Varför behövs Skolfam?

Transkript

1

2 Vad är Skolfam? En arbetsmodell som syftar till att stärka förutsättningarna för goda Skolresultat hos Familjehemsplacerade (fosterhem) barn Utvecklat i Helsingborg 2005 med forskarstöd av professor Bo Vinnerljung och lektor Eva Tideman Ett arbete i ett nätverk av 22 svenska kommuner och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Metodisk kartläggning, insatser och uppföljning baserat på normerade instrument

3 Varför behövs Skolfam? Forskning (Social Rapport 2010, Öppna jämförelser) visar att barn i fosterhem som grupp lyckas sämre i skolan. Och att klyftan ökar med tiden. Låga betyg Risk Ratio = 2,7 Högst grundskola Risk Ratio = 3,4 Inskriven på Högskola Risk Ratio = 0, % är behöriga till gymnasiet. Jämför med 88 % av alla

4 Vad orsakar dessa skolresultat? Det finns hypoteser: Otillräckligt föräldraskap innan vården? Krisen/luckorna i samband med omhändertagandet? Otillräcklig pedagogisk stimulans i fosterhemmen? Otillräcklig pedagogisk stimulans i skolan? Felaktiga förväntningar i vården/skolan? Svar: Vi vet inte! Sannolikt en mix av alla faktorer som vi har ett ansvar att minska och kompensera för.

5 Varför behövs Skolfam? Självmord Missbruk Kriminalitet Biståndsberoende Risk Ratio = 6,4 försök = 6,2 Alkohol RR 4,8 Narkotika RR 6,8 Risk Ratio = 7,5 Risk Ratio = 9,7 Totalstudie, alla födda i Sverige N = Normalpopulation vs barn i långvarig familjehemsvård (LSS exkluderade)

6 Justerat för skolresultat (att inte höra till sämsta sjättedelen) Självmord Missbruk Kriminalitet RR 6,4 > 4,8 (25 %) försök 6,2 > 3,9 (37 %) Alkohol 4,8 > 2,7 (44 %) Narkotika 6,8 >3,6 (47 %) RR 7,5 > 3,8 (49 %) Bidrag 25 år RR 9,7 > 5,0 (48 %) På högskola RR 0,2 > 0,4 (100 %)

7 Målgrupp för Skolfam Barn i fosterhem i förskoleklass (6 år) - grundskola Prognos om långsiktig placering

8 Tre kontroversiella principer: Samverkan Över professionsgränser, över nämndgränser, ur flera budgetanslag. Stuprören utmanas! Prevention Vi arbetar med barn som inte nödvändigtvis har några aktuella behov, men tillhör en riskgrupp Mätbarhet Vi mäter och jämför resultat. Barnens resultat som motivation, våra resultat som samhällsföräldrar

9 Ett Skolfam-team Fosterhems sekreterare Barnets Socialsekreterare (saksbehandler) Foster hem Föräldrar (om möjligt) Specialpedagog Psykolog Lärare

10 Hur går det till? Fortsatt stöd till åk 9 Frånvaro, betyg Insatser vid behov Utvärde -ring Insatser 2 år Utredning

11 Kartläggningen i Skolfam Svenska: Olika aspekter av läsning och ordförståelse Matematik: Förmågor i utvecklingen av matematikfärdigheter. Relation lärare-elev (ömsesidig självskattning) Intellektuell begåvning Känslomässig status Adaptiva färdigheter (kognitiva, sociala och praktiska vardagsfärdigheter )

12 Vad gör skolorna? Inkludering Arbetsminnesträning Matematik Beteendeträning (hur läraren responderar på eleven) Struktur och förutsägbarhet Läsning och skrivning Ord- och läsförståelseträning med mera

13 Vad gör familjehemmen? Läser dagstidningar och parläser böcker Tränar färdigheter Läxrutiner, förutsägbarhet och struktur Ser och diskuterar nyheter Tillämpad matematik med kontanter och kartor Övar tidsuppfattning med stoppur Spelar sällskapsspel för koncentration och sociala färdigheter med mera

