan uteslutas) * Analys * Diskussionsunderlag Steg 3 * Läkemedelsgenomgång i team Steg 4 * Information * Uppdatering läkemedelslista * Dokumentation Steg 5 * Uppföljning Figur 3. Arbetsflöde Fördjupad läkemedelsgenomgång för patient i öppen vård med hemsjukvård. Steg 1. Symtomskattning och läkemedelsavstämning Ett symtomskattningsformulär (Phase-20) lämnas till patienten att fylla i (bilaga 2). Så långt som det är möjligt skattar och fyller patienten, med hjälp av sjuksköterska, anhörig och ev. kontaktperson (om sådan finns), i sitt aktuella hälsotillstånd och möjliga läkemedelsrelaterade problem utifrån den validerade symtomskattningsskalan, Phase-20 med tillägg av ett antal parametrar (t ex krossade tabletter, receptfria läkemedel, naturläkemedel, fallrisk och demensuppföljning). Symtomskattningen skickas därefter tillbaka till sjuksköterska eller läkare. På blanketten efterfrågas också aktuell vikt, längd, kreatinin, beräknat kreatininclearance samt blodtryck som sjuksköterska eller läkare fyller i. Om apotekare från Läkemedelscentrum ska medverka vid läkemedelsgenomgången skickas den ifyllda symtomskattningsskalan till Läkemedelscentrum senast en vecka före planerad läkemedelsgenomgång. I de fall en enkel läkemedelsgenomgång inte redan har gjorts, görs en avstämning av läkemedelslistan tillsammans med patienten för att säkerställa att denna är aktuell och korrekt. Steg 2. Analys och diskussionsunderlag (detta steg kan uteslutas) Om apotekare från Läkemedelscentrum ska delta i läkemedelsgenomgången gör denna en analys av den äldres läkemedelsbehandling utifrån patientjournal, läkemedelslista och symtomskattning och frågeställningar i behandlingen belyses. Analysen sammanställs till ett kodat diskussionsunderlag som tas med till läkemedelsgenomgången. Steg 3. Läkemedelsgenomgång Det aktuella teamet träffas och går igenom den enskilda patientens läkemedelsbehandling. I de fall apotekare från Läkemedelscentrum deltar används det på förhand framtagna diskussionsunderlaget som delas ut till samtliga i teamet. I annat fall görs läkemedelsgenomgången utifrån Checklista fördjupad läkemedelsgenomgång (bilaga 4) och symtomskattningsskalan Phase-20 (bilaga 2) tillsammans med andra aktuella uppgifter från journalen. Om så önskas kan även Underlag fördjupad läkemedelsgenomgång (bilaga 5) användas som stöd vid läkemedelsgenomgången. 7
9 Steg 4. Information, uppdatering av läkemedelslista samt dokumentation Efter läkemedelsgenomgången ges individuellt anpassad information till patienten om vilka åtgärder som vidtagits, orsakerna till dessa, samt en uppdaterad läkemedelslista. Dokumentation av läkemedelsgenomgångarna bör innefatta orsaker till de åtgärder som vidtagits, målen med läkemedelsbehandlingen, när och av vem uppföljning ska göras samt vilka yrkesutövare som deltagit. I landstingets journalsystem sker dokumentationen i öppenvården med termen fördjupad läkemedelsgenomgång under anteckningstyper besök och konferens. För anteckningstypen besök kan dokumentationen ske under kontakttyperna mottagningsbesök, hembesök, videokontakt, demensmottagning och rond särskilt boende (bilaga 6). I kommunen sker denna dokumentation enligt lokala anvisningar. Åtgärder kan vara: Utsättning/insättning/byte av läkemedel Ändring av dos eller doseringsregim Klinisk uppföljning/undersökning Icke-farmakologisk åtgärd Information till vårdpersonal/patient/anhörig Steg 5. Uppföljning Uppföljning ska göras efter läkemedelsgenomgången. Om behov och önskemål finns kan apotekare delta vid uppföljning. Det aktuella hälsotillståndet för den äldre diskuteras och effekterna av åtgärder som utförts vid läkemedelsgenomgången utvärderas. Beslut om uppföljande eller nya åtgärder tas. Diskussioner