Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn
|
|
- Ann-Christin Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Bergen 14 januari 2011 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen Presentasjon på oppstartskonferanse for prosjektet "Sammen for læring, Bergen 14. januar 2011
2 Meny Något om risk Resultat från ett registerforskningsprojekt Genomförbara vägar till förbättringar
3 Vad är risk? Ökad/minskad sannolikhet för något specifikt (för vad?) ett relativt begrepp (jämfört med vad/vem?) ett kvantitativt begrepp (hur mycket?) Säger ingenting om hur många Jämförelsegruppen alltid Relativ risk (RR) =1 RR = 2 är 100% fler RR >2-3 anses som höga överrisker 3% av alla flickor blir mamma före 20-årsdagen 0,75% av alla pojkat blir pappa före 20-årsdagen Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större för flickor än för pojkar (RR = 4)
4 Att justera för bakgrundsfaktorer.. justeringar i multivariatanalyser: om fördelningen av dessa bakgrundsfaktorer var de samma i grupperna som jämförs hur är det då med överrisker? Exempel: kön, ålder, föräldrars utbildning
5 Tvärvetenskaplig forskning Bo Vinnerljung, socialt arbete Anders Hjern, barnmedicin och epidemiologi Marie Berlin, demografi/sociologi
6 Underlag Analyser av dataset med alla födda Samkörning av ca 10 nationella register. Uppföljning från 16 års ålder till ca personer varav bl a barn som vuxit upp i fosterhem, i genomsnitt 12 år i vård före 18-årsdagen publicerat i Social Rapport 2010 (Socialstyrelsen)
7 Betygfrånåk9 Låga/ofullständiga betyg = < (M-1SE), sämsta sjättedelen i riket Låg/Medel = -1SE M (1/3) Medel/Hög = M +1SE (1/3) Höga betyg = > (M+ 1SE), bästa sjättedelen i riket Stort bortfall bland fosterbarn = vi har underskattat förekomst av dåliga skolresultat för dem och därmed också betydelsen av skolmisslyckande för deras framtida
8 Låga betyg har samband med mycket, t ex svag kognitiv förmåga andra individuella egenskaper beteendeproblem hälsoproblem svagt stöd från hemmiljön, svår uppväxt etc skolrelaterade faktorer svag peer status i klassen
9 Procent Gräns för låga betyg ,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Medelbetyg åk Flickor Pojkar
10 Flickor Pojkar Socioekonomisk grupp grupp Övrigt Övrigt Arbetare, Arbetare, ej facklärd ej facklärd Arbetare, Arbetare, facklärd facklärd Tjänstemän, låg/mellan* Tjänstemän, Tjänstemän, hög hög Familjetyp Familjetyp Ensamstående Ensamstående Kärnfamilj* Kärnfamilj* Ombildad familj Ombildad familj Annat Annat Utländsk Utländsk Utländsk bakgrund bakgrund bakgrund Nej* Nej* Ja Ja Ekonomiskt Ekonomiskt bistånd bistånd Nej* Ja Nej* Ja Uppväxtregion Uppväxtregion Uppväxtregion Storstad Storstad Större städer* Större städer* Landsbygd Landsbygd Bostadens upplåtelseform Bostadens Äger* Äger* Hyr Hyr Procent Procent
11 Bra skolresultat, bra utbildning Vi visste att bra skola och utbildning var.. den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till Escape from disadvantage... (Doria Pilling, 1990) Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för framtida utfall för alla barn
12 Förekomst av självmordsförsök efter åk 9 relaterat till betyg och social bakgrund Procent Kvinnor Procent Män Låg 3 Låg-medel 2 Medel-hög 1 0 Hög Låg Låg-medel Medel-hög Hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög
13 Narkotikamissbruk 20 år + Procent Kvinnor Procent Män Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög 8 Låg 6 Låg-medel 4 Medel-hög 2 0 Hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög Låg Låg-medel Medel-hög Hög
14 Allvarlig kriminalitet 20 år + Procent Kvinnor Procent Män Låg Låg Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög 4 Låg-medel 2 Medel-hög 0 Hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög Låg-medel Medel-hög Hög
15 Procent Flickor Procent Pojkar Hög 40 M edel /hög 20 Låg /medel Betyg från åk 9 Hög Medel /hög Låg /medel 0 Referenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Låg 0 Långvarigt familjehemsplacerade Referenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Långvarigt familjehemsplacerade Låg
16 Betygsenheter 0,15 0,10 0,05 0,00-0,05-0,10-0,15-0,20-0,25-0,30-0,35 Utlandadopterade från Östasien Utlandsadopterade från övriga länder Långvarigt familjehemsplacerade Linjär regression av medelbetyg i årkurs 9 för pojkar födda Analysen är justerad för kön, boende i glesbygd eller tätort och kognitiva testresultat vid mönstring.
