Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Transkript

1 Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Bergen 14 januari 2011 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen Presentasjon på oppstartskonferanse for prosjektet "Sammen for læring, Bergen 14. januar 2011

2 Meny Något om risk Resultat från ett registerforskningsprojekt Genomförbara vägar till förbättringar

3 Vad är risk? Ökad/minskad sannolikhet för något specifikt (för vad?) ett relativt begrepp (jämfört med vad/vem?) ett kvantitativt begrepp (hur mycket?) Säger ingenting om hur många Jämförelsegruppen alltid Relativ risk (RR) =1 RR = 2 är 100% fler RR >2-3 anses som höga överrisker 3% av alla flickor blir mamma före 20-årsdagen 0,75% av alla pojkat blir pappa före 20-årsdagen Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större för flickor än för pojkar (RR = 4)

4 Att justera för bakgrundsfaktorer.. justeringar i multivariatanalyser: om fördelningen av dessa bakgrundsfaktorer var de samma i grupperna som jämförs hur är det då med överrisker? Exempel: kön, ålder, föräldrars utbildning

5 Tvärvetenskaplig forskning Bo Vinnerljung, socialt arbete Anders Hjern, barnmedicin och epidemiologi Marie Berlin, demografi/sociologi

6 Underlag Analyser av dataset med alla födda Samkörning av ca 10 nationella register. Uppföljning från 16 års ålder till ca personer varav bl a barn som vuxit upp i fosterhem, i genomsnitt 12 år i vård före 18-årsdagen publicerat i Social Rapport 2010 (Socialstyrelsen)

7 Betygfrånåk9 Låga/ofullständiga betyg = < (M-1SE), sämsta sjättedelen i riket Låg/Medel = -1SE M (1/3) Medel/Hög = M +1SE (1/3) Höga betyg = > (M+ 1SE), bästa sjättedelen i riket Stort bortfall bland fosterbarn = vi har underskattat förekomst av dåliga skolresultat för dem och därmed också betydelsen av skolmisslyckande för deras framtida

8 Låga betyg har samband med mycket, t ex svag kognitiv förmåga andra individuella egenskaper beteendeproblem hälsoproblem svagt stöd från hemmiljön, svår uppväxt etc skolrelaterade faktorer svag peer status i klassen

9 Procent Gräns för låga betyg ,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Medelbetyg åk Flickor Pojkar

10 Flickor Pojkar Socioekonomisk grupp grupp Övrigt Övrigt Arbetare, Arbetare, ej facklärd ej facklärd Arbetare, Arbetare, facklärd facklärd Tjänstemän, låg/mellan* Tjänstemän, Tjänstemän, hög hög Familjetyp Familjetyp Ensamstående Ensamstående Kärnfamilj* Kärnfamilj* Ombildad familj Ombildad familj Annat Annat Utländsk Utländsk Utländsk bakgrund bakgrund bakgrund Nej* Nej* Ja Ja Ekonomiskt Ekonomiskt bistånd bistånd Nej* Ja Nej* Ja Uppväxtregion Uppväxtregion Uppväxtregion Storstad Storstad Större städer* Större städer* Landsbygd Landsbygd Bostadens upplåtelseform Bostadens Äger* Äger* Hyr Hyr Procent Procent

11 Bra skolresultat, bra utbildning Vi visste att bra skola och utbildning var.. den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till Escape from disadvantage... (Doria Pilling, 1990) Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för framtida utfall för alla barn

12 Förekomst av självmordsförsök efter åk 9 relaterat till betyg och social bakgrund Procent Kvinnor Procent Män Låg 3 Låg-medel 2 Medel-hög 1 0 Hög Låg Låg-medel Medel-hög Hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög

13 Narkotikamissbruk 20 år + Procent Kvinnor Procent Män Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög 8 Låg 6 Låg-medel 4 Medel-hög 2 0 Hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög Låg Låg-medel Medel-hög Hög

14 Allvarlig kriminalitet 20 år + Procent Kvinnor Procent Män Låg Låg Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög 4 Låg-medel 2 Medel-hög 0 Hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög Låg-medel Medel-hög Hög

15 Procent Flickor Procent Pojkar Hög 40 M edel /hög 20 Låg /medel Betyg från åk 9 Hög Medel /hög Låg /medel 0 Referenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Låg 0 Långvarigt familjehemsplacerade Referenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Långvarigt familjehemsplacerade Låg

16 Betygsenheter 0,15 0,10 0,05 0,00-0,05-0,10-0,15-0,20-0,25-0,30-0,35 Utlandadopterade från Östasien Utlandsadopterade från övriga länder Långvarigt familjehemsplacerade Linjär regression av medelbetyg i årkurs 9 för pojkar födda Analysen är justerad för kön, boende i glesbygd eller tätort och kognitiva testresultat vid mönstring.

17 Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland fosterbarn? Kön *** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Morpsykvård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk --

18 Pessimistiska förväntningar... Helsingborg och Norrköping: fosterföräldrar, lärare och socialarbetare underskattar fosterbarns begåvning har pessimistiska förväntningar på skolresultat Samma i danska och brittiska studier

19 Barn som växer upp i fosterhem... Har mycket dåliga skolprestationer Får sämre skolbetyg i åk 9 jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar Blir lågutbildade fler max grundskola, färre högskola jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar jämfört med andra barn med samma betyg Situationen är samma eller något bättre för socialt utsatta barn som växer upp hemma - men svenskfödda adopterade klarar sig avsevärt bättre Vi har sannolikt underskattat problemen

20 Förekomst av ogynnsamma utfall i procent, pojkar 25 % Normalgrupp Sv födda adopt KF/KP före tonåren Långv fam hem 0 Suicidförsök Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsförälder Lever på ek bistånd

21 Förekomst av ogynnsamma utfall i procent, flickor 10 % 5 Normalgrupp Sv födda adopt KF/KP före tonåren Långv fam hem 0 Suicidförsök Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsförälder Lever på ek bistånd

22 Samband skolmisslyckande framtida psykosociala problem Hur mycket av överriskerna kan statistiskt förklaras av ofullständiga/låga betyg ( skolmisslyckande )? D v s hur hög hade risken varit om det hade varit lika vanligt bland f-barn som bland andra barn?.

23 Långvarig f-hemsvård: Suicidförsök efter ÅK RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

24 Långvarig f-hemsvård: Nark missbruk 20 år RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

25 Långvarig f-hemsvård: Allvarlig kriminalitet 20 år RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

26 Långvarig f-hemsvård: Tonårsförälder RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

27 Lever på socialbidrag vid 25 års ålder RR Normal Sv adopt KF/KP F-barn

28 Lever på socialbidrag vid 25 års ålder, justerat för skolmisslyckanden RR Normal Sv adopt KF/KP F-barn

29 Vilka faktorer ökar risker för ogynnsamma utfall bland fosterbarn? Kön *** Födelseår (*) Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Skolmisslyckande ***

30 Förekomst av ogynnsamma utfall bland långvarigt f-hemsvårdade pojkar, relaterat till skolmisslyckande, i procent % Ej skolmissl Skolmissl 5 0 Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsföräld Lever på ek bistånd

31 Förekomst av ogynnsamma utfall bland långvarigt f-hemsvårdade flickor relaterat till skolmisslyckande, i procent % Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsföräld Lever på ek bistånd Ej skolmissl Skolmissl

32 Summering 2 (justerat för f-år och kön) Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida... självmord RR = 6.4 självmordsförsök RR = 6.2 allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 narkotikamissbruk RR = 6.8 alkoholmissbruk RR = 4.9 allvarlig kriminalitet RR = 7.5 att bli tonårsförälder RR = 3.8 bidragsberoende RR = 9.8 Skolmisslyckande förklarar runt 50% av överriskerna

33 Överriskerna är liknande men lägre för socialt utsatta barn som växer upp hemma, i t ex familjer med återkommande ek bistånd (de 2% fattigaste barnfamiljerna) Svenskfödda adopterade klarar sig rejält bättre, - även efter justeringar för psyk sjukdom, missbruk och utbildning hos de biologiska föräldrarna - samt ålder vid placering

34 Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC RR Just för kön/ålder Barn som växer upp i fosterhem 6.4 Barn som växer upp i familjer med återkommande ek bistånd 3.6 Barn med psykiskt sjuka föräldrar 3.0 Barn med låga el ofullständiga betyg i åk Barn som får insatser av socialtjänsten före tonåren 2.5 men som växer upp hemma Svenskfödda adopterade 2.6 Utlandsfödda adopterade 1,9 Barn som växer upp i familjer med kortvarigt ek bistånd 2.2 Barn från ensamförälderfamiljer 2.0 Barn från familjer med mycket låg inkomst men utan ek bistånd i.s.

35 Hurmånga klararsig? Inga allvarliga problem ej självmord/död efter åk 9 och ej sjm-försök efter åk 9 och ej psyk vård efter åk 9 och ej nark missbruk 20 år och ej alk missbruk 20 år och ej allvarlig krim 20 år och lever inte på socialbidrag vid 25 år

36 Hurmånga klararsig? Har klarat sig bra Inga allvarliga problem och inte tonårsförälder och inget socialbidrag vid 25 års ålder och mer än grundskola vid 26 års ålder

37 Pojkar Flickor Inga allvarl problem Ej låga betyg Låga betyg Ej låga betyg Låga betyg Normalgrupp Utlandsfödda adopt Svenskfödda adopt Återk ek bistånd i fam KF/KP före tonåren Långvarigt fhemsplac Har klarat sig bra Ej låga betyg Låga betyg Ej låga betyg Låga betyg Normalgrupp Utlandsfödda adopt Svenskfödda adopt Återk ek bistånd i fam KF/KP före tonåren Långvarigt fhemsplac

38 Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland f-barn? Kön ** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Ej skolmisslyckande ***

39 Slutsatser Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem oavsett socioekonomisk bakgrund Skolmisslyckande är den starkaste riskmekanismen för fosterbarns långsiktiga utveckling Viktig fråga: - Vilken roll spelar pessimistiska förväntningar? Skolprestationer är en variabel riskfaktor, d v s den kan påverkas (i motsats till kön, erfarenheter från tidig barndom mm). Vill man förbättra fosterbarns dystra framtidsutsikter måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan.

