Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv"

Transkript

1 Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014

2 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Två pågående forskningsprojekt vid kriminologiska institutionen: Mot inkludering eller exkludering? En longitudinell studie om brottsliga män och kvinnor (VR) Individuella resurser och strukturella förutsättningar. Etablerings och exkluderingsprocesser bland födda på 1960-, och 1980-talet (FAS/Forte)

3 Studier av livsförlopp Centralt inom sociologi och kriminologi Life course criminology expanisvt fält Centrala frågor: Hur förstå kontinuitet och förändring debut i, upphörande och kontinuititet i brottslighet? På senare år även frågor som rör konsekvenser av brottslighet på lång sikt, andra utfall än brott (ohälsa, försörjning, social exkludering)

4 Våra longitudinella data: kohortstudier Metropolit / Multikohortstudien Stockholm Birth Cohort Ca individer Stockholmare Födda 1953 Regisister + Survey > individer Hela födelsekohorter Födda 1965, 75, 80, 85 Register Fördelar (jämfört andra): Både män och kvinnor Ej begränsning till riskgrupper

5 Metropolit/ Stockholm Metropolitan Study Pojkar och flickor födda 1953 och boende i Stockholms- området individer

6 Metropolit/ Stockholm Metropolitan Study Tre surveyundersökningar: 1. Skolundersökningen Familjeundersökningen Kultur- och fritidsundersökningen 1985

7 Metropolit/ Stockholm Metropolitan Study + stora mängder registerdata 1. Uppväxtfamiljen Bl.a. om inkomst, utbildning, socialgruppstillhörighet, familjesammansättning, boende, socialbidrag, faders kriminalitet 2. Kohortmedlemmarna Bl.a. förlossningsdata, beslut av barnavårdsnämnd, betyg årskurs 6 och 9, gymnasieutbildning, mönstringsdata 3. Kohortmedlemmarna Bl.a. boende, yrke, inkomster, socialbidrag, civilstånd, barn, utbildning, sjukfrånvaro, ohälsa (diagnoser sjukhusvård), stickmärkesundersökningen (narkotikamissbruk), brottslighet

8 Metropolit/ Stockholm Metropolitan Study Metropolit avidentifieras 1986 Metropolitdebatten Omfattande integritetsdebatt 2003 tillstånd att uppdatera Metropolit (Stenberg & Vågerö) Genomfördes 2004/5 Hur möjligt?

9 Hälsa, Sjukdom, Inkomst och Arbete (HSIA) Longitudinell databas vid CHESS (SU/KI) Totalbefolkningarna i Sverige 1980 och 1990 födda före 1985 Dödsorsaksregistret och patientregistret Inkomst, sysselsättning och utbildning (Louise/Lisa, SCB) from 1990 Vissa äldre (Fob) data om yrke, socialgrupp, boende

10 Sannolikhetsmatchning: Metropolit + HSIA = Född i Stockholm på 50-talet/ Stockholm Birth Cohort Båda databaserna är avidentifierade/anonymiserade - men innehåller överlappanade registerinformation (bl.a från Fob) Därigenom möjligt finna unika observationer individer med unika kombinationer av variabelvärden 96% av kohortmedlemmarna kunde matchas. Genom denna sammanslagning av data möjligt att följa Metropolitkohorten män och kvinnor - från födsel fram till idag

11 Mer info:

12 Två aktuella studier 1. Brottslighet, narkotikamissbruk och livschanser (Metropolit/Stockholm Birth Cohort) 2. Mot inkludering eller exkludering? Konsekvenser av att som ung vuxen varken arbeta eller studera ( Multikohortstudien )

13 1. Brottslighet, narkotikamissbruk och livschanser Vilken betydelse har missbruk för upphörande respektive kontinuitet i brott? Hur är missbruk och brottslighet kopplat till social inkludering, exkludering och dödlighet upp till 56 års ålder? Uppgifter om brottslighet fram till 30 års ålder Uppgifter om narkotikamissbruk till 53 års ålder

14 Brottslighet och narkotikamissbruk i kohorten 33% av männen, 7% av kvinnorna registrerad brottslighet upp till 30 års ålder 4% registrerats för narkotikamissbruk Ålder-brott kurvan: Brottslighet vanligast under tonår, avtar sedan snabbt Ålder-narkotikamissbruk kurvan: Mer plan Ett flertal studier har pekat på förekomsten av en mindre grupp brottslingar med frekvent och kontinuerlig brottslighet över tid ( persistenta, kroniker ). Missbruk har antagits vara en viktig faktor bakom detta mönster, men få har kunnat studera det empiriskt

