>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Transkript

1 >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

2 Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern år varav en del aldrig spelat teater förut. Vi har tillsammans skapat pjäsen utifrån ungdomarnas egna tankar och berättelser. Det betyder INTE att man alltid spelar sig själv. Vi hoppas att ni uppskattar pjäsen samt visar ungdomarna respekt för deras insats på scenen. Den här pjäsen handlar om sådant som vi tycker att man alldeles för sällan pratar om. Det kan vara tabubelagda ämnen som folk blir generade av att prata om eller sociala regler som man förväntas känna till. Om du bryter om normen eller reglerna är du obekväm... helst ska du inte ta plats eller sticka ut. Får alla vara med och leka? Åker du ut eller blir du kvar? Nedan följer ett material som du som lärare kan använda för att prata om olika delar av pjäsen med dina elever. Det är ju just det vi vill, att vi ska prata mer om de här sakerna! Du kan välja att bara prata om vissa saker så klart, det är bättre att prata lite eller inget alls. Kring varje scen finns några enkla frågor som du kan utgå ifrån och låta eleverna fundera över i mindre grupper eller enskilt. Börja med: Gör en minnesrunda, låt alla få berätta vad de minns mest och vad som gjorde störst intryck på dem. Summera handling och pjäs tillsammans. Fundera över vad man ville säga med pjäsen. Tänk på att det inte finns något rätt eller fel. Alla har rätt till sin egen uppfattning. Man måste inte heller förstå allt, ibland räcker det med att uppleva och reflektera. 1.

3 1. FUNKTIONSNORMEN Många människor i vårt samhälle har ett så kallat funktionshinder. Ordet funktionshinder antyder att det finns något hos de här människorna som hindrar dem i att fungera. Men frågan är: Vad är det som hindrar dem att fungera, de själva eller samhället? Någon som sitter i rullstol har ju inget som helst problem att fungera i samhället om det bara finns t.ex. ramper eller hissar. Någon som har adhd har ju inga problem att klara av skolan om man får en lugnare miljö eller tex längre tid för prov och läxor. Hur ser vår norm ut i Sverige? Vem är normen? Vad hände i scenen? Prata i grupper om vad du tyckte att scenen handlade om. Hur tycker du att vi behandlar människor med funktionshinder Prata om hur många med funktionshinder vi egentligen har omkring oss och hur kan vi andra och samhället anpassa oss så att de istället kan vara en del av normen. 2. HETERONORMEN Vi vill gärna dela upp alla människor i han eller hon men faktum är att många inte vill bli indelade i ett fack. Det finns ju de som föds till ett kön men känner sig som ett annat eller de som helt enkelt känner sig som både och eller mittemellan. Man kan fråga alla vilket pronomen de vill bli kallad för; han, hon eller hen. Att prata om hbtq väcker ofta många känslor, man kan ju undra varför en del blir så upprörda. Det handlar ju om respekt för andra människor bara. Gör en pronomenrunda i klassen. Låt alla berätta om de vill bli kallade för hon, han eller hen. Låt alla fundera över hur mycket tjej eller kille de egentligen är. Vad är det som definierar kön? Varför tycker vi att det här är svårt att prata om? Eller gör ni inte det? 2.

4 3. DÖDEN OCH BEGRAVNINGAR Döden upplevs ju oftast som något skrämmande och på begravningar förväntas man bete sig på ett särskilt sätt. Just för att vi pratar lite om det blir det ännu svårare när något väl händer och en begravning kan upplevas som något jobbigt bara för att man inte vet vad som förväntas av en mer än att man sörjer någon som dött Hur beter man sig egentligen på en begravning? Får man prata om vad som helst? Ska man gå på en begravning om man inte tyckte om personen som dött? Vad händer när en person dött? Varför är döden så svår att prata om för många? 4. HOMOSEXUALITET Att vara homosexuell idag i Sverige är lagligt men för inte länge sedan var det olagligt och betraktades dessutom som en sjukdom frågan är om inte många fortfarande gör det. Och att vara homosexuell är tydligen så provocerande för många att det rent sagt är farligt att vara homosexuell. Du kan bli misshandlad och dödad. I skolan behandlas man ofta illa av sina klasskompisar redan om det finns en misstanke om homosexualitet, och att prata om det undviks väldigt. Varför var killen i scenen rädd för att kanske vara homosexuell? Varför trakasseras många homosexuella? Hur kan man göra för att minska brotten mot homosexuella (mobbing, misshandel, hot mm) 5. KÖTTINDUSTRIN Visst måste inte alla bli vegetarianer eller veganer men ofta uppstår en gräns mellan de som äter kött och de som inte vill äta kött eller andra animaliska produkter. Normen i samhället är fortfarande köttätare, om du ifrågasätter upplevs du ofta som besvärlig istället för att man lyssnar. Är det ok för människor att behandla djur som vi ska äta hur som helst? Behöver man äta kött varje dag? Skulle du kunna tänka dig att vara vegan eller vegetarian för en vecka? 3.

5 6. UPPMÄRKSAMHETSHORA Mobbing av olika slag förekommer överallt i vårt samhälle och framförallt på alla skolor. Ju äldre människor desto svårare blir det att upptäcka och komma till rätta med mobbingen. Få är de som vågar säga ifrån och priset för det kan ju vara högt. Hur gick det för tjejen i scenen när hon vågade säga ifrån trakasserierna på nätet? Varför väljer vissa att mobba andra? Hur skulle du agerat om du sätter dig in i de olika karaktärernas situationer? Uppmärksamhetshora är ett ord som används ofta, varför och hur? Vad tycker du om det? 7. KROPPSIDEALET Både tjejer och killar slåss mot ett ofta orealistiskt kroppsideal. Idealet kommer både från medier men även från föräldrar, vänner mm. Det kan vara förknippat med inte bara kroppsliga saker utan även hur man ska vara som person, duktig i skolan, alltid glad, ha många vänner, engagerad i föreningar mm. När det blir för mycket kan det ibland resultera i anorexia eller ångest. Hur upplever du förväntningarna på dig? Hemifrån? Från kompisar? Från skolan? Känner du att du kan leva upp till förväntningarna? Vad gör du om förväntningarna blir för höga? Hur kan vi minska att kraven och förväntningarna på en perfekt kropp och perfekta prestationer i samhället? Var kan man söka hjälp om man mår dåligt? 8. RASISM I Sverige finns en massa människor som har sitt ursprung från olika länder. En del är födda i Sverige av invandrade föräldrar, en del har kommit hit med sin familj och en del har kommit ensamma utan sin familj. Anledningarna kan se olika ut, fattigdom, studier, krig eller arbete. Ofta behandlar man folk illa för att de är mörkhyade eller inte behärskar språket. En del vill t.om att de inte ens ska komma hit Hur skulle världen se ut om inga människor var välkomna i något annat land? Om du var fattig och inte kunde försörja dig skulle du då tänka dig att flytta till ett annat land? Om du inte fick tänka eller säga vad du ville i ditt land, inte blogga eller skriva på Facebook vad du ville, skulle du vilja vara kvar då? Om dina föräldrar blev torterade skulle du inte vilja fly med dem då? Hur tror du att du skulle bli mottagen i ett annat land om du flydde dit? Hur skulle du vilja bli mottagen? 4.

6 9. HELA HAVET STORMAR Pjäsen heter ju även hela havet stormar, vilket ju är en klassisk lek som alla säkert lekt som barn. Alla placerar en varsin stol med ryggen mot varandra. Alla går runt stolarna till musik. När musiken tystnar ska alla försöka ta en stol. Varje gång tar man bort en stol, den som blir utan åker ut Lek gärna leken tillsammans och fundera över vilka roller man tar i leken. Prova att dela ut olika status (lågstatus och högstatus) till eleverna och låt de leka leken utifrån sina statusar. Prata om varför ni tror att man använde leken i pjäsen? Lek gärna leken omvänt. Dvs ta bort en stol varje gång men ingen åker ut utan istället ska man försöka samsas om de stolar som blir kvar. Hur få stolar kan alla få plats på blir då utmaningen. Jämför de två olika varianterna. Vad är skillnaden? Ungdomsensemblen är en del av ett treårigt projekt för barn och ungdomar som drivs av Uppsala stadsteater med stöd av Kulturrådet, Landstinget samt Uppsala Kommun. I höst startar vi upp den tredje ungdomsensemblen och ska tillsammans producera den tredje pjäsen. Om någon i din klass är intresserad av att söka in så be hen maila till teatergrupp@uppsalastadsteater.se 5.