En modell för avslutandet av familjehemsvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En modell för avslutandet av familjehemsvården"

Transkript

1 En modell för avslutandet av familjehemsvården Kerstin Andersson, Borlänge Bertil Björklund, Smedjebacken Kristina Carlström, Upplands Väsby Kristina Grebelius, Sundsvall Eva Kollberg, Angered Margareta Syrén, Haninge

2 Under FSF:s årsmöte 1997 redovisade Annemi Skerfving att ungdomar som lämnar vården har andra problem än vad ungdomar i allmänhet har som flyttar från sin biologiska familj. Vid årsmötet bildades så en utslussgrupp med uppdrag att arbeta fram ett program eller en modell för avslutande av familjehemsvård. Vi har varit sex stycken socionomer med olika erfarenhet av familjehemsvård från Göteborg till Sundsvall som kom att bilda utslussgruppen. Under dessa två år har vi träffats ett antal gånger för att försöka komma fram till en användbar modell. De första träffarna ägnades åt att dela erfarenheter med varandra från våra egna kommuner. Vi intervjuade två ungdomar var som hade lämnat eller snart stod i begrepp att flytta ut från sitt familjehem. Vi tog också del av sk stepping-out -program, Dartingtonsgruppens intervjuformulär samt Bohuslandstingets intervjuformulär. Utifrån våra erfarenheter och det material som vi har tagit del av har vi kommit fram till följande modell för avslutandet av vården.

3 Modell för avslutande av familjehemsvård Erfarenheter av olika undersökningar som rör ungdomar som lämnat fosterbarnsvården visar att ungdomarna ofta har problem med: Dåliga skolkunskaper Relationer Tidiga graviditeter Ofta är beroende av socialbidrag Problem med identitet och tillhörighet Ensamhet Vårt uppdrag är att beskriva ett arbetssätt som gör att de familjehemsplacerade barnen skall ha en bra grund att stå på inför sitt vuxna liv. Därför har vi tagit del av olika metoder som används bl.a. i England, s.k. stepping out program. De svenska familjehemsplacerade barnen integreras emellertid ofta i sitt familjehem och vi strävar efter en normalisering, dvs att fosterbarnen skall inlemmas i ett vanligt familjeliv. Många barn flyttar också tillbaka till sitt föräldrahem. De engelska programmen vi sett anser vi inte vara relevanta för våra fosterbarn men kanske passar de ungdomar som är placerade på institution och som har saknat ett normalt familjeliv. Från dessa program har vi emellertid fått idéer om vad som kan vara viktigt att få med sig den dagen ungdomen lämnar sitt familjehem. En målsättning för de familjehemsplacerade barnen är att de vid vuxen ålder skall ha tillgång till både sina föräldrar och till sitt familjehem. Vi har tänkt oss att utslussningen är en process som pågår under hela placeringen i fyra olika steg. 1. Inför förberedelsen av familjehemmet för uppdraget, under utredningen och den förberedande utbildningen är det viktigt att prata om innebörden av att det är ett livslångt uppdrag att vara familjehem. 2. Under placeringen förs en dialog med den unge om framtiden. Följande områden bör man ha en dialog kring: Hälsa, Ekonomi, Arbete/Utbildning, Identitet, Sociala färdigheter, Relationer, Att klara sig själv (dessa områden beskrivs närmare nedan). 3. Inför avslutningen av placeringen. I god tid, gärna ett halvår före avslutandet bör socialtjänsten erbjuda nätverksmöten/familjerådslag med den unge och hans/hennes närstående. Syftet med detta är att man då går igenom t.ex. vem den unge kan vända sig till i fortsättningen vi behov, vem skall han/hon fira jul oss, vända sig till vid kris etc. Checklista att gå igenom inför avslutningen. (beskrivs nedan). 4. Efter avslutad placering. En intervju görs med den unge, familjehemmet och de biologiska föräldrarna om erfarenheter av familjehemsvården.

4 Följande områden anser vi viktiga att föra en dialog kring under familjehemsplaceringen: HÄLSA - Här tar man upp frågor som rör fysisk och psykisk hälsa, sexualitet, alkohol och andra droger. EKONOMI - lägga upp egen budget t.ex. att ta ansvar för sitt eget barnbidrag/studiebidrag prata om sparande, körkort. Skaffa ett bankomatkort t.ex. ARBETE / UTBILDNING - Se till att ungdomen efter förmåga feriearbetar och skaffar sig en yrkesutbildning. Familjehemmet bör hjälpa ungdomen att planera inför framtiden. Informera ungdomen om hur man söker jobb, studielån, KAS, A-kassa. IDENTITET - Vem är jag nu? Vad har jag tagit till mig från mitt familjehem/min familj? Var hör jag hemma? SOCIALA FÄRDIGHETER - Ungdomen bör veta hur man tar sig fram i samhället, hur man uppför sig, tar sociala kontakter. T.ex. hur man tar kontakt med bank, skattemyndighet, arbetsförmedling, vårdcentral osv. Ungdomen bör ha kunskaper om samhällets lagar och regler. RELATIONER - Känna tillhörighet, lita på vuxna, kunna ha vänner, kunna ha parförhållande, kunna ha kontakter med föräldranätverket och familjehemsnätverket. Ta reda på om ungdomen har någon att prata med och ta hjälp av, t.ex. vid bröllop, första barnet, vid kris. Var kommer ungdomen att fira födelsedagar, jul etc. KLARA SIG SJÄLV - Sköta sin egen dagliga livsföring, laga mat, tvätta, handla, städa etc. Vi har valt att inte gå in i detalj och göra frågor kring de ovan beskrivna områdena. Det finns olika redskap som man kan använda sig av för en fördjupning av detta, som t.ex. Bohuslandstingets intervjuformulär och LACs ( Dartington ). Man kan också använda sig av Livsboken, nätverkskartor, nätverksmöten/rådslag (inför avslutning). Informera ungdomar om N`BUFF, starta t.ex. tonårsgrupper med fosterbarn, läger för tonåringar osv. Vi menar att man måste utgå från den unges egen verklighet och speciella förutsättningar, alla ungdomar vill inte vara fosterbarn hela livet och behöver kanske heller inte något speciellt just för att de är/varit fosterbarn. LAGAR OCH RIKTLINJER IN FÖR FAMILJEVÅRDENS UPPHÖRANDE Vård som beslutas med stöd av 2 LVU upphör senast när den unge fyller 18år. Vård som beslutas med stöd av 3 LVU upphör senast när den unge fyller 21 år. För familjehemsplacering med stöd av socialtjänstlagen finns ingen åldersgräns. Beslut om bistånd i form av familjehemsplacering upphör inte automatiskt vid 18 år och

5 behov av fortsatt placering kan ofta kvarstå. I sådana fall fattas ett nytt beslut där den unge själv ansöker om fortsatt vård i familjehem. När den unge fyllt 18 år är det enbart han/hon som kan samtycka till fortsatt bistånd. Skyldigheten jml 26 SOL bortfaller. Skyldigheten jml 22 SOL 39 SOF kvarstår. Ärendet kan föras över till vistelsekommunen jml 72 SOL. I god tid innan 18-årsdagen tas ställning till beslut om upphörande eller fortsatt familjehemsplacering. Många gånger är det lämpligt att den unge är fortsatt familjehmsplacerad till dess skolgången är avslutad (gymnasieskolan). Om det är lämpligt att den unge bor kvar i familjehemmet efter 18-årsdagen trots att det inte längre föreligger skäl för bistånd i form av familjehemsplacering bör bistånd utgå i form av hyra och uppehälle utgå till den unge. Orsaken kan vara att den unge inte kan försörja sig eller inte har egen bostad. Socialbidraget får då anpassas till vad den unge själv kan bidra med. Vid flyttning till eget boende bör placeringskommunen bistå med en första utrustning till bostaden. Föräldrars underhållsskyldighet kvarstår till dess barnet är klar med grundutbildning (grundskola, gymnasium). Dock längst till 21 år. Utslussboenden Vi har sett att det finns ett stort behov av alternativa boendeformer för ungdomar som flyttar hemifrån tidigt och där det ej är lämpligt att bo i en ny familj som fosterbarn. Detta kan ibland också gälla fosterbarn som lämnar familjemsvården före 18 år. Med alternativa boendeformer menar vi boende som t.ex. små lägenheter, rum i anslutning till en familj, kollektiv med ungdomar under tillsyn av ett familjehem osv. För dessa ungdomar kan det finnas ett behov av särskilda utslussprogram men det ligger utanför vårt uppdrag att arbeta fram ett sådant då det inte handlar om fosterbarn i vanlig bemärkelse.

