En föräldramanual om läxläsning
|
|
- Ingegerd Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet
2 Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få sina barn att göra läxorna utan ständiga påminnelser och tjat. Barn har goda skäl... En del barn gör läxan med stor glädje. Andra barn vill hellre göra något annat. Grundprincipen för läxläsning är att man som förälder måste göra läxläsningen rolig och trevlig för barnet, åtminstone så rolig och trevlig som möjligt. Ur ett lärarperspektiv kan man se läxläsningen som ett sätt att använda fler av dagens timmar till inlärning än vad man hinner med i skolan. Vidare ses ibland läxläsning som ett sätt att vänja barnen vid egenstudier, något som kan behövas när barnet börjar med studier på högre nivå. Ur barnens perspektiv kanske läxläsningen upplevs som något som tar tid från roligare aktiviteter. Dessutom har barnen ofta svårt att se att de har något att vinna på läxläsning. Många föräldrar upplever att de måste säga till sina barn både en och två gånger innan barnen börjar göra läxan. Påminnelser, tjat och konflikter är vanliga när föräldrar ska hjälpa barn att göra läxorna. Denna manual ger föräldrar chansen att minska påminnelser, tjat och konflikter samtidigt som läxorna ändå blir gjorda. Manualen bygger på att det finns goda skäl för barnet att inte vilja göra läxan. Antingen tycker barnet att det är så jobbigt eller tråkigt att göra läxan att de hellre gör något annat eller så tycker barnet att det är roligare att syssla med något annat. Om man som förälder vill hjälpa sitt barn att göra läxan kan man göra på (minst) två olika sätt. Antingen får man tjata och ibland hota för att få barnet att göra läxan eller så får man se till att barnet själv upplever att det har något att vinna på att göra läxan, dvs. locka och uppmuntra barnet att göra läxan. Barnet måste helt enkelt uppleva att det har mer att vinna på att göra läxan än vad det vinner på att inte göra läxan. Man kan se det som en dragkamp mellan olika saker: umgås med kompisar jämfört med att göra läxan spela dataspel jämfört med att göra läxan Som förälder gäller det att vinna den dragkampen med trevliga och positiva medel. Läxor hur gör man? Det är vanligt att barn inte gör läxorna av egen fri vilja. Ofta får föräldrar påminna gång på gång innan barnet börjar göra läxan. Både barn och föräldrar hamnar lätt i roller som de inte trivs med. Barnen kanske inte trivs med att vara trotsiga eller undanglidande. Föräldrarna trivs lika lite med att säga till gång efter gång. En del föräldrar hamnar i en situation där de känner sig tvingade att hota med indragna privilegier när barnen inte vill göra läxan, exempelvis om du inte gör läxan får du inte titta på TV ikväll. Många föräldrar känner sig missnöjda med sig själva när de tvingas ta till dessa hotelser. Ytterligare en nackdel med detta är att barnen kan börja förknippa läxorna med obehag och då blir det ännu svårare att motivera barnet att jobba med läxorna. Som förälder kanske man tänker att barnet i alla fall fick läxan gjord. Problemet är dock tjat eller hot endast fungerar för stunden. I längden slår de flesta barn dövörat till och föräldrarna tvingas tjata mer eller hota med mer långtgående konsekvenser. Läxläsningen blir på detta sätt mer och mer olustbetonad, både för barn och för föräldrar. Man hamnar i en negativ spiral. Hur gör man då som förälder om man vill hjälpa sitt barn med läxorna? Principen är att struktur och beröm är betydligt mer effektivt än tjat på lång sikt. Tjat fungerar bara på kort sikt och är tråkigt för alla inblandade.
