Screening. Konsekvensen 17/09/ Screening 2. Kronobergstudien. A\onbladet EPk och stapspk, risker och möjligheter
|
|
- Rasmus Per Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Screening 2. Kronobergstudien Screening Pamela Massoudi Leg psykolog, fil. dr Region Kronoberg & Göteborgs universitet EPk och stapspk, risker och möjligheter 1 2 Stor eller lite risk? A\onbladet rapporterades om skillnader i risken för blodpropp mellan olika typer av p- piller. Nya (3:e generaponens) p- piller ansågs medföra en dubblerad risk, alltså en 100 procenpg riskökning för blodpropp jämfört med 2:a generaponens p- piller. Hur mycket är dubbelt? Hur mycket är 100%? Vi fann tre gånger ökad risk med gamla p- piller och sex gånger ökad risk med de nya pillren jämfört med a= inte alls ta p- piller, säger Øjvind Lidegaard. Tidigare studier har visat en riskökning med cirka 1,5 gånger med nyare p- piller jämfört med äldre sorter med levonorgestrel, enligt Viveca Odlind, professor på Läkemedelsverket. Olika typer av jämförelser. Hur många handlar det om? 3 4 Stor eller lite risk? Konsekvensen Risken ökade från 1 av 1000 kvinnor Pll 1,5-2 av Den rela%va risken var upp Pll 100%. Men den absoluta risken vara bara 1 på Ca fler aborter och fler oönskade graviditeter under 2006, i England och i Wales Graviditeter och aborter ökar risker för trombos mer än vad p- piller gör. (Gigerenzer et al. 2008) Fler aborter även i Sverige (Läkemedelsverket) Gigerenzer et al & LT
2 RelaPv risk och absolut risk RelaPv risk redukpon = 1 minus risken för ei oönskat ujall i en grupp dividerat med samma risk i en annan grupp. Ex: Mammografiscreening minskar risken a= dö i bröstcancer med 20% ( /0.005) Absolut riskredukpon är risken i en grupp minus risken i en annan grupp. Ex. Mammografiscreening minskar risken a= dö i bröstcancer med 1 på 1000 (från 5 på 1000 Ull 4 på 1000). Screening En process där man genom tester/undersökningar försöker idenpfiera individer som med hög sannolikhet är drabbade av ei Pllstånd eller en sjukdom. Personer med posipva testresultat måste hänvisas vidare för klinisk bedömning/för ai fastställa diagnos för ai få behandling 7 8 Screening inga tester/formulär är perfekta Screening inga tester/formulär är perfekta Sensi&vitet hur stor andel av de sjuka vi hiiar Specificitet hur stor andel av de friska testet friar PKU-screening Sensitivitet 97% 1% får positivt testresultat 97% är falskt positiva PPV=3% Posi&vt/nega&vt predik&vt värde (PPV/NPV) hur många av de som förmodas (enligt testet) vara sjuka/ friska som fakpskt är det Screening kan ha både posipva och negapva effekter. Dessa effekter behöver belysas så ai balansen mellan nyia och skada kan bedömas för varje enskilt screeningprogram. Endast en liten del av dem som deltar i ei screeningprogram kommer ha nyia av det - - därför är det vikpgt ai screeningmetoden i sig inte medför några negapva effekter för dem som deltar. hip:// Aiachments/19360/ pdf 11 Det kan finnas risk för a= föräldrar i onödan blir oroade, men denna risk måste vi ta för alla de barn för vilka screening ger möjlighet Ull en mer posiuv utveckling och prognos AuUsmscreening uppfyller de kriterier WHO ställt för populauonsscreening (LT 2010) Forskare om auusmscreening i LäkarUdningen (LT- 2010) 12 2