17 Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland fosterbarn? Kön *** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Morpsykvård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk --
18 Pessimistiska förväntningar... Helsingborg och Norrköping: fosterföräldrar, lärare och socialarbetare underskattar fosterbarns begåvning har pessimistiska förväntningar på skolresultat Samma i danska och brittiska studier
19 Barn som växer upp i fosterhem... Har mycket dåliga skolprestationer Får sämre skolbetyg i åk 9 jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar Blir lågutbildade fler max grundskola, färre högskola jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar jämfört med andra barn med samma betyg Situationen är samma eller något bättre för socialt utsatta barn som växer upp hemma - men svenskfödda adopterade klarar sig avsevärt bättre Vi har sannolikt underskattat problemen
20 Förekomst av ogynnsamma utfall i procent, pojkar 25 % Normalgrupp Sv födda adopt KF/KP före tonåren Långv fam hem 0 Suicidförsök Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsförälder Lever på ek bistånd
21 Förekomst av ogynnsamma utfall i procent, flickor 10 % 5 Normalgrupp Sv födda adopt KF/KP före tonåren Långv fam hem 0 Suicidförsök Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsförälder Lever på ek bistånd
22 Samband skolmisslyckande framtida psykosociala problem Hur mycket av överriskerna kan statistiskt förklaras av ofullständiga/låga betyg ( skolmisslyckande )? D v s hur hög hade risken varit om det hade varit lika vanligt bland f-barn som bland andra barn?.
23 Långvarig f-hemsvård: Suicidförsök efter ÅK RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång
24 Långvarig f-hemsvård: Nark missbruk 20 år RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång
25 Långvarig f-hemsvård: Allvarlig kriminalitet 20 år RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång
26 Långvarig f-hemsvård: Tonårsförälder RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång
27 Lever på socialbidrag vid 25 års ålder RR Normal Sv adopt KF/KP F-barn
28 Lever på socialbidrag vid 25 års ålder, justerat för skolmisslyckanden RR Normal Sv adopt KF/KP F-barn
29 Vilka faktorer ökar risker för ogynnsamma utfall bland fosterbarn? Kön *** Födelseår (*) Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Skolmisslyckande ***
30 Förekomst av ogynnsamma utfall bland långvarigt f-hemsvårdade pojkar, relaterat till skolmisslyckande, i procent % Ej skolmissl Skolmissl 5 0 Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsföräld Lever på ek bistånd
31 Förekomst av ogynnsamma utfall bland långvarigt f-hemsvårdade flickor relaterat till skolmisslyckande, i procent % Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsföräld Lever på ek bistånd Ej skolmissl Skolmissl
32 Summering 2 (justerat för f-år och kön) Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida... självmord RR = 6.4 självmordsförsök RR = 6.2 allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 narkotikamissbruk RR = 6.8 alkoholmissbruk RR = 4.9 allvarlig kriminalitet RR = 7.5 att bli tonårsförälder RR = 3.8 bidragsberoende RR = 9.8 Skolmisslyckande förklarar runt 50% av överriskerna
33 Överriskerna är liknande men lägre för socialt utsatta barn som växer upp hemma, i t ex familjer med återkommande ek bistånd (de 2% fattigaste barnfamiljerna) Svenskfödda adopterade klarar sig rejält bättre, - även efter justeringar för psyk sjukdom, missbruk och utbildning hos de biologiska föräldrarna - samt ålder vid placering
34 Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC RR Just för kön/ålder Barn som växer upp i fosterhem 6.4 Barn som växer upp i familjer med återkommande ek bistånd 3.6 Barn med psykiskt sjuka föräldrar 3.0 Barn med låga el ofullständiga betyg i åk Barn som får insatser av socialtjänsten före tonåren 2.5 men som växer upp hemma Svenskfödda adopterade 2.6 Utlandsfödda adopterade 1,9 Barn som växer upp i familjer med kortvarigt ek bistånd 2.2 Barn från ensamförälderfamiljer 2.0 Barn från familjer med mycket låg inkomst men utan ek bistånd i.s.
