Samverkan omkring psykisk hälsa barn och unga i Jönköping Landstinget Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun

Transkript

1 1 Samverkan omkring psykisk hälsa barn och unga i Jönköping Landstinget Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun Chefsforum Minnesanteckningar Tid: 5 december 2014 kl Plats: Herrgården, Ryhov Närvarande: Ann Grännö-Alm, verksamhetschef barn- och ungdomsenheten, landstinget Lilian Elmqvist, områdeschef socialtjänsten, IFO, barn och ungdom Susanne Törnvall, chef barn- och elevhälsan Marit Gustafsson, verksamhetschef BUP David Norrfjärd, bitr.chef grundskola utbildningsförvaltningen Peter Lindström, chef förskola utbildningsförvaltningen Stefan Claesson, chef utbildning arbetsmarknad utbildningsförvaltningen Stellan Karlsson, processledare, utbildningsförvaltningen Marie Andréasson, utvecklingsledare, socialtjänsten, IFO, barn och ungdom Annika Lind, verksamhetschef barn och ungdomsmedicinska kliniken Per-Eric Samuelsson, områdeschef socialtjänsten, funktionshinderomsorgen Claes Axelsson, gymnasiechef (punkt 13) Frånvarande: Mårten Ärlig, enhetschef habiliteringen Iréne Folkevik, områdeschef socialtjänsten, IFO, barn och ungdom Barbro Thunberg, områdeschef socialtjänsten, funktionshinderomsorgen Katharina Ståhlkrantz, barn och utbildningschef, Habo kommun Betty Svensson, chef IFO, socialtjänsten, Habo kommun Lotta Johansson, chef IFO, socialtjänsten, Mullsjö kommun Magnus Wetterqvist, skolchef, Mullsjö kommun Dagordning 1. Välkommen 2. Presentation 3. Dagordning Dagordning godkändes 4. Föregående minnesanteckningar Anteckningarna gicks igenom. Alla var överens om att det var rätt att minska ett möte under hösten. Inga övriga kommentarer.

2 2 5. Genomgång av senaste SBU- och BBU-mötena Susanne Törnvall Kvinnlig könsstympning diskuterats på SBU som gav BBU uppdrag att se över en handlingsplan. Migrationsverket visade prognos för nyanlända barn och ungdomar. Elevhälsa för nyanlända presenterade sig. Förskola för nyanlända startas centralt placerad på Kålgården. Även en öppen verksamhet planeras. Skolnärvaro statistik redovisades på SBU. BBU arbetar med att tydliggöra sin roll och förbättra flödet mellan SBU-BBU-LSG/SGG. 6. SIP uppföljning enligt Chefsforums årshjul. Skolan har deltagit vid 80 SIP-möten under av dessa möten har skolan tagit initiativ till. Av 47 satta mål är 18 uppnådda, 20 ej uppnådda och 9 ännu ej utvärderade. Av 124 insatser blev 70 genomförda, 31 ej genomförda och 23 ännu ej uppföljda. Många SIP-ärenden handlar om samverkan runt låg skolnärvaro och det är svårt att nå uppsatta mål samt genomföra insatser där vi måste få objektet för samverkan att medverka. Socialtjänstens IFO och funktionshinderomsorgen har deltagit i 76 ärenden runt SIP. Socialtjänst, BUP och skola kallar. Det blir ofta uppföljningsmöte. Uppfattningen är att mål uppfylls i hög grad och insatser genomförs. Barn- och ungdomsmedicinska kliniken har deltagit i 2 möten. De strävar efter att använda SIP i fler ärenden. Barn- och ungdomshälsan har deltagit i cirka möten. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken har 54 patienter/ärenden där det varit flera möten. Kallelse kommer lika mellan skolan, BUP, socialtjänst. Viktigt att sätta realistiska mål, då kommer de att uppfyllas. Barn- och ungdomshabiliteringen har varit med på flera SIP-möten. Mål uppnås ibland, när de är realistiska. Insatser genomförs i stor utsträckning. Vi konstaterar att med SIP blir det stora möten med många deltagare. Särskilt skolan deltar med flera olika professioner. Det är viktigt att acceptera de bedömningar som olika verksamheter kommit fram till tidigare. Det ska inte behöva göras om. SIP-arbetet ska handla om att sätta in verksamma insatser, inte att dra med så många som möjligt. Rutinen i länsöverenskommelsen skiljer sig från lagen angående vem som kan kallas till SIPmöte. Enligt länsöverenskommelsen kallar vi verksamheter med pågående insatser men enligt lagen kan hälso- och sjukvård samt socialtjänsten även att kalla verksamheter utan pågående insatser. Detta får konsekvenser för specialistverksamheten som inte kan bryta mot lagen och får ställa in planerade möten. Beslut: Socialtjänsten förtydligar sina rutiner med att överenskommelsen ska följas så bara verksamheter med pågående insatser kallas.

3 3 7. Om samtalsledarutbildningen Stellan Karlsson Samtalsedarutbildning med inriktning på SIP är genomförd vi 11 tillfällen och 130 personer har deltagit. Utvärderingarna är positiva och utbildningen ses som effektiv samt användbar. Framåt kommer utbildningen ges efter behov. Anmälningar görs löpande till Stellan Karlsson. När tolv personer är anmälda kontaktas de och en utbildning genomförs. På uppdrag av SKL har vi varit i Kalix och visat vår utbildning. De var positiva och kommer att använda den i Östra Norrbotten. 8. Om trotssyndrom FAKTA-dokument klart Marit Gustafsson FAKTA-dokument är färdiga men ännu inte beslutade. Diskussionen runt dessa hänskjuts till nästa chefsforum. Dokumenten bifogas som länk med anteckningar för att läsas på inför diskussion på nästa chefsforum Barnahus rapport om första halvåret Lilian Elmqvist Vad är bäst för barnet är utgångspunkten. Barn ska inte behöva åka runt. 75 förhör har hållits sedan starten. Förhör hålls huvudsakligen i Jönköping. Några förhör har hållits i Eksjö. Samråd varje vecka. Det ger merarbete för polisen och åklagare. Viktigt att samordnare inte tar över ärenden. Samordnare är stöd till barn och personal. Alla är viktiga och får en eloge för bra engagemang och ett bra jobb. 10. Avvikelserapporter Stellan Carlsson Det har kommit in fem avvikelserapporter. Syftet med dessa rapporter är att samverkan ska förbättras. Tre avvikelser gäller placerade elevers skolgång. Förbättring sker genom att överenskomna rutiner följs. En avvikelse handlar om att hälso- och sjukvården beställt utredning av skolan. En behandlar att BUP uppmanat föräldrar att ansöka till VITS genom skolan. Förbättring sker genom att varje verksamhet själva tillåts avgöra vilka utredningar eller ansökningar som ska utföras. 11. Om att öka skolnärvaron Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomshälsan har planer på att lägga in ett sökord skola och skolnärvaro. Med det går det lättare att följa vilka tillstånd som blir aktuella samt se vilka insatser som blir vanliga. Behandling ges på grund av sjukdom. Det finns skola på sjukhuset, den jobbar aktivt med att föra elever mot ordinarie skolgång. Barn- och ungdomspsykiatri och Barn- och ungdomshabiliteringen har sökord skola. De har som rutin att fråga patienter vad skolfrånvaro beror på. I samband med låg skolnärvaro är anorexi, fobi eller funktionshinder vanligt. Verksamheterna tar också ofta initiativ till samverkan med skola och socialtjänst. Socialtjänsten arbetar med behandlingsarbete inom resursenheterna och familjebehandling. Arbetet börjar med kartläggning över vilka insatser som ska sättas in. Insatser i familjen, behandling till barnet och föräldrar. I första hand behandling till hela familjen i andra hand