3 En modell med 15 bedömningskriterier har sii ursprung i VärldshälsoorganisaPonens (WHO:s) kriterier för screeningprogram Grundtanken är ai samtliga kriterier ska vara uppfyllda för ai ei screeningprogram ska rekommenderas på naponell nivå. 1. Tillståndet ska vara ei vikpgt hälsoproblem 2. Tillståndet ska hos flertalet personer leda Pll allvarliga problem om ingen åtgärd säis in. 3. Tillståndet ska ha en symtomfri fas som går ai upptäcka Vid screening för postpartumdepression kan man se det som ai den symtomfria fasen gäller barnet (såklart, tack Fredrik Lecerof!) Det ska finnas en lämplig testmetod Med vetenskapligt bevisat goda psykometriska egenskaper. Testmetoden ska ha utvärderats i den aktuella populaponen. (hiiar man fler? PPV?) Även kompleierande tester för ai säkerställa diagnos eller behovet av åtgärder ska vara klarlagda och utvärderade Det måste finnas effekpva åtgärder som ger bäire effekt i Pdigt skede än vid klinisk upptäckt. 6. Screeningprogrammet ska minska dödlighet, sjuklighet eller funkponsnedsäining som är förknippat med Pllståndet. Tidig upptäck innebär inte per automapk bäire överlevnad Lead- Pme bias Pdigare diagnos kan ge bäire 5- årsöverlevnad, även om livslängden inte påverkas. ÖverdiagnosPseringsbias man fångar upp fler med icke- progressiva och lindriga former av Pllståndet vilket ger sken av bäire prognos vid Pdig upptäckt. (Gigerenzer et al. 2008)
4 7. Testmetoden och fortsai utredning ska accepteras av avsedd populapon. 8. Åtgärder vid Pllståndet ska vara klarlagda och allmänt accepterade Vad tycker föräldrar om aupsmscreening? Hur många oroas i onödan? Hur många påverkas negapvt i sii säi ai se på sii barn? Hur upplever föräldrar den e\erföljande utredningen och de erbjudna insatserna? Går det ai räkna ut screeningens psykometriska egenskaper? Debai i LäkarPdningen: hip:// arpcleid=15057 hip:// arpcleid= Hälsovinsterna ska överväga de negapva effekterna. 10. Godtagbart ur ei epskt perspekpv? Kräver en mer omfaiande epsk analys än ai ovanstående är uppfyllt Programmet ska vara kostnadseffekpvt 12. InformaPonen om programmet ska följa kriterierna organisatoriska aspekter och resursbehov ska värderas 15. Det ska finnas en plan för utvärdering av screeningprogrammets effekter. 12. InformaPon om deltagande i screeningprogrammet - skri\lig informapon om screeningprogrammet ska ges Pll alla som erbjuds delta. konsekvenserna av Pllståndet och hur screeningprogrammet påverkar dessa konsekvenser andelen som får ei posipvt ujall och risken för falskt posipvt eller falskt negapvt svar konsekvenserna av ei posipvt ujall av screeningtestet vilka åtgärder för Pllståndet som kan bli aktuella och deras konsekvenser ai det är frivilligt ai delta Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (2010) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (2010) Rekommendationer screening Rekommendationer screening Hälso- och sjukvården bör inte genomföra Hälso- och sjukvården bör genomföra screening screening för depression och ångestsyndrom hos för egentlig depression hos nyblivna mammor grupper utan känd risk för psykisk sjukdom inom sex till åtta veckor efter förlossningen (prioritet 4). primärvården (icke-göra)