35 Hurmånga klararsig? Inga allvarliga problem ej självmord/död efter åk 9 och ej sjm-försök efter åk 9 och ej psyk vård efter åk 9 och ej nark missbruk 20 år och ej alk missbruk 20 år och ej allvarlig krim 20 år och lever inte på socialbidrag vid 25 år
36 Hurmånga klararsig? Har klarat sig bra Inga allvarliga problem och inte tonårsförälder och inget socialbidrag vid 25 års ålder och mer än grundskola vid 26 års ålder
37 Pojkar Flickor Inga allvarl problem Ej låga betyg Låga betyg Ej låga betyg Låga betyg Normalgrupp Utlandsfödda adopt Svenskfödda adopt Återk ek bistånd i fam KF/KP före tonåren Långvarigt fhemsplac Har klarat sig bra Ej låga betyg Låga betyg Ej låga betyg Låga betyg Normalgrupp Utlandsfödda adopt Svenskfödda adopt Återk ek bistånd i fam KF/KP före tonåren Långvarigt fhemsplac
38 Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland f-barn? Kön ** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Ej skolmisslyckande ***
39 Slutsatser Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem oavsett socioekonomisk bakgrund Skolmisslyckande är den starkaste riskmekanismen för fosterbarns långsiktiga utveckling Viktig fråga: - Vilken roll spelar pessimistiska förväntningar? Skolprestationer är en variabel riskfaktor, d v s den kan påverkas (i motsats till kön, erfarenheter från tidig barndom mm). Vill man förbättra fosterbarns dystra framtidsutsikter måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan.
40 Vägar till förbättringar för placerade barn - Börja med skola (och hälsa)
41 Lönar det sig att försöka höja kvaliteten? (Kessler, Pecora m fl, 2008) Två grupper av jämförbara barn: Casey Family Program (n=111) Vanlig f-hemsvård (n=368) Uppföljning i ung vuxen ålder Casey-gruppen avsevärt mindre psykisk och somatisk ohälsa NNT för psykisk ohälsa = 3 NNT för somatisk ohälsa =5
42 Placerade och f d placerade säger.. Samma drömmar och ambitioner om utbildning som andra barn (amerikanska och brittiska studier) Det värsta var att jag inte fick nån utbildning (brittiska och amerikanska studier) Vi måste få hjälp med skola och utbildning (norsk repr för plac barns egen organisation, samma från brittiska ungdomar)
43 Internationell forskning om insatser - med positiva resultat Olika program i USA för äldre barn som lämnar vården ( tutors, stipendier m m) Förlängd placering efter 18-årsdagen (USA, Norge) men kan vara en effekt av selektion F-föräldrar som tutors till yngre f-barn (Kanada) SkolFam i Helsingborg
44 Helsingborgsförsöket 25 fosterbarn 7-12 år testades med åldersnormerade psykologiska och pedagogiska instrument Resultaten underlag för handledning/stöd till skola, fosterhem och barn - från projektets skolpsykolog och specialpedagog Återtest efter 24 månader för att utvärdera projektet
45 Resultat efter första mätningen Normalbegåvade (något lägre genomsnitt än jämnåriga, som t ex utlandsfödda adopterade) Emotionellt hyggligt välfungerande 75% var rejält underpresterande i skolan Stora kunskapsluckor var vanliga Fosterföräldrar, socialarbetare och lärare hade låga/negativa förväntningar på barnen. Undervärderade/såg inte problemen med stora kunskapsluckor. Tester och insatser ledde snabbt till rejäla förändringar för enskilda barn
46 Resultat efter 2 år Klinisk kunskap säger att det bör ha blivit värre d v s större skillnader jämfört med jämnåriga Wisc IK Total *** (p<0,001) Wisc IK Performance ** (p<0,01) Wisc IK Verbal * (p< 0,05) Rättstavning (DLS) * Läshastighet/läsförståelse * Ordkedjor * Magnes Matematikdiagnos i.s.
