2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

Transkript

1 215 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 216 för Vårdgivare boende Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år 2/15

3 Sammanfattning Nytida bedriver vård och omsorg i särskilt boende samt daglig verksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser är enligt SoL och LSS. Där Nytida har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas. På Växjö LSS har vi under 215 fortsatt att arbeta med omvårdnadsplaner. Vi har en dokumentationsansvarig/stödjare för alla tre gruppbostäder. Vi har på varje APT diskuterat självbestämmande och Etik. Egenkontroll genomförd 2 gånger under 215 där vi kan identifiera ev. brister samt ev. förbättringsområden i arbetet runt den enskilde. Hälso- och sjukvårdspersonalen bidrar till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser i vårt avvikelsesystem som sedan följs upp av leg ssk Närståendeundersökning och brukarundersökning med pekskärm är genomförd. Resultatet av brukarundersökningen 215 ledde till att den enskilde skulle i större omfattning känna sig delaktig i sin genomförandeplan. Detta har åtgärdats genom att alla som har önskemål att medverkar gör det vid reviderar samt uppdateringar av den personliga planen. Vi har fortsatt att vårda kulturen runt matsituationen på boendet då de flesta upplever att maten är en viktig del i deras liv. Vi kommer 216 genomföra en ny brukarundersökning. Närståendeundersökningens resultat är från 214 där vi under 215 fortsatt att jobba med utvalda förbättringsområden som: Förtydligat kontaktmannens ansvar och roller, detta har genomförts genom bla. stödpersonsutbildningar till samtliga medarbetare. Vi har även jobbat med att de boende skall känna en meningsfull vardag samt att anhöriga/godemän skall ha möjlighet att få vara med och påverka arbetet runt den enskilde. Detta har genomförts genom att anhöriga i större utsträckning än tidigare varit med vid revidering av genomförandeplaner. Ny anhörigenkät kommer ut under våren 216 då vi kan se resultatet av arbetet på dessa prioriterade förbättringsområden. Anhöriga har bjudits in till uppföljning av genomförandeplaner. Vi anser att anhöriga samt godemän ofta har en stor kunskap om de boende vilket vi ser som en stor tillgång i arbetet runt den enskilde vi har därför värnat om att de skall vara en del i arbetet runt varje person. Samtlig personal har genomgått den årliga vårdhygienutbildningen. Samtliga personal har genomgått kontaktmannaskapsutbildning. 3/15

4 Anhörigträff har genomförts 2 gånger under året och vi skickar ut informationsbrev till anhöriga 2 ggr/år där vi även bifogar synpunkter och klagomålsinformation. Läkemedelsgenomgångar med Patientansvarigläkare samt Patientansvarigsjuksköterska för alla boende. Övergripande mål och strategier SFS 21:659,3 kap. 1 och SOSFS 211:9, 3 kap. 1 Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen. Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Nytida har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet: Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vårdskada Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Säkerställ att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6e månad. Fall: Downton fall Risk index (DFRI). Trycksår: Modifierad Nortonskala, Undernäring: Mini Nutrional Assessment (MNA). Munhälsobedömning. Alla boende där man finner en risk ska ha en omvårdnadsplan upprättad och den ska följas och kontinuerligt följas upp och revideras Säkerställ att alla boende får en bra sista tid i livet Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier. Säkerställ att de boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av en sjuksköterska med förskrivning Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess Följa basal hygien i vård och omsorg Kvalitetsråd 1ggr/mån, verksamhetschef/sjuksköterska gruppchef och undersköterska. Dokumentationsstödjare. Preventionsbedömning ang. nutrition, trycksår och munhälsa görs på alla. APT 1ggr/mån stående punkter avvikelse, etik, självbestämmande och bemötande. 4/15