40 Vägar till förbättringar för placerade barn - Börja med skola (och hälsa)

41 Lönar det sig att försöka höja kvaliteten? (Kessler, Pecora m fl, 2008) Två grupper av jämförbara barn: Casey Family Program (n=111) Vanlig f-hemsvård (n=368) Uppföljning i ung vuxen ålder Casey-gruppen avsevärt mindre psykisk och somatisk ohälsa NNT för psykisk ohälsa = 3 NNT för somatisk ohälsa =5

42 Placerade och f d placerade säger.. Samma drömmar och ambitioner om utbildning som andra barn (amerikanska och brittiska studier) Det värsta var att jag inte fick nån utbildning (brittiska och amerikanska studier) Vi måste få hjälp med skola och utbildning (norsk repr för plac barns egen organisation, samma från brittiska ungdomar)

43 Internationell forskning om insatser - med positiva resultat Olika program i USA för äldre barn som lämnar vården ( tutors, stipendier m m) Förlängd placering efter 18-årsdagen (USA, Norge) men kan vara en effekt av selektion F-föräldrar som tutors till yngre f-barn (Kanada) SkolFam i Helsingborg

44 Helsingborgsförsöket 25 fosterbarn 7-12 år testades med åldersnormerade psykologiska och pedagogiska instrument Resultaten underlag för handledning/stöd till skola, fosterhem och barn - från projektets skolpsykolog och specialpedagog Återtest efter 24 månader för att utvärdera projektet

45 Resultat efter första mätningen Normalbegåvade (något lägre genomsnitt än jämnåriga, som t ex utlandsfödda adopterade) Emotionellt hyggligt välfungerande 75% var rejält underpresterande i skolan Stora kunskapsluckor var vanliga Fosterföräldrar, socialarbetare och lärare hade låga/negativa förväntningar på barnen. Undervärderade/såg inte problemen med stora kunskapsluckor. Tester och insatser ledde snabbt till rejäla förändringar för enskilda barn

46 Resultat efter 2 år Klinisk kunskap säger att det bör ha blivit värre d v s större skillnader jämfört med jämnåriga Wisc IK Total *** (p<0,001) Wisc IK Performance ** (p<0,01) Wisc IK Verbal * (p< 0,05) Rättstavning (DLS) * Läshastighet/läsförståelse * Ordkedjor * Magnes Matematikdiagnos i.s.

47 Fallbeskrivning Jens, åk 5 (från replikering i Norrköping) Vid projektstarten: assistent i skolan, svåra koncentrationssvårigheter IK 70 vid utredande kartläggning, arbetsminne 62 Matematik stanine 1 Ordination RoboMemo genomfördes Handlingsplan följdes Efter två år: IK 86 (+23%), arbetsminne 99 (+60 %) Matematik stanine 5 Koncentrationen stadigt förbättrats Gillar skolan!

48 Skola/utbildning Replikera eller lär av Helsingborgsförsöket (SkolFam) Skolpsykologisk och pedagogisk utredning av alla barn vid placering eller något år efter skolstarten Systematiskt stöd till alla placerades barns skolarbete Också bra Systematiskt arbete för att öka läs- och sifferfärdigheter hos alla fosterbarn - börja innan skolstarten Placering på förskola med starka pedagogiska inslag Systematisk policy med t ex krav på alla fosterföräldrar

49 Är det så. att fosterbarn är utsatta för cognitive neglect? att fosterbarn patologiseras för mycket? att detta skadar deras livschancer?

50 Inga amatördiagnoser! Använd standardiserade bedömningsinstrument

51 Stort behov av... Kunskapsöversikter om verkningsfulla pedagogiska insatser för socialt utsatta barn Metodutveckling som innefattar försök/utvärdering, t ex av metoder som visat goda resultat i andra länder Bra exempel är Morningside programmet för matematikträning

52 Publikationer Social Rapport 2010, kapitel 7. Socialstyrelsen Skolprojekt inom Familjehemsvården Helsingborgs stad Tideman E, Vinnerljung B, Hintze K & Aldenius Axelsson A (in print) Improving foster children s school achievements: Promising results from a Swedish pilot project. Adoption & Fostering. bo.vinnerljung@socarb.su.se