Barns och ungdomars engagemang

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns och ungdomars engagemang"

Transkript

1 Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade i de aktiviteter som de deltar i genom att be föräldrar uppskatta deras barns och ungdomars engagemang i olika aktiviteter som familjen gjorde. I en enkät ställde vi frågor om förekomst av 56 olika aktiviteter och bad föräldrar uppskatta hur ofta barnen deltog i dem och hur engagerade barnen var i dem, om de var: Inte alls, Lite/så där, Ganska mycket eller Mycket engagerade. Vi bad också föräldrarna uppskatta vilka andra personer som oftast deltog i aktiviteten, om mamma, pappa, syskon, personlig assistent och/eller förälder som assistent deltog. Utifrån de 60 familjerna som lämnade svar på enkäten kommer här en redovisning av resultaten om barnens engagemang. Resultaten handlar om i vilka aktiviteter barnen och ungdomarna med betydande funktionshinder var engagerade, hur högt engagemang de hade och vilka andra som deltog i aktiviteten och om det hade någon relation till barnens engagemang. Resultaten visar också på vilket sätt olika barn- och familjekaraktäristika var relaterade till barnens engagemang. För att få en djupare förståelse för dessa barns och ungdomars engagemang har vi jämfört med en grupp med barn som hade typisk utveckling. Vi har jämfört grupperna utifrån att de har svarat på samma frågor. I projektet har också 11 föräldrar och 9 personliga assistenter berättat om sina erfarenheter i intervjuer. I slutet av denna redovisning finns preliminära tolkningar om deras erfarenheter. De är preliminära för vi är inte klara med att sätta samman deras erfarenheter ännu, utan kommer kunna skriva mer om det senare. Barnens/ungdomarnas delaktighet och engagemang Vilka aktiviteter var barnen/ungdomarna engagerade i? Barnen och ungdomarna var mest engagerade i aktiviteterna: Att busa, Tillsammans utföra barnets fritidsaktiviteter, Åka på semesterresa, Till teater/bio/konsert, Titta på film, Åka till fritidshus, Spela dator/tv-spel, Leka/umgås med vuxen, Leka/umgås med andra barn, Sjunga, Lyssna på musik, Äta frukost tillsammans, Äta middag tillsammans, Fika tillsammans, Leka med vuxen ute, Cykla, Bollek/spel, Till lekpark, Till bibliotek, Hem till släkting, Gå på fest/kalas och Ut i naturen. Barnen och ungdomarna var minst engagerade i aktiviteterna: Diska, Städa huset, Packa skolväska, Plocka iordning sina saker efter lek/aktivitet, Trädgårdsarbete och Tillsammans utföra syskons fritidsaktiviteter.

2 Resultaten visar att barnen/ungdomarna var engagerade i det mesta som de deltog i och aktiviteterna som de var mest engagerade i var aktiviteter som på något sätt är barnfokuserade, t ex leka, busa och titta på film. Barnen/ungdomarna var minst engagerade i rutinmässiga familjeaktiviteter. För att djupare förstå dessa barns och ungdomars engagemang har vi jämfört med engagemanget hos en grupp barn som hade en typisk utveckling. Resultaten visar att det inte var någon skillnad mellan vilka aktiviteter som engagerade barn och ungdomar överlag; barnen med typisk utveckling var också minst engagerade i rutinmässiga aktiviteter och i samma utsträckning som barnen/ungdomarna med betydande funktionshinder var de mest engagerade i aktiviteter som var barn-fokuserade. Hur högt var barnens/ungdomarnas engagemang? Barnens och ungdomarnas engagemang kunde uppskattas enligt stegen Inte alls, Lite/så där, Ganska mycket eller Mycket. I de aktiviteter som nämns ovan där barnen var mest engagerade uppskattade föräldrarna att deras barn var Ganska mycket eller Mycket engagerade. I de barn-fokuserade aktiviteterna var alla barn överlag Ganska mycket engagerade, de enda aktiviteterna som barnen var Mycket engagerade i var Att busa och Åka på semester. För alla de aktiviteter som nämns ovan där barnen och ungdomarna med betydande funktionshinder var minst engagerade, de rutinmässiga aktiviteterna, var de Inte alls engagerade. Det fanns vissa aktiviteter där barnen/ungdomarna var Lite/så där engagerade i, dessa aktiviteter var Surfa på internet, Leka i sandlådan, Pyssla, Tillsammans utföra förälders fritidsaktiviteter, Handla mat, Duka, Morgon och Kvällsrutiner, Baka/laga mat, Sjunga, Vara tillsammans i köket, Spela bordsspel och Leka med husdjur. I jämförelsen som gjordes med gruppen barn som hade en typisk utveckling visar resultaten att barn och ungdomar med betydande funktionshinder överlag visade ett lägre engagemang enligt föräldrar, även om alla barn följdes åt i vilka aktiviteter som engagerade dem. Barnen med typisk utveckling hade statistiskt signifikant högre grad av engagemang än barnen/ungdomarna med funktionshinder på de flesta aktiviteterna. Det fanns några aktiviteter där det inte var någon skillnad i engagemangsnivå, dessa var Att åka bil, Besöka vänner som inte har barn, Sjunga och Lyssna på musik, och i dessa aktiviteter var alla barnen Ganska mycket engagerade. Den aktivitet som barnen i båda grupperna visade lägst grad av engagemang i var Att diska, i den aktiviteten var barnen Inte alls engagerade. Man kan fråga sig om det är så att barnen och ungdomarna generellt har högt engagemang i de aktiviteter som förekommer ofta? Så är inte riktigt fallet. Följande familjeaktiviteter förekom ganska sällan i familjernas vardag men då de förekom var barnen högt engagerade. Dessa familjeaktiviteter var Spela instrument, Leka ute med andra barn, Spela bollspel, Gå på gudstjänst, Gå till lekparken, Gå till biblioteket, Vara i naturen, Åka på semester och Åka till fritidshuset. Det fanns också familjeaktiviteter som förekom ofta men då de förekom var barnen lågt engagerade i dem. Dessa familjeaktiviteter var Utföra morgonrutiner, Utföra kvällsrutiner, Packa skolväskan, Plocka i ordning efter lek. Dessa familjeaktiviteter finns alla inom området vardagliga rutiner. Vilka andra deltog i aktiviteterna och hade det någon relation till barnens engagemang? För att vidare förstå barnens och ungdomarnas engagemang i de familjeaktiviteter som de deltog i undersökte vi om barnens engagemang förändrades på något sätt beroende på vilka andra som också deltog i aktiviteten. För detta ändamål undersökte vi relationen mellan

3 barnens engagemang och om barnet och förälder deltog, om barnet och syskon deltog, om barnet och personlig assistent deltog, om barnet och förälder och syskon deltog, om barnet och förälder och personlig assistent deltog, om barnet och syskon och personlig assistent deltog, om alla deltog och om barnet var själv i aktiviteten. Det fanns alltså 8 kategorier, för att få en överblick se tabell 1. Resultaten visar att det fanns mycket liten skillnad i barnens engagemang som kunde relateras till vilka andra som deltog i aktiviteten. De enda aktiviteterna av 56 som skiljde ut sig var Dansa, Sjunga och Surfa på internet. För dessa aktiviteter visade barnen högst engagemang om det var många andra i aktiviteten, särskilt om förälder och eller personlig assistent deltog. Tabell 1: Åtta kategorier av personer som deltog i aktiviteter Kategorier Antal gånger kategorin fylldes i 1-Barnet och mamma, pappa, och/eller förälder som assistent Barnet och syskon 53 3-Barnet och personlig assistent Barnet och förälder och syskon Barnet och förälder och personlig assistent Barnet och syskon och personlig assistent Barnet och förälder, syskon och personlig assistent Barnet själv i aktiviteten 60 Ett annat steg i att undersöka barnens engagemang var att också se hur många gånger barnen och ungdomarna utförde familjeaktiviteter tillsammans med familjemedlemmar i de olika kategorierna, se tabell 1. Man kan se stor skillnad i hur många gånger de olika kategorierna fylldes i. Det var mest förekommande att barnet utförde familjeaktiviteter tillsammans med förälder och syskon, och det var också vanligt att barnet utförde familjeaktiviteter tillsammans med mamma eller pappa antingen som rollen i förälder som personlig assistent eller enbart förälder. Av de 60 familjer som har fyllt i enkäten var det 46 som hade syskon och 14 som inte hade något syskon. Det var också vanligt förekommande att barnen utförde familjeaktiviteter tillsammans med förälder och personlig assistent. Det var mycket ovanligt att barnen och ungdomarna gjorde aktiviteter tillsammans med syskon, och ännu mer ovanligt att barnen och ungdomarna gjorde aktiviteter tillsammans med syskon och personliga assistent. Det fanns två aktiviteter som barnen/ungdomarna mer ofta utförde tillsammans med personliga assistenter än med förälder eller syskon, dessa var Tillsammans utföra barnets fritidsaktiviteter och Leka med barn ute. Andra aktiviteter som barnen/ungdomarna ofta utförde tillsammans med personliga assistenter var träna sjukgymnastik hemma och promenera. Det finns säkert skillnader i barns engagemang som är relaterade till vem de utför en aktivitet med. Skillnaderna handlar förmodligen mer om relationen med den som man är tillsammans med i aktiviteten än om kategori av familjemedlem. I de intervjuer vi har gjort under år 2 med 11 föräldrar och 9 personliga assistenter om vad som är underlättande faktorer för barns

4 delaktighet i familjeaktiviteter kommer fler nyanser av engagemang och relationer fram som vi i slutet av hela projektet kan föra samman med resultaten från enkätundersökningen. Intervjuerna är gjorda och just nu håller vi på att tolka dem, preliminära resultat finns i slutet av denna redovisning. På vilket sätt var olika barn- och familjekaraktäristika relaterade till barnens och ungdomarnas engagemang? Förutom frågor om engagemang i och förekomst av familjeaktiviteter fanns i enkäten bakgrundsfrågor om familjen, t ex sammansättning, ekonomi och föräldrars utbildning, det fanns också frågor om barnen, t ex personlighet, hälsa och förmågor. Vi har undersökt om det fanns samband mellan barn- och familjekaraktäristika och barnens och ungdomarnas nivå av engagemang. Från resultaten om jämförelser mellan grupperna kan man konstatera att familjerna som hade barn/ungdomar med betydande funktionshinder inte hade varken högre eller lägre utbildning än familjerna som har barn med typisk utveckling. Däremot hade familjerna med barn med funktionshinder statistiskt signifikant högre inkomster. När det gäller familjekarakteristika såsom föräldrars utbildning och familjens ekonomi, så fanns inga samband till barnens nivå av engagemang för gruppen familjer med barn med funktionshinder men däremot fanns samband mellan föräldrars utbildning och engagemang hos barnen med typisk utveckling. För den gruppen visade barnen högre engagemang i aktiviteterna Spela instrument, Gå på teater/bio/konsert och Åka till fritidshus då pappan hade högre utbildning. Detta kan tolkas som att för barn med typisk utveckling så har föräldrars utbildning betydelse för vilka aktiviteter som engagerar barnen, medan för barn och ungdomar med betydande funktionshinder så har föräldrars utbildning ingen betydelse för vilka aktiviteter som engagerar barnen. När det gäller barnkarakteristika så visade resultaten att barnens hälsa hade samband med barnens engagemang i olika aktiviteter. Om barnens hälsa var stabil och god så var barnens engagemang högre i aktiviteterna Titta på Tv, Spela dataspel, Surfa på internet, Leka med husdjur, Gå till lekparken, Leka ute med andra barn och Gå på teater/bio/konsert. Dessa resultat betyder också att om barnens hälsa var sämre och mer instabil så var barnen mindre engagerade i de ovan aktiviteterna. Samband fanns mellan barnens kognitiva förmåga och aktiviteter som visade att ju högre kognitiv förmåga barnen och ungdomarna hade desto högre engagemang visade de i aktiviteterna Titta på TV/film, Spela dataspel, Surfa på internet, Leka med husdjur, Äta middag tillsammans, Packa skolväskan, Plocka upp efter lek, Gå till lekparken, Åka på semester, Fika tillsammans, Läsa saga, Städa, Trädgårdsarbete och Gå på teater/bio/konsert. Dessa resultat betyder också att om barnens kognitiva förmåga var lägre så var barnen mindre engagerade i de ovan aktiviteterna. Samband fanns mellan barnens syn och aktiviteter som visade att ju bättre syn barnen och ungdomarna hade desto mer engagerade var de i aktiviteterna Titta på TV, Titta på film och Surfa på internet. Om barnen och ungdomarna hade sämre syn så fanns samband till att de var mer engagerade i aktiviteterna Gå på promenad, Baka/laga mat, Tillsammans utföra barnets fritidsaktivitet, Gå till habiliteringsaktivitet, Leka inne och ute med vuxna och Åka bil till och hem från skolan.

