Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Transkript

1 Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

2 Pågående projekt Ohälsa och sociala problem hos unga vuxna som under barndomen var föremål för socialtjänstinterventioner - omfattning och påverkbara riskfaktorer Bo Vinnerljung, socialt arbete Anders Hjern, barnmedicin, epidemiologi Marie Berlin, sociologi Social Rapport 2010, kap 7

3 Underlag Analyser av dataset med alla födda Samkörning av ett tiotal nationella register Följda från 16 års ålder till 2005 (24-33 år) ca personer varav bl a barn som vuxit upp i familjehem, i genomsnitt 12 år i vård före 18-årsdagen (exempel på utsatta barn )

4 Betyg från åk 9 Låga/ofullständiga betyg = < (-1SE - M), sämsta sjättedelen (1/6) i riket Låg/Medel = -1SE M (1/3) Medel/Hög = M +1SE (1/3) Höga betyg = > (M+ 1SE), bästa 1/6 i riket Stort bortfall bland fosterbarn och utsatta grupper = vi har underskattat förekomst av dåliga skolresultat i dessa grupper

5 Låga betyg har samband med mycket, t ex svag kognitiv förmåga andra individuella egenskaper beteendeproblem hälsoproblem svagt stöd från hemmiljön, svår uppväxt etc skolrelaterade faktorer svag peer status i klassen

6 Flickor Pojkar Socioekonomisk grupp grupp Övrigt Övrigt Arbetare, Arbetare, ej facklärd ej facklärd Arbetare, Arbetare, facklärd facklärd Tjänstemän, låg/mellan* Tjänstemän, Tjänstemän, hög hög Familjetyp Familjetyp Ensamstående Ensamstående Kärnfamilj* Kärnfamilj* Ombildad familj Ombildad familj Annat Annat Utländsk Utländsk bakgrund bakgrund Nej* Nej* Ja Ja Ekonomiskt Ekonomiskt bistånd bistånd Nej* Ja Nej* Ja Uppväxtregion Uppväxtregion Storstad Storstad Större städer* Större städer* Landsbygd Landsbygd Bostadens upplåtelseform Bostadens Äger* Äger* Hyr Hyr Procent Procent

7 Bra skolresultat, bra utbildning Vi visste att bra skola och utbildning var.. den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till Escape from disadvantage... (Doria Pilling, 1990) Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för framtida utfall för alla barn

8 Förekomst av självmordsförsök efter åk 9 relaterat till betyg och social bakgrund Procent Kvinnor Procent Män Låg 3 Låg-medel 2 Medel-hög 1 0 Hög Låg Låg-medel Medel-hög Hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög

9 Narkotikamissbruk 20 år + Procent Kvinnor Procent Män Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög 8 Låg 6 Låg-medel 4 Medel-hög 2 0 Hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög Låg Låg-medel Medel-hög Hög

10 Allvarlig kriminalitet 20 år + Procent Kvinnor Procent Män Låg Låg Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög 4Låg-medel 2Medel-hög 0 Hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög Låg-medel Medel-hög Hög

11 Socialtjänstens barn Procent Flickor Procent Pojkar Hög Medel /hög 20 Låg /medel Betyg från åk 9 Hög Medel /hög Låg /medel 0 Referenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Låg 0 Långvarigt familjehemsplacerade Referenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Långvarigt familjehemsplacerade Låg

12 Betygsenheter 0,15 0,10 0,05 0,00-0,05-0,10-0,15-0,20-0,25-0,30-0,35 Utlandadopterade från Östasien Utlandsadopterade från övriga länder Långvarigt familjehemsplacerade Linjär regression av medelbetyg i årkurs 9 för pojkar födda Analysen är justerad för kön, boende i glesbygd eller tätort och kognitiva testresultat vid mönstring.

13 Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland f-barn? Kön *** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk --

14 Pessimistiska förväntningar... Helsingborg och Norrköping: fosterföräldrar, lärare och socialarbetare underskattar fosterbarns begåvning har pessimistiska förväntningar på skolresultat Samma i danska studier

15 Summering 1: Barn som växer upp i fosterhem: Har mycket dåliga skolprestationer Får sämre skolbetyg i åk 9 jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar Blir lågutbildade fler max grundskola, färre högskola jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar jämfört med andra barn med samma betyg Vi har sannolikt underskattat problemen

16 Samband skolmisslyckande framtida psykosociala problem Hur mycket av överrisker kan statistiskt förklaras av ofullständiga/låga betyg ( skolmisslyckande )? D v s hur hög hade risken varit om det hade varit lika vanligt bland f-barn som bland andra barn?

17 Långvarig f-hemsvård: Suicidförsök efter ÅK RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

18 Långvarig f-hemsvård: Nark missbruk 20 år RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

19 Långvarig f-hemsvård: Allvarlig kriminalitet 20 år RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

20 Långvarig f-hemsvård: Tonårsförälder RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

21 10 Lever på socialbidrag vid 25 års ålder, justerat för f-år och kön RR Normal Sv f adopt Kont fam F-barn

22 Lever på socialbidrag vid 25 års ålder, justerat även för "skolmisslyckanden" RR Normal Svf adopt Kont fam F-barn

23 Vilka faktorer ökar risk för ogynnsamma utfall bland fosterbarn? Kön *** Födelseår (*) Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Skolmisslyckande ***

24 Summering 2 (justerat för f-år och kön) Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida... självmord RR = 6.4 självmordsförsök RR = 6.2 allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 narkotikamissbruk RR = 6.8 alkoholmissbruk RR = 4.9 allvarlig kriminalitet RR = 7.5 att bli tonårsförälder RR = 3.8 bidragsberoende RR = 9.8 Skolmisslyckande förklarar 35-55% av överriskerna

25 Överriskerna är liknande - men lägre - för socialt utsatta barn som växer upp hemma - i t ex familjer med återkommande socialbidrag (de 2% fattigaste barnfamiljerna) Svenskfödda adopterade klarar sig rejält bättre, även efter justering för biologiska föräldrars psyk sjukdom missbruk utbildning samt barnets ålder vid placering

26 Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC RR Just för kön/ålder Barn som växer upp i familjehem 6.4 Barn som växer upp i familjer med återkommande ek bistånd 3.6 Barn med psykiskt sjuka föräldrar 3.0 Barn med låga el ofullständiga betyg i åk Barn som får insatser av socialtjänsten före tonåren 2.5 men som växer upp hemma Svenskfödda adopterade 2.6 Utlandsfödda adopterade 1,9 Barn som växer upp i familjer med kortvarigt ek bistånd 2.2 Barn från ensamförälderfamiljer 2.0 Barn från familjer med mycket låg inkomst men utan ek bistånd i.s.

27 Förekomst av ogynnsamma utfall bland långvarigt f-hemsvårdade pojkar, relaterat till skolmisslyckande, i procent % Ej skolmissl Skolmissl 0 Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsföräld Lever på ek bistånd

28 Förekomst av ogynnsamma utfall bland långvarigt f-hemsvårdade flickor relaterat till skolmisslyckande, i procent % Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsföräld Lever på ek bistånd Ej skolmissl Skolmissl

29 Ogynnsamma utfall uppträder tillsammams - hur många klarar sig? Inga allvarliga problem ej död/självmord efter åk 9 + ej sjm-försök efter åk 9 + ej psyk vård efter åk 9 + ej nark missbruk 20 år + ej alk missbruk 20 år + ej allvarlig krim 20 år + lever inte på socialbidrag vid 25 år Har klarat sig bra Inga allvarliga problem + inte tonårsförälder + inget socialbidrag vid 25 års ålder + mer än grundskola vid 26 års ålder

30 Pojkar Flickor Inga allvarl problem Ej låga betyg Låga betyg Ej låga betyg Låga betyg Normalgrupp Utlandsfödda adopt Svenskfödda adopt Återk ek bistånd i fam Kont fam före tonåren Långvarigt fhemsplac Har klarat sig bra Ej låga betyg Låga betyg Ej låga betyg Låga betyg Normalgrupp Utlandsfödda adopt Svenskfödda adopt Återk ek bistånd i fam Kont fam före tonåren Långvarigt fhemsplac

31 Vilka faktorer ökar risk för gynnsamma utfall bland fosterbarn? Kön *** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Ej skolmisslyckande ***

32 Slutsatser Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem oavsett socioekonomisk bakgrund Skolmisslyckande verkar vara den starkaste riskmekanismen för placerade barns utveckling efter skolåren. Skolprestationer är en variabel riskfaktor, d v s den kan påverkas (i motsats till kön, erfarenheter från tidig barndom mm). Vill man förbättra placerade barns framtidsutsikter måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan.

33 Stort behov av... Kunskapsöversikter om verkningsfulla pedagogiska insatser för placerade barn och andra socialt utsatta barn Metodutveckling som innefattar försök/utvärdering, bl a av metoder som visat goda resultat i andra länder Exempel: Morningside programmet för matematikträning

34 Ett annat exempel: SkolFam i Helsingborg 25 fosterbarn 7-12 år testades med åldersnormerade psykologiska och pedagogiska instrument Resultaten underlag för handledning/stöd till skola, fosterhem och barn - från skolpsykolog och specialpedagog Återtest efter 24 månader för att utvärdera projektet

35 Resultat efter första mätningen Normalbegåvade Emotionellt hyggligt välfungerande Hyggligt självförtroende Inga allvarliga beteendeproblem 75% var rejält underpresterande i skolan Stora kunskapsluckor mycket vanliga

36 Resultat efter 2 år Klinisk kunskap säger att det bör ha blivit värre d v s större skillnader jämfört med jämnåriga Wisc IK Total *** (p<0,001) Wisc IK Performance ** (p<0,01) Wisc IK Verbal * (p< 0,05) Rättstavning (DLS) * Läshastighet/läsförståelse * Ordkedjor * Magnes Matematikdiagnos i.s.

37 Social Rapport 2006, kapitel 7. Socialstyrelsen. Social Rapport 2010, kapitel 7. Socialstyrelsen