5 Regelbundna kostråd 2 4 ggr/år. Boende deltar varje vecka med att komponera veckans meny Boenderåd 2 3 ggr/år där de boende har möjlighet att få vara med och bestämma om vad det är som brister eller kan förbättras/förändras i de gemensamma lokalerna. Tandhygienist kommer till boendet 1ggr/år. Läkarbesök för boende sker i huvudsak tillsammans med kontaktpersonen men 1 ggr/år deltar ssk samt att anhörig/god man erbjuds vara med om boende så önskar. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 21:659,3 kap. 9 och SOSFS 211:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Affärsområdeschef/sektorchef ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens. Verksamhetschefen ( 29) ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. MAS är ansvarig för rapportering och utredning av vårdskada samt upprättar riktlinjer för hälso- och sjukvård. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 211:9 3 kap. 2 Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdskada utreder MAS och lämnar vidare till anmälningsansvarig. 5/15

6 Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder. För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner. Varje månad följs kvalite och patientsäkerhet i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata. Vi har uppföljning månadsvis i form av en kvalitetsflash. Den ger chefer i alla led möjlighet att få en översikt över hur man ligger enligt vissa förbestämda kvalitetsindikatorer. Några av indikatorerna är: antal synpunkter, antal pågående förbättringsärenden samt antal uppdaterade genomförandeplaner. Den månatliga flashen ger oss möjlighet att snabbt agera och ge riktade insatser till enheter samt är ett underlag i att skapa projekt som leder till kvalitetsförbättringar av våra verksamheter. Verksamhetens arbete för struktur för uppföljning och utvärdering: Vid inflyttning och över tid genomförs relevanta preventions- och riskbedömningar av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Vid identifierad risk ska en omvårdnadsplan upprättas samt kontinuerlig utvärderas dock minst två gånger/år. När en avvikelse skrivits går ett automatiska mail till den som ska följa upp avvikelsen sjuksköterska och verksamhetschef. Sjuksköterska/ verksamhetschef gör en bedömning av avvikelsen- Leder avvikelsen till att den behöver diskuteras eller informeras om på APT så lägger verksamhetschefen den till förbättringsloggen för ärende på nästa APT. Verksamhetschef avslutar alla avvikelser. Vid allvarlig avvikelse grad 4, tas omgående kontakt med Växjö kommuns MAS och regionchef. Logg- kontroller i Safe-doc görs 1 ggr/ mån av verksamhetschef resultat vidarebefordras till regionchef. Kvalitetsråd 1ggr/mån. verksamhetschef, gruppchef, sjuksköterska och undersköterska. Ärende från avvikelser där vi behöver kvalitetssäkra, behandlas, men även förslag som framkommit via verksamhetschefens kvalitetssamtal med anställda. Arbetsterapeut samt fysioterapeut använder sig av avvikelsesystemet där 6/15

7 den ev, avvikelsen går till verksamhetschefen, återkoppling sker sedan av verksamhetschef till både arbetsterapeut samt fysioterapeut. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 21:659, 3 kap. 1 p 1-2 Vårdgivarens oberoende kvalitetsavdelning har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet prioriterade områden under 215 har varit riskbedömningar samt implementerat ICF i den sociala dokumentationen. Dessutom har systematisk uppföljning av avvikelser genomförts och återkopplats till ansvariga för uppföljning av vidtagna åtgärder. Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. På Växjö LSS har vi haft vårdhygienisk egenkontrollrond. Egenkontroll x 2 Årlig hälsokontroll genomförs med alla boende tillsammans med patientansvarig sjuksköterska. Utskick av klagomåls-synpunktsblankett görs av gruppchefen 2ggr/år, samtidigt skickas ett informationsbrev om vad som händer i verksamheten. Introduktionsdag för sommarvikarier med brand, Hjärt och lungräddning. All personal har genomgått en teoretisk samt praktisk brandutbildning. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 211:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet. Egenkontroll har genomförts två gånger under året, maj och november. Egenkontrollen består av ett stort antal frågor som besvaras av verksamhetschefen tillsammans med legitimerade medarbetare. Frågorna besvaras i Q-maxit, IT-stödet för ledningssystemet Qualimax. Egenkontrollen innehåller frågor runt avvikelser, genomförandeplanen, synpunkter/klagomål, dokumentation enligt Hälso- och sjukvårdslagen, hälso-/sjukvård, basala hygienrutiner, livsmedelshygien, kontaktmannaskapet, aktiviteter, systematiskt utvecklingsarbete, säkerhet. Syftet med egenkontrollen är att identifiera områden för förbättringsarbete i verksamheten. Utifrån egenkontrollen dokumenteras allt förbättringsarbete löpande i 7/15