5 Samband fanns mellan barnens mobilitet och aktiviteter visade att ju bättre motorik barnen och ungdomarna hade desto mer engagerade var de i aktiviteterna Pyssla, Duka, Diska, Trädgårdsarbete, Spela dataspel. Om barnen och ungdomarna hade sämre mobilitet så var de mer engagerade i Att träna sjukgymnastik hemma. Samband fanns mellan vissa aktiviteter och barnens personlighet när det gällde barnens medvetna kommunikation och förmåga att välja. Desto mer barnen hade en medveten kommunikation desto mer engagerade var de i aktiviteterna Vara tillsammans i köket, Gå till lekparken och Spela dataspel. Om barnen hade medveten kommunikation i mindre utsträckning så var de mer engagerade i aktiviteten Besöka vänner utan barn. När det gällde barnens förmåga att välja så fanns samband mellan att barnen kunde välja och att de var mer engagerade i aktiviteterna Spela dataspel, Surfa på internet, Läsa saga, Leka med husdjur, Göra trädgårdsarbete, Leka med vuxna ute och Gå till lekparken. En slutsats om resultaten såhär långt är att eftersom våra resultat visar att barnen inte automatiskt har högt engagemang i aktiviteter som förekommer ofta så kan man inte argumentera för att det räcker att öka tillgängligheten av aktiviteter för att barnen ska få ökat engagemang och delaktighet. Snarare behöver man försöka förstå varje barns/ungdoms egna intressen och utgå från vad de tycker om att göra. Man behöver också belysa omständigheter omkring varför de aktiviteter som barnen tycker är engagerande inte förekommer oftare. En annan slutsats från resultaten är att barnen/ungdomarna inte utför särskilt många aktiviteter alls endast med andra barn, och inte med sina syskon. Det finns specifika aktiviteter som sticker ut som personlig assistenter oftare gör med barnen/ungdomarna, t ex träna sjukgymnastik och gå på promenad. Det har också en viss betydelse vem barnen utför aktiviteter med. Om fler familjemedlemmar deltar i aktiviteten så blir barnen/ungdomarna mer engagerade, men bara i en del aktiviteter. Det var mest förekommande att barnet utförde familjeaktiviteter tillsammans med förälder och syskon. Preliminära resultat från intervjuerna Hittills har totalt sju områden när det gäller underlättande faktorer för delaktighet blivit tydliga och betonats som viktiga: Barnet är tillsammans med övriga familjen, Individerna i omgivningen känner barnet och tolkar honom/henne, Barnet förbereds och får förklarat för sig vad som äger rum, Barnet ges tillfälle att välja och att berätta, Barnet får vara aktivt och hjälpa till, Miljön är anpassad samt Individerna i omgivningen är själva engagerade och positiva. Barnet är tillsammans med övriga familjen Samtliga barn beskrivs uppskatta de tillfällen då de är tillsammans med andra i familjen och inte minst då syskon är med. Barnets delaktighet ökar då han/hon har en direktkontakt med de andra och då han/hon har en känsla av att vara i fokus. Aktiviteten är av underordnad betydelse för N. Med de stora funktionshinder som han har är det inte det som är det viktiga. Det är att känna att vi är flera och att vara en som är med i ett sammanhang Individerna i omgivningen känner barnet och tolkar honom/henne Behovet av att känna barnet och att kunna tolka honom/henne beskrivs som centralt. De intervjuade föräldrarna kände av naturliga skäl sina barn väl och flera av assistenterna hade