14 Ett typiskt resultat efter utredning Psykologiska tester Pedagogiska tester IK ABAS-II Meningskedjor Matematik

15 Efter Skolfam: Psykologiska tester Pedagogiska tester IK ABAS-II Meningskedjor Matematik

16 Resultat nationellt Barnen i Skolfam klarar behörighet till gymnasiet. Från % 1 till 83 % (medel av grupper 2014) Inget nationellt register för uppföljning Familjehemsvården och skolorna upplever ett kompetenslyft där Skolfam finns Skolfam är samhällsekonomiskt lönsamt 2 1. Socialstyrelsens öppna jämförelser, Bernfort & Lundqvist (2014) Är insatsen SkolFam lönsam?

17 Var finns Skolfam i Sverige? Skellefteå (1) 22 kommuner med 31 Skolfamteam (varav 7 halvtidsteam) Gävle (1) Uppsala (2) Lidköping (1) Tjörn & Stenungsund (1) Göteborg (9) Kungsbacka (1) Varberg (1) Falkenberg (1) Helsingborg (2) Landskrona (1) Malmö (2) Sollentuna (1) Stockholms stad (1) Nacka (1) Katrineholm (1) Norrköping (1) Motala (1) Gotland (1) Ronneby & Karlskrona (1)

18 Vetenskaplig utvärdering Centrum för psykiatriforskning Effektutvärdering, 92 barn: 8 interventionskommuner (54 barn) och 9 kontrollkommuner (38 barn). Klart sep I Sverige finns hittills tre projektrapporter publicerade: Helsingborg, Norrköping och Gävle. Helsingborgs studie publicerad i Adoption & Fostering Norrköpings i mars Är insatsen Skolfam lönsam? Feb 2014 Bernfort & Lundqvist hälsoekonomisk studie Linköpings Universitet

19 Skolfam i Norden Norge: Sammen for læring (Uni Research Bergen) Finland: SISUKAS (Pesäpuu Ry) Danmark: Skolestøtte til børn i familiepleje (Det nationale forskningscenter for velfærd) 200 familjer, lottning till två interventionsgrupper och en kontrollgrupp

20 Webbutbildning för: Beslutsfattare Skolpersonal Vårdnadshavare Barn i familjehem Skolfampersonal Familjehem Lär dig grunderna om Skolfam i en utbildning anpassad för dig Du får möta Lex och Lara, två barn i familjehem Barn får följa med Lex och Lara på studiebesök hos Skolfam

21 Referenslitteratur Cameron,C., Jackson, S., Hauari, H. & Hollingworth, K. (2012) Continuing educational participation among children in care in five countries: some issues of social class, Journal of Education Policy, 27:3, Jackson, S. & Cameron, C. (2012) Final report of the YiPPEE project: Young people from a public care background: pathways to further and higher education in five European countries. London University Institute of education. Thomas Coram Research Unit Kjellén, G. (2010). Att läsa är livsviktigt om familjehemsplacerade barns läsning och skolgång. Rapport från ett forskningsprojekt. Göteborgs universitet. Institutionen för socialt arbete. Stiftelsen Allmänna Barnhuset Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010 Socialstyrelsen (2013) Vård och omsorg om placerade barn. Öppna jämförelser och utvärdering sid Tideman, E., Vinnerljung, B., Hintze, K. & Aldenius, A. (2011) Improving foster children s school achievements: Promising Results from a Swedish intensive study. Adoption and Fostering 35 pp Tordön, R., Axelsson, U., Nordin Rappestad, C., Windelhed, E., Wiman-Olsson, M. (2012) Projektrapport SkolFam 2. Stiftelsen Allmänna Barnhuset Tordön, R., Vinnerljung, B., Axelsson, U. (2014). Improving foster children s school performance: a replication of the Helsingborg study. Adoption and Fostering 38 pp Vinnerljung, B., Öman, M., Gunnarson, T. (2005). Educational attainments of former child welfare clients a Swedish national cohort study. International Journal of Social Welfare 14: