Internationell forskning om konsekvenserna av våld: Samtal med barn som upplevt våld i familjen. Svensk forskning:
|
|
- David Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samtal med barn som upplevt våld i familjen Åsa Källström Cater Socionom, fil.dr och docent Internationell forskning om konsekvenserna av våld: Psykiska problem (depression, ångest, posttraumatisk stress, dissociation, svag impulskontroll) Fysiska problem (försenad motorisk utveckling, sängvätning, mardrömmar) Skolsvårigheter (lägre prestationsförmåga, försämrad koncentration) Sociala svårigheter (anknytningsproblem, försämrad social kompetens, brist på empati gentemot andra barn) Beteendeproblem (utagerande, eget våld, kriminalitet) (Holt, Buckley & Whelan 2008, Guille 2004, Edleson 1999, Higgins & McCabe 2000, Silva m fl 2000, Levendosky m fl 2003, Stith m fl 2000, Wolfe m fl 2003) Svensk forskning: Vid sidan om strukturella bakgrundsfaktorer som ökar risken för kroppslig bestraffning är den i särklass största riskfaktorn våld mellan de vuxna. (Janson, Långberg & Svensson 2007) Våld mellan de vuxna i familjen ger en riskökning på tio gånger för våld mot barnet jämfört med familjer där något våld mellan de vuxna inte förekommer. (Janson, Jernbro & Långberg 2011) Av de barn som rapporterade våld mellan föräldrarna hade 58% själva blivit slagna. (Annerbäck m fl 2010) Den vanligaste kombinationen var barnmisshandel och föräldravåld (jfr mobbning och påtvingat sex). (Annerbäck m fl 2012) Hur många barn bevittnar föräldrars våld under uppväxten? män kvinnor kumulerat Skadat med vapen 0,6% 1,3% 1,0% Skadat husdjur 1,3% 1,5% 1,8% Hotat med vapen 0,9% 2,7% 2,8% Hindrat från att äta/sova 1,7% 2,8% 3,9% Hindrat från att göra något 2,7% 3,9% 5,2% Skadat kroppen 2,9% 4,8% 6,6% Förstört något med flit 6,7% 8,8% 11,1% Bråkat om dig 7,4% 15,1% 16,4% Sårade känslor 4,7% 19,9% 22,6% Osams 20,0% 23,9% 28,1% M=13.69 (Cater, Miller, Howell & Graham-Bermann in press) SD= 4.31 Vem utövar våldet? Pappa 85% Mamma 74% Foster- eller styvpappa eller mammas partner 12% Foster- eller styvmamma eller pappas partner 6% Pappa mamma 22% Mamma pappa 5% Båda varandra 71% Andra föräldrafigurer 2% Förövare ohälsa Föräldrar varandra = mer långvarigt Pappa mamma-våld = mer allvarligt för nästan alla typer och ökad risk för vuxen PTS och ångest särskilt för kvinnor (Miller, Cater, Howell & Graham-Bermann 2014) (Miller, Cater, Howell & Graham-Bermann 2013) 1
2 Stöd till barn i Sverige 2010 hade minst 147 av landets kommuner erbjöd stöd till barn som bevittnat våld. Allt vanligare att verksamheter erbjuder både individuella insatser och grupper för barn (minst 46, jämfört med 26 stycken år 2006) Vanligast: individuella samtal utifrån Trappan-modellen Trappan-metoden Utvecklad av Ami Arnell och Inger Ekbom på Rädda Barnen Handbok 1999/2010: och han sparkade mamma Utbildningar vid Ersta Sköndal högskola (Eriksson, 2010) (C t & Ekb 2014) Trappan-metoden En metod för att erbjuda barn som bevittnat/upplevt våld ett krisstöd eller en första hjälpen -insats efter det att våldet i familjen avslöjats. Metoden består av 3-8 individuella samtal med barnet. Målet är att barnet gradvis ska kunna berätta eller gestalta det de upplevt. Innan samtalen med barnet startar har man ett samtal med den förälder som utsatts för våldet. Under detta samtal formuleras även skälen till att mamman eller båda föräldrarna vill att barnet ska träffa behandlaren. (Cater & Ekbom 2014) Utvärderingen av Trappan-metoden - Många barn visade tecken på posttraumatisk stress - Generellt höga psykosociala problemnivåer jämfört med andra barn - Social kompetens skyddade inte alltid från kamratproblem - Äldre barn hade låg KASAM, men fick bättre efter samtalen - Svårast att återhämta sig för de som mådde sämst och/eller upplevt mer våld - Generellt verkar problemen för många barn ha lindrats under tiden de fick Trappan-samtal, men problemen ökade för ett fåtal. (Cater 2009, Cater & Ekbom 2014) Det har blivit lättare för mig att säga ifrån. Jag har aldrig velat hamna i trubbel, och nu kan jag säga ifrån i skolan och hemma och till min pappa. Sättet som jag växte upp så blev jag tvingad att göra saker som jag inte ville, så då blev det svårt att inte göra saker som även kompisar ville. Jag har enklare att vara mer social, var mest tyst förut och jag har enklare att ta kontakt med människor och att prata med mina kompisar om det som hänt förut så att de inte undrar så mycket som förut. 11 2
