Att leva med Parkinsons sjukdom

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att leva med Parkinsons sjukdom"

Transkript

1 SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? :45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad jag säger? Side 1 Hur kan jag och min familj komma i kontakt med andra som har Parkinson? Hur gör jag för att få bättre stöd från sjukvården? Att leva med Parkinsons sjukdom Välkommen till Att leva med Parkinsons sjukdom. Denna broschyr är tänkt att fungera som en referenskälla och innehåller praktiska råd om hur du kan hantera många av de vardagliga aspekterna av Parkinson. Broschyren är full med användbara tips och innehåller frågor som du kan använda dig av när du pratar med din läkare. Vi hoppas att broschyren kommer att göra det lättare för dig att leva med sjukdomen. I samarbete med

2 Ämnen som tas upp i broschyren: Parkinsons sjukdom: att få ett så bra liv som möjligt Sida 1 Hur kan jag förbättra min sömn? Sida 2 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad jag säger? Sida 3 Hur kan jag och min familj komma i kontakt med andra som har Parkinson? Sida 4 Hur gör jag för att få bättre stöd från sjukvården? Sida 5-6 Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinson-medicin? Sida 7 Informationskällor Sida 8 Sömndagbok Sida 9-10 Parkinsons sjukdom: att få ett så bra liv som möjligt Parkinsons sjukdom är en väldigt komplex sjukdom som kan påverka olika områden i livet vid olika tidpunkter, beroende på hur dina symtom hanteras och hur du mår för tillfället. Eftersom Parkinson kan ge en mängd olika symtom kan det skifta vilket symtom som du måste inrikta dig på. Vissa dagar kanske det viktigaste är att kunna kommunicera med vänner och familj på ett tydligt sätt och andra dagar kanske det är viktigare att kunna sova gott på natten. Ett sätt att hantera de olika aspekterna av Parkinson är att fundera över vilka sjukdomsaspekter som du helst skulle vilja komma till rätta med, oavsett tidpunkt. När du har kommit fram till vilka områden du vill inrikta dig på kan du sedan söka information och råd. Ta kontakt med sjukvården och fråga hur de kan hjälpa dig. Här är några frågor som du kan ställa till dig själv: F: Vilka områden i mitt liv är jag mest stolt över? F: Vad känner jag att jag lyckas med i vardagen? F: Vad vill jag göra mer av i livet? F: Vilken aspekt/vilka aspekter skulle jag vilja förändra/förbättra? F: Vilka förändringar är realistiska för mig att göra som kan påverka mitt liv i positiv riktning? 1 Denna broschyr är till för att hjälpa dig att övervinna några typiska utmaningarna i vardagen. Titta på de olika avsnitten och koncentrera dig på dem som är viktigast för dig just nu. Vi kan inte lova att broschyren kommer att förändra ditt liv över en natt, men vi hoppas att den ska hjälpa dig att fokusera på de sjukdomsaspekter som är viktigast för just dig.

3 Hur kan jag förbättra min sömn? Jag har svårt att sova på natten. Det gör att jag blir så trött på dagarna att jag inte orkar göra det jag behöver. Sömnsvårigheter är vanligt förekommande hos personer med Parkinson. Det kan handla om insomningsproblem, täta uppvaknanden, oförmåga att röra sig under natten, livliga drömmar/mardrömmar, sömnapné (andningsuppehåll) eller depression. Sömnstörningar är en del av sjukdomens oförutsägbara karaktär och är ett vanligt problem som ofta inte uppmärksammas tillräckligt. En störd nattsömn kan påverka hur du fungerar på dagen. Exempel på frågor du kan ställa till din läkare: F: När vi pratar om min sjukdom fokuserar vi oftast på mina symtom dagtid. På senare tid har jag haft svårt att sova. Det gör mig trött på dagarna och påverkar min vardag, t.ex. min planerings- och koncentrationsförmåga. Kan du hjälpa mig att hantera mina sömnproblem? F: Jag vaknar ofta under natten och tidigt på morgonen och har kramp och svårt att röra mig. Finns det något jag kan göra för att hantera de här symtomen, som kommer på natten och tidigt på morgonen? F: Ibland känns det som om min Parkinson kontrollerar mig. Hur kan jag få mer kontroll över sjukdomen så att det blir lättare att göra de saker jag behöver göra, dygnet runt? Tips: Följ samma rutin när du ska gå och lägga dig. Se till att sovrummet är helt mörkt och fritt från störningsmoment. Undvik att äta tunga måltider eller att dricka te, kaffe eller alkohol två timmar innan du normalt går och lägger dig. Försök att sätta av tid för att varva ned och undvik mentalt ansträngande aktiviteter innan du lägger dig. Förbered dig för nästa besök genom att föra en sömndagbok under två veckor. Där beskriver du dina nattliga rutiner och de problem du har under natten. Använd dig gärna av dagbokssidorna i slutet av broschyren. I en aktuell undersökning av Parkinson hade nästan tre av fyra personer sömnsvårigheter* Undersökningen visade även att över två tredjedelar av personerna kände att de inte hade kontroll över sina symtom under loppet av ett dygn* 2