4 4 till individen. Många insatser erbjuds genom råd och service. Gymnasieskolan tittar kontinuerligt på närvaron. Det finns flera olika anledningar till låg skolnärvaro. CSN har skärpt sina rutiner vilket gynnar närvaron. Gymnasiet har funnit att det är framgångsrikt med genomarbetade rutiner, noggrann uppföljning och mätningar. Även att mentor har snabb dialog med elever samt att lönerevision gör närvaro till ett mål. Grundskolan har liknande erfarenheter. En konferens runt skolnärvaro arrangeras av BBU den 24 februari. Konferensen har döpts till Alla elever går i skolan. På konferensen kommer olika verksamheter att redogöra för hur de upptäcker och arbetar för skolnärvaro. På programmet finns tvärprofessionella diskussioner runt hur samverkan kan förbättras så att elevers skolnärvaro förbättras. 12. Egenvård i förskola och skola kompetensutveckling Annika Lind Barn- och ungdomsmedicin erbjuder kompetensutveckling till personal i förskola och skola. Uppgifter som föräldrar klarar av kan personal hjälpa till med. Vid avancerande sjukvårdstillstånd kan egenvård vara komplicerad. Beslut: Susanne tar reda på behovet inom skolan/förskolan och återkommer till Annika. 13. FIA Förstärkt individuellt alternativ inom gymnasieskolan Gymnasiechef Claes Axelsson berättande om FIA som är ett samarbete mellan utbildningoch arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden startade en resurskola för gymnasieungdomar på Bäckadalsgymnasiet byttes namn till Förstärkt individuellt alternativ. På enheten arbetar 3 pedagoger och 0,75-1,0 socionom/behandlartjänst. Verksamheten bedrivs inom gymnasiets Individuella alternativ(imind) och är begränsad till 6 månader. Kriterier: år, beslut om bistånd, ej behörig till nationellt program, bedömning görs av sektionschef ungdomsbehandling och rektor. Syftet är att erbjuda kvalificerade behandlingsinsatser, bryta asociala destruktiva beteenden, utveckla självförtroende, förmåga till att delta i sociala sammahang och ge lust att lära. Dokument bifogas. I samband med ovanstående information redogjordes för hur gymnasieskolan har mött de elever med AST-diagnos som avslutat sina studier på Herrgården och börjat på gymnasiet. Tre elever var behöriga och går nu på nationellt program. De genomför sina studier med god närvaro och bra resultat. Fyra elever saknade betyg som ger behörighet till nationellt program. En av dessa läser ett förstärkningsår på Herrgården, en studerar på Södra vätterbygdens folkhögskola och två går på Bäckadalsgymnasiets individuella alternativ. Tre av dessa elever har god närvaro och genomför sina studier på ett bra sätt. En har liksom under grundskoletiden fortfarande låg skolnärvaro. Alla får sin utbildning i närområdet enligt punkt 24 i Handlingsplanen. 14. Habiliteringen aktuellt om bemanning Mårten Ärlig Punkten utgick.

5 5 15. Aktuellt om Barn- och ungdomshälsan Ann Grännö-Alm Inflödet av ärenden är högt till Barn- och ungdomshälsan. Rekrytering av ny psykolog pågår under tiden köps psykologtjänst in. Barn- och ungdomshälsan har som mål att nästa år uppnå en uppdelning mellan nivåer. Det är nödvändigt att klargöra nivåerna generell, första linjen och specialistverksamhet. 16. Samarbete inom regionen vad är klart? Marit Gustafsson Läns-LAKO (som byter namn till Kommunalt forum) är ett politiskt samverkansorgan mellan länets kommuner och landstinget. KOLA-gruppen är Ledningsgrupp för samverkan mellan kommun och landsting. Till KOLA-gruppen finns en chefsgrupp för förankring och dialog inför nya satsningar. Det finns i nuläget tre strategigrupper; Barn och unga, Psykiatri/missbruk samt Äldre. Prio handlingsplan är överenskommen. Strategigrupp barn har gett en grupp med länsrepresentation för skola och specialistvård i uppdrag att föreslå var gränsen mellan hälso- och sjukvård och elevhälsans ansvar för utredningar vid inlärningssvårigheter inklusive neuropsykiatriska funktionshinder ligger. 17. Nya punkter i handlingsplanen Marie Andréasson De flesta punkter i Handlingsplanen är genomförda. Diskussion om eventuell ny handlingsplan pågår i BBU. Beslut: Till nästa gång fundera kring om vi behöver ny handlingsplan och vad en sådan kan innehålla. 18. Tider för våren innehåll i nästa Chefsforum Chefsforum hålls den 27/2 och den 8/5 Den 4/3 kommer en ny samverkansdag att genomföras på Hooks herrgård. Inbjudan med program kommer under december månad. 19. Övriga frågor Information om förändringar inom hälso- och sjukvården. Politiskt beslut om att ny ledningsorganisation skall införas inom Folkhälsa och sjukvård, vilket innebär att de tre indelningarna med 3 sjukhusområden kommer att upphöra under 2015 och istället kommer all verksamhet att delas in utifrån 3 områden, psykiatri, opererande eller icke opererande verksamheter. Skall inte påverka vården men självklart kommer det påverka oss med en omorganisation inom ledningsstrukturen. Fr o m kommande årsskifte får vi en ny patientlag där man lyfter fram patientens delaktighet och rätt till påverkansmöjlighet och information. Medborgaren ges också rätt att söka all öppen specialistvård var man så önskar inom landet. Vilket innebär i praktiken att det inte kan nekas någon vård utifrån var man bor. 20. Avslutning Ann tackade för visat intresse och avslutade mötet. Minnesanteckningar Stellan Karlsson