8 Förbättringsloggen i Q-maxit. Egenkontrollen utgör ett underlag för kvalitetsutvecklaren inför tillsyn. Tillsyn genomförs årligen av kvalitetsutvecklare utifrån hälso- och sjukvården. Tillsynen är en kontroll av efterlevnaden av riktlinjer, rutiner och en uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån identifierade risker och händelser. Egenkontroll görs regelbundet i köket och av livsmedelsansvarig Egenkontroller av brand görs 1 ggr/månad av brandansvarig och dokumenteras i brandpärm. Brukarundersökning med pekskärm 1ggr/år. Uppföljning sker på kvalitetsråd där man identifierar förbättringsområden därefter redovisas resultat på APT, återkoppling till anhöriga sker efter genomgång. Redovisning till de som deltagit sker på nästkommande boenderåd. Närståendeundersökning 1ggr/år, redovisning sker på anhörigträff. Brandtillsyn Tillsyn av miljö/hälsa Resultatet från egenkontrollen följs upp och arbetas med i kvalitetsråd samt APT. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 211:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse All boende har egenvald patientansvarigläkare. Patientansvarig sjuksköterska deltar minst 1ggr/år för genomgång av boendes Hälsa samt läkemedelsgenomgång, anhörig/god man deltar även vid dessa träffar om så önskas. Samverkan med uppdragsgivare Vi har en bra och tät kontakt med myndighetsavdelningen. Verksamhetschef/ssk har deltagit i de MAS möten som kommunen bjudit in till. Regelbundna kontakter med myndighetsavdelningen samt daglig verksamhet. Avtalsuppföljningar med kommunens utredare och MAS. Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten Legitimerade medarbetare har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer. Arbetsterapeut och fysioterapeut kommer till oss vb. Läkemedelsgenomgångar med patientansvarigläkare görs 1 ggr/år. Kontakt med psykiatrin för vissa boende via region Kronoberg. 8/15

9 Riskanalys SOSFS: 211:9, 5 kap. 1 Vid inflyttning görs en riskanalys som dokumenteras i Safe-doc. Första riskbedömningen görs redan innan den boende flyttar in, utifrån rapport och första mötet. Sjuksköterska gör preventionsbedömning. Fall: Downton fall Risk index (DFRI). Trycksår: Modifierad Nortonskala, Undernäring: Mini Nutrional Assessment (MNA). Munhälsobedömning. Vid verksamhetsförändringar görs en konserkvens/riskanalys. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 21:659, 6 kap. 4 och SOSFS 211:9 5 kap. 4 Rapportering av händelser/ Avvikelser Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet. Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivare. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till MAS/kvalitetsutvecklare. All personal skriver avvikelser, avvikelsen skrivs av upptäckaren. Avvikelser bedöms av sjuksköterska/verksamhetschef och avslutas alltid av verksamhetschef. Avvikelser som läggs till förbättringsloggen behandlas på APT. Arbetsterapeut samt fysioterapeut jobbar även de i vårt avviklesesystem vilket också leder till en återkoppling till verksamhetschefen genom vårt avvikelsesystem.. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 211:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för synpunkter och klagomål. Alla medarbetare har kunskap om Nytidas hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Återkoppling om åtgärd ska alltid ske snarast, utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschef och legitimerade medarbetare informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till överordnad chef, MAS/kvalitetsutvecklaren och uppdragsgivaren informeras omedelbart. 9/15

10 Vi har under året haft ett klagomål från anhörig som varit missnöjd med omvårdnaden runt dess anhörig i detta ärendet hade vi ett möte med god man och diskuterade händelsen, återkoppling till uppdragsgivare gjordes.. Flertalet positiva synpunkter på verksamheten har under året inkommit. Sammanställning och analys SOSFS 211:9, 5 kap. 6 Efter utskick av klagomål/synpunktsblankett återkopplas det mestadels positiva synpunkter. De negativa synpunkter som inkommer har under året handlat om att anhörig a/godemän har haft funderingar runt sysselsättning för den enskilde i form av sociala och kulturella aktiviteter. Detta har vi hanterat genom att god man/anhörig deltar vid revidering av genomförandeplan samt givit en återkoppling om vilka aktiviteter den enskilde har under dagen/veckan. Vid utvärdering av synpunkterna har vi då kommit fram till att det i de flesta fall handlar om att vi från boendet inte förmedlat de aktiviteter som genomförts. Samverkan med patienter och närstående SFS 21:659 3 kap. 4 Samverkan med patient och närstående Verksamheten samverkar på olika sätt med såväl den enskilde samt närstående, om samtycke finns. Verksamheten arbetar med kontinuerliga boråd. Nytida har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende. Verksamheten har kontinuerligt träffar med närstående/legala företrädare. För att förebygga och identifiera eventuella risker sker kontinuerligt individuella planeringar och uppföljningar tillsammans med patient och närstående/legala företrädare. Anhörigträffar 2ggr/år Boenderåd 2-3 ggr/år Gruppchefen skickar informationsbrev till närstående/företrädare 2ggr/år. Kontaktman har regelbunden kontakt med god man/ förvaltare, de erbjuds alltid att delta vid upprättande eller uppföljning av genomförandeplan. Detta dokumenteras. Anhörig/god man blir alltid informerad om ev läkarbesök för att få möjlighet att delta, Resultat SFS 21:659, 3 kap. 1 p 3 3 1/15

11 Resultat 215 Område: Mål: Ge en säker och högkvalitativ hälsooch sjukvård som uppfyller de krav och mål enligt HSL Strukturmått: Dessa förutsättningar behövs för att vi ska nå vår målsättning Processmått: Processer och aktiviteter vi utfört för att nå vår målsättning Resultatmått: Andel (%) av rapporterade avvikelser som medfört vårdskada som tex fraktur, smitta, sår. Måluppfyllelse: Resultat kopplat till målet Fall Att alla patienter ska ha en dokumenterad fallriskbedömning. På nyinflyttade boende ska bedömningen vara gjord inom tre dygn. fallprevention Avvikelsehantering Kompetens hos hälsooch sjukvårdspersonal Ett konstruktivt kvalitetsarbete för att förebygga fall och fallskador Riskanalys gjorda minst 2 ggr/år All personal skall kunna avvikelsesystemet. Samarbete med SK samt AT för bedömning av hjälpmedel Inga fall som lett till skada Basal hygien i vård och omsorg Att följa basal hygien i vård och omsorg enligt författningen, gällande meddelandeblad och basal hygien i vård och omsorg Webbaserad obligatorisk utb. för all personal Inför varje år gås igenom 11/15

12 styrdokument Kompetens hos all personal Handledning/utbildn ing behov av kompetensutveckling och plan läggs. Självskattning av följsamheten Rapporteringsskyldighet Att alla medarbetare känner till och kan rapportera händelser enligt rutiner och riktlinjer hantering av händelser. Genomgång på APT flera ggr/år Alla medarbetare väl förtrogna med att kunna dokumentera avvikelser på rätt sätt Läkemedelshantering och delegeringsprocessen Att alla medarbetare: kan överlämna läkemedel på ett säkert sätt En säker läkemedelshanteri ng Korrekt delegeringsförfarande av leg personal Ett konstruktivt kvalitetsarbete kring läkemedelshanteringen Regelbunden genomgång vid förnyelser av delegeringar i dokumentations systemet. Utbildningar till ny personal som ska få delegering och prov skrivs, all personal skriver prov när delegering för nyas 1 gång per år. Dokumentation En tillräcklig, väsentlig och korrekt dokumentation hur man dokumenterar Handledning/utbildning Egenkontroll två ggr/år Dokumentationsstödjare finns på enheten som även granskar dokumentationen Loggkontroller Görs av ssk 1ggr/månad 12/15