4 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad jag säger? Jag har svårt att kommunicera med människor de förstår inte vad jag säger Det kan vara svårt att kommunicera på ett tydligt sätt du kanske glömmer vad du ska säga eller har problem med att få fram det du vill ha sagt i samtal med andra. Detta kan skapa problem i dina relationer, både privat och i arbetslivet, och även när du pratar med din läkare. Exempel på frågor du kan ställa till din läkare: F: Jag har svårt att kommunicera med människor och det händer ofta att de inte förstår vad jag säger vad kan jag göra för att hantera detta? F: Kan min partner/familj/vårdare hjälpa mig att kommunicera på ett tydligare sätt? Skulle det underlätta om de följde med mig på nästa besök? Tips: När du ska träffa vänner, kollegor eller din läkare ska du se till att du har gott om tid, så att du är avspänd och lugn från början. Gör några korta minnesnoteringar om vad du vill prata om under mötet. Logopeder kan hjälpa personer med Parkinson att bibehålla sin förmåga att kommunicera i så stor utsträckning som möjligt. Mer information om logopedbehandling finns på: rewritetomorrow.eu.com En aktuell undersökning visade att nästan hälften av alla personer med Parkinson i Europa har problem med att hålla ordning på saker och att tala* 3

5 Hur kan jag och min familj komma i kontakt med andra som har Parkinson? Jag vill höra erfarenheter från andra personer med Parkinson för att hjälpa min familj/mina vänner/mina kollegor att förstå hur sjukdomen kan påverkar mig. Familjemedlemmar, vänner och kollegor har ofta svårt att förstå vad Parkinsons sjukdom innebär. Sjukdomen ger många symtom, t.ex. långsamma rörelser och humörsvängningar, som kan påverka relationerna till andra. Det kan vara en god idé att dela erfarenheter med andra personer med Parkinson och lära sig mer om Parkinsons sjukdom. Det kan hjälpa dig att kommunicera bättre med din läkare och göra det lättare för dig och din familj att hantera sjukdomens praktiska och känslomässiga aspekter. Exempel på frågor du kan ställa till din läkare: F: Min familj vill veta mer om min sjukdom skulle det vara bra om någon ur familjen följer med mig till nästa besök, så att de kan berätta om de symtom som de tycker påverkar mig mest? F: Jag känner mig orolig och deprimerad ibland och det sliter på relationerna till familj och vänner. Finns det någon jag kan diskutera det här med som även har kunskaper om Parkinson? F: Jag skulle vilja prata med andra som har Parkinson. Har du någon information om lokala stödgrupper som jag kan vända mig till? Finns det några webbplatser/webbforum som jag kan utnyttja? 42 % av personerna med Parkinson uppgav att humörsvängningar kunde påverka deras relationer negativt* Tips: Ta dig tid att läsa om Parkinsons sjukdom och fundera över vad du känner inför din sjukdom. Om du har insikt i detta är det lättare för dig att dela med dig av dina erfarenheter till andra människor. Skriv ned hur du känner i ett brev till familj/vänner/kollegor. Läs en bok eller titta på en film om någon som också lider av oro eller depression. Boken eller filmen kan bli utgångspunkt för en diskussion med din familj eller vårdare. Sök på Internet efter chattrum och bloggar som har startats av personer med Parkinson eller fundera över att starta något liknande själv! På sidan 8 finns en lista över patientföreningar som ger råd om Parkinson. European Parkinson s Disease Association (EPDA) lanserar ett beslutsstöd för Parkinsons sjukdom under Det kommer att ge information om alla aspekter av att leva med Parkinson. 4