15 Steg 1: Hur ser ålder-brott kurvan ut för dem med respektive utan missbruk? Alcohol Drugs No drug/alcohol abuse Drugs Drugs Figur över andelen (%) lagförda per år (15-30 års ålder) efter förekomst av registrerat missbruk

16 Steg 2. Utfall i års ålder efter narkotikamissbruk (upp till 30 år), brottslighet och kön (%) Inkludering Män Kvinnor Exkludering

17 forts. 50 Män 50,0 Kvinnor Kumulativ dödlighet ,0 30,0 20,0 10, No crime, no drugs Early desisters Crime, no drugs Crime and drugs, No crime, no drugs Early desisters Crime, no drugs Crime and drugs

18 Steg 3: Predicerade sannolikheter från multinominala regressioner Två grupper av brottslingar: dem med respektive utan narkotikamissbruk upp till 30 års ålder Skattade sannolikheter för män lagförda tre eller fler ggr med typvärde på uppväxtfaktorer (socialgrupp, fattigdom under uppväxten, skolbetyg) No registered drug or alcohol abuse after the age of 30 Registered drug or alcohol abuse after the age of 30 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 Inkludering 0,5 0,4 0,5 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0,

19 forts. No registered drug or alcohol abuse after the age of 30 Registered drug or alcohol abuse after the age of 30 Exkludering 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, ,5 0,5 0,4 0,4 Kumulativ dödlighet 0,3 0,2 0,1 0,3 0,2 0, Crime, no drugs Crime & drugs Crime, no drugs Crime & drugs

20 Slutsatser Missbruk centralt för att förstå processer av kontinuitet och upphörande med brott och senare utfall relaterat till social exkludering och ohälsa. (Viktig komponent för att förstå inomgruppsvariationen bland dem med brottsbelastning). En kontrollinriktad narkotikapolitik har inte lyckats bryta en negativ utveckling, en mycket liten andel av dem med narkotikamissbruk som det går bra för

21 2. Mot inkludering eller exkludering? Hur går det för unga vuxna som varken arbetar eller studerar på längre sikt? Är bristande delaktighet och anknytning till arbetsmarknaden tillfällig eller mer långvarig? I vilken utsträckning bidrar utanförskapet som ung vuxen till social exkludering långt senare i livet? Betydelsen av individuella resurser och strukturella förutsättningar?

22 Data Samtliga personer födda 1965, 1975, 1980 och 1985, som vid 16 års ålder var bosatta i Sverige (ca personer) Registeruppgifter om inkomster (LISA), skolresultat, utbildningsnivå, sjukhusvård (diagnoser),brottslighet (lagföringar) och kommuntyp Uppgifterna sträcker sig t.o.m. år 2010

23 Ungdomsarbetslöshet (%) : år; : år A C B Gamla AKU Nya AKU, minus studerande

24 Andel (%) som varken arbetar eller studerar i olika åldrar i tre födelsekohorter. 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 Born 1975 Born 1980 Born ,0 2,0 1,0 0, Ålder

25 Hur ser den framtida arbetsmarknadsanknytningen ut? Andel i kärnarbetskraft? Andel exkluderade? (utanför/förtidspension/aktivitetsersättning) Kvarstår en stor skillnad i risk för exkludering så långt vi kan följa de olika kohorterna

26 Effekt av att stå utanför eller andra faktorer mer avgörande? - Identifierat en rad riskfaktorer för att som ung vuxen varken arbeta eller studera: Socialbidrag under uppväxten, Utländsk bakgrund, Låga betyg årskurs 9, Ej börjat/hoppat av gymnasium, Lagförd för brott (efter tonåren), Missbruk, Psykiska besvär Riskfaktorerna ser likartade ut för samtliga kohorter, de skolrelaterade riskfaktorerna centrala och också fått ökad betydelse - Om vi kontrollerar för skillnader i bakgrund/resurser: Hur påverkar det de skillnader vi konstaterat i arbetsmarknadsanknytning senare i livet?

