Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset"

Transkript

1 Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

2 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är are av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

3 Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa individer över tid i offentliga befolkningsbaserade register Möjlighet att länka register till varandra (efter godkänd etisk ansökan och sekretessprövning av ansvariga myndigheter) Ett bra statistiskt underlag och mycket goda förutsättningar för epidemiologisk forskning

4 Anonymiserade analyser av registerdata Dödsorsaksregistret Koppla föräldrar till barn (Flergenerationsregistret) Patientregistret, sluten vård (alla patienter som vårdats i sluten, inneliggande vård) Patientregistret, öppen vård (patienter i specialistvård, 2001-) Lagförda registret: kriminalitet Utbildning (åk 9, Utbildningsregistret) Socioekonomiska variabler (Folk och Bostadsräkningarna, LISA)

5 Definitioner: När barnet var i åldern 0-17 år vårdades föräldern åtminstone en gång inneliggande på sjukhus på grund av: Missbruk: huvud- eller bidiagnos vid utskrivning från sjukhus som specifikt indikerar eller annan fysisk eller psykisk sjukdom kopplat till Psykisk sjukdom: vårdtillfälle med psykiatrisk huvuddiagnos som inte är direkt kopplad till

6 Varför inneliggande vård på sjukhus? Om en psykisk sjukdom eller ett är så allvarligt att det följs av vård på sjukhus tänker vi att det troligen också påverkat barnet påtagligt Att föräldern får vård på sjukhus innebär också att et blir känt och kan därför vara utgångspunkt för insatser för barnet Ambitionen att endast inkludera barn som verkligen är i behov av information och/eller stöd denna definition ger troligen inte en överskattning, tvärtom underskattar det troligen antalet barn som berörs av föräldrars

7 Procent av barn födda som har en pappa och/ eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. och/eller psykisk sjukdom under deras barndom. 10,0% 9,0% 8,0% 7,6% 7,0% 6,0% 5,7% 5,0% 4,0% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

8 Procent av barn födda som har en mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. och/eller psykisk sjukdom under deras barndom. 4,5% 4,0% 3,9% 3,5% 3,3% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,7% 0,6% 0,0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

9 Procent av barn födda som har en pappa som vårdats inneliggande på sjukhus pga. och/eller psykisk sjukdom under deras barndom.

10 Procent av barn födda som har en pappa och/eller mamma som haft någon indikation i nationella register på riskbruk av alkohol och/eller narkotika.. 18,0% 17,0% 16,0% 15,3% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,8% 4,0% 2,0% 0,0% Alkohol Narkotika Minst en av dessa två

11 Antidepressiv medicinering hos biologiska föräldrar under åren i relation till barnets ålder det aktuella året. Årsincidens. 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% Far Mor 4,0% 2,0% 0,0%

12 Andel av mödrar som vid ett givet inneliggande vårdtillfälle bodde i samma hushåll som sina biologiska barn den 31 december föregående år. 80% 70% 60% 60,3% 52,9% 68,4% 63,6% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

13 Andel av fäder som vid ett givet inneliggande vårdtillfälle bodde i samma hushåll som sina biologiska barn den 31 december föregående år. 60% 56,4% 50% 49,8% 40% 30% 30,6% 30,4% 20% 10% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

14 Studiepopulationen barn födda i Sverige som fortfarande var folkbokförda i Sverige vid 18 års ålder. Uppföljning från 18 års ålder till 2008 (30-35 års ålder)

15 Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård från 18 års ålder. 30% 25% Kvinnor Män 20% 15% 10% 5% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

16 Inneliggande och/eller öppen vård på sjukhus med diagnos som indikerar alkohol- eller narkotika 16% 14% Kvinnor Män 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

17 Mortalitet efter 18 års ålder 3,5% Kvinnor 3,0% Män 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

18 Kronisk sjukdom eller funktionshinder enligt inkomster 2008, vid års ålder. 12% 10% Kvinnor Män 8% 6% 4% 2% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

19 Sociala skillnader 1. I förekomst av i barnfamiljer

20 Socioekonomisk position (SEP) Baserat på Hushållets SEI i Folk och Bostadsräkningen 1990 Hög=Tjänstemän, hög och medelhög Medel=Tjänstemän, låg och yrkesutbildad arbetare Låg=Outbildade arbetare Oklassificerade=Övriga

21 Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av alkohol hos någon förälder hos barn födda i Sverige , uppföljda till 18 års ålder. 6% 5,5% 5% 4% 4,0% 3% 2,3% 2% 1% 1,2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP

22 Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av narkotika hos någon förälder hos barn födda i Sverige , uppföljda till 18 års ålder. 6% 5,5% 5% 4% 4,0% 3% 2,3% 2% 1% 1,2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP

23 Relativ risk för eget narkotika i åldern år efter barndomens socio-ekonomiska position. (Gauffin et al. Addiction 2013) High non-manual Mid non-manual Low non-manual Skilled manual Unskilled manual Crude Fully adjusted

24 Relativ risk för eget alkohol i åldern år efter barndomens socio-ekonomiska position. (Gauffin et al. JECH, in press) High non-manual Mid non-manual Low non-manual Skilled manual Unskilled manual Crude Fully adjusted

25 Sociala skillnader 2. I konsekvenser av et för barnen

26 Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård från 18 års ålder i förhållande till föräldrars högsta utbildning. 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% Ej eller psyk Missbruk Psykisk sjd 5,0% 0,0% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial

27 Indikation på eget från 18 års ålder i förhållande till föräldrars högsta utbildning. 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Ej eller psyk Missbruk Psykisk sjd

28 Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård från 18 års ålder i förhållande till föräldrars födelseland. 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% Missbruk hos en eller två föräldrar Psykisk sjukdom hos en eller två föräldrar Ingen psyk sjd, eller försöjningsstöd 0,0% Två Sverigefödda En Sverigefödd Norden Övriga världen

29 Indikation på eget från 18 års ålder i förhållande till föräldrars födelseland. 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% Missbruk hos en eller två föräldrar Psykisk sjukdom hos en eller två föräldrar Ingen psyk sjd, eller försöjningsstöd 2,0% 1,0% 0,0% Två Sverigefödda En Sverigefödd Norden Övriga världen

30 Socialtjänstens barn Barn i familjer som uppbar försörjningsstöd året innan artonårsdagen Barn som placerats i samhällsvård före tonåren (vanligen på grund av orsaker som har att göra med föräldraskap) Barn som placerats i samhällsvård efter tonåren (ofta på grund av egen kriminalitet eller )

31 Barn som är placerade under lång tid (>5 år) i samhällsvård 34,9% förälder vårdad pga. alkohol 22,4% förälder vårdad pga. narkotika 38,5% förälder vårdad pga. psykisk sjukdom 61,6% någon av ovanstående Alkohol, narkotika och psykisk sjukdom är vanliga anledningar till att barn blir och förblir placerade

32 Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård efter 18 års ålder hos barn till föräldrar med psykisk sjukdom eller 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren Psykisk sjukdom Missbruk

33 Kronisk sjukdom/funktionshinder efter 18 års ålder hos barn till 25,0 föräldrar med psykisk sjukdom eller 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren Psykisk sjukdom Missbruk

34 Utbildning Skolprestationer i åk 9 Postgymnasial utbildning

35 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 i relation till föräldrars eller psykiska sjukdom Pojkar Flickor Inget eller psykisk sjukdom Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom Far Mor

36 Procent som avslutat eftergymnasial utbildning år % 50% Kvinnor Män 40% 30% 20% 10% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

37 Försörjning Eget arbete Försörjningsstöd

38 Procent som hade inkomst av anställning i november % 90% Kvinnor Män 85% 80% 75% 70% 65% Inget Far Mor eller psykisk sjdalkoholalkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

39 Procent som uppbar försörjningsstöd under % 12% Kvinnor Män 10% 8% 6% 4% 2% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

40 Kriminalitet Dömd i domstol med påföljd av fängelse, rättspsykiatrisk vård eller skyddstillsyn

41 Betydande kriminalitet: Procent efter 18 års ålder. 30% 25% 20% Kvinnor Män 15% 10% 5% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

42 Procent som avslutat eftergymnasial utbildning år 2008 efter föräldrars högsta utbildning 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% Ej eller psyk Missbruk Psykisk sjd 20,0% 10,0% 0,0% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial

43 Procent som uppbar försörjningsstöd år 2008 efter föräldrars 10,0% högsta utbildning 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% Ej eller psyk Missbruk Psykisk sjd 2,0% 1,0% 0,0% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial

44 Procent som hade slutfört eftergymnasial utbildning efter 35,0 erfarenhet av samhällsvård 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren Ostandardiserad Standardiserad

45 Procent som uppbar försörjningsstöd efter erfarenhet av 25,0 samhällsvård 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren Psykisk sjukdom Missbruk

46 Slutsatser (1) Att växa upp med psykisk sjukdom/och eller hos föräldrar är förknippat med en ökad nivå av psykisk ohälsa och eget i vuxen ålder. Den psykiska ohälsan/et leder till en lägre förmåga till egen försörjning/arbete och en högre dödlighet.

47 Slutsatser (2) Misslyckande i grundskolan grundlägger den sociala karriären Missbruk och psykisk sjukdom är vanligast i socialt sårbara familjer, men de relativa konsekvenserna är likartade i familjer med hög social status Socialtjänstens barn har den högsta sjukligheten och den sämsta utbildningskarriärren

48 Implikationer Socialtjänsten är viktigaste aktören, samhällsvården den viktigaste verksamheten för förändringsarbete; skola och hälsa i centrum. Beroendevården behöver utveckla sitt samarbete med förebyggande verksamheter för barn. Pilotprojekt pågår i Göteborg och Stockholm kring spädbarn. Svensk barn- och skolhälsovård behöver utveckla sitt arbete med särskilt sårbara grupper. Socialstyrelsens nyligen publicerade vägledning för BVC är ett steg på den vägen.

