Jämlikt föräldrastöd att inkludera alla nyblivna föräldrar inom barnhälsovården
|
|
- Gösta Sandberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jämlikt föräldrastöd att inkludera alla nyblivna föräldrar inom barnhälsovården Monica Lidbeck, psykolog MHV/BHV Göteborg & Södra Bohuslän Västra Götalandsregionen Barnhälsovård i fokus, Stockholm
2 Skäl att införa Enskilda föräldrasamtal För att likvärdigt bemöta och erbjuda stöd till alla föräldrar Medel att bättre uppnå målet att främja barns hälsa: - uppmärksamma familjen runt barnet - ta steg mot ett mer familjeorienterat BVC Aktivera och engagera alla föräldrar i sitt föräldraskap Främja jämställt föräldraskap
3 Fördelning av föräldraledigheten 480 dagar föräldrapenning lika många dagar till föräldrarna. 90 individuella dagar, resten kan överlåtas mellan föräldrarna. 20% av föräldrarna delar lika. 29% av föräldrapenningsdagarna tas utav pappor (mer än 90% av alla pappor tar ut någon föräldraledighet). Under barnets två första levnadsår tas flest antal föräldrapenningsdagar. Mammors uttag av föräldrapenning koncentreras i hög grad till barnets första levnadsår. För pappor är uttaget störst när barnet är mellan 1½ - 2 år.
4 Familjen som system Belsky, J.(1981)
5 FUNDERA ÖVER OLIKA NORMER: Vad är en bra förälder? Några begrepp om föräldraskap Föräldrablivande transition to parenthood Förstahandsförälder - andrahandsförälder omsorgsförsprång Föräldraansvar, paternal responsibility (Stueve & Pleck, 2003) /omsorgsrationalitet (Brandth & Kvande, 2003) /mental organizing responsibility (Almqvist & Duvander, 2014) Paternal involvement (Pleck, 2007, 2010)
6 Coparenting Samarbete som föräldrar Stöttar eller underminerar varandra som föräldrar Samsyn/olika syn på uppfostran och föräldraroll Fördelning av ansvar för barn och hushåll (Feinberg, 2003) FUNDERA ÖVER: Vilka krav och förväntningar har föräldrarna på varandra? Hur kommunicerar de?
7 Betydelsen av fäders engagemang i sina barn Positiv betydelse för barnets utveckling och välbefinnande: socialt, beteendemässigt, psykologiskt, språkligt och kognitivt (Lamb, 2010; Sarkadi m fl, 2008). Sampelsobservation (pappor) under koltåldern: Att vara lyhörd, stödjande och erbjuda stimulans har samband med bättre kognitiv utveckling hos barnet (Cabrera, et al. 2007; Shannon, et al. 2002; Tamis-LeMonda, et al. 2004; Sethna & Perry et al. 2017). Pappan delaktighet och engagemang under första året återspeglas i fortsatt föräldraskap (Pleck, 1997).
8 forts. Betydelsen av fäders engagemang i sina barn Ansvarsfördelning och samspel mellan föräldrar påverkar parrelationens kvalité och risk för separation (Matthey, Trapolini & Joseph, 2013; Oláh & Gähler, 2014). Pappas delaktighet och engagemang som föräldrar har även betydelse för deras eget och familjens mående (Plantin, Olukoya & Ny, 2011).
9 Samkönade föräldrar - Regnbågsfamiljer Barn som växer upp med samkönade föräldrar utvecklas lika bra psykologiskt, emotionellt och socialt som barn till olikkönade föräldrar (Lamb, 2012). Lesbiska par delar föräldraledighet och hushållsarbete lika mellan sig i långt större utsträckning än olikkönade par och jämlikhetsnormerna är ofta starka. Män som får barn i samkönade relationer utmanar traditionella normer som sammankopplar omsorg om små barn med kvinnor/femininitet och riskerar bli utsatta för diskriminering.
10 Föräldrars mående påverkar barnet Psykisk ohälsa hos föräldrarna riskerar att påverka barnets känslomässiga och kognitiva utveckling, genom kvalitén på samspelet mellan förälder och barn (Murray & Cooper, 1996; Ramchandani et al., 2008; Ramchandani et al., 2011; Stein et al., 2014). Upprepade perioder, mer allvarliga psykiatriska tillstånd och sjuklighet hos båda föräldrar ökar belastningen för barnet. Pappors depressiva symtom 8 v. postpartum predicerade beteendeproblem hos barnet vid 3,5 års ålder samt trotssyndrom och kamratproblem vid 7 år (Ramchandani et al., 2008)
11 Prevalens för depression hos nyblivna pappor 3 mån. post partum Depressiva symtom (EPDS >12) 6.3%, egentlig depression 1.3% (Massoudi, Wickberg, & Hwang, 2016). Depressiva symtom (EPDS >11) 10.3% av förstagångspappor (Bergström, 2013). Risken för depressiva symtom hos pappor högst vid 3-6 mån. (Paulson & Bazemore, 2010). Ps. I jämförelse med kvinnor och män i samma åldersgrupp visade nyblivna föräldrar förhöjd risk för nedstämdhet.
12 Faktorer som hade starkast samband med depressiva symtom hos fäder OR (CI) Låg utbildning* 4.5 ( ) Tidigare depression 4.0 ( ) Två eller fler stressfyllda livshändelser 3.9 ( ) (senaste 12 mån) Mer problem i parrelationen* 5.2 ( ) Mindre stöd än förväntat av sin partner 2.8 ( ) * Låg inkomst, ekonomisk oro, ålder 28år, Massoudi, Hwang & Wickberg SJPH 2016 *Bergström BIRTH 2013
13 Depressiva symtom specifika för män Depressiva symtom: sänkt stämningsläge oro, ångest skuldkänslor Koncentrationssvårigheter sömnrubbningar brist på energi Delvis andra depressiva symtom hos pappor: låg stresströskel aggressiv låg impulskontroll utmattning tomhetskänslor irritabilitet rastlöshet antisocialt beteende missbruk självmordstankar obehagskänslor eller ångest på morgonen hyperaktivitet eller våldsamt beteende svårighet att fatta beslut i sin vardag
14 Pappors beskrivningar av depressiva besvär Få pappor som föll ut på EPDS såg sin psykiska ohälsa som sammanhängande med att de nyligen blivit föräldrar, och få önskade professionellt stöd (Massoudi et al, 2013). Lidande i övergången till föräldraskap (Furenhed & Stacke, 2014) Ökad trötthet Känsla av otillräcklighet Sorg och stress föräldraskapet har kommit i vägen Ensamhet och social isolation Att sakna en tydlig roll
15 Syftet med samtalet Hälsofrämjande insats - stöd i föräldraskapet Möjlighet att uppmärksamma och upptäcka psykisk ohälsa
16
17 Hur ser er familj ut?
18 Enskilt föräldrasamtal - nationell modell enligt Rikshandboken Inbjudan första hembesöket (båda föräldrarna) Inbjudan första bvc-besöket (båda föräldrarna) EPDS-samtalet (8 v.) Enskilt föräldrasamtal vid hälsobesök (3-5 mån.)
19 Enskilt föräldrasamtal vid hälsobesök 3-5 mån. Erbjuds pappa eller den förälder som inte fött barnet. Avsatt 45 min - 1 tim för besöket. Själva föräldrasamtalet ca 30 min. (mellan 20 min och 45 min). Samtalet erbjuds både första- och flergångsföräldrar.
20 Samtalsguide
21 Samtalsguide med stödord
22
23 Barnet Berätta lite om ditt barn! Vad gör ni tillsammans, du och ditt barn? Hur visar ditt barn vad det behöver? Är det lätt eller svårt att förstå? Hur visar ditt barn vad det tycker om/inte tycker om? Hur är det att trösta ditt barn? Har du några knep? Hur förstår du vad ditt barn vill och behöver? Vad gör ni, du och ditt barn, tillsammans? Har du några frågor, funderingar eller oro för barnet?
24 Att vara förälder Hur har det varit för dig att bli förälder? Vad känns roligt i föräldraskapet? Vad har varit svårt hittills? Hur går det för dig att kombinera arbete och att vara förälder? Vad ser du fram emot framöver? Vilken slags förälder vill du vara? Vad tycker du är viktigt?
25 Familjen Hur har er relation påverkats sedan ni fick barn? Hur har ni det tillsammans? Hur delar ni ansvaret för barnet och för hemmet? Hur tycker du att det funkar? Hur stöttar ni varandra som föräldrar? Hur hanterar ni konflikter i er familj? Hur reagerar barnet/barnen? Om det finns äldre syskon: Hur reagerar de på sitt nya syskon? Hur är kontakten med vänner och släktingar? Har ni någon möjlighet till stöd/avlastning? Hur har du tänkt kring föräldraledigheten?
26 Du själv Hur mår du själv? Har ditt mående förändrats sedan du blev förälder? Hur sover du? Finns det något som oroar dig? Har du känt dig mer irriterad än vanligt? Har du känt dig mer stressad än vanligt? Vem vänder du dig till om/när du behöver stöd? Vad får dig att må bra? Har du möjlighet att göra det som får dig att må bra? Whooley-frågor om psykiskt mående
27 Trestegsmodell för att fånga upp psykisk ohälsa
28 Whooley-frågor: se baksidan av Samtalsguide personal Följdfrågor vid ja-svar på en eller båda frågorna: Hur länge har du mått så här? Vad tror du att det beror på? Har du mått dåligt tidigare? När var det? Fick du någon behandling, av vilket slag, hur länge?
29
30 Hur hantera resultat av samtalet? Bekräfta förälderns berättelse oavsett läge Vid upptäckt psykisk ohälsa/andra stödbehov vidtas åtgärder enligt sedvanlig rutin som gäller vid EPDS-samtalet. Stödjande samtal på BVC erbjuds som föräldrastöd
31
32 Förutsättningar Förankring i ledning och organisation Fortbildning och träning Reflektion över egna värderingar, attityder och förhållningssätt. Tillgång till MBHV-psykolog för konsultation kring enskilda föräldrar. Känna till remissvägar, möjligheter till bedömning av läkare eller psykolog, tillgång till behandlingsinsatser i vårdkedjan.
33 Resultat utfall pilotprojekt Kronoberg, Skåne och Skaraborg Kronoberg: 67% deltog. 4% dvs 7/171 pappor mådde dåligt på olika sätt, 1 pappa fick stödjande samtal av BHV-ssk. Skåne: 8% (14/166) åtgärd (remiss, stödsamtal eller både-och), Whooley-frågorna till alla. Skaraborg: 70% deltog, ca 2% åtgärd (5/227) 2 remisser till psykisk hälsa/vårdcentralens psykolog, 2 fick stödsamtal, 1 hänvisning till familjerådgivningen
34 Resultat intervjuer med föräldrar Att bli inkluderad och bekräftad- En kvalitativ studie av föräldrars upplevelse av det enskilda samtalet på BVC av Kamilla Fredin, STläkare. 7 föräldrar intervjuades (3 i grupp, 4 enskilt) Upplevdes som en självklarhet, gav olika upplevelser Önskan om flexibel tidpunkt Vikten av att efterfråga båda föräldrarnas psykiska mående, särskilt då en av föräldrarna mår dåligt Önskan om en kontinuerlig inkluderande hållning Samtalsguiden, ett stöd men ibland styrande
35 Resultat intervjuer med personal BHV-sjuksköterskors upplevelser av att genomföra enskilt föräldrasamtal med partnern- Ett projekt i Skaraborg av Rebecka Svahn och Johanna Wetterström BHV-sköterskors upplevelse av enskilt föräldrasamtal med partnern- En kvalitativ intervjustudie av Karin Johansson och Anna-Karin Stigsson Examensarbeten i omvårdnad på distriktsköterskeprogrammet vid Högskolan Skövde.
36 forts Resultat intervjuer med personal Följande teman framkom: Skapar förutsättningar för samtal Stödja delaktighet i barnets vård Barriärer att bemästra Konklusion: Positivt och naturligt! Materialet skapade goda förutsättningar för samtal De enskilda samtalen gav möjlighet till fördjupad kontakt och fler perspektiv
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs merEPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merDepressiva symtom hos nyblivna föräldrar upptäckt och stöd
1 Depressiva symtom hos nyblivna föräldrar upptäckt och stöd Delprojekt inom Depression i samband med förlossning jämlik vidareimplementering Maigun Edhborg, Karolinska Institutet Fia Simon, tidigare Karolinska
Läs merJÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson
JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt
Läs merJämställt föräldraskap
Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand
Läs merJämställt föräldraskap - bakgrund. Jämställt föräldraskap som hälsofrämjande
Jämställt föräldraskap - för barnets bästa Introduktion hälsofrämjande arbete i barnhälsovården 11 oktober 017 Jämställt föräldraskap - bakgrund Sjukskrivningsmiljarden Projektet Jämställt föräldraskap
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merJämställt föräldraskap för barnets bästa
Jämställt föräldraskap för barnets bästa mars 2014 mars 2016 Kunskapscentrum kvinnohälsa/barnhälsovård, Region Skåne Ida Ivarsson 2016-10-11 Bakgrund Projektmedel för att jämställa sjukskrivningsprocesser
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merDepression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet
Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att
Läs merHan fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom
Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,
Läs merBarnhälsovårdens nationella arbetsgrupper. Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 2017
Barnhälsovårdens nationella arbetsgrupper Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 2017 20170905 Arbetsområde och utvecklingsarbete Implementering barnhälsovårdsprogram Föräldrastöd Enskilt föräldrasamtal
Läs merPsykisk hälsa 1 KAPITELRUBRIK
Psykisk hälsa 1 KAPITELRUBRIK Vad är problemet? Var det så här jobbigt det skulle bli? Ska jag aldrig få sova? Hur blir mitt liv nu? Duger jag som förälder? Att bli förälder och ta hand om ett barn med
Läs merAtt fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta
Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Utveckling och forskning i samarbete mellan Landstinget i Värmland, Region Örebro län samt Karlstads och Örebro Universitet. Kjerstin Almqvist,
Läs merAtt vara förberedd om stormen kommer deltagande i
Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar Anders Broberg & Elin Alfredsson anders.broberg@psy.gu.se elin.alfredsson@psy.gu.se
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merMaskulinitet och jämställt föräldraskap ARBETE FÖR PAPPORS ÖKADE DELAKTIGHET
Maskulinitet och jämställt föräldraskap ARBETE FÖR PAPPORS ÖKADE DELAKTIGHET Maskulinitet och jämställt föräldraskap ARBETE FÖR PAPPORS ÖKADE DELAKTIGHET Upplysningar om innehållet: Magnus Jacobson, magnus.jacobson@skl.se
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merVäxelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr
Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr Vår definition växelvis boende Innebär att barn bor omväxlande och ungefär lika mycket hos sina föräldrar
Läs merFamiljeterapi med spädbarn och deras föräldrar
Familjeterapi med spädbarn och deras föräldrar Familjeterapikongress Stockholm 2018 S t i n a H e l m strand Leg psykolog och psykoterapeut med inriktning mot familj stina.helmstrand@gmail.com STINA HELMSTRAND,
Läs merFöräldrastöd och föräldraförberedelse
Föräldrastöd och föräldraförberedelse Petra Pålsson, barnmorska och doktorand Medicinska fakulteten Lunds universitet Definition föräldrastöd» En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella,
Läs merUtökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merVarför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?
Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version augusti 2016 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merMän & papparollen.
Män & papparollen JAG ÄLSKAR DIG - tre ord min pappa aldrig sagt till mig. Jag kan enkelt räkna antalet gånger han kramat mig på ena handens fingrar. Inte ens som barn har jag något minne av att han någonsin
Läs merHälsofrämjande hembesök och teambesök
Hälsofrämjande hembesök och teambesök Vad säger små barn om HÄLSA? Almqvist, L.,Hellnäs, P., Stefansson,M., Granlund, M. (2006). I can play : young children s perceptions of health. Journal of Pediatric
Läs merFöräldrastöd i grupp
Föräldrastöd i grupp Regeringens definition och målsättning av föräldrastöd 2018 Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen
Läs merBarnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet
Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård,
Läs merIntroduktionskurs i barnhälsovård våren 2019
Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019 2014 all planering, alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Barnhälsovårdens
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merHälsobesök 18 månader
Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Alla Alla vid behov Alla vid behov Hälsosamtal-vägledning Hälsoövervakning-undersökning
Läs merManual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök
Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök Av: Projektgruppen för BVC-Elvis Hälsoundersökning och utvecklingsövervakning av 3-åringar görs av BHVsjuksköterskan och ska erbjudas alla barn. För de flesta
Läs merVad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?
Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots
Läs merManual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök
Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök Av: Projektgruppen för BVC-Elvis Hälsoundersökning och utvecklingsövervakning av 3-åringar görs av BHV-sjuksköterskan och ska erbjudas alla barn. För de flesta
Läs merFrån att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass
Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass Psykolog för mödra- och barnhälsovård Målsättning är att, tillsammans med och via övrig personal inom MHV/BHV, med barnet i fokus
Läs merDefinition föräldraskapsstöd
Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och
Läs merAmning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning
Läs merLedsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP
Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive
Läs merFamiljer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merA 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Läs merAmning & Jämställdhet Av: Mats Berggren
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar
Läs merParenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter
Parenting Young Children ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter Föräldrastöd en vinst för alla? Regeringen tog år 2009 fram riktlinjer
Läs merKonsultation med förskola
Konsultation med förskola När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet. Nedanstående punkter
Läs mer! Pappor"är"allt"mer"involverade"i"sina"späda"och"små"barn." ! Depression"hos"pappan"riskerar"aJ"påverka"barnet"negaKvt."
Hur mår nyblivna pappor psykiskt? Hur kan vi bättre uppmärksamma pappor på BVC? PamelaMassoudi Fil.dr,legpsykolog Göteborgsuniversitet&BUPVäxjö pamela.massoudi@ltkronoberg.se Bakgrunden! Papporäralltmerinvolveradeisinaspädaochsmåbarn.!
Läs merBHV-programmet i Sverige
BHV-programmet i Sverige Lotta Lindfors Kristin Lindblom Kerstin Johannesson Linda Håkansson Toni Reuter 1 Från mjölkdroppe till BVC 2 Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merDepression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet
Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att
Läs merProjektet Pappa på BVC Barnhälsovården i Stockholms län
Projektet Pappa på BVC Barnhälsovården i Stockholms län 2013-2015 TaTa Dad Pa Isä Vater Pare Malin Bergström Michael B. Wells Maria Söderblom Sofie Ceder Erika Demner Produktion: Jary Lindfors Produktion,
Läs merAmning & Jämställdhet
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Arbetat med föräldrastöd för män sedan 1997. Verksamhetsutvecklare på Män För Jämställdhet (MFJ) Projektledare för New
Läs merÄventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten
Läs merFråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar
Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11
Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse
Läs merStina Lasu leg psykolog
Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merExperiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand
Läs merIntroduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp
Introduktionsutbildning barnhälsovård Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp Hembesök Vad tänker du på när du tänker på hembesök? Målet med hembesök till nyblivna föräldrar är att främja kontakten
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merHälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård
BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående
Läs merEn bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa
En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa Symptom på psykisk ohälsa hos en förälder som uttalad trötthet, långvarig nedstämdhet eller ihållande irritation, kan påverka barnets
Läs mer3 års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov
Läs merBilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)
Bilaga 5 till rapport 1 (13) Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och, rapport 280 (2018) Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen SBU Statens beredning för medicinsk och social
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merArbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun
FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...
Läs merAtt göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd
Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd SUF-Konferens 2019 Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi Vilka förutsättningar behöver föräldrar med kognitiva svårigheter
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merHälsofrämjande förstärkta hembesök
Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete
Läs merLYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA
Hanna Ricksten LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA Y Hon fick stor frihet att bygga upp en verksamhet i Västra Götalandsregionen för barn och unga med psykisk ohälsa. Läs Hanna Rickstens berättelse.
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merTILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER
TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merFöräldrastöd i grupp
Föräldrastöd i grupp Agenda Vårt uppdrag Föräldrastöd i grupp Att skapa trygghet i en grupp -Tips & trix Regeringens definition och målsättning av föräldrastöd 2018: Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter
Läs merHur mår pappor i Sverige egentligen?
Hur mår pappor i Sverige egentligen? Elia Psouni Docent, Utvecklingspsykologi Lunds Universitet NFSU Konferens Malmö 10-11 September 2018 1 Hur mår pappor i den postnatala perioden? 1980 2002 / 20 studier
Läs merFrån individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården
Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-
Läs merBarn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Läs merFatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet
Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet 2018-10-16 2 Migration har effekt på individens hälsa Migration medför förändring i familjedynamiken (Bhugra,
Läs merMinnesanteckningar - Jämställt föräldraskap 8 & 9 maj 2012
Minnesanteckningar - Jämställt föräldraskap 8 & 9 maj 2012 På de syrianska kulturcentret började dagen med en härligt vegetarisk buffé innan vi hälsades välkommen av landstingsrådet Jenny Steen (S), Tomas
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merPsykisk hälsa och social situation under graviditet
Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk
Läs merAtt vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge
Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Maria Eriksson maria.eriksson@esh.se Barnrättsdagarna Örebro 9-10 april 2019 Föräldrarna separerar (ca 50 000 / år) Föräldrarna separerar
Läs merPresentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder
2017 Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder FRÅN KURSER I HÄSTVEDA, VITTSJÖ, HÄSSLEHOLM OCH VINSLÖV Inledning Under höstterminen 2017 erbjöd
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merPsykoterapeutiska interventioner i sårbara späd- och småbarnsfamiljer. Eva Tedgård, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand, Lunds universitet
Psykoterapeutiska interventioner i sårbara späd- och småbarnsfamiljer Eva Tedgård, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand, Lunds universitet Remisser till Viktoriagården ca 280/år: Självremisser,
Läs merFörskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Alla barn ska kunna känna sig trygga
Läs merSamverkan varför, när och hur?
Samverkan varför, när och hur? Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla
Läs mer3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING
ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt
Läs merFrågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44
Styrkor och stress i föräldraskapet (SSF) har utvecklats av professor Malin Broberg Göteborgs universitet på basen av en tidigare enkät Family Impact Questionnare, FIQ Beskrivning av instrumentet Instrumentet
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merBemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa
Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa Helsingfors och Åbo 4 och 5.12.2018 Nina Isometsä och Maria Ostrow Sakkunniga inom barn- och familjearbete Stärkt föräldraskap bättre barndom Barnavårdsföreningen
Läs merBarns psykosociala ohälsa
Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret
Läs mer