3 Nedan presenteras några enkla punkter för hur man kan hjälpa barnen med läxorna. Nyckelorden för att få läxarbetet att fungera är rutin, plats, planering, mindre delar och beröm. Rutin Det är viktigt att man skapar goda rutiner kring läxläsningen. Syftet med det är att minska påminnelser och tjat. Man bör bestämma en viss tid varje dag då man gör läxorna. Barnet skall helst ha hunnit äta ett mellanmål eller middag så att energin inte tar slut med en gång. Kanske behöver barnet vila lite innan läxläsningen. Se också till att läxläsningen inte krockar med t.ex. barnets favoritprogram på TV eftersom detta givetvis leder till frustration och bristande koncentration. Vid skapandet av rutiner är det klokt att låta barnet vara delaktigt. Ingen känner till barnets situation bättre än barnet. Att barnet är delaktigt ökar chansen att barnet gör läxan. Plats Det är bra om barnet kan arbeta i lugn och ro. Som förälder tycker man kanske det är praktiskt att barnet sitter vid köksbordet, så man själv kan göra annat samtidigt som man övervakar läxläsningen. Detta kan givetvis vara en bra idé men om det blir för oroligt är det bättre att barnet hittar en lugnare arbetsplats. Då får den vuxne i stället gå till barnet när det behövs. Barnet behöver en bra arbetsställning och tillräcklig belysning. Planering Tag reda på (fråga exempelvis läraren) när läxorna ska vara klara och hjälp barnet med en veckoplanering om det behövs. Se till att barnet får en möjlighet at vara delaktig i planeringen, då ökar chansen att barnet gör läxan. När det gäller mer omfattande läxor är det bra att inte spara allt till den sista kvällen, utan dela upp uppgifterna jämnare över flera dagar. Mindre delar Om barnet har många eller omfattande läxor kan det behöva hjälp med att strukturera arbetet. Om barnet har svårt med uthållighet och koncentration kan man som vuxen hjälpa till att göra varje läxa mer överskådlig. Då delar man in läxan i mindre delar, och när barnet är klar med en del tittar man igenom den tillsammans. Beröm Att tjata på barnet kan fungera för stunden. På längre sikt kommer barnet dock att sluta lyssna och föräldern kommer att tvingas tjata mer och mer. Då är det betydligt mer effektivt att använda sig av beröm jämfört med tjat, hot eller bestraffning. En del föräldrar invänder kanske mot detta påstående och frågar varför ska man behöva uppmuntra och belöna läxläsning det borde barnen göra ändå... Problemet är att om barnet gör läxan för att slippa tjat så kommer barnet inte att få någon egen drivkraft till att göra läxorna. Barnets drivkraft kommer att grundas på en längtan efter att slippa tjatet. När tjatet försvinner kommer barnet att sluta göra läxan. Läxläsningen har då blivit beroende av att en förälder finns närvarande för att kunna tjata. Om man som förälder istället uppmuntrar läxläsning så ökar istället sannolikheten för att barnet upptäcker att det kan vara tillfredsställande att göra läxan. Barnet får då en möjlighet att finna en egen drivkraft till att göra läxorna.
4 För en del barn räcker det att föräldern berömmer barnet efter att läxan är avklarad. För en del barn behövs mer än så. Några barn behöver tätare intervall mellan berömmet. Att dela in läxan i mindre delar är ett effektivt sätt att skapa fler situationer för att ge beröm. Efter varje del som barnet gjort kan föräldern ge beröm. Det är viktigt att vara generös med berömmet. Då kommer barnet att förknippa läxläsningen med något positivt. Det finns några principer som gör beröm mer effektivt. Beröm konkreta beteenden: När ett barn får beröm är det viktigt att tala om vad som är bra, till exempel Bra Lisa, nu har du gjort klart första delen av läxan och du har skrivit jättefint. Säg till barnet exakt vad han eller hon gjort som du uppskattar. Ge beröm direkt: Eftersom beröm är en färskvara är det klokt att se till att ge berömmet direkt efter att barnet har gjort något bra eller kanske rentav när barnet håller på. Beröm är helt enkelt mer effektivt ju närmare det är kopplat i tid till själva beteendet. Barnet måste uppleva att berömmet betyder något positivt och önskvärt. Det är viktigt att hitta en form av beröm som barnet uppskattar. Vissa barn uppskattar uppmuntran inför andra, andra gillar mer diskret uppmuntran. Vissa gillar en hand på axeln, andra föredrar ett uppmuntrande ögonkast. Det är viktigt att läsa av barnens reaktioner och anpassa sig. Minska uppmärksamheten på negativa beteenden. För att beröm skall fungera riktigt effektivt är det nödvändigt att samtidigt minska fokus på negativa beteenden. Faktum är att oönskade beteenden ibland kan förvärras om de uppmärksammas gång på gång. Slentrianmässiga tillsägelser bör således undvikas. Ge inte beröm utan anledning. Detta genomskådas ganska snabbt av barnet. Se däremot till att hitta anledningar att ge barnet beröm. Belöningssystem För många barn räcker det med verbal uppmuntran, men några barn behöver lite mer för att komma igång med läxorna. Då kan man komma överens med barnet om ett belöningssystem. Det finns flera typer av belöningssystem. Här är två exempel: Farmors lag Farmors lag handlar om att göra det tråkiga först och det roliga sen. I stort sett alla föräldrar har använt sig av metoden någon gång du måste städa rummet innan du får spela datorspel. Barnet får exempelvis inte sätta sig vid datorn eller TV:n förrän hon eller han har gjort en viss mängd skrivarbete hemma. Det finns två tydliga skillnader mellan farmors lag och vanliga hot. Dels att det handlar om en tydlig överenskommelse med barnet innan läxläsningen börjar, inte ett hot under pågående konflikt mellan barn och förälder. En annan skillnad är att det roliga som kommer efter läxläsningen skall bestå av lite mer av det roliga. Om barnet brukar få sitta vid datorn 30 minuter varje dag så får barnet (om han eller hon gör läxan) sitta 15 minuter extra när läxan är färdig.
5 Poängsystem Syftet med poängsystem är att göra berömmet mer systematiskt. Om man arbetar med ett poängsystem blir det lättare för föräldern att komma ihåg att ge beröm med jämna mellanrum. Samtidigt finns det alltid en risk för att poängsystem kan missbrukas och förvandlas till bestraffningssystem, dvs. ett system som bygger på att man hotar med att barnet inte kommer att få poäng om det inte gör läxan. Detta får inte ske. Då är man tillbaka i samma fälla som man var i när man började tjatfällan. I arbetet med poängsystem är det viktigt att betona det positiva i att barnet gör läxan och att systematiskt ge beröm samtidigt som man ger poäng. Ett enkelt poängsystem med delmål brukar fungera bra. Dela in läxan i mindre delar som tar ungefär fem minuter att göra klart. Efter varje del av läxan får barnet en poäng. Sedan kommer förälder och barn överens om vad man skall kunna byta poängen mot och hur många poäng det skall kosta. Det viktigaste är att barnet kan byta till sig saker som barnet tycker är roliga. Det kan vara vad som helst, lite extra lördagsgodis, frukost på sängen, att få välja videofilm eller efterrätt. Se till att inte välja för dyra eller tidsödande belöningar det leder i värsta fall till att föräldern inte kan stå för sin del av avtalet. Låt barnet vara med och bestämma vilka belöningar som man skall ha. Då ökar sannolikheten för att barnet tycker att belöningen är rolig. Poängen är en markör En poäng är något man kan byta mot en belöning. Poängen kan utgöras av en guldstjärna, ett kryss i en ruta eller något liknande. Syftet med poängen är bara att hålla räkning på antalet intjänade poäng. Tänk på att själva poängen inte bör vara så attraktiv att barnet vill behålla den. Om barnet inte vill byta bort poängen mot belöningen så är antingen poängen för rolig eller belöningen för tråkig och poängsystemet kan i värsta fall att sluta fungera. Ta aldrig tillbaka en poäng En grundläggande princip när det gäller poängsystem är att föräldern aldrig får ta tillbaka en poäng som barnet har fått. Att ta tillbaka en poäng när barnet gjort något tokigt (exempelvis slagit ett syskon) skapar osäkerhet i poängsystemet. Det är bättre säga till barnet på vanligt sätt när det gjort något dumt. Blanda inte in poängen i sådant som inte rör läxläsningen poängen tillhör poängsystemet för läxläsningen. Att ta bort en intjänad poäng kommer att leda till att barnet inte vill samla poäng (dvs. inte göra läxan) eftersom de ändå riskerar att försvinner. Dessutom kommer den tillbakatagna poängen förmodligen leda till en konflikt, vilket var precis det som denna manual syftade till att undvika. Syskon Det är inte ovanligt att syskon blir avundsjuka när något barn i familjen får ta del av belöningar. Ett enkelt sätt är att låta alla barn vara med och dela belöningen. Då känner förhoppningsvis barnet som gjort läxan att det är roligt att kunna bjuda sina syskon på något roligt. Några exempel: Kom nu! Linnea har gjort klart läxan. Alla får en godisklubba. Allan byter in sin poäng nu. Kom och kolla vad ni får. Sedan får man så klart tänka på att belöningen kanske upplevs som mer värdefull ifall man får något som inte de andra syskonen får. Därför kan man se till att blanda belöningar, både sådana som barnet får ta del av själv och sådana belöningar som alla syskonen får ta del av. Detta är upp till varje förälder att bestämma.
6 Slutligen... Detta är ett sätt för föräldrar och barn att få chansen att bryta mönster de inte är nöjda med en chans att få prova nya roller. Om man arbetar med poängsystem är det viktigt att berömma barnet samtidigt som han/hon får en poäng. Beröm och uppmuntran är kärnan i programmet. Om man arbetar med poängsystem så bör man tänka på att poängsystemet endast skall finnas ett kort tag (några veckor eller månader) för att motivera ett barn som inte vill göra läxan. Under tiden skall föräldern få möjlighet att komma igång med att ge beröm och uppmuntran, istället för att använda ständiga påminnelser och tjat. Efter ett tag (ibland efter några veckor, ibland längre tid) kan poängsystemet avvecklas. Då är det viktigt att föräldern har skapat en positiv läxläsningsmiljö. Det vill säga; goda rutiner, en bra arbetsplats, god planering, läxa i mindre delar och en varm och berömmande atmosfär. Att arbeta med poängsystem kan vara svårt. Det viktigaste är man förstår att poängsystem är ett sätt att undvika tjat och konflikter. Att tjata på barnen med hjälp av poängsystemet ( Om du inte gör klart läxan får du ingen poäng ) är givetvis inte bättre än att tjata på barnet utan poängsystem. Om man märker att man tjatar lika mycket som tidigare så skall man givetvis inte arbeta med poängsystem.
LEKTION 2 Användbarhet
LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt
Läs merTräningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn
Åtgärder för aggressiva/trotsiga små barn Ett samverkansprojekt mellan barnpsykiatri och skola Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Varje gång barnet gör på ett visst sätt
Läs merUTVECKLA STUDIETEKNIKER
UTVECKLA STUDIETEKNIKER Det här kapitlet uppmuntrar till utvecklingen av studietekniker och ger förslag på de metoder som passar barn med ADHD bäst. Utveckla effektiva och passande studietekniker Bra studieteknik
Läs merTRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.
MÅL ABC Under den tid som barnen bor hemma påverkar du som förälder ditt barns utveckling. Goda relationer i familjen hjälper barnet när det får problem av olika slag. I ABC träffas föräldrar fyra gånger
Läs merNjut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta!
Njut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta! Till dig som arbetar i skolan med barn F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka där huvudbudskapet är att minska TV / datortid att göra något tillsammans
Läs merLasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen.
Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid
Läs merEN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Läs merut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete
LÄXOR OCH INLÄRNING Läxorna är en viktig del av skolarbetet. Här har du som förälder en viktig roll i att hjälpa ditt barn att skapa goda rutiner. Målet är att ge barnet de verktyg som behövs för självständig
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merMitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Läs mer1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Läs merHälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.
2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att
Läs merTalmanus till presentation om nätvardag 2015
Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte
Läs merVarför är det viktigt att ditt barn läser?
LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva
Läs merFöräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA
Mat och TV Ditt barn vägrar att äta om han/hon inte får sitta framför TV:n. Hur gör du? 1. Förklarar att ni ska äta tillsammans i köket och stänger TV:n. 2. Spelar in på video och tittar på programmet
Läs merStudieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:
Studieteknik Sätt upp mål och ha något roligt som morot Sätt upp några få, större mål för terminen. Det kan till exempel vara att höja betyget i något eller några ämnen. För att målen inte ska verka avlägsna
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs mer1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen.
1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen. 1000 inlärning är en inskolningsmetod som ökar möjligheten
Läs merTräningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB
Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består
Läs merTema: Beröm och belöningar, kärlek och mutor
Tema: kärlek och mutor Beröm och belöningar är ämnen som diskuterats rätt flitigt. Är det bra? Har det ingen betydelse? Eller kan det rent av vara skadligt? Hur ser vi på kritik, behövs det? Blir det olika
Läs mer1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål
Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!
Läs merLyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när
Läs merHur ofta är du frånvarande från skolan?
Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merTillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merFörväntningsdokument. Mesta skola
Förväntningsdokument Mesta skola Reviderad 2012 Vårt förväntningsdokument är framtaget i diskussion med elever, föräldrar och skolans personal. Syftet är att öka, underlätta och tydliggöra samarbetet mellan
Läs merBVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran
Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,
Läs mer1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården
1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-INLÄRNING, de 1000 gångernas pedagogik Metoden innebär att man avsätter längre behandlingstid under en och samma dag som innehåller flera korta
Läs merHandledning till Lätta tips barn
Handledning till Lätta tips barn Lätta tips är ett material riktat till familjer där ett eller flera barn har övervikt. Broschyren Lätta tips kan användas tillsammans med arbetsbladet Min dag samt övriga
Läs merProjektet Eddies hemliga vän
Projektet Eddies hemliga vän Eddies hemliga vän Vårt bidrag är en pop upbok som handlar om att minska vår energiförbrukning. Det är en barnbok som ska få barn att bli medvetna om att energiförbrukningen
Läs merPå www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!
På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men
Läs merAtt göra saker i rätt ordning
#hemmasittare2017 Att göra saker i rätt ordning Kartlägg Åtgärda Hemmasittarprogrammet- HSP Inlärningsteori Elev Föräldrar Skola Samverkan Samordning Arbete i team Kartläggningsfas Behandlingsfas Vidmakthållandefas
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs merTill dig som har ett syskon med adhd eller add
Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och
Läs merBarn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter
Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när
Läs merBarns och ungdomars engagemang
Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade
Läs merFörskoleenkäten Ditt barns situation i förskolan. Hur stämmer följande påståenden in på ditt barns situation på förskolan?
2015 Videdals privatskolor AB Förskoleenkäten 2015 Ditt barns situation i förskolan Hur stämmer följande påståenden in på ditt barns situation på förskolan? Mitt barn känner sig trygg... A. på förskolan
Läs merglädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.
Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2
Läs merTalarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag
Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.
Läs merwww.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice
www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Skogshaga förskola och Naturförskolan Stövlan 2015-16 Inledning
Läs merStresshantering - Del 1 - Trigger
Stresshantering - Del 1 - är information som triggar igång en känsla. Det kan vara något du ser, hör eller känner. Till exempel: Du får en deadline på ett arbetsprojekt. Situationer som brukar trigga igång
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merMuntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:
Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma
Läs merBehandlingsguide Sov gott!
Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv
Läs merPLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD
PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD Det här kapitlet är indelat i två avsnitt. Det första handlar om hur viktigt det är att planera hur man hanterar ADHD både hemma och i skolan. Här finns information
Läs merPedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT
Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs merDet är lätt att leka!
Det är lätt att leka! - En handbok med komplement till småbarns teknikanvändning Av Emilia Byggmästar, Karin Byggmästar & Anna Westerlund Innehållsförteckning Del 1 Del 2 Bakgrund till vår handbok Sammanfattning
Läs merOm dag och natt i barnfamiljen
Om dag och natt i barnfamiljen Regelbundet dagsprogram och rutiner ger trygghet Regelbundet dagsprogram är viktigt för små barn, det inger trygghet och stärker känslan av att omvärlden är kontrollerbar.
Läs merMin Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
Läs merKonflikter och konfliktlösning
Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar
Läs merFINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING
A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.
Läs merom läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merHa rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:
Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden
Läs merGrafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB
Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &
Läs merHUR KAN VI BLI BÄTTRE PÅ ATT UNDVIKA KAOS I FAMILJEN? Att använda affektutbrottsmodellen för att navigera i föräldraskapet
HUR KAN VI BLI BÄTTRE PÅ ATT UNDVIKA KAOS I FAMILJEN? Att använda affektutbrottsmodellen för att navigera i föräldraskapet AGENDA Följ med in i rådgivningssamtalet. Träffa Josef och mamma Tina. Hur jobbar
Läs merENKÄTSAMMANSTÄLLNING: VÅRDNADSHAVARE
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: VÅRDNADSHAVARE Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av vårdnadshavare till barn som åkte ut på Tuskulums helgkollo och lovläger, vår/sommar 2016. Syftet med enkäterna är
Läs merLasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se
Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid
Läs merKUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa
Läs merpedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme.
Om lärstilstestet et syftar till att hjälpa dig att få insikt om de olika lärstilar som finns och dina egna styrkor och svagheter när gäller lärandet. Genom att medvetet arbeta med olika lärstilar kan
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merAnti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium
Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 1 av 5 Anti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 2 av 5 Förebyggande Kontakt och samtal med den person som påtalar problemet
Läs mer+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa. Kupolstudien.se ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9. kupolstudien.se
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 kupolstudien.se Följande påståenden handlar om undervisningen och miljön i skolan. Kryssa för det alternativ du
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merFöräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar som används på föräldramöten från förskola till åk9 FÖRSKOLEKLASS - ÅK6
siffra som motsvarar ditt svar framför dig (siffran dold). När alla valt vänds korten upp. Var och en får sedan berätta varför de valt som Följa med okänd familj Ditt barn säger att hon/han vill följa
Läs merFärdtjänstresan blir kontantlös från och med 1 oktober 2013 Enklare att betala resan, mindre väntande, bättre service och kvalitet
Färdtjänstresan blir kontantlös från och med 1 oktober 2013 Enklare att betala resan, mindre väntande, bättre service och kvalitet Färdtjänsten genomför kvalitetsförbättringar för att minska förseningar
Läs merSkol-KOMET. Fungerar? Uppförandeproblem. Uppförandeproblem. Normalproblem. Förekomst
Fungerar? Göran Skol-KOMET Pelle PELLE! SLUTA! Sitter och knackar i bordet. Pelle, kan du sluta knacka i bordet? Martin Karlberg Ignorerar uppmaning. Kommer med ursäkter. Börjar svära och skrika. Går ut.
Läs merKom med! Vi har en uppgift som passar dig.
Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier
Läs merBarn och medier. En lättläst broschyr
Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn
Läs merLivet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!
Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet
Läs merMålplanering för relationer Exempel 3:1
Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner
Läs merHögoms skola. Förhållningssätt och förväntningar
Högoms skola Förhållningssätt och förväntningar Högoms skola " En skola som satsar på bra kunskapsresultat och värdegrundsarbete" Högoms skola ligger 2 km västerut från Sundvalls centrum. Skolan ligger
Läs merBemötande och beteendeanalys
Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merFöräldraenkät förskolan i Kiruna kommun PROCENT
Föräldraenkät förskolan i Kiruna kommun 2016 - PROCENT 3. Jag upplever att det alltid finns utrymmen på förskolan där det är lugn och ro. 10 9 8 7 6 4 3 2 1 8.5% 31.4% 29.7% 22.9% 7.6% 4. Jag upplever
Läs merAtt få ordning och ork för sin ekonomi
Att få ordning och ork för sin ekonomi Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du vill
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4
Läs merHandledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar
Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till metoden aktiva idrottsföräldrar Alla idrottsföreningar vinner på att ha Aktiva idrottsföräldrar och flera av våra stora
Läs merDu ska sträva efter att din dag ser ut så här.
I det här häftet finns många olika tips och idéer om hur du kan förbättra dina möjligheter att klara dina studier på ett bra sätt. Se det här som en samling där du kan plocka delar av allt passar inte
Läs merHANDLEDNING Guide till ett lyckat föräldramöte
HANDLEDNING Guide till ett lyckat föräldramöte SÅ HÄR GÖR DU Denna handledning är till för dig som ska planera, genomföra och utvärdera ett föräldramöte. Handledningen är ett stöd för kunskapsinhämtning
Läs merProcessledar manual. Landsbygd 2.0
Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merLösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år
Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år Träff 2: Förbereda och uppmana Samspelsanalys Många har
Läs merBäckalyckans förskola
Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,
Läs merFöräldramöten på daghem och i skolor 2015
Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.
Läs merAntal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203
Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög
Läs merGrundskolans rutiner för ökad skolnärvaro
Vilhelmina Grundskola Grundskolans rutiner för ökad skolnärvaro Vilhelmina kommun Inledning Den här foldern vänder sig till dig som har barn som går på Grundskolan i Vilhelmina. I skolan finns många engagerade
Läs merMänskligt ledarskap: 10 budord för den (o)fullständige ledare. Tips från boken
Mänskligt ledarskap: 10 budord för den (o)fullständige ledare Tips som hjälper dig att vara ödmjuk 1. Skaffa en mentor som du vågar blotta dig för. 2. Tänk på mångfalden. Olika bakgrund, kultur, kön och
Läs merOm att bli mer lik Gud och sig själv.
Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167
Läs merHANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN
HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN RESURSSKOLAN Arbetsgivaren skall tillse att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de
Läs merFörälder till barn med ADHD
sinusfaktablad Förälder till barn med ADHD - Så kan du hjälpa ditt barn att fungera bättre i vardagen Agneta Hellström sinus ab SVENSKA INSTITUTET FÖR BARN I BEHOV AV UTVECKLINGSSTÖD www.sinus.se Förälder
Läs merUtvärdering av föräldrakursen STRATEGI
Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI Agneta Hellström Anna Backman 12-10-06 1 Utvärdering STRATEGI- kursen Utvärderingen har gjorts 2009 2011 vid ADHD-center i Stockholms läns landsting Sammanlagt har
Läs merHANDLEDNING GUIDE TILL ETT LYCKAT FÖRÄLDRAMÖTE
HANDLEDNING GUIDE TILL ETT LYCKAT FÖRÄLDRAMÖTE Denna handledning är till för dig som ska planera, genomföra och utvärdera ett föräldramöte. Handledningen är ett stöd för kunskapsinhämtning och hör delvis
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merHundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR
BELÖNINGSKUNSKAP En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder Belöningar FÖR HUNDAR Vad är en belöning? För att ännu bättre förstå hur hundar tänker, ska vi gå igenom vad som kan vara belöningar för
Läs mer