Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
|
|
- Håkan Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
2 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring Kost Motion Läkemedel
3 Amningspuckel ger ingen ökad risk för adipositas Då vikten ökar snabbt ökar även längden
4 Postnatal tillväxt Puberty Pubertetsfasen 140 Längd (cm) Infancy Spädbarnsfasen Ålder (år) Childhood Barndomsfasen ICP Karlberg, J et. al 1989
5 Leptin Längd (cm) Androgener Tillväxthormon IGF-I, thyroideahormon, cortison Ålder (år) Köns hormon Östrogen Insulin-like growth factor I
6 Fetma Iso-BMI Det BMI, som för den aktuella åldern motsvarar vuxen-bmi 25 respektive 30 Övervikt Medelvärde Kanaler=SDS
7 Övervikt Iso-BMI > 25 Riskfaktor för fetmautveckling Riskfaktorer motverkas genom PREVENTION -kost - motion
8 Fetma Iso-BMI > 30 Fetma är en SJUKDOM Sjukdomar behandlas Medicinsk behandling Livsstilsförändringar
9 Fetma Iso-BMI Det BMI, som för den aktuella åldern motsvarar vuxen-bmi 25 respektive 30 Övervikt Medelvärde Kanaler=SDS
10 Iso-BMI Övervikt Fetma Iso-BMI 25 Iso-BMI 30 2 år 18,4 18,0 20,1 19,8 3 år 17,9 17,6 19,6 19,4 4 år 17,6 17,3 19,3 19,2 5 år 17,4 17,2 19,3 19,2 6 år 17,6 17,3 19,8 19,7 7 år 19,9 17,8 20,6 20,5
11 Övervikt över tid i Sverige Övervikt hos vuxna Män Kvinnor
12 Övervikt hos 4-åringar Flickor, BMI>25 Pojkar BMI >25
13 Överviktiga 4-åringar Pojkar Flickor Stockholm Västerbotten Årsrapport Barnhälsovården 2009 Bergström & Blomqvist 2009
14 Övervikt och fetma hos 10-åringar Stockholm 2003 Göteborg 2004 Västerås, Umeå, Ystad, Karlstad 2005 Pojkar 20,5 % Pojkar 17,6 % Pojkar 21,5 % Flickor 19,2 % Flickor 15,9 % Flickor 21,5 %
15 Socioekonomiska skillnader Övervikt & fetma hos 4-åringar Östermalm Södermalm Skärholmen Botkyrka
16
17 BMI > 25 Föräldrars upplevelse av barnets vikt BMI < 18,5 72 % av föräldrar anser att barnet normalviktigt Barnets kost och motion är bättre än jämnåriga! 48 % av föräldrar anser att barnet är normalviktigt Acta jan 2011
18 Föräldrars syn på barns storlek Vad påverkar föräldrars matningsmönster? 3 parametrar Hur matas barnet? Hur reagerar föräldrar på gnäll? Föräldrars tolkning av barnets aptit och tillväxt?
19 Föräldrars syn på barns storlek Onöjt barn MATAS Mer mat än barnet behöver VIKTUPPGÅNG
20 Maternell medvetenhet 667 förstagångsmödrar 24 % BMI >25 16 % BMI >30 49% ansåg sin egen vikt acceptabel 21% hade ingen oro för barnets viktutveckling Mamma medveten om egen övervikt utgör enda signifikanta parametern för medvetenhet om barnets övervikt/fetma
21 Varför tidiga insatser??? Risker; Diabetes Mellitus Högt blodtryck Hjärtinfarkt Gallsten Infertilitet Depression Ångest Beteendeförändringar lättare Obehandlad fetma är farligare med ökande ålder Förändring beroende av föräldrar, ej primärt barnet
22 Tidiga insatser BMI > 25 vid 2, 3 el 4½ år Risk för övervikt vid 12 år; 5 gånger högre BMI > 25 vid 7, 9 el 11 år Risk för övervikt vid 12 år; 8 gånger högre
23 Tidiga insatser BMI > 25 vid 12 år 60 % övervikt under BVC-åren 80% övervikt under tidiga skolår BMI > 30 vid 4 år är oftast bestående
24 Självkänsla och vikt Popularitet Skolprestationer Sociala färdigheter Utanförskap Låg självkänsla Depression Ångest Sömnstörning Koncentration lägre
25 Självkänsla och vikt Barn bedömer ofta andra efter storlek Värderar andra barn social attraktion trevlighet popularitet kognitiva färdigheter Int J Pediatric Obesity jan 2011
26 Barns bedömning av andra barns popularitet Åk 4-5 Två bilder, 1) underviktigt barn & 2) överviktigt barn 2) Skatta social attraktion, trevlighet, negativa känslor samt storlek Utsatta barn väljer oftare bild på överviktig jämnårig Stigmatisering i utanförskap Int J Pediatric Obesity jan 2011
27 Psykiska komplikationer Egentlig depression, ffa flickor Mobbing & utanförskap Sämre skolprestationer Låg kroppsuppfattning Dåligt självförtroende Utagerande beteende, ffa pojkar
28 Vidmakthållande faktorer Attityder Beteende Stress Näringsintag Motion Känsla Medvetenhet
29 Förändring enligt Prochaska Bibehållande Återfall Permanent Innan förändring Aktiv handling Tillfällig utgång Beslut Begrundan Ambivalens
30 Att samtala kring vikt Kan upplevas känsligt Syftet inom BHV är att hjälpa föräldrar att förändra levnadsvanor och mönster Definiera med iso-bmi om övervikt eller fetma Använd begreppen övervikt respektive fetma i kommunikation Sjukdom kräver behandling
31 Prevention Lättare förhindra uppkomst än behandla Lättare påverka fetma hos barn än äldre Kost- och motionspreferenser grundläggs tidigt i livet Primärprevention riktar sig till alla barn Sekundärprevention riktar sig mot riskbarn och redan drabbade
32 Primärprevention Riktar sig till alla individer Lära in goda kostvanor Lära in goda motionsvanor Sker inom vårdens basnivå BVC VåC SHV Tandvården
33 Sekundärprevention Insatser kring överviktiga & feta barn Insatser riktade mot barn i risk Insatser riktade till föräldrar & barn Hitta barn med fetma Hitta riskfaktorer Långsiktighet i behandlingen Korta insatser kan påverka självkänslan negativt Kost, motion & beteende
34 Sekundärprevention Yngre barn med lägre grad av fetma samt mindre invanda beteenden är lättare att behandla Malmömodellen Barn i ålder 4-6 år SKALL uppmärksammas Målet är inte bantning per se Väx på längden, väx i vikten Ingen risk för utveckling av ätstörning OM väl genomförd behandling Hetsätning <18 år mycket ovanligt Binge eating disorder, ca 5 % av gravt feta vuxna
35 Tack
PED NUTRITION CAVEFORS
Att följa barns tillväxt Kurs i pediatrisk nutrition 24 nov 2015 Ann Sofie Cavefors Att mäta barn Förebygga ohälsa och främja hälsa Övervaka hälsa Övervaka förändringar på befolkningsnivå Vad påverkar
Läs merPrevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Läs merFörslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting
Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se
Läs merLars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus
Lars Gelander Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Barn och skolhälsovård Förebygga Upptäcka Hälsofrämja Inte skada! Behandla? Fetma Övervikt Medelvärde
Läs merÖvervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare
Övervikt och fetma hos barn BUMM norr, Astrid Lindgrens Barnsjukhus 21/10 2003 Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Rikscentrum för Överviktiga Barn Barnens sjukhus, Huddinge
Läs merNormal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS
Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka tillväxtavvikelser
Läs merHur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare
Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat
Läs merFetma varför en utmaning för läkare och patient?
Fetma varför en utmaning för läkare och patient? Helena Dreber, ST-läkare i allmänmedicin (Lekeberg) och doktorand (KI) Erik Hemmingsson, Forskare (Överviktscentrum, KI) 2015-01-14 Fetma är svårbehandlat
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka
Läs merBarn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?
Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Våren 2019 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka
Läs merÖvervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län
Övervikt och fetma iso-bmi 4 -åringar samt Elever årsklasser; F-klass, år 4, år 7 alt.8 samt gymn. år 1 Läsåren 24/25, 25/26, 26/27 samt 27/28 Definition av Body Mass Index - BMI BMI beräknas som vikten
Läs merHur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.
Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det. Barnhälsovårdsöverläkare Per Möllborg 20130916 Tack till kollega Henri Toivonen som lånat ut en del bilder till föredraget Hur
Läs merEPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig
Läs merNya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015
Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för
Läs merTema övervikt 26-27 januari 2016
Tema övervikt 26-27 januari 2016 Laslo Erdes laslo.erdes@vgregion.se Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Övervikt/fetma Vad är problemet? Somatiska risker/problem från 1177.se högt blodtryck diabetes
Läs merFRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR
FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen
Läs merWHO: Barnfetman på alarmerande nivåer
Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program i Lycksele 09.00 Kaffe + enkät 09.30 Välkommen 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Graviditet och övervikt. Hur påverkar
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merVarför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?
Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Claude Marcus National Childhood Obesity Centre Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merLängd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004
Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även
Läs merLivsstil, folkhälsofrågor inom Mödravården
Dok-nr 12698 Författare Version Caroline Lilliecreutz, överläkare, Kvinnokliniken US 2 Godkänd av Giltigt fr o m Ninnie Borendal Wodlin, Verksamhetschef, Kvinnokliniken US 2018-09-13 Fysisk aktivitet/motion
Läs merVilka barn kan få FaR? Inaktivitet kontra DCD Psykisk ohälsa & Fysisk självkänsla Ulrika Myhr, barnsjukgymnast
Vilka barn kan få FaR? Inaktivitet kontra DCD Psykisk ohälsa & Fysisk självkänsla Ulrika Myhr, barnsjukgymnast Från patologi till inaktivitet Vad är motorik? Nedärvda rörelser suga, andas, greppa. För
Läs merEn undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför
Läs merHÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan
Läs merVarför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015
Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S
Läs merMetodutbildning NYA Lätta tips. Central Barnhälsovård FyrBoDal tillsammans med MI-coach Sofia Trygg-Lycke
Metodutbildning NYA Lätta tips Central Barnhälsovård FyrBoDal tillsammans med MI-coach Sofia Trygg-Lycke Agenda Introduktion Primärprevention Nya Lätta tips Demografi och hälsofaktorer Metod och MI med
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merÖvervikt och fetma hos barn och ungdomar
Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs merNYork - terapikolonier för överviktiga barn.
Folkhälsoprojekt i Stockholm Seminarium kring projekt finansierade av landstingets folkhälsoanslag Tisdag den 15 juni 2010 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård NYork - terapikolonier för överviktiga barn.
Läs merHur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie
Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie Susann Regber Doktor i Medicinsk vetenskap Barnsjuksköterska Susann Regber 2 DEN SYSTEMATISKA
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merStrategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Läs merViktig, ung och stolt. Göteborg 080515.
Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir
Läs merEN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT
1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till
Läs merLivmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund
Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,
Läs merHälsan i Sala kommun 2014
Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag
Läs merKost och Fysisk Aktivitet
7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som
Läs merHälsa på lika villkor Västra Götaland 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs merreportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi
Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten
Läs merInbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma
Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning
Läs merKan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?
Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Nordiska folkhelsekonferensen 27 augusti Jenny Sydhoff Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting
Läs merFöräldraskapets nya utmaningar
Föräldraskapets nya utmaningar Philip Hwang Psykologiska institutionen Göteborg universitet philip.hwang@psy.gu.se Vad är stress? Ett tillstånd hos barn eller vuxna då jämvikten är rubbad, på grund av
Läs merMatris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?
Effektmål Vad vill vi uppnå? Alla barn ska röra sig minst 30 min (helst 1 tim) dagligen. Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merHälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN
Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd
Läs merFöräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET
Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar
Läs merVilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten
Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten Rekommendation för vuxna fysisk aktivitet 150 aktivitetsminuter/vecka med måttlig intensitet eller
Läs merPressmeddelande 2010-01-04
Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merÖvervikt och fetma hos barn och ungdomar
Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Tillväxt och BMI Svenska tillväxtkurvor baseras på populationsundersökning från 1974 i Göteborg. International Obesity Task Force IOFT ISO-BMI-gränser för vuxna,
Läs merVÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007
VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens
Läs merEva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr
Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk
Läs merResultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat
Läs merningslära, idrottsskador och rehabiliteringsprinciper för barn och ungdomar
Träningsl ningslära, idrottsskador och rehabiliteringsprinciper för barn och ungdomar Peter Adolfsson Barn- och förbundsläkare peter.adolfsson@vgregion.se Qviding 2010 Dagens föreläsning Träningslära barn
Läs merBARNFETMABEHANDLING OCH
BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med
Läs merMellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.