6 Hur gör jag för att få bättre stöd från sjukvården? Jag skulle vilja få specialisthjälp för min Parkinson från sjukvården. Din Parkinson-läkare är ansvarig för att diagnostisera och behandla dina symtom och rekommendera en medicinering och behandlingsplan som passar dina behov. Dessutom finns det s.k. tvärvetenskapliga team med sjukvårdspersonal från olika yrkesgrupper som kan hjälpa dig att hantera vardagens utmaningar med att leva med Parkinsons sjukdom. Följande yrkesgrupper kan ingå i teamet: Parkinson-sköterskor: har mycket goda kunskaper om sjukdomen och kan ha mer tid än läkarna att prata igenom sådant du funderar över Kurator och vårdare: kan agera å dina vägnar för att möta utmaningar i vardagen Sjukgymnaster: ger stöd och råd om hur du rent praktiskt kan hantera dina fysiska Parkinson-symtom Psykologer: kan hjälpa dig att hantera de känslomässiga aspekterna Arbetsterapeuter: ger praktisk assistans på områden som egenvård (äta, dricka, tvätta sig, klä på sig), hushållsarbete (städa, handla), rörelseförmåga och miljö Logopeder: ger råd om sådant som rör tal, sväljning och ansiktsuttryck Dietister: ger råd om att hantera svårigheter i samband med näring och kost, munhygien samt att äta och svälja. Oro, frustration och ångest är de tre vanligaste känslomässiga symtomen* 5

7 Exempel på frågor du kan ställa till din läkare: F: Jag har hört att ni har ett tvärvetenskapligt team på sjukhuset och att det finns flera specialister som kan hjälpa mig att hantera min Parkinson. Kan du berätta om de här personerna och hur de skulle kunna hjälpa mig? F: När jag träffar min logoped/sjukgymnast/ sjuksköterska, har de då tillgång till all information som vi har diskuterat? Kommer du att prata direkt med dem om min behandlingsplan? Tips: Fundera över vilka områden i ditt liv som påverkas av din Parkinson, vilka som är viktigast för dig och hur en specialist skulle kunna hjälpa till. Prata med din Parkinson-läkare om vilka tjänster som är tillgängliga där du bor. Kontakta din lokala Parkinson-förening för att ta reda på vilka tjänster som de rekommenderar för dina behov. Mer information om Parkinsonspecialister inom sjukvården finns på EPDA:s webbsida: patientguide Nyligen presenterades en rapport från en europeisk panel med sjukvårdspersonal och människor med intresse för Parkinson. Rapporten visade hur viktigt det är att ha ett brett nätverk med sjukvårdspersonal för att hjälpa personer med Parkinson att hantera sjukdomens olika aspekter. En sammanfattning av rapporten finns på EPDA:s webbplats. 6

8 Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinson-medicin? Jag skulle vilja ha mer kontroll över min medicin och hur den påverkar min vardag Personer med Parkinson har ofta svårt att hantera de vardagliga aspekterna av livet, eftersom sjukdomen är så oförutsägbar. Läkaren ska ge dig en medicinering och behandling som passar ditt liv och dina symtom, så att du kan fortsätta att göra saker som du tycker om. Det finns en mängd olika mediciner för att behandla de olika aspekterna av Parkinson. Det är därför viktigt att du pratar med din läkare om hur du kan få rätt behandling. Exempel på frågor du kan ställa till din läkare: F: Ibland glömmer jag att ta min medicin. Vad kan jag göra för att komma ihåg att ta medicinen? F: Jag skulle vilja veta hur kost och motion kan förbättra mina Parkinson-symtom. Finns det något jag behöver tänka på när det gäller min medicin? F: Jag vaknar ofta på natten och behöver gå på toaletten. Då har jag väldigt svårt att ta mig till och från badrummet. Hur kan jag hantera mina symtom på natten? F: Jag tycker att det är besvärligt när jag helt oväntat får ett dosglapp när jag är på jobbet (dvs. när medicinen avtar i effekt och de motoriska symtomen kommer tillbaka). Vad kan jag göra för att hantera detta? Tips: Se till att ta din medicin på de tider den är som mest effektiv genom att följa informationen som medföljer. Du kan använda en väckarklocka eller timer för att komma ihåg att ta medicinen. Ta med dig extra medicin när du går hemifrån, ifall du vill vara borta längre än planerat. Förbered dagens medicindoser i förväg. Kom ihåg att alltid ha med dig vatten. På EPDA:s webbplats finns information om olika typer av mediciner mot Parkinsons sjukdom och hur de fungerar: patientguide I en aktuell undersökning kände två tredjedelar av personerna med Parkinson att de inte hade kontroll över sina symtom under loppet av ett dygn* 7

9 Informationskällor Denna broschyr är utformad och skriven av GlaxoSmithKline i samverkan med EPDA och innehåller råd från personer med Parkinson, vårdare, sjukvårdspersonal och patientföreningar för personer med Parkinson. Om du vill ha fler råd om att leva med Parkinson kan du vända dig till sjukvården eller kontakta följande organisationer: ParkinsonFörbundet Skeppargatan 52, Stockholm tel: Neurologiskt Handikappades Riksförbund Box 49084, Stockholm Tel: EPDA är en patientorganisation som inriktar sig på hälsa och välbefinnande hos människor med parkinson samt deras familjemedlemmar och vårdare. EPDA har för närvarande 43 medlemsorganisationer från hela Europa. Mer information om EPDA finns på GlaxoSmithKline är ett av världens ledande forskningsbaserade läkemedelsföretag. Företagets mål är att ge människor ökad livskvalitet genom att ge dem möjlighet att vara mer aktiva, må bättre och leva längre. GlaxoSmithKline Box 516, SOLNA Tel: *Resultaten från undersökningen är hämtade från den paneuropeiska undersökningen The Real Life, Real PD som genomfördes av EPDA och GlaxoSmithKline. Den fullständiga rapporten från undersökningen finns på EPDA:s webbplats: Real%20Life%20Real%20PD%20- %20Final%20pan-European%20results.pdf 8

10 Sömndagbok vid Parkinsons Sjukdom Vecka 1 Datum: Fyll i dagboken varje dag Dag1 Dag2 Dag3 Dag4 Dag5 Dag6 Dag7 1 När gick du till sängs igår kväll? 2 När du hade varvat ned, hur lång tid tog det för dig att somna? 3 Hur många gånger vaknade du efter att du hade somnat? 4 Varför vaknade du/ kunde du inte sova? 5 6 Gjorde du några förändringar i kost eller motion dagen före? Vid vilka tidpunkter tog du din medicin dagen före? 7 8 Hur skulle du skatta kvaliteten på din sömn den senaste natten? (1= Mycket dålig; 5 = Mycket bra) Hur skulle du skatta dina Parkinson-symtom när du vaknade? (1= Mycket dålig; 5 = Mycket bra) 9

11 Vecka 2 Datum: Fyll i dagboken varje dag Dag1 Dag2 Dag3 Dag4 Dag5 Dag6 Dag7 1 När gick du till sängs igår kväll? 2 När du hade varvat ned, hur lång tid tog det för dig att somna? 3 Hur många gånger vaknade du efter att du hade somnat? 4 Varför vaknade du/ kunde du inte sova? 5 6 Gjorde du några förändringar i kost eller motion dagen före? Vid vilka tidpunkter tog du din medicin dagen före? 7 8 Hur skulle du skatta kvaliteten på din sömn den senaste natten? (1= Mycket dålig; 5 = Mycket bra) Hur skulle du skatta dina Parkinson-symtom när du vaknade? (1= Mycket dålig; 5 = Mycket bra) 10

12 REQU:393

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sov gott! Sova kan du göra när du är pensionär Helt sant. Risken är bara att det blir det enda du orkar med. I alla fall om du inte tar det lite lugnt redan i dag. Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER Kliniken i fokus NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD Teamarbetet ger tryggare PATIENTER Neurologisektionen vid Centralsjukhuset Kristianstad har vuxit snabbt de senaste åren. Parkinsonteamet

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM MENTAL HÄLSA, 2005

FRÅGEFORMULÄR OM MENTAL HÄLSA, 2005 FRÅGEFORMULÄR OM MENTAL HÄLSA, 2005 Österbottniska depressionstalkot Foto: Antero Aaltonen STAKES Bästa mottagare! Vi har slumpmässigt valt ut 5000 österbottningar, som får denna frågeblankett om mental

Läs mer

Allmänna sömnråd. Generella rekommendationer:

Allmänna sömnråd. Generella rekommendationer: Inför eventuell förskrivning av sinnesstimulerande hjälpmedel Bilaga 1 Allmänna sömnråd Generella rekommendationer: Sovrumsmiljö som främjar sömnen - Bekväm säng i välkänd miljö - Rätt temperatur, gärna

Läs mer

Enkätsammanställning

Enkätsammanställning Enkätsammanställning Medlemsförbund: Strokeföreningen [Stroke], Hjärnkraft, Vuxendövas i Skåne [VIS], Reumatikerförbundet, Hörselskadades förening [HRF], Personskadeförbundet, Autism och asperger [Autism],

Läs mer

Checklistor inför Potträningen

Checklistor inför Potträningen Checklistor inför Potträningen 1. Förbered dig själv Att potträna handlar om att ditt barn skall lära sig ett nytt beteende, men det handlar faktiskt ännu mer om dig som förälder. Din attityd är A och

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

Pulmonell arteriell hypertension

Pulmonell arteriell hypertension Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Pulmonell arteriell hypertension Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen pulmonell

Läs mer

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt. Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man

Läs mer

Bättre sömn utan sömnmedel

Bättre sömn utan sömnmedel Bättre sömn utan sömnmedel www.lg.se/somn 1 Innehåll Fakta om sömn 4 Fakta om sömnläkemedel 7 Sömnskolan steg 1 Skriv sömndagbok 9 Varför har du svårt att sova? 10 Granska din dag 10 Allmänna råd för en

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång

Läs mer

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar Ungt Fokus Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar Ungt Fokus Föräldraträffar på skola/förskola är ett bra forum för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll Föräldrarna är viktigast för barnen/ungdomarna,

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar

Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar INNEHÅLLSFÖRTECKNING Välkommen till avdelningen för klinisk neurofysiologi 3 Vad skall man göra

Läs mer

Ågrenska arrangerade i februari 2006 en tredagarsvistelse för vuxna med neurofibromatos. 14 kvinnor och fem män deltog.

Ågrenska arrangerade i februari 2006 en tredagarsvistelse för vuxna med neurofibromatos. 14 kvinnor och fem män deltog. A t t v a r a v u x e n o c h l e v a m e d N e u r o f i b r o m a t o s - v u x n a s e r f a r e n h e t e r a v v a r d a g s l i v o c h s a m h ä l l s k o n t a k t e r Ågrenska arrangerade i februari

Läs mer

Projektrapport UPPSÖKANDE VERKSAMHET FÖREBYGGANDE HEMBESÖK SKURUP 2008-2010. Boel Granat Projektledare

Projektrapport UPPSÖKANDE VERKSAMHET FÖREBYGGANDE HEMBESÖK SKURUP 2008-2010. Boel Granat Projektledare Projektrapport UPPSÖKANDE VERKSAMHET FÖREBYGGANDE HEMBESÖK SKURUP 8-1 Boel Granat Projektledare 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och mål 5 Metod 5 Resultat 7 Boende 7 Rörelsefunktion 8 Fallprevention

Läs mer

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALT OM SPASTICITET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra En del av landstinget kallas för barn- och ungdomshabiliteringen. Vi som arbetar här ger

Läs mer

Nu är det jul igen...

Nu är det jul igen... Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Anhörigstöd i Mjölby kommun

Anhörigstöd i Mjölby kommun Anhörigstöd i Mjölby kommun Det kan både skänka glädje och trygghet att hjälpa en anhörig men det kan även skapa oro, trötthet. För att orka kan man behöva stöd. Vilket stöd som behövs är olika från person

Läs mer

Tema: 24-timmarsdygnet

Tema: 24-timmarsdygnet Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha

Läs mer

Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos

Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos Page 1 of 6 Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos 1 Medicin & hälsa När Laila var 12 år gammal och kom i puberteten, började mardrömmen. Hon drabbades hårt av kvinnosjukdomen endometrios. Idag är

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Barnhabilitering Kalmar

Barnhabilitering Kalmar Barnhabilitering Kalmar Gruppverksamhet och kurser hösten 2014 Välkommen till barnhabiliteringen! Telefon 0480-843 00 Besöksadress Hus 48, plan 2 Lasarettsvägen 1, Kalmar Receptionens öppettider Måndag,

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

SÖMN Fakta och praktiska tips

SÖMN Fakta och praktiska tips / SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

För en stor del av Sveriges befolkning

För en stor del av Sveriges befolkning Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och kallas

Läs mer

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Britt Undin, Upplands Väsby kommun och Inga- Britt Hagman, FOU

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

Utvärdering av tyngdtäcke

Utvärdering av tyngdtäcke 1 Utvärdering av tyngdtäcke Dag- och nattbok MED tyngdtäcke När du har fått ditt tyngdtäcke ska dag- och nattbok fyllas i under ca 4 veckor. Förskrivaren utvärderar efter 4 veckor Efter ca 4 veckor med

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 2 3 SUTENT

Läs mer

Strokevårdkedjan i Stockholm

Strokevårdkedjan i Stockholm Strokevårdkedjan i Stockholm Lena Henricson Strokesamordnare lena.henricson@ds.se 08-123 568 35 070-737 30 43 Under rehabiliteringen var det som att gå på röda mattan men när den var slut ramlade jag

Läs mer

sov bra utan sömnmedicin

sov bra utan sömnmedicin sov bra utan sömnmedicin Innehåll Fakta om sömn 4 Fakta om sömnläkemedel 7 Sömnskolan steg 1 Skriv sömndagbok 8 Varför har du svårt att sova? 9 Granska din dag 9 Allmänna råd för en bättre sömn 9 Sömnskolan

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG?

SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG? SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG? PATIENTINFORMATION SOM STRÅLEN VAR FÖRR VAR DET BÄTTRE FÖRR? När det gäller strålen, är det många män som tycker det var bättre förr, men få som söker hjälp. Vi hoppas

Läs mer

Sjä lvskättningsformulä r

Sjä lvskättningsformulä r Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter

Läs mer

Sårdagbok. Välbefinnande och ditt Sår

Sårdagbok. Välbefinnande och ditt Sår Sårdagbok Välbefinnande och ditt Sår Den här broschyren innehåller konfidentiella personliga uppgifter. Om du hittar den, skicka till adressen nedan: Kontaktuppgifter Namn Adress Telefon Mitt sjukvårdsteam

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal

Läs mer

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Till dig som ska övernatta på Hässleholms sjukhus

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Till dig som ska övernatta på Hässleholms sjukhus ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Till dig som ska övernatta på Hässleholms sjukhus Broschyren är utformad av medarbetare på Ortopediska kliniken Hässleholm-Kristanstad -Ystad. Faktagranskad

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Analys av utgångsläget

Analys av utgångsläget Analys av utgångsläget Nu har ni mätt nattfastan på era kunder och det är dags att analysera och reflektera över resultatet. Vi rekommenderar att ni gör en handlingsplan för er enhet och vid behov även

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016

Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Program för dagen 8:30-9:30 Frukost 9:30 Start/presentation av Mattias från Kravatten

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Ladda för fotboll i Södertälje FK

Ladda för fotboll i Södertälje FK Ladda för fotboll i Södertälje FK Guiden till hur DU ökar din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi - 1 - Innehåll Inledning sid 2 Frukost - det viktiga målet sid 3 Vilken frukosttyp är du?

Läs mer

Att leva med Spasticitet

Att leva med Spasticitet Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga

Läs mer

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva)

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva) Min värld Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva) Gramse, Mallo och mamma Gramse är ganska liten med långa öron och bor i en skog i landet Hittapou. Gramse brukar vara lila men byter färg ibland,

Läs mer

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder HJÄLP En liten skrift om att släcka bränder Vad är problemet? - Vad fick dig att göra det? - Uppmärksamheten - Men du gömde ju dig och berättade inte att det var du förrän polisen tog dig på bar gärning?

Läs mer

En vanlig behandling i en annorlunda form

En vanlig behandling i en annorlunda form LEVODOPA/KARBIDOPA INTESTINAL GEL En vanlig behandling i en annorlunda form - Kontinuerlig dopaminerg behandling vid Parkinsons sjukdom Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuksköterska

Läs mer