5 EPDS och DSM EPDS har sämre psykometriska egenskaper under graviditet. Ai utgå ifrån DSM- kriterier medför en stor risk för överdiagnospsering. (Maihey 2011) Vad letar vi e\er, vad fångar vi upp med EPDS och vad missar vi? Tidpunkt? Av de med perinataldepression har 1/3 det redan innan graviditet, 1/3 debuterar under graviditet och 1/3 barn postpartum (Wisner) Är just depression det mest relevanta ai screena för? Det finns fler studier som visar på negapva effekter på barnet då mamman har ångest och stress under graviditet än depression (ex. Bergman, Glover 2010) Hur är det med förekomsten av ångest resp. depression? Vad fångar EPDS upp under graviditetsvecka 18? Lydsdovr 2014 EPDS 12+ (n=153) Ångest utan depression (37%) Egentlig depression + ångest (24%) SomaPseringssydrom (12%) Egentlig depression utan ångest (7%) Bipolar I & II (13%) Dystymi (5%) Ätstörning (2%) Vad fångar EPDS upp under graviditetsvecka 18? Lydsdovr - J Clin Psychiatry 2014 EPDS <12 (n=200) Ingen ångest/depr/somat/ ätstörn (81%) Ångest utan depression (14%) SomaPseringssydrom (3%) Egentlig depression utan ångest (1%) Egentlig depression + ångest (1%) Bipolar II (1%) Är just depression det mest relevanta ai screena för? 10 % av svenska barn uppger ai de varit med om ai en förälder blivit slagen av den andre (Annerbäck et al, 2010). 5 % av svenska barn uppger ai det hänt o\a (SOU 2001:72) och det vanligaste är ai misshandeln av mamma och barn har pågåi under barnets hela uppväxt (70 %) (Broberg m. fl., 2011)
6 Det är vikpgt ai vara uppmärksam på ei brei spektrum av psykiskt ohälsa, även allvarligare psykiatriska Pllstånd, våldsutsaihet, missbruk och annan utsaihet. Bra länkar och arpklar: Antenatal and postnatal mental health: clinical management and service guidance NICE 2014 (rev 2015) hips:// ArPkelserie Perinatal mental health i Lancet nov 2014, volym SMER Statens medicinsk- epska råd Postpartumpsykos Screening på goi och ont, konferensrapport: hip:// content/uploads/ 2012/04/Konferensrapport- Screening- pa- goi- och- ont.pdf Förekomst: 1-2 per 1000 födslar - vid bipolär sjukdom: 1 per 4 födslar (yierligare 1 per 4 får en postpartum depression) Risk of postpartum psychiatric episodes and when? Trine Munk- Olsen et al, JAMA New Parents and Mental Disorders. A PopulaPon- Based Register Study Risk of first Pme hospital admission for any type of mental disorder: 0-9 dagar postpartum* RR 3.6 (79 fall) dagar postpartum* RR 7.3 (160 fall) dagar postpartum* RR 2.2 (48 fall) 1, 2 och 3 månader postp RR ( fall) 11 månader postpartum RR 1.0 (61 fall) referens grupp Kronobergstudien RR=relaPve risk_ risken (hur många ggr mer) ai bli inlagd vid resp Pdpunkt jämfört med risken ai bli inlagd 11 mån postpartum. *här är det inte hela månader
7 Kronobergstudien Kronobergsstudien (2013) 1014 föräldrapar (80%) i Kronoberg rekryterades av BVC. Frågeformulär med frågor om bl. a. psykisk hälsa hos föräldrarna, då barnet var 3, 6 och 25 månader. Egentlig depression (diagnospsk intervju) 1.3% Egentlig eller läi depression (diagnospsk intervju) 6.1% Depressionssymtom (EPDS 12) 6.3% Telefonintervju med 262 pappor, alla med höga poäng samt ei slumpmässigt urval av de med låga poäng (78%). Ångeststymtom (HAD- anx 9) 11% Hög grad av samsjuklighet ångest- depression (Massoudi et al. JAD 2013) Andra nordiska studier Andra nordiska studier Bergström Depressionssymtom (EPDS 11) 10.3% KersPs 2013 (Depressionssymtom EPDS 12) 5% Madsen 2007 (EPDS 10) 5% Varierande prevalenssiffror - fakpska skillnader mellan befolkningar? Urval Borjall Instrument Cut- off Tidpunkt Resultat - Hur fungerade EPDS för pappor? Resultat - Hur fungerade EPDS för pappor? Faktoranalys av EPDS Mammor (n=913) Pappor (n=882) Faktor 1 Faktor 2 Faktor 1 Faktor 2 1. Se tillvaron från ljusa sidan /32509/1/ 2. Har glatt mig åt saker Skuld gupea_2077_32509_1.pdf 4. Rädd och orolig Skrämd eller panikslagen Kört ihop sig Ledsen och olycklig, sömnprobl Ledsen och nere Så olycklig att jag gråtit Hos pappor fångar EPDS upp mer oro, ångest och olycklighet - generell psykisk ohälsa och Pll viss del stress, än depression. EPDS uppvisar hög sensipvitet och specificitet för egentlig depression, men har ei lågt posipvt predikpvt värde (PPV). variance explained (%) Extraktionsmethod: Maximum Likelihood. Rotation: Direct Oblimin. Eigenvalues >1. Värden <0.4 är inte presenterade. hips://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32509/1/gupea_2077_32509_1.pdf