13 Vård i livets slut En ökad kompetens gällande vård i livets slut för att säkra den boendes sista tid. Dokumentera i en omvårdnadsplan vård i livets slut Uppdaterade rutiner för vård i livets slut finns MNA (kost/ nutrition/vikt) Alla patienter ska ha en dokumenterad MNA bedömning risk- och preventionsbedömning Kostråd genomförs ca 2 ggr/år. Vb kallas dietist in. Nyinflyttade patienter skall bedömas inom tre dygn Kompetens hos hälso- och sjukvårds- och övrig personal. Munhälsa Alla boende ska erbjudas en god munvård Följa rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Bedömning av tandhygienist 1 gång per år på boendet Inkontinens Alla boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av sjuksköterska med förskrivningsrätt Följa styrdokument och riktlinje Legitimerad personal skriver ut hjälpmedel Samarbete och intern kommunikation Ett ökat samarbete och en säkerställd intern informationsöverföring arbetssätt och informationsöverföring Viktigt med dokumentation och att man börjar arbetspass att läsa det som hänt sedan man var på arbetsplatsen sist. All personal ansvariga för att detta sker 13/15

14 Rehabiliterade synsätt Att förbättra boendes egen livskvalitet och funktionsförmåga fysiskt, psykiskt och socialt. Att hjälpa boende nå egen självständighet och delaktighet. Rutiner och riktlinjer Kompetens hos HSL- och övrig personal. All personal har genomgått utbildning för stödperson där det är ett stort fokus på självbestämmande, etik och bemötande Att skapa förutsättningar för egenvård. Medicinsk Teknisk Produkter MTP En trygg och säker användning av MTP användning av MTP. Anvisningar och manualer ska finnas tillgängligt för personalen. Utbildning och instruktioner ges av Sjuksköterska, Arbetsterapeut /fysioterapeutt när nya MTP sätts in Har regelbunden kommunikation med legitimerad personal som visar/utbildar Kompetens hos förskrivare/ordinatörer Handledning/utbildning för all personal. 14/15

15 Patientsäkerhetsplan 216 för verksamheten. Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem. Nytidas verksamheter ska under 216 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i: Vårdgivarens områden för ökad patientsäkerhet Risk och preventionsbedömningar alla boende ska ha en risk och preventionsbedömning gjord i samband med inflytt och över tid Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende Basala hygienrutiner All personal ska följa basal hygien i vård och omsorg Dokumentation Alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Läkemedel- och delegeringsprocessen Det ska vara en säker läkemedels- och delegeringsprocess Minska läkemedelsavvikelser Rapportering av händelser Vårdskada Verksamhetens mål för 216 och metod för att uppnå målen Fortsatt se till att alla boende har en risk/preventionsbedömning gjord och att den uppdateras vid behov Första steget är att lyfta det på kvalitetsrådet för att sedan fortsätta arbetet på APT Hygienronder samt årlig utbildning i basala hygienrutiner Kontaktmän ansvarar för att genomförandeplanen uppdateras tillsammans med boende och närstående/god man Utbildningar till ny personal som ska få delegering och prov skrivs, all personal skriver prov när delegering för nyas 1 gång per år. Vid identifiering mer än en läkemedelsavvikelse på samma personal så ska sjuksköterska ta samtal med denna där man går igenom vikten av noggrann läkemedels hantering och om upprepade avvikelser så kan sjuksköterskan dra tillbaka delegeringen för denna personal Alla avvikelser ska dokumenteras i vårt avvikelse system så att vi kan följa upp och identifiera riskerområden det behövs kompetenshöjning inom. Denna uppföljning och bedömning sker på kvalitetsråd 15/15