6 jobbat hos barnet under en längre tid. De hade därmed lärt sig att tolka barnets, ibland ganska diffusa, signaler och behov. Behov av att ta tid för att introducera nya assistenter framkom, inte minst i syfte att den nya assistenten skulle ges möjlighet att lära känna barnet. Man måste känna barnet för att lyckas Barnet förbereds och får förklarat för sig vad som äger rum Delaktigheten underlättas då barnet har förberetts inför det som ska hända. Förberedelsen kan vara verbal eller genom att barnet till exempel får känna på ett föremål som symboliserar kommande aktivitet. Även under tiden som aktiviteten sker behöver barnet få förklarat och kommenterat vad som pågår för att vara delaktigt. Man berättar hela tiden för henne vad man ska göra. Man försöker att tänka på vad man gör och visar vad man tar fram och berättar vad man skall göra Barnet ges tillfälle att välja och berätta Delaktigheten beskrevs också hänga samman med att barnet ges möjlighet att välja, även om det ibland handlar om skendemokrati. Dessutom är det av betydelse att barnet får berätta, kanske genom kontaktboken från skolan, om vad som han/hon varit med om på egen hand utan att övriga familjen varit med. I detta sammanhang betonades nödvändigheten i att vid behov vänta in barnets försök till kommunikation och att vägleda barnet i berättandet. alltså vi frågar henne också hur det har varit i skolan i dag och så. Sen att vi har läst också i boken (kontaktboken) vad de har skrivit Barnet får vara aktivt och hjälpa till Vikten av att barnet är aktivt, gör så mycket han/hon kan och får hjälpa till beskrevs också. Hjälpen kan bestå av att den vikta tvätten läggs i barnets knä, barnet får hålla högen för att sedan få beröm för att ha fullföljt uppdraget. Ett annat exempel som beskrivs är att barnet får vara med och smakar av maten och att det sedan berättas för resten av familjen att han/hon godkänt hur det smakade. det är så härligt, för lilla tjejen, tvååringen, frågar ofta mycket om hjälp, kan du hjälpa mig att knyta skorna och då blir han jätteglad och gör det med hjälp av assistenten Miljön är anpassad För att kunna ta del i det som händer behöver barnet kunna vara närvarande rent fysiskt, kunna sitta bra och till exempel utifrån behoven vara bra placerad vid matbordet alternativt på konserten. I den anpassade miljön kan också inkluderas att man tar hänsyn till barnets starka sidor. Barnet ges tillfälle att lyssna, känna och smaka vilket beskrivs skapa förutsättningar för delaktighet. Han har bästa platsen så han inte behöver vara bekymrad. Vi lägger upp det fint, pappa kanske delar. Vi slafsar aldrig utan det ligger fint Individerna i omgivningen är själva engagerade och positiva Samtliga intervjuade betonar också vikten av att man själv är engagerad i det man gör tillsammans med barnet, att man låter barnet förstå att det är roligt och att det inte är några problem. Läggs därtill in lite bus/trams i aktiviteten alternativt att det sker som egen aktiviteter ökar barnets engagemang och delaktighet ytterligare.

7 Så hon kände nog det här engagemanget. Att vi var engagerade i något. Då blev hon också väldigt engagerad

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare Regionala Mötesdagar 2012 Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare Uppdraget Uppdragets syfte är att utveckla ett nationellt kunskapsstöd

Läs mer

Jag är med! Om personlig assistans och barns delaktighet i familjeaktiviteter

Jag är med! Om personlig assistans och barns delaktighet i familjeaktiviteter Jag är med! Om personlig assistans och barns delaktighet i familjeaktiviteter RBU 21 november 2014 Jenny Wilder 1 Projektet finansierades i 3 år av Allmänna Arvsfondens satsning Fördel barn! Vi startade

Läs mer

ICF INOM HABILITERING OCH FORSKNING

ICF INOM HABILITERING OCH FORSKNING I riktning mot enhetlig dokumentation och utvärdering inom rehabilitering, ISPO ICF INOM HABILITERING OCH FORSKNING Anna Karin Axelsson, Leg sjukgymnast, Fil.dr. ICF vid journalföring Delaktighet hos barn

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning Verksamhetsmiljö 3 sida Bystugans mål och värderingar: Grundtrygghet 4 Glädje och gemenskap 5 Språket 5 Naturen och miljöfostran

Läs mer

Njut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta!

Njut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta! Njut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta! Till dig som arbetar i skolan med barn F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka där huvudbudskapet är att minska TV / datortid att göra något tillsammans

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia Namn: Klass: Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast måndag vecka 45. Då blir

Läs mer

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad: Stöd i Sollentuna Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning Senast uppdaterad: 2017-01-10 Träffa din handläggare Om du eller dina föräldrar vill ansöka om stöd får ni

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla

Läs mer

NANNY KALIFORNIEN. Att jobba som Au pair. Unikt inslag om min egen upplevelse som nanny i the golden state

NANNY KALIFORNIEN. Att jobba som Au pair. Unikt inslag om min egen upplevelse som nanny i the golden state NANNY I KALIFORNIEN Unikt inslag om min egen upplevelse som nanny i the golden state Att jobba som Au pair Att fara till Kalifornien och jobba som en Au pair är en fantastisk möjlighet att utvecklas och

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2010 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Familjetyp:

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2010 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3 Familjetyp:

Läs mer

Namnuppgifter. Barndomen

Namnuppgifter. Barndomen Tilltalsnamn (eventuell smeknamn) Namnuppgifter Tidigare efternamn Barndomen Min födelseplats och boendeplatser under uppväxten Här kan det stå om platser jag bott på och vad det har betytt för mig och

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Lilla förskolepaketet

Lilla förskolepaketet Lilla förskolepaketet Böckerna i lilla förskolepaketet har stor igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar lekar, fantasier och erfarenheter som många barn delar. Flera av böckerna visar

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Avdelningen Blåbäret

Avdelningen Blåbäret Avdelningen Blåbäret På avdelningen blåbär så har vi 25 barn 1 5 åringar och fyra pedagoger. Vi har 11 flickor och 12 pojkar. En dag på avdelningen Blåbär Kommer man innan 8.00 på morgonen så går man till

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Varför blir det som det blir? Camilla Ekstrand Enhetschef ADHD-center leg. psykolog

Varför blir det som det blir? Camilla Ekstrand Enhetschef ADHD-center leg. psykolog Varför blir det som det blir? Camilla Ekstrand Enhetschef ADHD-center leg. psykolog Agenda Syfte med föreläsningen Fallexempel Metoder för att förstå och förändra vardagen 1. Karta av en dag 2. Prioritera

Läs mer

Utvärdering av Ällagatan

Utvärdering av Ällagatan Utvärdering av Ällagatan 20 2008 Utvärdering av Ällagatan Om Ällagatan Ällagatans Barnboende är centralt beläget i tre hyreslägenheter mitt emot Folkets Park. Här finns sex platser i hemlik miljö enligt

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Medarrangör av skolfred Förebyggande När något hänt Kvällens innehåll Tv- och dataspel Sociala

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Hej alla föräldrar och barn!

Hej alla föräldrar och barn! Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Kalles mamma får en psykos

Kalles mamma får en psykos Kalles mamma får en psykos Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Kalle bor i en lägenhet på Marmorgatan med sin mamma och pappa. Kalle går i 6-års gruppen på skolan. Kalles pappa är taxichaufför.

Läs mer

Föräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/3 2007. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment

Föräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/3 2007. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment Fredag 16/3 2007 Jonas Gustavsson Web: www.kometprogrammet.se E-post: komet@sot.stockholm.se 10.15 11.00: 11.15 12.00: 12.15 13.00: Beteendeexperiment och andra tekniker i KBT Framgångsfaktorer i Komet

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter

Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter Yrkeshögskolan Sydväst Informationsteknik YHHV8 Andreas Grönblom Petra Höglund Karolina Strandholm April 2004 Inledning Vi har valt att skriva om dataspel

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Att leva som andra. Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Att leva som andra. Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Att leva som andra Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS LSS betyder Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade. LSS- lagen säger att en del människor

Läs mer

Checklista för familjen

Checklista för familjen Checklista för familjen Hur fördelas vardagens sysslor och ansvarsområden i er familj? Att ha en jämn arbetsfördelning kring barn och hem ökar chansen för att alla i familjen ska känna sig nöjda, liksom

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ!

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ! Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ! YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Tjänsteskrivelse 1 (5) Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till

Läs mer

Mitt liv. Dans. Dagbok. Av Lina Sjögren. Jag heter Ella. Sovmorgon BFF Milla

Mitt liv. Dans. Dagbok. Av Lina Sjögren. Jag heter Ella. Sovmorgon BFF Milla Mitt liv Dagbok Dans Jag heter Ella Sovmorgon BFF Milla Av Lina Sjögren Söndag 21 augusti 2016 Hej dagboken! Jag är en tjej som är tio år och heter Ella. Jag älskar att dansa och jag är jättemorgontrött.

Läs mer

Projektet Eddies hemliga vän

Projektet Eddies hemliga vän Projektet Eddies hemliga vän Eddies hemliga vän Vårt bidrag är en pop upbok som handlar om att minska vår energiförbrukning. Det är en barnbok som ska få barn att bli medvetna om att energiförbrukningen

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Arbetet med likabehandlingsplanen regleras i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14 a kap, i skollagen Syftet med detta är

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

studerar vid musikinstitut tycker om att promenera i skogen surfar på nätet över två timmar per dag

studerar vid musikinstitut tycker om att promenera i skogen surfar på nätet över två timmar per dag Eget-kort 1 studerar vid musikinstitut får äta godis bara på godisdagen är scout till familjen hör pappa, mamma och en hund är allergisk för många djur sjunger i kör bor med sin mamma och bror tränar med

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA Mat och TV Ditt barn vägrar att äta om han/hon inte får sitta framför TV:n. Hur gör du? 1. Förklarar att ni ska äta tillsammans i köket och stänger TV:n. 2. Spelar in på video och tittar på programmet

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter! Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter! Detta är en tipsrunda om barnkonventionen som du kan använda på till exempel ett läger eller en träff i din verksamhet för barn och unga.

Läs mer

1. Olle använder glasögon därför att han.dåligt. 2. Johan behöver en hörapparat därför att han hör dåligt med det vänstra

1. Olle använder glasögon därför att han.dåligt. 2. Johan behöver en hörapparat därför att han hör dåligt med det vänstra SFI ORDKUNSKAP 1. Olle använder glasögon därför att han.dåligt. 2. Johan behöver en hörapparat därför att han hör dåligt med det vänstra 3. Alvedon och nässpray kan du receptfritt. 4. Receptfritt att du

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

EN BOK OM ATT BÖRJA FÖRSKOLAN

EN BOK OM ATT BÖRJA FÖRSKOLAN EN BOK OM ATT BÖRJA FÖRSKOLAN Du har precis blivit mamma eller pappa. Kanske är det första gången? Då och då, mellan blöjbytena, händer det säkert att du tänker på det här med förskola. För snart är det

Läs mer

Levnadsberättelse. Levnadsberättelsen kommer till bästa nytta när den verkligen används och kan gärna fyllas på allt eftersom.

Levnadsberättelse. Levnadsberättelsen kommer till bästa nytta när den verkligen används och kan gärna fyllas på allt eftersom. Levnadsberättelse Levnadsberättelsen bidrar till en individanpassad vård och omsorg genom att personalen bättre lär känna den äldre personen. Personalen får kunskap om vem personen var och vem personen

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Välkommen till Fridhems förskola

Välkommen till Fridhems förskola Välkommen till Fridhems förskola 2012/2013 Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98, reviderad 2010) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och vara en god pedagogisk

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder

Läs mer

Utgångspunkter LSS och FNs konvention

Utgångspunkter LSS och FNs konvention Utgångspunkter LSS och FNs konvention Föräldrar har det huvudsakliga ansvaret för sina barns vård och fostran även då barnet har omfattande funktionsnedsättningar. Enligt Lag (1993:387) om stöd och service

Läs mer

KOMPISPROJEKT HT-15. Marina Undenius och Carina Nilsson

KOMPISPROJEKT HT-15. Marina Undenius och Carina Nilsson KOMPISPROJEKT HT-15 Marina Undenius och Carina Nilsson Bakgrund: Gruppen består av 15 barn. Det är 1 kille och 4 tjejer som är 5 år, 5 tjejer som är 4 år och 4 tjejer och 1 kille som är 3 år. I början

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer