Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern"

Transkript

1 Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014

2 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

3 Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa individer över tid i offentliga befolkningsbaserade register Möjlighet att länka register till varandra (efter godkänd etisk ansökan och sekretessprövning av ansvariga myndigheter) Ett bra statistiskt underlag och mycket goda förutsättningar för epidemiologisk forskning

4 Anonymiserade analyser av registerdata Patientregistret (alla patienter som vårdats i sluten, inneliggande vård) Dödsorsaksregistret Koppla föräldrar till barn (Flergenerationsregistret) Socioekonomiska faktorer (Folk och Bostadsräkningarna, LISA) Betyg i årskurs 9 (Åk-9 registret)

5 Definitioner: När barnet var i åldern 0-15 år vårdades föräldern för: Missbruk: huvud- eller bidiagnos vid utskrivning från sjukhus som specifikt indikerar missbruk eller annan fysisk eller psykisk sjukdom kopplat till missbruk Psykisk sjukdom: vårdtillfälle med psykiatrisk huvuddiagnos som inte är direkt kopplad till missbruk Varför inneliggande vård på sjukhus? Om en psykisk sjukdom eller ett missbruk är så allvarligt att det följs av vård på sjukhus tänker vi att det troligen också påverkat barnet Förmodligen inte ett enstaka tillfälle utan pågått under en längre tid Ambitionen att endast inkludera barn som verkligen är i behov av information och/eller stöd denna definition ger troligen inte en överskattning

6 Studiepopulationen Barn födda i Sverige som gick ut grundskolan åren , st.

7 Procent av barn födda som har minst en förälder som vårdats inneliggande på sjukhus pga. missbruk när de var i åldern 0-15 år. 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% Far Alkohol Mor Alkohol Far Narkotika Mor Narkotika Någon missbruk 0,5% 0,0% Far Alkohol Mor Alkohol Far Narkotika Mor Narkotika Någon missbruk

8 Procent av barn födda som har en pappa och/eller mamma som haft någon indikation i nationella register på riskbruk av alkohol och/eller narkotika.. 18,0% 17,0% 16,0% 15,3% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,8% 4,0% 2,0% 0,0% Alkohol Narkotika Minst en av dessa två

9 Procent av barn födda som har minst en förälder som vårdats inneliggande på sjukhus pga. psykisk sjukdom när de var i åldern 0-15 år. 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom Någon psykisk sjukdom 1,0% 0,0% Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom Någon psykisk sjukdom

10 Andel av fäder som vid ett givet inneliggande vårdtillfälle bodde i samma hushåll som sina biologiska barn den 31 december föregående år. 60% 56,4% 50% 49,8% 40% 30% 30,6% 30,4% 20% 10% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

11 Andel av mödrar som vid ett givet inneliggande vårdtillfälle bodde i samma hushåll som sina biologiska barn den 31 december föregående år. 80% 70% 60% 60,3% 52,9% 68,4% 63,6% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

12 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 i relation till föräldrars missbruk eller psykiska sjukdom Pojkar Flickor Inget missbruk eller psykisk sjukdom Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom Far missbruk Mor missbruk

13 Procent av barn födda som har minst en förälder som vårdats inneliggande på sjukhus pga. psykisk sjukdom och/eller missbruk när de var i åldern 0-15 år. 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% Enbart missbruk Psykisk sjukdom och missbruk Enbart psykisk sjukdom 1,0% 0,5% 0,0% Enbart missbruk Psykisk sjukdom och missbruk Enbart psykisk sjukdom

14 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 i relation till föräldrars missbruk eller psykiska sjukdom. Analysen är justerad för födelseår, kön, typ av boendekommun och föräldrars utbildning *** *** *** *** *** 20 *** Ingen Psykisk sjukdom eller missbruk Pappa Psykisk sjukdom, ej missbruk Mamma Psykisk sjukdom, ej missbruk Pappa Psykisk sjukdom och missbruk Mamma Psykisk sjukdom och missbruk Pappa Missbruk, ej psykisk sjukdom Mamma Missbruk, ej psykisk sjukdom

15 Procent av barn födda som har försörjningsstöd och förälder med psykisk sjukdom och/eller missbruk när de var i åldern 0-15 år. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Far missbruk Mor missbruk Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom Alla

16 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 i relation till föräldrars missbruk och försörjningsstöd. Analysen är standardiserad för födelseår, kön, typ av boendekommun och föräldrars utbildning *** *** *** *** Inget Missbruk Försörjningsstöd, ej missbruk Far Missbruk, ej förörjningsstöd Mor Missbruk, ej förörjningsstöd Far Missbruk, förörjningsstöd Mor Missbruk, förörjningsstöd

17 Genomsnittlig skillnad i betyg från årskurs 9 för barn uttryckt som standarddeviationer aktuellt år. Estimaten är justerade för födelseår, kön, typ av boendekommun och föräldrars utbildning. 0,0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5 *** *** -0,6-0,7 *** *** -0,8-0,9 Inget Missbruk Försörjningsstöd, ej missbruk Far Missbruk, ej förörjningsstöd Mor Missbruk, ej förörjningsstöd *** Far Missbruk, förörjningsstöd Mor Missbruk, förörjningsstöd

18 Socioekonomisk position (SEP) Baserat på Hushållets SEI i Folk och Bostadsräkningen 1990 Hög=Tjänstemän, hög och medelhög Medel=Tjänstemän, låg och yrkesutbildad arbetare Låg=Outbildade arbetare Oklassificerade=Övriga

19 Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av alkoholmissbruk hos någon förälder hos barn födda i Sverige , uppföljda till 18 års ålder. 6% 5,5% 5% 4% 4,0% 3% 2,3% 2% 1% 1,2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP

20 Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av narkotikamissbruk hos någon förälder hos barn födda i Sverige , uppföljda till 18 års ålder. 6% 5,5% 5% 4% 4,0% 3% 2,3% 2% 1% 1,2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP

21 Relativ risk för eget narkotikamissbruk i åldern år efter barndomens socio-ekonomiska position. (Gauffin et al. Addiction 2013) High non-manual Mid non-manual Low non-manual Skilled manual Unskilled manual Crude Fully adjusted

22 Relativ risk för eget alkoholmissbruk i åldern år efter barndomens socio-ekonomiska position. (Gauffin et al. JECH, in press) High non-manual Mid non-manual Low non-manual Skilled manual Unskilled manual Crude Fully adjusted

23 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 efter föräldrars högsta utbildning och psykisk sjukdom respektive missbruk hos en eller bägge föräldrar 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% Övriga Missbruk 10% 5% 0% Grundskola Gymnasium Postgymnasial

24 Procent av barn födda i Sverige som har en pappa och eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. alkohol missbruk under deras barndom efter ursprung 7% 6% 5,8% 5% 4% 3% 2,5% 2% 1% 1,8% 1,3% 0% SV NO EU UE

25 Procent av barn födda till mamma eller pappa som vårdats inneliggande på sjukhus på grund av missbruk eller psykisk sjukdom som varit placerade i socialtjänstens dygnsvård. 40% 35% 34,2% 30% 25% 22,7% 20% 15% 14,9% 16,7% 10% 5% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

26 Barn som är placerade under lång tid (>5 år)i samhällsvård 34,9% förälder vårdad pga. alkohol 22,4% förälder vårdad pga. narkotika 38,5% förälder vårdad pga. psykisk sjukdom 61,6% någon av ovanstående

27 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 i relation till föräldrars psykisk sjukdom och försörjningsstöd Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Kort tidig barnavård Lång tidig barnavård Standardiserad Ostandardiserad

28 Medelbetyg i åk 9 hos pojkar efter justering för kognitiva tester vid mönstring 0,1 0-0,1-0,2-0,3 Comparison Övriga adopterade Koreaadopterade Fosterbarn Kontaktfamilj -0,4 Difference in GPA

29 Slutsatser Föräldrars utbildningsbakgrund och eventuellt försörjningsstöd i familjen är genomgående viktigare förklaringsfaktorer för barnens skolprestationer än missbruk och psykisk sjukdom. Det finns dock en genuin negativ effekt av föräldrars missbruk på barnens skolprestationer som går utöver utbildningsbakgrund, som är särskilt stor när missbruket är en del av en psykisk sjukdom. Försörjningsstöd och/eller samhällsvård i kombination med missbruk/psykisk sjukdom är förknippat med särskilt låga betyg

30 Implikationer Svensk skola behöver förbättra sina metoder för individualiserat stöd till alla barn med inlärningssvårigheter, och särskilt dem som har begränsat stöd hemma i skolarbetet. (Jämför PISA-u.s.) Socialtjänsten har en viktig uppgift att initiera stöd i skolarbetet till de barn med skolsvårigheter som de kommer i kontakt med. Den framgångsrika modellen för samarbete med skolan kring barn i samhällsvård (www.skolfam.se) är ett exempel på hur detta kan genomföras i praktiken.

31 Tack för uppmärksamheten!

Barn som anhöriga: Hur går det i skolan?

Barn som anhöriga: Hur går det i skolan? Barn som anhöriga: Hur går det i skolan? Lisa Berg Med Dr, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Barn som anhöriga till patienter i vården Hur många är de? (Nka Barn som anhöriga 2013:1, rapport 1)

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern. barnläkare, professor

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern. barnläkare, professor Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv?

Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv? Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv? Nka Barn som anhöriga 2016:1 Rapport 5 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? 1 Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga vid CHESS, Karolinska Institutet/Stockholms Universitet. 2013-06-01 Anders Hjern och Helio Adelino

Läs mer

ANTOLOGI. Att se barn som anhöriga - Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. Hur många barn och hur går det för barnen?

ANTOLOGI. Att se barn som anhöriga - Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. Hur många barn och hur går det för barnen? Hur många barn och hur går det för barnen? Kapitel 5 Barn som anhöriga i vården hur många är de?, Anders Hjern, Helio Adelino Manhica - Om relationer, interventioner och omsorgsansvar ANTOLOGI Under redaktion

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? 2013 Författarna och Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? 2013 Författarna och Nationellt kompetenscentrum anhöriga Nka Barn som anhöriga 2013:1 Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Anders Hjern och Helio Adelino Manhica Barn som anhöriga

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning

Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Anders Hjern och Helio Adelino Manhica Barn som anhöriga

Läs mer

Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader

Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader Bo Hovstadius, fil. dr bo.hovstadius@lnu.se 2015-09-05 ehälsoinstitutet Barn som anhöriga - Ekonomisk studie av samhällets

Läs mer

Barn som anhöriga ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader. Bo Hovstadius, Lisa Ericson, Lennart Magnusson. Nka Barn som anhöriga 2015:8

Barn som anhöriga ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader. Bo Hovstadius, Lisa Ericson, Lennart Magnusson. Nka Barn som anhöriga 2015:8 Barn som anhöriga ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader Bo Hovstadius, Lisa Ericson, Lennart Magnusson Nka Barn som anhöriga 2015:8 Barn som anhöriga hälsoekonomisk studie av samhällets

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag

Läs mer

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Överenskommelser HSN-SON Syfte Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna

Läs mer

Barn som anhöriga: hur går det i skolan?

Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Rapport 2 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska Institutet i samarbete med Institutionen för socialt arbete vid Stockholms

Läs mer

Barn som anhöriga: hur går det i skolan?

Barn som anhöriga: hur går det i skolan? 2014-01-19 Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Rapport 2 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet i samarbete med institutionen för socialt arbete

Läs mer

Vetlanda Här växer både människor och företag

Vetlanda Här växer både människor och företag Vetlanda Här växer både människor och företag Aktualiseringar till familjesektionen 2011 (källa verksamhetsstatistik Procapita 2011, anledning till anmälan enligt uppgiftslämnaren. Statistikurval från

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Barn i samhällsv och utbildning

Barn i samhällsv och utbildning Barn i samhällsv llsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska Institutet Med stor hjälp av Bo Vinnerljung,

Läs mer

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507 Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet BAKGRUND Vad vet vi sedan tidigare? Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande

Läs mer

Tandhälsa bland unga vuxna som varit placerade

Tandhälsa bland unga vuxna som varit placerade Tandhälsa bland unga vuxna som varit placerade Registerstudie av tandhälsa och tandvårdskonsumtion bland 20 29-åringar som varit placerade i heldygnsvård under uppväxten Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

Bland små barn är det ovanligt att ha förlorat någon förälder. Av alla barn upp till och med 5 år har knappt 1 200 barn. Se även tabell 6.

Bland små barn är det ovanligt att ha förlorat någon förälder. Av alla barn upp till och med 5 år har knappt 1 200 barn. Se även tabell 6. Barn och deras familjer 2005 6. Barn vars föräldrar avlidit %DUQYDUVI UlOGUDUDYOLGLW År 2005 var det omkring 3 000 barn som förlorade en av sina föräldrar. Det är vanligare att uppleva sin pappas än sin

Läs mer

6. Barn vars föräldrar avlidit

6. Barn vars föräldrar avlidit Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Drogfokus, Uppsala 19 okt 2016 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamissbruk från 20 års

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT

Läs mer

Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30

Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30 Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30 Ann-Christin Åström Projektledare landstinget Henry Lundgren Projektledare Kommunförbundet Projektnamn: Uppbyggnad av Beroendecentrum i Norrbotten

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Karin Källén Hur mår provrörsbarnen? Bakgrund: Hur mäter man hälsa genom att utnyttja register? Vad mäter man? Hur jämför man risker? Hur tolkar

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom hur ser livet ut i ung vuxen ålder?

Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom hur ser livet ut i ung vuxen ålder? Att växa upp med föräldrar som har sproblem eller psykisk sjukdom hur ser livet ut i ung vuxen ålder? Nka Barn som anhöriga 2014:4 Rapport 4 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska

Läs mer

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Datum för uttaget ur databasen: 2016-01-26. Grundintervjuerna är gjorda

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen

Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen Nka Barn som anhöriga 2014:3 Rapport 3 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden ZA5353 / ZA5656 Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3 Field Questionnaire Sweden 1. Är du? 1 Pojke 2 Flicka 2. Vad är ditt födelsedatum? Å Å M M D D 3.

Läs mer

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd

Läs mer

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död 7 Delrapport 7 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död Ellenor Mittendorfer Rutz Linnea

Läs mer

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer

Läs mer

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler

Läs mer

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Göteborg 3 febr 2010 Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08 1 LYCKA TILL! 1) Vilka arbetsförhållanden kan orsaka psykisk ohälsa och har också satts i samband med hjärtinfarkt? (3p) 2) Ge exempel på hur man förebygger arbetsrelaterade sjukdomar! (3p) 2 3a) Vilka

Läs mer

Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg utmaningar och dilemman Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Barn till separerade föräldrar

Barn till separerade föräldrar 2016-08-30 Barn till separerade föräldrar Hälsa, utbildning och sociala levnadsförhållanden i ett livsloppsperspektiv CHESS Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Lisa Berg & Anders Hjern 2 Sammanfattning

Läs mer

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE MONICA NORDENFORS, UNIVERSITETSLEKTOR CHARLOTTE MELANDER, UNIVERISITETSLEKTOR KRISTIAN DANEBACK, PROFESSOR Unga omsorgsgivare Barn och unga under 18 år som regelbundet,

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik

Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik Carita Peltonen Hälsa, vård och jämställdhet, Mariehamn 15.6.2016 NMR/ÄK-S uppdraget Litteraturstudie med: befintlig forskning om jämställdhet

Läs mer

Befolkningsförändringar bland barn 2001

Befolkningsförändringar bland barn 2001 23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor

Läs mer

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Förklaring av föreskriften

Förklaring av föreskriften Förklaring av föreskriften Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Individuppgifter om ade insatser Uppgifterna samlas in med stöd av förordningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Manual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP.

Manual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP. Manual för Psykiatri utredning, psykolog Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP. Grundmall Psykiatri utredning, psykolog Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs

Läs mer

Kartläggning som grund för utveckling

Kartläggning som grund för utveckling Kartläggning som grund för utveckling Seminarium om att beakta barns behov av information, råd och stöd hur gör vi? Folkets Hus 11 12 november 2014, Med.dr. Leg psykolog, Beroendecentrum Stockholm Varför

Läs mer

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel - Vad har vi för nytta av forskningsresultat om risker? - Hur kan kunskapen användas i arbetet med de utsatta barnen? Eva-Maria Annerbäck FoU-centrum/Centre for Clinical

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Information om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun

Information om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun Information om Sekretess utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun 2010 Innehållsförteckning Gemensamma regler 2 Samtycke... 4 Sekretess inom Barn- och familjenämnden..

Läs mer

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri

Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri 1 Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri Innehållsförteckning 1. Inledning...............................................................................

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare

Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare Det förstod redan Karl den XIII eller kanske Karl den XIV Johan (Bernadotte) Som

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet

Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (11) Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet 2015:3 BE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde...

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära

Läs mer

Framtida konsekvenser av sjukdom och skada under uppväxten

Framtida konsekvenser av sjukdom och skada under uppväxten Framtida konsekvenser av sjukdom och skada under uppväxten Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 13 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för

Läs mer

Samarbete/samverkan - Finns det?

Samarbete/samverkan - Finns det? Rapport 2006:15 Samarbete/samverkan - Finns det? Hur tillgodoses behoven för personer med psykiska funktionshinder och missbruk och hur samarbetar och samverkar kommunens socialtjänst med andra vårdgivare?

Läs mer

Vad tycker du om din hemtjänst?

Vad tycker du om din hemtjänst? UEnr Hösten 2012 Vad tycker du om din hemtjänst? Alla äldre har rätt till en hemtjänst med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla hemtjänsten genomför Statistiska centralbyrån (SCB) denna undersökning

Läs mer

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt Tenta januari 2010 Fråga 1 EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt = Kodnummer. Fråga 2 M och

Läs mer

Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM. Inledande bestämmelser. 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen

Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM. Inledande bestämmelser. 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM Inledande bestämmelser 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen för samhällets socialtjänst skall vara vägledande för all vård som

Läs mer

Vem kan man lita på? Droger på nätet Västerås/ Eskilstuna 23-24 September

Vem kan man lita på? Droger på nätet Västerås/ Eskilstuna 23-24 September Vem kan man lita på? Droger på nätet Västerås/ Eskilstuna 23-24 September Om undersökningen Attitydundersökning kring ungas förtroende för olika källor. Genomfördes genom telefonintervjuer i mars 2014.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:54 av Brit Rundberg (v) om bevakningssystem till grund för prevention gentemot narkotikamissbruk Föredragande landstingsråd: Stig

Läs mer

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data

Läs mer

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem. Frågeformulär 2005 Datum Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem. Familjehemskonsulenterna behöver ha ditt svar senast tre dagar före djupsamtalet. Namn 1 Anledning

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302793 1 (6) Närsjukvårdsberedningen Psykiatriöverenskommelse 2014

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?

Läs mer