6 Checklista (att ta upp inför avslutningen av placeringen) 1.Hur ser den unges relationer till andra ut? Till sin släkt? Till familjehemmet? Till vänner? Det motsatta könet? 2. Vem litar den unge på? Vem kan han/hon få hjälp av? 3. Den unges tillhörighet? Hos vem/vilka kan han/hon fira jul och andra högtidsdagar? 4. Hur ser den unges utbildning/arbetssituation ut? 5. Kan den unge sköta sin ekonomi, klara av att göra en budget, betala räkningar etc? Om inte - vem kan hjälpa till? 6. Känner den unge till hur samhället fungerar, bank, post arbetsförmedling etc? 7. Har den unge kunskap om de lagar och regler som finns i samhället? Om inte - vem stöttar? 8. Klarar den unge skötseln av en bostad, matlagning? Om inte - vem stöttar? 9. Har den unge kunskap om sin hälsa, hygien, sexualitet, droger, preventivmedel? Till vem kan han/hon vända sig?

7 Frågeställningar till gruppdiskussioner på årsmötet: I en del länder fins det s.k färdighetsprogram för ungdomar som avslutat vård, tankar om att ha sådana kurser för våra familjehemsplacerade ungdomar har också funnits här. 1. Finns det behov av sådana program för våra familjehemsplacerade ungdomar? Hur skulle dessa i så fall se ut? 2. Hur kan man utvärdera familjehemsvården? Vad är en lyckad placering?hur kan man följa upp? 3. Vad kan man lära sig av oplanerat avbrutna placeringar? Finns det något sätt att här göra ett bra avslut ändå?

På väg Enkät för den unge

På väg Enkät för den unge På väg Enkät för den unge För dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller boende

Läs mer

På väg. Enkät inför utflyttning. - för dig som bor i familjehem eller HVB

På väg. Enkät inför utflyttning. - för dig som bor i familjehem eller HVB På väg Enkät inför utflyttning - för dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en

Läs mer

På väg Enkät för föräldrar

På väg Enkät för föräldrar På väg Enkät för föräldrar För dig som är förälder till en placerad ungdom Den unge har rätt att få det stöd hon eller han behöver, både innan och efter det att hon eller han har flyttat från sitt familjehem

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Revidering av socialnämndens delegeringsordning

Revidering av socialnämndens delegeringsordning TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-10-22 Socialnämnden Dnr Son 2015/37 Revidering av socialnämndens delegeringsordning Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Föreslagna revideringar antas Ärendet

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem?

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem? Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem? Det finns många barn och ungdomar som behöver en extra

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift)

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift) Situationsbedömning SOS-projektet PILOT 1. Grunduppgifter Klientens namn: Adress: Socialarbetare: Datum: Personsignum: Telefonnummer: Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling

Läs mer

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Uppdaterade 2007-03-19 En lagändring i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn

Läs mer

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning HFD 2013 ref 81 Rätten till assistansersättning för ett barn placerat i familjehem påverkas inte av att familjehemmet uppbär ett förhöjt kommunalt arvode till följd av barnets funktionshinder. Lagrum:

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Lyckliga familjen En film av Markus Andreasson

Lyckliga familjen En film av Markus Andreasson Lyckliga familjen En film av Markus Andreasson En vägledning inför diskussioner kring Lyckliga familjen för dig som leder utbildningsgrupper för blivande familjehem eller handledningsgrupper för familjehem

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem. Frågeformulär 2005 Datum Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem. Familjehemskonsulenterna behöver ha ditt svar senast tre dagar före djupsamtalet. Namn 1 Anledning

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Barn i familjehem - Redovisning 1997-2004

Barn i familjehem - Redovisning 1997-2004 Redovisning 1997-2004 Barn i familjehem - Redovisning 1997-2004 ISSN 1103-8209, meddelande 2005:15 Text samt omslagsbild: Perarne Petersson Utgiven av Länsstyrelsen i Kronobergs län Tryckt på länsstyrelsen,

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Att familjehemsplaceras, det kanske viktigaste beslutet i ett barns liv!

Att familjehemsplaceras, det kanske viktigaste beslutet i ett barns liv! Att familjehemsplaceras, det kanske viktigaste beslutet i ett barns liv! Hur vet vi att detta är ett bra familjehem för just detta barnet? Kortsiktiga behov Långsiktiga behov Alternativ utredningsmodell?

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden Dnr SN11/72 Riktlinjer för placeringar av barn och unga Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/72 2/13 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av familjehem... 3 Syfte... 3 Barnperspektivet och

Läs mer

Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord:

Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord: Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord: Handläggare: Kostnadsansvar, stödinsatser, familjehemsplacerad, HVB-hem Ann Sofi Agnevik, Mats Söderberg Avdelning: Avdelningen för juridik och avdelningen

Läs mer

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 INNEHÅLL ÄRENDEGÅNG....1 BEGREPPSFÖRKLARING. 2 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. 4 UPPGIFTER VID ANMÄLAN TILL

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning Ensamkommande barn och ungdomar olika aktörers ansvar och uppdrag Kommunsamverkan kring ensamkommande barn och unga i Göteborgsregionen

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen

Läs mer

Ansökan om god man eller förvaltare

Ansökan om god man eller förvaltare Ansökan om god man eller förvaltare Här följer instruktioner för hur en ansökan om anordnande av godmanskap enligt 11 kap 4 föräldrabalken, dvs. ett vanligt godmanskap, eller förvaltarskap enligt 11 kap

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

Att leva som andra. Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Att leva som andra. Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Att leva som andra Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS LSS betyder Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade. LSS- lagen säger att en del människor

Läs mer

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00 FAMILJEHEM Att vara familjehem är en mycket viktig uppgift. Att hjälpa ett barn till ett givande liv som vuxen är något av det bästa en människa kan göra. Alla Haninges familjehem är utredda med sikte

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Krav på er som familjehem

Krav på er som familjehem Att bli Familjehem För de barn i Lund som av någon anledning inte kan bo kvar hemma är en placering i familjehem ett mycket fint alternativ. Det kan handla om både kortare och längre placeringar och ibland

Läs mer

ABCDE. "Föräldrars samtycke till adoption, m.m." Yttrande över Ds 2001:53. Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Föräldrars samtycke till adoption, m.m. Yttrande över Ds 2001:53. Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2001-12-14 DNR 510-929/01 Handläggare: Lars B Strand Tfn: 50809023 Norrmalms stadsdelsnämnd "Föräldrars samtycke

Läs mer

Gode mannens uppgifter:

Gode mannens uppgifter: 2011-05-20 Riktlinjer / Checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet.

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------------------- Socialtjänstlag (2001:453) 6 kap. Vård i familjehem och i hem för vård eller boende Allmänna bestämmelser om vård utanför

Läs mer

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

2010-04-08. Strömstad Gymnasium, Fullriggaren 2010-05-20 klockan 08:30 12.00

2010-04-08. Strömstad Gymnasium, Fullriggaren 2010-05-20 klockan 08:30 12.00 Plats och sammanträdestid Beslutare Övriga deltagare Justeringens plats och tid SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (8) Strömstad Gymnasium, Fullriggaren 2010-05-20 klockan 08:30 12.00 Pia Tysklind (s) Björn-Ole

Läs mer

Meddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen

Meddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg av äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer och biståndshandläggare.

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning 1 Övergripande mål och förhållningssätt Älvens grupphems mål är att ge ungdomarna en trygg, meningsfull och lärorik tid oavsett asylutredningens resultat. Målet

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Här kan du läsa om LSS

Här kan du läsa om LSS Här kan du läsa om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Det handlar om människor som behöver allt det som alla andra behöver, fast på sitt eget särskilda sätt Vad är LSS? LSS är en

Läs mer

Familjehemsplacerade barn

Familjehemsplacerade barn Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-05 Handläggare Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Familjehemsplacerade barn

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Utredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering.

Utredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering. Familjehem Familjehem Det finns barn som behöver extra stöd i livet. Svårigheter i den egna familjen kan göra att barn och ungdomar för en längre eller kortare tid behöver bo i ett familjehem för att få

Läs mer

ATT VARA FAMILJEHEM... 3 Socialnämndens åtagande:... 3 Familjehemmets åtagande:... 3

ATT VARA FAMILJEHEM... 3 Socialnämndens åtagande:... 3 Familjehemmets åtagande:... 3 2015-03-03 Innehållsförteckning ATT VARA FAMILJEHEM... 3 Socialnämndens åtagande:... 3 Familjehemmets åtagande:... 3 TVÅ LAGAR STYR PLACERINGAR AV BARN... 4 Socialtjänstlagen SoL (frivilligt bistånd)...

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll Pernilla Andemore, socionom Arbetsledare, överförmyndarverksamheten för Stenungsund, Orust, Lilla Edet och Tjörns

Läs mer

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst Socialtjänstlagen Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst SOCIALSTYRELSEN 2002 Broschyren kan beställas från: Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Webbutik Fax 08-779 96 67 Artikelnummer

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

1/ Samla information. Hur gör jag för att ta reda på vad som är ett bra umgänge för barnet?

1/ Samla information. Hur gör jag för att ta reda på vad som är ett bra umgänge för barnet? Södertörns bedömningsmall för umgänge Frågeställningarna är sammanställda utifrån erfarenhetsdagen 2 oktober 2015. Mallen är indelad i fyra områden; inhämtande av information, bedömning, planering/beslut

Läs mer

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007 BARNAVERNDARSTOFA Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007 Deras sociala situation och deras inställning till behandlingen år 2012 HÖFÐABORG BORGARTÚNI 21 105 REYKJAVÍK

Läs mer

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga 2009-11-25 Socialförvaltningen Inga-Stina JohanssonIndivid- och familjeomsorg Socialnämnden Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Läs mer

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor: Cirkulärnr: 2006:18 Diarienr: 2006/0876 Handläggare: Laina Kämpe Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-05-23 Mottagare: Barnomsorg Skola Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

Nationella adoptioner av barn i familjehem. En kartläggning av hur socialnämnderna uppmärksammar frågan

Nationella adoptioner av barn i familjehem. En kartläggning av hur socialnämnderna uppmärksammar frågan Nationella adoptioner av barn i familjehem En kartläggning av hur socialnämnderna uppmärksammar frågan Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-09-23 Handläggare Agneta Nylöf Telefon: 08-508 25 415 Till Socialnämnden 2016-11-22 Utvärdera metoder

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Cirkulärnr: 2000:138 Diarienr: 2000/2955 Handläggare: Margareta Erman Sektion/Enhet: Sektionen för Socialtjänst Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 2000:138 Diarienr: 2000/2955 Handläggare: Margareta Erman Sektion/Enhet: Sektionen för Socialtjänst Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 2000:138 Diarienr: 2000/2955 Handläggare: Margareta Erman Sektion/Enhet: Sektionen för Socialtjänst Datum: 2000-12-18 Mottagare: Handikappomsorg Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Rubrik:

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn!

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn! 1 Sida1 www.hassleholm.se Välkommen som god man för ensamkommande barn! 2 Välkommen Till ditt uppdrag som god man! Syftet med denna information är att ge dig, som nybliven god man en vägledning och ett

Läs mer

Regler för särskilt förordnad förmyndare

Regler för särskilt förordnad förmyndare Överförmyndarnämnden 1 (5) Regler för särskilt förordnad förmyndare Alla som är under 18 år måste ha en förmyndare. Föräldrar är vanligen barnets vårdnadshavare. Vårdnadshavare är i regel också barnets

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Socialtjänstlagens uppbyggnad Socialtjänstlagens uppbyggnad Lagen innehåller 16 kapitel med tillhörande paragrafer 1. Socialtjänstens mål 2. Kommunens ansvar 3. Socialnämndens uppgifter 4. Rätten till bistånd 5. Särskilda bestämmelser

Läs mer