8 Hög sensipvitet och specificitet. Egentlig depression Ingen egentlig depression EPDS EPDS under Sens. 100% Spec. 95% Lågt posipvt predikpvt värde (PPV). Egentlig depression Ingen egentlig depression EPDS PPV 20% EPDS under Sens. 100% Spec. 95% Baserad på en förekomst av egentlig depression på 1,3% Resultat - EPDS Itemanalys Resultat - EPDS nollpoängare Fråga 9: Jag har känt mig så olycklig a= jag har gråut (åtminstone någon gång under den senaste veckan) Mammor Pappor Mammor 45% i Sverige 44% i Australien (Ma=hey 2001) Pappor 15% i Sverige, 2,3% i Australien (Ma=hey 2001) 4.8% i Sverige 4.5% i Australien (Ma=hey 2001) 9.1% i Sverige 27.2% i Australien (Ma=hey 2001) Resultat - Varaktighet De allra flesta hade måi dåligt under en längre Pd, redan innan barnets födelse. Vilka pappor fångas upp med EPDS? Pappor med egentlig depression: 75% i minst 6 månader Spridning: 2 månader Pll 3 år Pappor med läi depression eller något ångesvllstånd: 50% i mer än 1 år Bara 6 av 47 pappor med depression eller ångest kopplade sii mående Pll den nuvarande livssituaponen
9 Pappor med depressionstecken hade oftare: När faktorerna analyserades Ullsammans: Problem i parrelaponen Låg utbildning (enbart grundskola) Tidigare depression Två eller fler stressfyllda händelser* senaste året Mindre stöd än förväntat från partnern sedan barnets födelse Pappor med depressionstecken hade o\are: När faktorerna analyserades en och en visade dessa också samband med depressionssymtom: Arbetslös/sjukskriven Bristande stöd från andra (anhöriga och vänner) Partner med höga poäng på depressionsskalan Arbetar mer än Pdigare Mer än 1 barn Här fann vi inga signifikanta samband med depressionstecken: Slutsatser Ålder (yngre än 25 år eller äldre än 40) Född före vecka 37 SamlevnadsUd Annat modersmål Tid hemma sedan barnets födelse NegaUv upplevelse av förlossningen Begreppet postpartum depression kan vara vilseledande när det gäller pappor. Höga poäng på EPDS = egentlig depression i 1 av 5 fall (1.3% i Kronobergsstudien), och hade i de flesta fall inte med föräldrablivandet ai göra. Det kan vara vikpgt ai fånga upp distress hos pappor, särskilt då det följs åt av andra riskfaktorer som kan ha en negapv inverkan på föräldraförmågan, och i sin tur på barnet Hjälpsökande Vilka pappor hade eller ville ha professionell hjälp? Främst pappor med egentlig depression. Väldigt få pappor med ångest, läiare nedstämdhet och oro ville ha kontakt med vården. De flesta pappor, vänder sig helst Pll partnern, familj och vänner när de inte mår bra. Några väljer ai inte prata med någon alls. 53 9
Uppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs mer! Pappor"är"allt"mer"involverade"i"sina"späda"och"små"barn." ! Depression"hos"pappan"riskerar"aJ"påverka"barnet"negaKvt."
Hur mår nyblivna pappor psykiskt? Hur kan vi bättre uppmärksamma pappor på BVC? PamelaMassoudi Fil.dr,legpsykolog Göteborgsuniversitet&BUPVäxjö pamela.massoudi@ltkronoberg.se Bakgrunden! Papporäralltmerinvolveradeisinaspädaochsmåbarn.!
Läs merEPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merI samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen
I Till Mammor I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen Här kommer det första frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat frågor om din bakgrund
Läs merVåld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet
Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merExperiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merNationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning
Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef nationella riktlinjer 2016-03-02 Upplägg Bakgrund Vad är screening? Socialstyrelsens modell
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs merStöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merNyföddhetsscreening med PKU provet
Nyföddhetsscreening med PKU prov i Sverige SLIPI, Tylösand 170908 Rolf Zetterström, Barnläkare Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar och Astrid Lindgrens Barnsjukhus Nyföddhetsscreening med PKU provet
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merLisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se
Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merCOMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC
Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina
Läs merBrännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län
Brännpunkt: Barn som anhöriga Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Barnombud i psykiatrin uppdrag och samordning Om Barnkonventionen Landstingsstyrelsen fattade
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför
Läs merAtt fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta
Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Utveckling och forskning i samarbete mellan Landstinget i Värmland, Region Örebro län samt Karlstads och Örebro Universitet. Kjerstin Almqvist,
Läs merEva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr
Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk
Läs merBarn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård
Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merDepressiva symtom hos nyblivna föräldrar upptäckt och stöd
1 Depressiva symtom hos nyblivna föräldrar upptäckt och stöd Delprojekt inom Depression i samband med förlossning jämlik vidareimplementering Maigun Edhborg, Karolinska Institutet Fia Simon, tidigare Karolinska
Läs merDefinition föräldraskapsstöd
Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merMaria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm
Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/
Läs merGHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merSpelberoende och samsjuklighet ExpoMedica 3 april Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Spelberoende och samsjuklighet ExpoMedica 3 april 2019 Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Diagnoskriterier hasardspelsyndrom (DSM-5) 1. Spelar för tilltagande
Läs merHinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom
1 Hinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom Lene Lindberg Magdalena Carlberg Enheten för barn och ungdomars
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merAtt identifiera och ge återkoppling på spelproblem
Att identifiera och ge återkoppling på spelproblem Anne H Berman, PhD Projektledare för Stödlinjen för spelare och anhöriga Docent, leg psykolog, leg psykoterapeut Centrum för psykiatriforskning Institutionen
Läs merUtsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,
Läs merBasutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Läs merChecktjänsten - enkla webbtest visar vägen Fredrik Lennartsson
Checktjänsten - enkla webbtest visar vägen Fredrik Lennartsson Digital hälsa och vård Invånarens perspektiv Hur vet vi som invånare om vi har drabbats av en kronisk sjukdom Vilka riskfaktorer finns för
Läs merForskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven
Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merHan fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom
Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,
Läs merSpelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merFamiljeterapi med spädbarn och deras föräldrar
Familjeterapi med spädbarn och deras föräldrar Familjeterapikongress Stockholm 2018 S t i n a H e l m strand Leg psykolog och psykoterapeut med inriktning mot familj stina.helmstrand@gmail.com STINA HELMSTRAND,
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merKan man förebygga depression hos äldre?
Kan man förebygga depression hos äldre? Utbildningsdag om Äldres psykiska hälsa i primärvården Piperska Muren 2018-05-31 Marie Åsberg senior professor Karolinska institutet Den psykosociala utvecklingens
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merHur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson
Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem Stockholm 181017 Majlis Winberg Salomonsson Dept. of Women s and Children s Health Child and Adolescent Psychiatric
Läs merBedömning, behandling och e-hälsa för problemspelande
Bedömning, behandling och e-hälsa för problemspelande Anne H Berman, PhD Docent i klinisk psykologi Leg psykolog, leg psykoterapeut Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning
Läs merNär datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga
När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merPsykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merFRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)
nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merMår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen
1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder
Läs merUtveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs merBarns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet
Barns utsatthet att förstå och förändra Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet Antal anmälda misshandelsbrott mot barn 2007 2016 (BRÅ 2015) År 2016 anmäldes sammantaget
Läs merHur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog
Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod
Läs merAtt vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merJÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson
JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs merPsykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid
Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merPerspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum
Läs merThe Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)
The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över
Läs merStina Lasu leg psykolog
Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor
Läs merHur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall
Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar
Läs merScreening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs mer1 januari (HSL 2 g )
1 januari 2010 Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merBarn med oro och rädsla i skolan
Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av
Läs merFöräldrastöd och föräldraförberedelse
Föräldrastöd och föräldraförberedelse Petra Pålsson, barnmorska och doktorand Medicinska fakulteten Lunds universitet Definition föräldrastöd» En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella,
Läs merSmakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess
Läs merFörskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merKunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc.
Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1 Fosterscreening och etiska värderingar Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs mer