47 Fallbeskrivning Jens, åk 5 (från replikering i Norrköping) Vid projektstarten: assistent i skolan, svåra koncentrationssvårigheter IK 70 vid utredande kartläggning, arbetsminne 62 Matematik stanine 1 Ordination RoboMemo genomfördes Handlingsplan följdes Efter två år: IK 86 (+23%), arbetsminne 99 (+60 %) Matematik stanine 5 Koncentrationen stadigt förbättrats Gillar skolan!
48 Skola/utbildning Replikera eller lär av Helsingborgsförsöket (SkolFam) Skolpsykologisk och pedagogisk utredning av alla barn vid placering eller något år efter skolstarten Systematiskt stöd till alla placerades barns skolarbete Också bra Systematiskt arbete för att öka läs- och sifferfärdigheter hos alla fosterbarn - börja innan skolstarten Placering på förskola med starka pedagogiska inslag Systematisk policy med t ex krav på alla fosterföräldrar
49 Är det så. att fosterbarn är utsatta för cognitive neglect? att fosterbarn patologiseras för mycket? att detta skadar deras livschancer?
50 Inga amatördiagnoser! Använd standardiserade bedömningsinstrument
51 Stort behov av... Kunskapsöversikter om verkningsfulla pedagogiska insatser för socialt utsatta barn Metodutveckling som innefattar försök/utvärdering, t ex av metoder som visat goda resultat i andra länder Bra exempel är Morningside programmet för matematikträning
52 Publikationer Social Rapport 2010, kapitel 7. Socialstyrelsen Skolprojekt inom Familjehemsvården Helsingborgs stad Tideman E, Vinnerljung B, Hintze K & Aldenius Axelsson A (in print) Improving foster children s school achievements: Promising results from a Swedish pilot project. Adoption & Fostering. bo.vinnerljung@socarb.su.se
Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling
Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se
Läs merHelsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet.
Helsingborg 20 sept 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se Skolprestationers samband med framtida
Läs merSkolans betydelse för placerade barns utveckling
Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Registerstudierna -
Läs merSkolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn
Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Göteborg 3 febr 2010 Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se
Läs merSkola, utbildning och ogynnsam utveckling hos socialtjänstens barn
Skola, utbildning och ogynnsam utveckling hos socialtjänstens barn VoB Lund 19 nov 2010 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Meny Pågående
Läs merA fair go Det har inte utsatta barn, t ex
Skolprestationer Mina värderingar - en determinant för utsatta barns utveckling Oslo 0 nov 013 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Skolan ska vara en Equal opportunity promotor
Läs merSkola, hälsa och socialt utsatta barns utveckling
Skola, hälsa och socialt utsatta barns utveckling Stockholms län 14 och 23 maj 2013 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Tvärvetenskaplig forskning,
Läs merVilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?
Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska
Läs merSocialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa
Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Drogfokus, Uppsala 19 okt 2016 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamissbruk från 20 års
Läs merBarn i samhällsv och utbildning
Barn i samhällsv llsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska Institutet Med stor hjälp av Bo Vinnerljung,
Läs merSkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog
2011-03-08 SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog Vad är SkolFam 2? Skolprojekt inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna
Läs merSkola, hälsa och utsatta barns utveckling
Skola, hälsa och utsatta barns utveckling Gotland 25 april 2014 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Tvärvetenskaplig forskning, bl a Anders Hjern,
Läs merBilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns
Läs merSkola och socialt utsatta barns utveckling
Skola och socialt utsatta barns utveckling Svenska BUP-kongressen Linköping 22 april 2015 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Skolbetyg som prediktor/mediator
Läs mer21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag.
Barn i samhällsvård 21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag. Öppna insatser och vård utom hemmet 1998-2008 90000 80000 70000 60000
Läs merSkolFam. Vad är det? FoUiväst GR
SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap
Läs merLångsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar. UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se
Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se Hur går det på lång sikt för fosterbarn? utbildning allvarlig psykisk ohälsa själmordsförsök
Läs merBarn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta
Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta SNS Stockholm 4 april 2016 Titti Mattsson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet Bo Vinnerljung, professor
Läs merLisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se
Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs mer- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1
NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska
Läs merPlacerade barn Hälsa och skola
Placerade barn Hälsa och skola Uppsala 10 nov 2014 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se In loco parentis När samhället tar på sig ansvaret för barnens
Läs merInledning. Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn
7 Inledning Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn Sammanfattning Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund och
Läs merrt 2010 o p ap cial r o S
- Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merSkolprestationer. - en determinant för utsatta barns utveckling. Oslo 20 nov 2013. Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet
Skolprestationer - en determinant för utsatta barns utveckling Oslo 20 nov 2013 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Mina värderingar Skolan ska
Läs merSkolFam. Vad är det? FoUiväst GR
SkolFam Vad är det? SkolFam Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Fråga: Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök
Läs merMedelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f
Start augusti 2015 Varför skofam? Helsingborg startade Skolfam 2005. Initiativtagare till arbetet var professor Bo Vinnerljung. Han talade i april 2014 för BUF, SOF samt politiker från båda nämnderna.
Läs merVarför behövs Skolfam?
Vad är Skolfam? En arbetsmodell som syftar till att stärka förutsättningarna för goda Skolresultat hos Familjehemsplacerade (fosterhem) barn Utvecklat i Helsingborg 2005 med forskarstöd av professor Bo
Läs merBarn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern
Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och
Läs merFörebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön
Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön Nationell samordnare Skolfam Psykolog i Skolfam 2, Norrköping 2008-2012 Vad är Skolfam? Skolsatsning inom Familjehemsvården,
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merBarn och ungdomar placerade i familjehem eller vid institution
Barn och ungdomar placerade i familjehem eller vid institution Cirka 380 personer från socialtjänsten, skolan och barn- och ungdomspsykiatrin samlades den 21 april 2009 på Restaurang Rondo i Göteborg för
Läs merRedovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
Läs merFörskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag
Läs merÖppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa
2018-03-21 Art.nr: 2018-3-12 1(5) Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa Knappt 40 procent av 20-åringarna som varit placerade under hela sista året i grundskolan hade avslutat treårigt
Läs merSkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia
SkolFam Stockholm Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog The Capital of Scandinavia Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården Ett utvecklingsprojekt
Läs merUtanförskap när samhället varit föräldrar
Utanförskap när samhället varit föräldrar RFMA 22 mars 2019 Bo Vinnerljung Professor emeritus, socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Hur många är de? Någon gång i dygnsvård
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
4 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs merSkolprestationer för utsatta barn en påverkbar risikofaktor
Skolprestationer för utsatta barn en påverkbar risikofaktor Fyn nov 2015 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se God skolegang uddannelse Den stærkeste
Läs merFörebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön
Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön Nationell samordnare Skolfam Psykolog i Skolfam 2, Norrköping 2008-2012 Vad kommer dessa 50 minuter att handla om? Kort
Läs merGlöm inte hälsa och skola
Back to basics Glöm inte hälsa och skola SiS, 27 mars 2014 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Varför bry oss om somatisk hälsa? 1. Troligt det
Läs merÖppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå
November 2011 Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå Barn som varit placerade under hela årskurs 9, åren 1998-2009, har klart sämre förutsättningar än jämnåriga att få ett arbete och ett
Läs mer6. Barn vars föräldrar avlidit
Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen
Läs merLika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor
Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor Erik Nilsson Statssekreterare Utbildningsdepartementet 1 Visst är det viktigt att må bra för att kunna lära sig men minst lika viktigt att lära sig för
Läs merFörskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.
Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.se Alkoholmissbruk fr.o.m 20-årsdagen Låga betyg 1.4% av kvinnorna
Läs merEvidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte. Knut Sundell
Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte Knut Sundell Låga betyg och risker för ogynnsam utveckling hos barn (Vinnerljung, Hjern & Berlin, 2010) Alla födda 1972 1981 - ca 930 000
Läs merMår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen
1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder
Läs merBarn till separerade föräldrar
2016-08-30 Barn till separerade föräldrar Hälsa, utbildning och sociala levnadsförhållanden i ett livsloppsperspektiv CHESS Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Lisa Berg & Anders Hjern 2 Sammanfattning
Läs merUppföljning och utvärdering i Stockholms stad
Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad Stockholm Stads resurser för uppföljning och utvärdering Utredare på förvaltningar Upphandlade utförare (Sweco, Markör mfl) Forskare upphandling eller utvalda
Läs meren lantlig idyll i händelsernas centrum
en lantlig idyll i händelsernas centrum Grästorp: 5700 invånare Ca 500 anställda Ca 700 elever Tre skolor ( 2 F-3 och en 4-9) Team Agera Samverkan mellan skola och socialtjänst FORSKNING - Bo Vinnerljung,
Läs merEffektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige
Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Bakgrund Barn i utsatta situationer kan under kortare eller längre perioder behöva placeras i en annan familj. Av barn födda mellan 1970 90 blev tre
Läs merSkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt
1 - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Beslut om projektets genomförande...
Läs merSociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv
Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv
Läs merBarn som anhöriga: hur går det i skolan?
2014-01-19 Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Rapport 2 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet i samarbete med institutionen för socialt arbete
Läs meren lantlig idyll i händelsernas centrum
en lantlig idyll i händelsernas centrum TEAM AGERA Samverkan mellan skola och socialtjänst GRÄSTORP 5700 invånare Ca 500 anställda Ca 700 elever Tre skolor ( 2 F-3 och en 4-9) INLEDANDE UPPDRAG: Starta
Läs merHela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen
Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn
Läs merSKOLFAM Gävle 2010-2013
SKOLFAM Gävle 2010-2013 Samarbete mellan Socialtjänst och B& U Gävle kommun. Psykolog Cecilia Wändell cecilia.wandell@gavle.se Specialpedagog Kerstin Sandberg kerstin.sandberg@gavle.se www.skolfam.se UTBILDNING
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011
Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform
Läs mer2015-10-09 Ks 781/2015
2015-10-09 Ks 781/2015 Skolfam Social investering i samverkan mellan Förvaltning förskola och skola, Socialförvaltningen och Vuxenutbildnings-, arbetsmarknads- och gymnasieförvaltningen. Sammanfattning
Läs merÖversyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag
Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.
Läs mer14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning
Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade
Läs merSamhällets Styvbarns kunskapsbank
Samhällets Styvbarns kunskapsbank Att vara fosterbarn gemensamma erfarenheter av 1900-talet Den 30 maj 2013 hölls en temakväll på Stockholms stadsarkiv i anslutning till utställningen Hitta hem. Utställningen
Läs merHur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Läs merAnbragte börns laering - Hvilke insatser virker?