49 Tack för uppmärksamheten!

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Barn som anhöriga: Hur går det i skolan?

Barn som anhöriga: Hur går det i skolan? Barn som anhöriga: Hur går det i skolan? Lisa Berg Med Dr, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Barn som anhöriga till patienter i vården Hur många är de? (Nka Barn som anhöriga 2013:1, rapport 1)

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? 1 Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga vid CHESS, Karolinska Institutet/Stockholms Universitet. 2013-06-01 Anders Hjern och Helio Adelino

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern. barnläkare, professor

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern. barnläkare, professor Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? 2013 Författarna och Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? 2013 Författarna och Nationellt kompetenscentrum anhöriga Nka Barn som anhöriga 2013:1 Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Anders Hjern och Helio Adelino Manhica Barn som anhöriga

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning

Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Anders Hjern och Helio Adelino Manhica Barn som anhöriga

Läs mer

Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom hur ser livet ut i ung vuxen ålder?

Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom hur ser livet ut i ung vuxen ålder? Att växa upp med föräldrar som har sproblem eller psykisk sjukdom hur ser livet ut i ung vuxen ålder? Nka Barn som anhöriga 2014:4 Rapport 4 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska

Läs mer

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag

Läs mer

Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv?

Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv? Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv? Nka Barn som anhöriga 2016:1 Rapport 5 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska

Läs mer

Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen

Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen Nka Barn som anhöriga 2014:3 Rapport 3 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska

Läs mer

Barn till separerade föräldrar

Barn till separerade föräldrar 2016-08-30 Barn till separerade föräldrar Hälsa, utbildning och sociala levnadsförhållanden i ett livsloppsperspektiv CHESS Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Lisa Berg & Anders Hjern 2 Sammanfattning

Läs mer

Barn som anhöriga: hur går det i skolan?

Barn som anhöriga: hur går det i skolan? 2014-01-19 Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Rapport 2 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet i samarbete med institutionen för socialt arbete

Läs mer

Barn som anhöriga: hur går det i skolan?

Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Rapport 2 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska Institutet i samarbete med Institutionen för socialt arbete vid Stockholms

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302793 1 (6) Närsjukvårdsberedningen Psykiatriöverenskommelse 2014

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Drogfokus, Uppsala 19 okt 2016 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamissbruk från 20 års

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

ANTOLOGI. Att se barn som anhöriga - Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. Hur många barn och hur går det för barnen?

ANTOLOGI. Att se barn som anhöriga - Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. Hur många barn och hur går det för barnen? Hur många barn och hur går det för barnen? Kapitel 5 Barn som anhöriga i vården hur många är de?, Anders Hjern, Helio Adelino Manhica - Om relationer, interventioner och omsorgsansvar ANTOLOGI Under redaktion

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

1 januari (HSL 2 g )

1 januari (HSL 2 g ) 1 januari 2010 Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Barn i samhällsv och utbildning

Barn i samhällsv och utbildning Barn i samhällsv llsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska Institutet Med stor hjälp av Bo Vinnerljung,

Läs mer

Sammanfattning Syftet med rapporten

Sammanfattning Syftet med rapporten Syftet med rapporten Hur barnen mår säger mycket om ett lands välstånd. Hälsa påverkar männi skors välmående, vilket innebär att det är ett mål i sig att alla barn ska må så bra som möjligt. Men god hälsa

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

6. Barn vars föräldrar avlidit

6. Barn vars föräldrar avlidit Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen

Läs mer

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att

Läs mer

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Frågar man inget får man inget veta Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Bakgrund Anhörig organisation vårt uppdrag Föra fram barnens röst Haft kontakt med tusentals barn Rapport 2012 Frågar man inget

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Ulf Jonsson, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Linnea Kjeldgård, Kristina Alexanderson Underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen,

Läs mer

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Åtta nya indikatorer baserade på registerdata Resultat för 8 nya registerbaserade indikatorer Presentationen avser indikatorer om läkemedelsuttag,

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende 2010-10-26 Mats Persson 1 Hälso- och sjukvårdslagen Lagen om rättspsykiatrisk vård Patientsäkerhetslagen 2010-10-26 Mats Persson 2

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Bakgrund Tidigare forskning Syfte

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Pa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 424 90-94 18 553 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tre Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 649 90-94 21 710 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Jä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 098 90-94 36 331 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Ny Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 610 90-94 13 890 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 616 90-94 36 415 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 353 90-94 9 358 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

No Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 29 150 90-94 29 519 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 23 812 90-94 22 490 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 75 516 90-94 77 450 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 621 90-94 11 941 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 014 90-94 18 035 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 8 491 90-94 8 669 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Le Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 637 90-94 7 689 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 964 90-94 33 416 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 33 231 90-94 32 473 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 188 90-94 15 095 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 447 90-94 4 498 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

He Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 69 916 90-94 67 993 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 969 90-94 12 641 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer