Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn.

Transkript

1 Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn Håkan Leifman CAN

2 Disposition Kort om harm to others -rön Rapport 1 Rapport 2

3 Experienced negative effects from the substance use of this person(s) + severity (i personers närhet) Total Men Women Severity Daily smoker 13.2% 11.8% 15.4% 5.1 Heavy drinker 14.6% 10.5% 18.7% 4.1 Drug user 2.8% 2.4% 3.2% 6.2

4 Predictors of harm from a heavy drinker, daily smoker and drug user Drinker Smoker Drug user Women (ref = men) x x x Younger age groups (ref = oldest age group) x x x Alcohol use disorder (ref = no disorder) x x x Experience harm from other peoples use of the other substances (ref = no experience) High education (ref = lowest education) x x x Binge drinking (ref = non-binge drinking) x x Swedish nationality (ref = other nationality) x x Own drug use last year (ref = no drug use last year) x x Low income groups (ref = highest income) Tobacco dependence (ref = no dependence) Having a drug use disorder (ref = no disorder) x x x x

5 Och nu till de yngsta drabbade: barnen (Föräldraenkäten) Vecka 39, 2012 i hela Sverige, enkät delades ut till föräldrar till barn 0-17 år i missbruks- och beroendevård Ca 48 % av verksamheterna i urvalet deltog Bakgrundsfrågor, frågor om huvudsakligt missbruk, frågor om föräldrarnas barn och frågor om föräldraskapet

6 SKLs Föräldraenkät Tre rapporter: 1. Datamaterialets tillförlitlighet och skattning av hur många 2. Hur mår barnen, vilka mår dåligt och vilka får stöd 3. Om föräldraskapet

7 Rapport 1 del A SKL Bedömning av användbarheten, validiteten Jfr med andra material så gott det går: verkar stämma väl överens med dessa, försiktig med länssiffror, men OK på nationell nivå En del intressanta uppgifter i sig: totalt 758 missbruks- och beroendeverksamheter i Sverige ca 60 % män, alkohol dominerande drog i ca 50 % (jfr med 80 % i befolkningen)

8 Rapport 1 del B SKL Två skattningar av antal barn 1. Antal barn med föräldrar i missbruks- och beroendevård: 4,5-5.2 % 2. Antal barn med föräldrar med missbruk eller beroende i befolkningen (V&): 4,6 %. Dessa är ej överlappande (alla i befolkningen ej inom vården, alla inom vården ej i befolkningsstudien): minimiskattning

9 Grad av överlappning? A Barn till föräldrar i missbruks - och beroendevård B Barn till föräldrar med missbruk eller beroende i befolkningen Totalt= A +B

10 Grad av överlappning? A AB B Totalt= A+B-AB

11 Rapport 2 SKL Fokus på barnen hur mår de, vilka mår dåligt, vilka får stöd? Finns vårdstrukturella skillnader/hinder Analysera alla barnuppgifter (barnnivån): totalt 3749 barn 0-17 år fördelat på föräldrar Alla barnuppgifter avser föräldrarnas upplevelser/uppfattningar

12 Barnen i undersökningen (=representativt urval av barn till föräldrar i missbruks- beroendevård) Ungefär lika många pojkar som flickor Relativt jämnt åldersfördelning 0-17 år, tendens till överrepr något äldre Lik fördelningen i befolkningen i åldrarna 0-17 åringar

13 Barnen i undersökningen Barnen placerade: 10 % Barnens förälders huvudsakliga missbruk: Alk: 45 % Nark: 24 % Blandmissbruk: 24 % Barnens förälders partner i vård för missbruk: 7 %.

14 Barnen i undersökningen olika problem Batteri av 13 frågor (ja/nej): ex blir mobbad, mobbas, är orolig, ängslig, deprimerad, svårt att lära, svårt få kompisar, svårt klara skolan, använder alkohol/droger. Drar sig undan, ofta sjuk 29% minst ett problem flickor 27 %; pojkar 31 % Ålder Andel med problem: 0-1 6,5 % ,7 % ,0 % ,9 %

15 Barnen i undersökningen ålder och genomsnittligt antal problem 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,

16 Barnen i undersökningen olika problem Faktorer som i regressionsanalyser predicerar problem: 1. Barnets ålder: Med ökad ålder ökar problemen fram t.o.m årsålden. 2. Barnets placering i syskonskaran: Barn som är högre upp i syskonskaran mer problem. 3. Barn som är placerade: Barn som är placerade på institution, familjehem mer problem 4. Förälderns typ av missbruk: Barn till de föräldrar med alkoholmissbruk mindre problem. (5. Kön: Pojkar något högre andel) Ej sign: civilstånd, partnern i vård för missbruk

17 Barnen i undersökningen olika problem Fördelningen av problemen: Antal problem Andel barn Andel av alla problem 0 70,7 % 0 % ,6 % 59,8 % 4 4,7 % 40,2 % Totalt 100 % 100 % Alltså mycket skev fördelning

18 Andel som har stöd Barnen i undersökningen vilka får stöd 24 % erhåller stödinsatser Andel barn med stöd i olika åldrar: 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,

19 Barnen i undersökningen får de med problem stöd? Andel som får stöd i tre grupper: Grupper Får stöd Inga problem 13,7 % Har något problem 46,6 % 5 % med mest problem 70,0 %

20 Barnen i undersökningen stöd Faktorer som i regressionsanalyser predicerar stöd: 1. Problem i sig 2. Barn vars förälderns partner i vård för missbruk: högre andel med stöd (alltså efter kontroll för problem) 3. Barnets ålder: Med ökad ålder ökar stödet, fram t.o.m årsåldern 4. Barn som är placerade: Barn som är placerade på institution, familjehem mer stöd 5. Förälderns huvudsakliga missbruk: Barn till de föräldrar med alkoholmissbruk mindre stöd Ej sign: kön, civilstånd, syskonordningen

21 Andel som har stöd 30% Vårdstrukturella faktorer - andel barn som får stöd per län 25% 20% 15% 10% Stöd 5% 0%

22 Sammanfattning Vissa väntade, andra oväntade resultat: Problem: barnets ålder, syskonskaran, barn placerade, förälderns huvudsakliga missbruk Stöd: barn med problem, barn med båda föräldern och partner i vård för missbruk, barnets ålder, barn placerade, förälderns huvudsakliga missbruk MEN

23 att fundera över Problem ökar med åldern, mer problem ger mer stöd Alltså: stöd sätts in när barnen har problem i ngt högre ålder, ej som tidig preventiv insatser när barnen är små Länsvisa skillnader i stöd? Förälderns typ av missbruk (problem och stöd)? Barnets placering i syskonskaran (problem)?