och ändringar dokumenteras som vid läkemedelsgenomgången Patient på särskilt boende Steg 1 * Phase-20 * Läkemedelsavstämning Steg 2 (kan uteslutas) * Analys * Diskussionsunderlag Steg 3 * Läkemedelsgenomgång i team Steg 4 * Information * Uppdatering läkemedelslista * Dokumentation Steg 5 * Uppföljning Figur 4. Arbetsflöde Fördjupad läkemedelsgenomgång för patient på särskilt boende. Steg 1. Symtomskattning och läkemedelsavstämning Den äldres aktuella hälsotillstånd och möjliga läkemedelsrelaterade problem skattas utifrån en validerad symtomskattningsskala (Phase-20) med tillägg av ett antal parametrar (bilaga 2). Tillägget innefattar krossade tabletter, receptfria läkemedel, naturläkemedel, fallrisk samt uppföljning vid Alzheimers demens enligt FAST-skalan (bilaga 3). Så långt som det är möjligt gör den äldre själv skattningen med hjälp av sjuksköterska, omvårdnadspersonal 8
10 och/eller anhöriga. På symtomskattningsformuläret anges även vissa fysiologiska uppgifter, och denna del fylls i av ansvarig sjuksköterska. Symtomskattningsformulären är känsliga dokument med sekretessbelagd information och skall behandlas därefter. Om apotekare från Läkemedelscentrum ska medverka vid läkemedelsgenomgången skickas den ifyllda symtomskattningsskalan till Läkemedelscentrum senast en vecka före planerad läkemedelsgenomgång. Steg 2. Analys och diskussionsunderlag (detta steg kan uteslutas) I de fall apotekare från Läkemedelscentrum ska delta i läkemedelsgenomgången görs en analys utifrån patientjournal, läkemedelslista och symtomskattning av den äldres hälsotillstånd och frågeställningar i behandlingen belyses. Analysen sammanställs till ett kodat diskussionsunderlag som medtages till läkemedelsgenomgången. Diskussionsunderlagen innehåller förslag på punkter att diskutera under läkemedelsgenomgången, och dessa är skrivna i syfte att samtidigt öka kunskapen hos teamet kring vanliga läkemedelsrelaterade problem. Diskussionsunderlagen är kodade med en kod för kommun och särskilt boende samt en kod för patienten. Steg 3. Läkemedelsgenomgång För respektive enhet träffas teamet och diskuterar varje äldres läkemedelsbehandling utifrån Checklista fördjupad läkemedelsgenomgång (bilaga 4) och symtomskattningsskalan Phase- 20 (bilaga 2) tillsammans med andra aktuella uppgifter från journalen. Om så önskas kan även Underlag fördjupad läkemedelsgenomgång (bilaga 5) användas som stöd vid läkemedelsgenomgången. I de fall apotekare från Läkemedelscentrum deltar används de på förhand framtagna diskussionsunderlagen som stöd under läkemedelsgenomgångarna. Dessa underlag delas ut till samtliga i teamet. Steg 4. Information, uppdatering av läkemedelslista samt dokumentation Efter läkemedelsgenomgången ges individuellt anpassad information till patienten om vilka åtgärder som vidtagits, orsakerna till dessa, samt en uppdaterad läkemedelslista. Dokumentation av läkemedelsgenomgångarna bör innefatta orsaker till de åtgärder som vidtagits, målen med läkemedelsbehandlingen, när och av vem uppföljning ska göras samt vilka yrkesutövare som deltagit. I landstingets journalsystem sker dokumentationen i öppenvården med termen fördjupad läkemedelsgenomgång under anteckningstyper besök och konferens. För anteckningstypen besök kan dokumentationen ske under kontakttyperna mottagningsbesök, hembesök, videokontakt, demensmottagning och rond särskilt boende (bilaga 6). I kommunen sker denna dokumentation enligt lokala anvisningar. Åtgärder kan vara: Utsättning/insättning/byte av läkemedel Ändring av dos eller doseringsregim Klinisk uppföljning/undersökning Icke-farmakologisk åtgärd Information till vårdpersonal/patient/anhörig 9
11 Steg 5. Uppföljning Uppföljning ska göras efter läkemedelsgenomgången. Om behov och önskemål finns kan apotekare delta i uppföljning. Det aktuella hälsotillståndet för den äldre diskuteras och effekterna av åtgärder som utförts vid läkemedelsgenomgången utvärderas. Beslut om uppföljande eller nya åtgärder tas. Diskussioner och ändringar dokumenteras som vid läkemedelsgenomgången. 4. Utbildning Modell Västerbotten är utformad för att ge ett kontinuerligt lärande inom Äldre och läkemedel för all involverad personal. Regelbundet ges utbildningar anpassade till sjuksköterskor och läkare och för dessa samt för omvårdnadspersonal finns två olika nätbaserade utbildningar på (se nedan). Vid fördjupade läkemedelsgenomgångar som genomförs med apotekare förbereds ett diskussionsunderlag för varje patient innan läkemedelsgenomgången. Diskussionsunderlagen som delas ut till alla i teamet vid läkemedelsgenomgången, är speciellt utformade med en bakgrund till varje frågeställning inkluderande bland annat läkemedlens indikation och effekter, eventuella biverkningar samt särskilda beaktanden. Detta underlag tillsammans med det kunskapsutbyte som sker mellan de olika professionerna bidrar till ett lärande för alla inblandade. Utbildning för undersköterskor och vårdbiträden Basutbildning om läkemedel och äldre är en nätbaserad utbildning innefattande bland annat läkemedelshantering och läkemedel i den äldre kroppen. Utbildningen är uppdelad i flera avsnitt med fördelen att personalen kan ta del av denna vid separata (och upprepade) tillfällen samt att de finns tillgängliga för nyanställd eller tillfällig personal. Ett kort test efter varje utbildningsfilm finns så att personalen kan styrka att de tillgodogjort sig innehållet. Frågor angående utbildningen kan ställas till Läkemedelscentrum antingen via mail direkt eller vid fysiskt möte. Utbildning för sjuksköterskor och läkare Läkare och sjuksköterskor inom ett geografiskt område samlas första året till en mer specialiserad utbildning och diskussion angående äldre och läkemedel innefattande t ex Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, FAS-UT, behandlingsrekommendationer, SBUrapporter, patientfall. Efterföljande år anpassas utbildningen efter behov. Det finns även en nätbaserad utbildning som heter God läkemedelsterapi till äldre som riktar sig till denna målgrupp. 5. Kontakter vid Läkemedelscentrum Mail: lakemedelsgenomgangar@vll.se Tel Umeå: Tel Skellefteå:
12 6. Uppstart av fördjupade läkemedelsgenomgångar enligt Modell Västerbotten Vid uppstart av fördjupade läkemedelsgenomgångar enligt Modell Västerbotten kan Läkemedelscentrum kontaktas för ett introduktionsmöte. Mötet tar ca en timme och inkluderar presentation av aktuell modell, introduktion av de framtagna verktygen samt eventuell inplanering av tider för läkemedelsgenomgångar med apotekarstöd. Vid mötet deltar flest möjliga av läkare, sjuksköterskor, distriktsköterskor, enhetschef och verksamhetschef. 7. Vad gör jag? I huvudsak är ansvarfördelningen enligt nedanstående, lokalt kan dock vissa ansvar delegeras. Enkel läkemedelsgenomgång Chef på hälsocentral/sjukstuga Ansvarar för att rutiner finns så att kraven i författning SOSFS 2012:9 efterlevs. Läkare Har huvudansvaret för läkemedelsgenomgångarna. Ansvarar för att genomföra läkemedelsgenomgångar enligt författning SOSFS 2012:9. Dokumenterar vidtagna åtgärder vid läkemedelsgenomgång och uppföljning i patientjournalen. Fördjupad läkemedelsgenomgång Chef på hälsocentral/sjukstuga Ansvarar för att rutiner finns så att kraven i författning SOSFS 2012:9 efterlevs. Vid läkemedelsgenomgångar i kommunal hemsjukvård har MAS i kommunen och chef på hälsocentral/sjukstuga kontakt med varandra för samordning och planering. Ansvarar för att ta kontakt med Läkemedelscentrum om apotekarstöd önskas. Ansvarar för att eventuella ändringar i inbokade aktiviteter meddelas Läkemedelscentrum. 11
13 MAS i kommunen Ansvarar för att rutiner finns så att kraven i författning SOSFS 2012:9 efterlevs. Vid läkemedelsgenomgångar i kommunal hemsjukvård har MAS i kommunen och chef på hälsocentral/sjukstuga kontakt med varandra för samordning och planering. Ansvarar för att ta kontakt med Läkemedelscentrum om apotekarstöd önskas. Ansvarar för att eventuella ändringar i inbokade aktiviteter meddelas Läkemedelscentrum. Läkare Har huvudansvaret för läkemedelsgenomgångarna. Ansvarar för att vid behov ordinera provtagning innan läkemedelsgenomgång. Har tillgång till aktuell läkemedelslista inför läkemedelsgenomgång och uppföljning. Dokumenterar vidtagna åtgärder vid läkemedelsgenomgång och uppföljning i patientjournalen. Sjuksköterska/distriktssköterska Tar nytt blodtryck, puls, längd och vikt samt ordinerade prover på alla äldre om inte aktuella värden redan finns. Ansvarar för att symtomskattningen är fullständigt ifylld med aktuella diagnoser och fysiologiska värden och att denna finns tillgänglig för apotekaren senast en vecka innan läkemedelsgenomgången. Har tillgång till aktuell läkemedelslista inför läkemedelsgenomgång och uppföljning. Diskuterar i mån av tid den äldres hälsoläge med kollegor inför läkemedelsgenomgång och uppföljning. Kommunal sjuksköterska ansvarar för att läkemedelsgenomgång och uppföljning dokumenteras i kommunala hälso- och sjukvårdsjournalen. Observerar och meddelar förändringar i den äldres hälsoläge efter läkemedelsgenomgång. Undersköterska/vårdbiträde Fyller tillsammans med brukare/patient och sjuksköterska i symtomskattningen. Diskuterar i mån av tid den äldres hälsoläge med kollegor inför läkemedelsgenomgång och uppföljning. Observerar och meddelar förändringar i den äldres hälsoläge efter läkemedelsgenomgång. Apotekare Analyserar läkemedelsbehandlingen och sammanställer diskussionsunderlag inför läkemedelsgenomgång. Ansvarar för att det finns aktuella utbildningar inom läkemedel och äldre till medverkande personal. Ansvarar för att bokföra utförda läkemedelsgenomgångar. 12
14 8. Sammanställning Läkemedelscentrum sammanställer om behov och tid finns årligen data från de fördjupade läkemedelsgenomgångar där Läkemedelscentrum varit delaktiga. Ett antal effektmått sammanställs som huvudsakligen grundar sig på Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer och dessa kan rapporteras t ex områdesvis eller kommunvis. För dessa sammanställningar krävs i vissa fall att apotekaren går in i landstingets journalsystem för att se vilka ordinationsändringar som blivit gjorda. Detta kan även ske vid uppföljningar. 9. Bilagor 1. Handlingsplan Modell Västerbotten 2. Symtomskattningsskala Phase FAST-skalan 4. Checklista fördjupad läkemedelsgenomgång 5. Underlag läkemedelsgenomgång 6. Anvisning dokumentation av läkemedelsgenomgångar i landstingets journalsystem 7. Följeblad för skickning av symtomskattningsskala från särskilt boende 13
15 Bilaga 1 Dubbelklicka på sidan för åtkomst till hela bilagan 1
16 Bilaga 2 Dubbelklicka på sidan för åtkomst till hela bilagan 1
17 1
18 Bilaga 4 Dubbelklicka på sidan för åtkomst till hela bilagan 1
19 Bilaga 5 Dubbelklicka på sidan för åtkomst till hela bilagan 1
20 Bilaga 6 Dubbelklicka på sidan för åtkomst till hela bilagan LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR: ANVISNING FRÅN SYSTEAM CROSS SYSTEMÄGARE OCH LÄKEMEDELSCENTRUM Datum: Revision: Till: Verksamhetschefer, lokalt systemansvariga SYSteam Cross Från: Systemägare Göran Algers samt Bo Sundqvist och Bertil Ekstedt, Läkemedelskommittén Ärende: Dokumentation av läkemedelsgenomgång inom hälsocentraler och sjukstugor Termerna (sökorden) "Enkel läkemedelsgenomgång" och Fördjupad läkemedelsgenomgång är inlagda i SYSteam Cross i primärvården och sjukstugor under anteckningstyper Konferens och "Besök och där kontakttyper Mottagningsbesök, Hembesök, Videokontakt, Demensmottagning och Rond särskilt boende. Under anteckningstyp Telefon finns bara inlagt termen Enkel läkemedelsgenomgång. Termen Läkemedelsgenomgång expanderas till "Enkel läkemedelsgenomgång" eller Fördjupad läkemedelsgenomgång. Dessa kan i sin tur expanderas till följande sökord: Närvarande : Här namnger man vilka som är med vid läkemedelsgenomgången. Man kan också ange vem som gjort symtomskattningen (Phase 20), ifall den personen inte är närvarande. Läkemedelsavstämning : Kartläggning och dokumentation av - vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför - vilka av dessa läkemedel som patienten använder - eventuella receptfria läkemedel och naturläkemedel PHASE-20 : Vid fördjupad läkemedelsgenomgång. Sammanfatta de skattade symtomen. Bedömning : Finns läkemedelsrelaterade problem? Vid enkel läkemedelsgenomgång bedöm vilka som kan åtgärdas direkt och vilka som kräver en fördjupad läkemedelsgenomgång. Vid fördjupad läkemedelsgenomgång dokumenteras de överväganden man har gjort bl.a. mot bakgrund av patientens status, symtom, lab, njurfunktion samt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Mål med behandlingen anges. Åtgärd : Dokumentera åtgärder av läkemedelsrelaterade problem. Uppdatering läkemedelslista : Dokumenteras att uppdatering är gjord. Lista ges till patient eller anhörig. Uppföljning : Om, när och av vem uppföljning ska ske. Ersättning för läkemedelsgenomgång förutsätter dokumentationen med termen Fördjupad läkemedelsgenomgång. Stickprovskontroller kommer att göras ang. dok. kvalitet. Länk till metoddokument Läkemedelsgenomgångar Göran Algers, Systemägare Bertil Ekstedt, Ordf. Läkemedelskommittén Bo Sundqvist, Informationsläkare 1
21 Bilaga 7 Dubbelklicka på sidan för åtkomst till hela bilagan 1
Handlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Läs merRiktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse
Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merRiktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs merRutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad
Läkemedelsgenomgångar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem
Läs merLäkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen
Läs merLäkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban
D I A R I E N R Till Hälsoval för vidarebefodran till Verksamhetschefer vid samtliga vårdcentraler i Sörmland Utarbetat av Ruth Lööf och Marie Portström, Läkemedelskommittén Läkemedelsgenomgångar i primärvård
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20110531 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den 2011 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merLäkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns
Läs merLäkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merLäkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Ansvarig: MAS Beslutad av: MAS Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01
Läs merLäkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!
1 Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! Alexander Hedman Distriktsläkare, Mörby vårdcentral Processhandledare Kompetenslyftet ehälsa, SLSO Läkemedelsgångar inom SLL Rätt, säkert och praktiskt!
Läs merLäkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!
1 Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! Alexander Hedman Distriktsläkare, Mörby vårdcentral Processhandledare Kompetenslyftet ehälsa, SLSO Läkemedelsgångar inom SLL Rätt, säkert och praktiskt!
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(10) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Anna Berglin (abn042) 2019-05-31 2017-06-01 Anna Berglin (abn042) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Privata vårdgivare
Läs merNy föreskrift ordination och läkemedelshantering
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merYttrande på Granskning av läkemedel för äldre
1(6) 2019-06-12 HSN/568/2019 Karin Lindgren Läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdspolitiska avd Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre Övergripande kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämnden delar
Läs merSeminarie
Marie Elm Distriktssköterska, Borås Stad Seminarie 2010-06-08 LÄR UT projektet Bakgrund Genomförande 2006-2009 Utvärdering Erfarenheter ett LÄR UT projektet www.boras.se www.fousjuharadvalfard.se Rapporter
Läs merResultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016
Årsrapport 1 (5) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2016 har farmaceuter identifierat 1587 läkemedelsavvikelser samt 1160 läkemedelsrelaterade
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merUppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun
Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av
Läs merRutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun
2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.
Läs merSärskilda boenden i Uppsala län, samarbete mellan läkare och sjuksköterskor, blanketter
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-10-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvården, Hälsa och habilitering Fastställt
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merLÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix
LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix Christina Sjöberg Terapigrupp Äldre och läkemedel Mark Twain Ryktet om min död äldres riskfyllda läkemedelsbehandling är starkt överdrivet 1 Läkemedel är bra - också
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merRiktlinjer för Läkemedelshantering
Riktlinjer för Läkemedelshantering Antagen av: Utbildnings- och omsorgsnämnden, 2018-12-04 135 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Britta Gustavsson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska.
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs mer2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Läs merGod läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län
jämtmedel 4/10 Styrdokument för säkrare läkemedelsbehandling I arbetet med att minska läkemedelsfel i vården övergångar har två styrdokument tagits fram: God läkemedelsbehandling hos äldre i öppen vård
Läs merAvvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter
OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Läs merManual för dokumentation av Enkel och Fördjupad läkemedelsgenomgång samt Läkemedelsberättelse i Cosmic
Manual för dokumentation av Enkel och Fördjupad läkemedelsgenomgång samt Läkemedelsberättelse i Cosmic Dokumenthistorik Datum Ändring Handläggare 131021 Tillägg filter och nytt rubriksökord. Emma Halme
Läs merPraktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar
Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Innehåll 1. Inledning 3 2. Läkemedelsgenomgång
Läs merÄldres läkemedelsbehandling -
Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats
Läs merÄldre och läkemedel Landstinget Västernorrland
Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Emelie Fagerberg, apotekare Eva Oskarsson, geriatriker 141030 Smarta råd om läkemedel för äldre Samarbete LVN, SPF och PRO Information till äldre och anhöriga
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 2018-09-21 Agenda Kort presentation av införandeprojektet i Region Halland
Läs merLäkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande
8 april 2014 Psykiatrin Skåne Sammanställt av:gunnar Moustgaard, Psykiatri Skåne. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR 1. Inledning...
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården;
1 Vers 20110531 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den 2011 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merStudiecirkel Säker vård alla gånger
Studiecirkel Säker vård alla gånger Medicinkliniken Ryhov 928 I teamet ingår: Eva Aldoson, Sara Forsell, Åsa Hamringer, Christina Huss, Fredrik Johansson, Katarina Kollberg, Sara Sjöberg och Ulrica Werner.
Läs merRutin för dosdispenserade läkemedel
Redaktör och ansvarig utgivare:. Redaktion: Järpens hälsocentral. Skolvägen 29. 830 05 Järpen. per.magnusson@jll.se 1(5) De regionala anvisningarna för dosdispenserade läkemedel har nedan omsatts i lokal
Läs merRutin fast vårdkontakt
Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen
Läs merRiktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län
Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.
Läs merÅrsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Läs merOrdinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merInstruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre
för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde
Läs merKlinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.
Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin
Läs merKVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN
KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN ÄLDREBOENDEN I HUDDINGE KOMMUN 2011-2012 Projektgrupp: Johanna Sopo, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Huddinge kommun Enhetschefer på respektive boende, Huddinge
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merGunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson
1 (5) 1 Syfte Syftet med instruktionen är att tydliggöra samverkan och ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting avseende akutläkemedelsförråd inom hemsjukvård och särskilda boenden i Västmanland.
Läs merRiktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård
6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet
Läs merDetta projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden
Hemsjukvårdsdokumentation och Senior Alert Målgrupp sjuksköterska/distriktsköterska samt läkare inom hemsjukvården Stockholms läns sjukvårdsområde(slso) Inom hemsjukvården finns några av våra mest sköra
Läs merKonsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna
2012-03-23 Dnr 16958/2012 1(9) Avdelningen regler och tillstånd Emil Bergschöld emil.bergschold@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna och allmänna råden
Läs merAnsvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista
2014 Sveriges läkarförbund LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Fråga om ansvar och hantering
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merINSTRUKTION - ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (12) TryggVE-modellen - Underlag vid upprättande av lokala rutiner för verksamheten Innehållsförteckning Inledning...2 Förutsättningar...2 Genomförande...2 Trygghet...2 Psykisk hälsa...4 Lokal
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:xx ersätter SOSFS 2000:1 1 januari 2018 Läkemedelsstämma 2017 Carina Träskvik
Läs merSocialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak
Läs merRemiss angående läkemedelsgenomgångar för äldre multisjuka personer en vägledning för sjukvården och andra aktörer
2012-04-25 Dnr 23446/2012 1(3) Kunskapsstyrning/Kunskapsöversikter Bassam Michel El-Khouri Bassam.El-Khouri@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss angående läkemedelsgenomgångar för äldre multisjuka
Läs merMAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten
1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade
Läs merTidig identifiering av mest sjuka äldre
Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms
Läs merTrygg hemma- förstärkt samarbete i öppenvård. i Jokkmokk.
Jokkmokks kommun och hälsocentral, Pontus Albertsson och Maria Larsson 1 av 6 Trygg hemma- förstärkt samarbete i öppenvård Jokkmokk Berörda enheter Jokkmokks Hälsocentral,, Hemtjänsten, Socialpsykiatrin,
Läs merRutiner för granskning av loggar från verksamhetssystem och Nationell Patientöversikt (NPÖ)
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: Respektive enhetschef Dokumentets namn: Granskning av loggar från verksamhetssystem och Nationell Patientöversikt Utfärdad
Läs merTrygg hemma- förstärkt samarbete i öppenvård Jokkmokk
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTINGS OCH KOMMUNERNA I NORRBOTTEN 1(7) Trygg hemma- förstärkt samarbete i öppenvård Jokkmokk Berörda enheter Jokkmokks Hälsocentral, Psykiatrin Gällivare, Hemtjänsten, Socialpsykiatrin,
Läs merTema äldre och läkemedel
Tema äldre och läkemedel Hur behandlar vi beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)? Gästföreläsare Sibylle Mayer, överläkare på Minnesmottagningen i Hudiksvall, Geriatrik Gävle God
Läs merHÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merAnsvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Läs merRiktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merRutin vid behov av Allmän palliativ vård
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Process/aktivitet: Palliativ vård Processägare: Verksamhetschef Beslutad av: MAS Användare/roll: Sjuksköterska Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version: Giltig fr.o.m:
Läs merKommunal hälso- och sjukvård
Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är
Läs merRiktlinje och rutin för läkemedelshantering
Riktlinje och rutin Rev. 2013-09-17 Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr VON 127/10 Lena Jadefeldt Slattery Godkänd av förvaltningschef Riktlinje och rutin för läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merLÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre
Marie Elm LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre RAPPORT FRÅN FOU SJUHÄRAD VÄLFÄRD Figur 17 62 LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre Figur 17 62 Marie Elm Fördelning av symtomskattningar efter
Läs merRutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Läs merGranskning av behörigheter till journalsystemet
Granskning av behörigheter till journalsystemet Rapport nr 18/2015 Februari 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 61:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER...
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns
Läs merKlinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.
Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin
Läs mer