Dagens forskning visar starka samband mellan stress och flera medicinska sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Även den psykiska och sociala hälsan påverkas negativt av långvarig
Läs merFetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Övervikt och fetma Giltig fr.o.m: 2018-03-19 Faktaägare: Anna Bärtås, verksamhetschef Barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merHilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier
Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning
Läs merViktigt med Vikten i Värmdö
Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merKondition hos barn & ungdomar
Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merPernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas
Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Måndagen den 9 Januari 2012 Bakgrund. Vad, Hur och Varför? Psykologiska aspekter Paus Film Kollot
Läs merArbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun
Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda
Läs merPsykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Läs merHur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom
Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merMissbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare
Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?
Läs merBakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011
Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data
Läs merUppföljning rörelseglada barn
Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin
Läs merHälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Läs merFetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv
Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt
Läs merFörövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?
Läs merDe små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre
De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre BORIS-dagen 20 oktober 2016, Stockholm Anna Ek, leg. dietist, Med dr, Enheten för pediatrik, CLINTEC,
Läs merFörebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan
Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1 Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks
Läs merFÖR KORT? FÖR LÅNG?... DE VANLIGASTE FUNDERINGARNA OM TILLVÄXT OCH PUBERTET UNDER SKOLÅREN
FÖR KORT? FÖR LÅNG?... DE VANLIGASTE FUNDERINGARNA OM TILLVÄXT OCH PUBERTET UNDER SKOLÅREN IWONA JANOWSKA-SZAMLEWSKA BARNLÄKARE SBUG, DSBUS GÖTEBORG 2018-05-08 TILLVÄXT = FRÅN KONCEPTION TILL 20ÅÅ TILLVÄXT
Läs merFetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014
Fetma Bakgrund Prevalens För närvarande är 47% (dvs 3,6 miljoner invånare) av Sveriges befolkning i åldern 16 84 år överviktiga eller feta. Fördelat på kön är 2,1 miljoner män och 1,5 miljoner kvinnor
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merLiten och Rund. Barns övervikt och fetma, vårdens växande problem. Lisa Vångfors. 180 hp Examensarbete i omvårdnad OM5250 HT 2013
Liten och Rund Barns övervikt och fetma, vårdens växande problem FÖRFATTARE PROGRAM/KURS OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR Hanna Edvardsson Lisa Vångfors Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Examensarbete i omvårdnad
Läs merPsykisk besvär och BMI
Psykisk besvär och BMI - om eventuella samband hos ungdomar på gymnasiet Författare: Håkan Karlsson, Gotahälsan, Jerikodalsgatan 8, 595 30 Mjölby 0142-299890 Hakan.karlsson@gotahalsan.se Handledare: Martin
Läs merPraktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne
Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merHälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom
Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen
Läs merViktigaste Ändringar
Revision av Handlingsprogram Övervikt/Fetma - Vuxna Viktigaste Ändringar Betoning av vårdkedja Tydligare flödesschema för behandlingsarbetet Flödesschema för organisation Evidens Stöd för prioritering
Läs merFöräldrastöd och föräldraförberedelse
Föräldrastöd och föräldraförberedelse Petra Pålsson, barnmorska och doktorand Medicinska fakulteten Lunds universitet Definition föräldrastöd» En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella,
Läs merHur kan vi förebygga övervikt och fetma inom barnhälsovården?
Hur kan vi förebygga övervikt och fetma inom barnhälsovården? Riskfaktorer för att utveckla övervikt Barnet en snabb tillväxt mellan 1 och 5 års ålder som leder till BMIacceleration en hög eller låg födelsevikt
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merUTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet
UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser, tankar och känslor
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs mer