Anbragte börns laering - Hvilke insatser virker? Rebild 29 sept 2016 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se God skolegang uddannelse Den stærkeste
Läs merTrygg och säker vård i familjehem och HVB
Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merBarn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?
Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa
Läs merBarnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff
Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet
Läs merTILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE
TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE - Hur ser det ut? Vilka är de? Finns överallt Personal i förskola/skola Andra delar av Socialtjänst som inte är enhet för missbruk/beroende
Läs merBarn som anhöriga: hur går det i skolan?
Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Rapport 2 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska Institutet i samarbete med Institutionen för socialt arbete vid Stockholms
Läs merGod tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund
God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell
Läs mer- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!
Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan
Läs mera) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättningen a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?... 1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna
Läs merStatistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...
Läs merStatistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn
Läs merDISA Din Inre Styrka Aktiveras
Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva
Läs merSocial investeringsfond i Norrköping
Social investeringsfond i Norrköping Totalt 40 mkr (30 mkr) Fem insatser Återföringsmodell Uppföljning/utvärdering Mänskliga vinster Ekonomiska vinster Varför en social investeringsfond? Bryta negativa
Läs merFör att lyckas måste vi förstå våra elever
För att lyckas måste vi förstå våra elever Nyckeltal för att styra mot resultat Lina Axelsson Kihlblom Haninge kommun 2017-10-26 1 Jag ska tala om Hur det gått Utmaningar Vad fungerar för att kompensera
Läs merInte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera?
Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera? Ulla Ek Leg. Psykolog/psykoterapeut professor Många mänskliga egenskaper och kännetecken
Läs merVad tjänar vi på att arbeta förebyggande?
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande? 20 barnavårdsärenden Reflektioner? Socioekonomisk beräkning Karriärer i utanförskap (missbruk, kriminalitet, sjukdom och/eller arbetslöshet). Kostar olika delar
Läs merHellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa
Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
Läs merSammanfattning Syftet med rapporten
Syftet med rapporten Hur barnen mår säger mycket om ett lands välstånd. Hälsa påverkar männi skors välmående, vilket innebär att det är ett mål i sig att alla barn ska må så bra som möjligt. Men god hälsa
Läs merFamiljer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Läs mer6. Barn vars föräldrar avlidit
6. Barn vars föräldrar Under år 2003 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 300 sin biologiska pappa. 7 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir det ett
Läs merBarnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk
Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merHemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com
Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken
Läs merGlöm inte hälsa och skola!
Glöm inte hälsa och skola! Gryning, Göteborg 20 oktober 2016 Bo Vinnerljung Professor emeritus, socialt arbete, Stockholms Universitet Seniorforskare, klinisk epidemiologi, inst för medicin, Karolinska
Läs merForskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven
Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret
Läs merTjugo barnavårdsärenden - Ohälsosamma förlopp för barn, familj, skola och socialtjänst. Lennart Nygren Institutionen för socialt arbete
Tjugo barnavårdsärenden - Ohälsosamma förlopp för barn, familj, skola och socialtjänst Lennart Nygren Institutionen för socialt arbete Innehåll Vad är social barnavård? Hur kan barnavårdsprocessen se ut?
Läs merSocialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade
Läs merDET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL
DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk
Läs merMaria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm
Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/
Läs merAtt växa upp i ekonomisk utsatthet. SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk
Att växa upp i ekonomisk utsatthet SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk Hur tänker nationalekonomer? Mål: att med begränsade resurser skapa så mycket välstånd som möjligt En viktig komponent i detta är individers
Läs merOplanerade avbrott i familjehemsplaceringar av yngre barn och långvarigt placerade barn
Oplanerade avbrott i familjehemsplaceringar av yngre barn och långvarigt placerade barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merResultat från Skolelevers drogvanor
Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet
Läs merDEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN
DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN och deras familjer 2006 Utgivna publikationer om barn från och med 1999 i serien Demografiska rapporter 1999:3 Barn och deras familjer 1998 2000:2 Barn och deras familjer
Läs mera) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna
Läs mer