3 Det har ju hjälpt mig mycket att komma hit [på Trappan-samtal], mest med självkänsla och så att jag får prata ut om mina problem, så det har ju hjälp jättemycket, för nu tänker jag inte lika mycket på dem. Förut tänkte jag på det jämt. Jag var ju väldigt inblandad. Jag hamnade ju alltid i mitten av det som hände [ ] När vi talade om mig så hjälpte det mig att tänka att allt inte var mitt fel. Jag tog allt för givet att det var mitt fel och nu gör jag inte det Det har varit bra för att jag har fått kunna prata ut om känslor som jag inte har kunnat säga till någon annan inte någon alls. Jag får säga det till personal och då säger inte hon till någon för jag vill inte att hon ska säga vad jag sa. 15 Jag ville inte säga jag tyckte det var tråkigt. Jag tycker inte om att prata så mycket. Att dra upp allt som har hänt när man har börjat läka lite det har varit jättejobbigt. 16 En nationell utvärdering Förändring i barnens totala problem före och efter insats (enligt mammornas SDQ-bedömningar) 2 CAP-grupp-verksamheter (av 142) 2 Utväg-grupp-verksamheter (av 142) 1 BUP Grinden-grupp-verksamheter (av 142) 3 Trappan-verksamheter (43 barn) Treatment As Usual : 3 BUP (44 barn) 2 skyddade boenden (av 31 barn) 2 IFO (av 31 barn) Obehandlad jämförelse: 1 familjerätt (55 barn) 315 barn mellan 3 och 13 år, varav år (Broberg, Almqvist, Axberg, Grip, Almqvist, Sharifi, Cater, Forssell, Eriksson & Iversen 2011) 3
4 Slutsatser från nationella utvärderingen Barn som fått stödjande insatser direkt riktade till barn fick minskad problembelastning. Barn som inte fått direkt stöd hade samma höga problembelastning och fick en större funktionsinskränkning. Men effekten var liten och många barn hade symptom även vid ettårsuppföljningen. Vid uppföljning fortfarande klart högre psykisk ohälsa än barn i allmänhet. Barn vars mammor varit utsatta för våld under det senaste halvåret hade en sämre utveckling. Yngre barns hälsa utvecklades bättre än äldre barns. Barn med hög grad av ohälsa vid förmätningen förbättrades i större grad än barn med mindre problem. Ju fler besök desto lägre SDQ-problem hade barnen vid ettårsuppföljningen. En ny metod för jämförelse: Kids Club - utvecklad av Sandra Graham-Bermann vid University of Michigan - riktades ursprungligen till barn och mammor på kvinnojour - generellt stöd - barnen behöver inte ha kliniska symtomnivåer - grund i social inlärningsteori (observationsinlärning) och traumateori - en strukturerad 10-veckors gruppintervention - en timme per träff i grupper om 4-8 barn - för barn mellan 6 och 12 år - varje träff har ett tema som beskrivs i manualerna för barngrupperna Kids Club s mål - Lära barn att det inte är barns fel när vuxna slåss - Stärka barnets känslomässiga reglering och sociala beteende Kids Club-mammor: Att känna att jag inte var ensam om det här problemet, att få känna igen sig i andras berättelser. [Det mest värde fulla} det var nog att känna att man inte var ensam, faktiskt, att det fanns flera. - En mindre accepterande hållning till våld som konfliktlösningsmetod (Cater & Grip 2014) Kids Club-gruppledare: Sen är ju den här metoden, tycker jag är bra i det här materialet [ ] att man inte måste prata så: Jag blir rädd, därför det gör så mycket, det är så mycket svårare och förra gången jobbade vi ju med de här, vi gjorde figurer då, som man fick hålla i och bara det är figuren fick prata om vad den var rädd för istället för jag, så får man, det blir ett redskap till att prata om det som är [ ] att man hjälper barn att få, att man kan få prata om det utan att gå in för långt Utan att det handlar om mig... Och ändå så handlar det ju om mig, men att man kan få ta det i sin egen takt. Vad som är bra med metoden är ju just också att det inte bara bygger på att barnet ska ha, kunna verbalisera sina upplevelser, utan det bygger på att barnen ska ha möjlighet att uttrycka dom på andra sätt, det tänker jag också är jättebra med metoden. [ ] Det vi gör, det är ju inte ett vanligt pyssel, utan det man gör har ju också ett syfte, för att prata om det temat på ett annat sätt. Kids Club-gruppledare: Ordet pass är också fantastiskt bra, för det gör att det finns en frihet, och när man använder ordet pass, och vi också ibland för att visa att det är helt okej, så vågar man också prata när man vill prata, och det är ju en del av metoden. Man måste känna sig trygg och kunna dela med sig av det man vill, av det svåra man varit med om. Det tänker jag blir lite av en konsekvens av metoden. Det tycker jag när man läser manualen, att man alltid har rätt att säga pass till exempel. Att man får respektera människors integritet och så. Det tänker jag är en viktig del. Att man ger möjlighet att berätta om svåra saker, man både bjuder in och respekterar ett nej. 4
5 Förändringar före-efter Kids Club: Förändringar utifrån mammornas skattningar: - barnen hade en lägre psykisk ohälsa efter insatsen - mammornas positiva föräldrabeteenden hade ökat Inga förändringar avseende: - barnens sociala kompetens - barnens traumasymtom - mammornas psykiska mående - mammornas traumasymtom Kids Clubs specifika mål, med mammagruppen: att stödja föräldraskap + för barngruppen: sekundärpreventiv ambitionsnivå. Dock mål: att barnen ska lära sig mer om konfliktlösning social kompetens? Trappan-metoden i framtiden Hur tar metoden upp barns egen utsatthet? Hur funkar metoden i praktiken för barn som upplevt mer ömsesidigt våld mellan föräldrarna? Hur funkar metoden för upplevelser av verbala konflikter? Hur funkar metoden för barn i olika åldrar? Hur hanteras barns egna aggressioner inom metoden? Hur hantera att vissa barn inte vill tala om våldet? Hur fånga upp barnen med PTS? Trappan-metoden i framtiden Vad är egentligen rimliga mått för att utvärdera Trappanmetoden? + Mammornas behov av stöd i föräldraskapet? Mammornas behov av traumabearbetning? Mammornas behov av att tala med andra mammor? Framtiden - praktik Hur tänka om metoder visavi barns ålder och mognad? Hur rigid ska man förhålla sig till handböcker och manualer? Styrkor och begränsningar med gruppbaserade och individuella samtalsmetoder? Hur ofta och på vilka sätt ska metoder utvärderas? Hur ofta ska handböcker och manualer förändras? Och av vem/vilka? Hur starkt stöd ska krävas för att fortsätta sprida metoder? (Hur svagt ska krävas för att förändra dem?) Nya regeringsuppdrag om våld i nära relationer, Socialstyrelsens delprojekt: Uppdrag att utveckla bedömningsinstrument och stödinsatser för personer utsatta för våld av närstående (S2012/4385/FST): Utvärdering av bedömningsinstrumentet Freda Utveckling och prövning av bedömningsmetoder för barn som bevittnat våld av eller mot närstående eller som själva utsatts för våld Utveckling och prövning av stödinsatser/behandlingar för barn som bevittnat våld av eller mot närstående eller som själva utsatts för våld 5
BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet
BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD Anna Forssell Örebro universitet 2015-01-29 1 UPPLÄGG 1. Att förstå barns upplevelser av våld 2. Våldets konsekvenser för barnen 3. Barnmisshandel? 4. Separation hur blir det
Läs merStöd till barn som bevittnat våld mot mamma
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads
Läs mer2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma
Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs
Läs merUtvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj
Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj Syfte, upplägg och genomförande Linnéa Almqvist Projektkoordinator Linnea.Almqvist@psy.gu.se Regeringsuppdrag Hösten
Läs merVåld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet
Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,
Läs mer2013-10-28. Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst
Barn i familjer med våld Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Utomhus av obekant 15% Inomhus av obekant 10% Nationell konferens Barn som Anhöriga Uppsala 14-15 oktober 2013 Ulf Axberg
Läs merHej! Du som läser det här, tänk på att vara varsam med presentationen. Sprid den ej och tänk på upphovsrätten. Mvh Anna L Jonhed
Hej! Du som läser det här, tänk på att vara varsam med presentationen. Sprid den ej och tänk på upphovsrätten. Mvh Anna L Jonhed Barns som upplevt våld i familjen förutsättningar för umgänge med en våldsutövande
Läs merAtt ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang. Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet
Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet Våldets konsekvenser för barn Psykiska problem Fysiska problem
Läs merPrövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier.
Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg.psykoterapeut Professor i medicinsk psykologi
Läs merAtt förstå barns upplevelser av våld i föräldrarelationen Anna L Jonhed (tidigare Forssell), fil dr. i socialt arbete, Örebro universitet
Att förstå barns upplevelser av våld i föräldrarelationen 2018-04-11 Anna L Jonhed (tidigare Forssell), fil dr. i socialt arbete, Örebro universitet 1. Barns upplevelser av våld Det är inget bråk hemma
Läs merStrukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn
Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn Barnrättsdagarna 9-10 april 2019, Örebro Ulf Axberg, Ole Hultmann Psykologiska
Läs merAtt vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge
Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Maria Eriksson maria.eriksson@esh.se Barnrättsdagarna Örebro 9-10 april 2019 Föräldrarna separerar (ca 50 000 / år) Föräldrarna separerar
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merVåld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?
Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merSMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD
SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?
Läs merTRAPPAN-METODEN FÖR BARN SOM UPPLEVT VÅLD I SIN FAMILJ Reflektioner utifrån olika perspektiv
FoU-rapport 2014/2 TRAPPAN-METODEN FÖR BARN SOM UPPLEVT VÅLD I SIN FAMILJ Reflektioner utifrån olika perspektiv Åsa Källström Cater och Inger Ekbom (red.) 2 Förord 2009 gav Regionförbundet Uppsala län
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merInsatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv
FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-
Läs merBarns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet
Barns utsatthet att förstå och förändra Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet Antal anmälda misshandelsbrott mot barn 2007 2016 (BRÅ 2015) År 2016 anmäldes sammantaget
Läs merVÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN
? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.
Läs merBarns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv
Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv Finns det ett gap mellan dem? Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala universitet Ett verkställighetsmål: de är inte
Läs merKIDS CLUB I SVERIGE. Resultat från en förstudie av en metod för att stödja barn som upplevt våld mot mamma. RAPPORT. Åsa Källström Cater, Karin Grip
RAPPORT KIDS CLUB I SVERIGE Resultat från en förstudie av en metod för att stödja barn som upplevt våld mot mamma. Åsa Källström Cater, Karin Grip Working Papers and Reports Social work 4 I ÖREBRO 2014
Läs merPlan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merBarn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012
Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer
Läs merBilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)
Bilaga 5 till rapport 1 (13) Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och, rapport 280 (2018) Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen SBU Statens beredning för medicinsk och social
Läs merAtt vara förberedd om stormen kommer deltagande i
Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar Anders Broberg & Elin Alfredsson anders.broberg@psy.gu.se elin.alfredsson@psy.gu.se
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merBasutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Läs merBarnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.
Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merFråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar
Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och
Läs merGodkännande av föredragningslistan, godkännande av föregående protokoll samt val av justerare
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-05-22 Sida 2(17) Socialnämnden SN Punkt 1 Godkännande av föredragningslistan, godkännande av föregående protokoll samt val av justerare Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merBarn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Läs merAtt samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv
Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar
Läs merGruppverksamhet för barn till separerade föräldrar
För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens
Läs merGöteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar
Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner
Läs merSe hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS
Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä
Läs merSå här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips
Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna
Läs merStöd till barn som bevittnat våld mot mamma
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merFILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min
FILMGUIDE för samtal och diskussion En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min Filmproducent och distributör: Film and Tell Kontakt: info@filmandtell.com 08-55
Läs merSvar på frågor om Stöd och behandling
Svar på frågor om Stöd och behandling Fråga 1. När ni får svar om att någon är våldsutsatt eller förövare, anmäler ni då till socialtjänsten? Tänker att det är anledning till misstanke om att ett barn
Läs merKroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en
Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg
Läs merKIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID
KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Emma Andersson, socionom, familjebehandlare Prisma Kristianstad Johanna Thulin, socionom, doktorand socialt arbete Linnéuniversitetet 10000 9000 8000
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merFörövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?
Läs merAntal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203
Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög
Läs merHot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.
Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....
Läs merBarn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar
Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar Steven Lucas, MD PhD Barnläkare Akademiska barnsjukhuset Uppsala 0915-1115 Så ser våldet ut i Sverige,
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merHur frågar man om våld, och vad får man för svar?
Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,
Läs merVad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist
Vad händer om vi inte vägleder barn? Illustration: Ulla Granqvist Vad händer om vi inte vägleder barn? Att lära våra barn att respektera vårt samhälles och vår familjs sociala regler är en del av föräldraskapet.
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merAtt hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern
Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merVåga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj
Våld i nära rela,oner Våga se, våga fråga, våga agera; tsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet
Läs merOm barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merPlan mot Diskriminering Och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012
Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi
Läs mer«Jag spelade med och låtsades att jag var på hans sida» - Barns strategier under våldsepisoden
«Jag spelade med och låtsades att jag var på hans sida» - Barns strategier under våldsepisoden Fil.Dr, forskare, Carolina Överlien Carolina.overlien@nkvts.unirand.no Definitioner Ökad samhällsfokus på
Läs merIntervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet
Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång
Läs merLikabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett
Läs merVåga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj
Våld i nära rela,oner Våga se, våga fråga, våga agera; tsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun
Datum 2015-08-24 11 Antal sidor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diskriminering? 4 Vision 5 Till dig som förälder/vårdnadshavare
Läs mer-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se
-NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads
Läs merSexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete
Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013
Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merBarn som upplevt våld i sin familj
Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller
Läs merMöten med barn som upplevt våld: barns perspektiv. Maria Eriksson Familjerättsdagarna 23 mars 2012
Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Familjerättsdagarna 23 mars 2012 Barn som upplevt pappas våld mot mamma möter familjerätten: utsatta barn som sociala
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merStöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Läs merKIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID
KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Emma Andersson, socionom, KIBB-behandlare och utbildare, Prisma familjecentrum, Kristianstad Johanna Thulin, socionom, doktorand socialt arbete Linnéuniversitetet
Läs merUtvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar
Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit
Läs merFamily-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.
Family-Lab fungerar som ett laboratorium där professionella och föräldrar arbetar tillsammans för att hitta nya sätt att omvandla kärleksfulla tankar till kärleksfulla handlingar. Family-Lab är den svenska
Läs merVåld i nära relationer med fokus på barnet
Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever
Läs merStärka barn i socialt utsatta livssituationer
Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merProjektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet
1 av 13 Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet Boken finns som pdf-fil: http://www.ungarorelsehindrade.se/images/stories/hemlighet/boken/boken.pdf Du kan fylla i och spara dina
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merPARTNERVÅLD PARTNERVÅLD
PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merVåld i nära relationer en risk för små barns hälsa och en uppgift för barnhälsovården Värna våra yngsta Stockholm oktober 2017
Våld i nära relationer en risk för små barns hälsa och en uppgift för barnhälsovården Värna våra yngsta Stockholm 16-17 oktober 2017 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut
Läs merBarn utsatta för våld i Sverige
Barn utsatta för våld i Sverige Carolina Jernbro, PhD, lektor folkhälsovetenskap, Karlstads universitet Bengt Söderström, Stiftelsen Allmänna Barnhuset 1910 3990 Fysisk barnmisshandel över tid 1910 3990
Läs merBUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik
BUP PTSD-mottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik PTSD vad är det? PTSD kan man få efter att man har varit med om någonting allvarligt och skrämmande. Det kan till exempel
Läs merPlanen mot diskriminering och kränkande behandling
Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs mer