27 Andelen exkluderade i olika åldrar bland dem som var utanför arbete eller studier vid 22 års ålder (Treated) respektive jämförelsegrupp (Control) i tre kohorter (PSM analys) 0,7 0,6 KVINNOR 0,7 0,6 MÄN 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0, Treated 1980 Treated 1975 Treated 1985 Control 1980 Control 1975 Control

28 Sammanfattning Att som ung vuxen varken arbeta eller studera innebär en påtaglig risk för exkludering senare i livet har en tydlig och bestående effekt, även efter kontroll för andra faktorer att varken arbeta eller studera har en effekt i sig kan ses som ett steg på en redan ogynnsam livskarriär, men också som en utlösande faktor för exkludering

29 Nivåskillnader kopplat till konjunktur Huvudmönster för riskfaktorer och konsekvenser likartade över födelsekohorterna: Utbildningsmisslyckanden (låga betyg/ej gymnasium) central faktor Utbildningsmisslyckanden har fått ökad betydelse Exkluderingsrisken (även RR) för unga utanför har ökat över födelsekohorterna störst i den yngsta kohorten

30 Tack!

Mot inkludering eller exkludering? Riskfaktorer för och konsekvenser av att vara ung och utanför

Mot inkludering eller exkludering? Riskfaktorer för och konsekvenser av att vara ung och utanför Mot inkludering eller exkludering? Riskfaktorer för och konsekvenser av att vara ung och utanför Anders Nilsson Inledning Unga vuxna som varken arbetar eller studerar har fått stor uppmärksamhet under

Läs mer

Den ojämlika brottsligheten. Nationell Trygghetskonferens, Luleå 13 april 2016 Felipe Estrada, Stockholms Universitet

Den ojämlika brottsligheten. Nationell Trygghetskonferens, Luleå 13 april 2016 Felipe Estrada, Stockholms Universitet Den ojämlika brottsligheten Nationell Trygghetskonferens, Luleå 13 april 2016 Felipe Estrada, Stockholms Universitet Synen på brottsutvecklingen På det hela taget, tror du att antalet brott i Sverige ökat,

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Kriminella karriärer. Kriminella karriärer i kriminologin. Vad de/inierade en kroniker? Svenska studier, exempel Varför viktigt?

Kriminella karriärer. Kriminella karriärer i kriminologin. Vad de/inierade en kroniker? Svenska studier, exempel Varför viktigt? Kriminella karriärer Sten Levander Fakulteten för Hälsa & Samhälle/kriminologi Malmö Högskola Varför viktigt? Akademiskt relevant (teori & empiri) IntervenFonsmässigt relevant (behandling) Social- och

Läs mer

Barn till separerade föräldrar

Barn till separerade föräldrar 2016-08-30 Barn till separerade föräldrar Hälsa, utbildning och sociala levnadsförhållanden i ett livsloppsperspektiv CHESS Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Lisa Berg & Anders Hjern 2 Sammanfattning

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

NAD. Hur gick det för och 1970-talets svenska narkotikamissbrukare? What happened to the Swedish problem drug users of the 1960 s and 1970 s?

NAD. Hur gick det för och 1970-talets svenska narkotikamissbrukare? What happened to the Swedish problem drug users of the 1960 s and 1970 s? NAD Research report Hur gick det för 1960- och 1970-talets svenska narkotikamissbrukare? SUSANNE ALM ABSTRACT What happened to the Swedish problem drug users of the 1960 s and 1970 s? AIMS & DESIGN In

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? 1 Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga vid CHESS, Karolinska Institutet/Stockholms Universitet. 2013-06-01 Anders Hjern och Helio Adelino

Läs mer

Uppväxtförhållanden, tidig brottsdebut, löner och arbetslöshet på den svenska arbetsmarknaden

Uppväxtförhållanden, tidig brottsdebut, löner och arbetslöshet på den svenska arbetsmarknaden Kriminologiska institutionen Uppväxtförhållanden, tidig brottsdebut, löner och arbetslöshet på den svenska arbetsmarknaden En kvantitativ studie Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag.

21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag. Barn i samhällsvård 21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag. Öppna insatser och vård utom hemmet 1998-2008 90000 80000 70000 60000

Läs mer

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag

Läs mer

Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst

Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF 2002-2014) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst Aux Analysis Military www.auxmilitary.se REGISTERSTUDIER AV SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER I

Läs mer

Inledning. Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn

Inledning. Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn 7 Inledning Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn Sammanfattning Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund och

Läs mer

Ungdomsvåld som samhällsproblem

Ungdomsvåld som samhällsproblem Ungdomsvåld som samhällsproblem Att studera sociala problem Våldets omfattning, struktur och utveckling; indikatorer och felkällor Ungdomsbrott, ojämlikhet och kriminalpolitik Avslutning och diskussion

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Drogfokus, Uppsala 19 okt 2016 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamissbruk från 20 års

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? 2013 Författarna och Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? 2013 Författarna och Nationellt kompetenscentrum anhöriga Nka Barn som anhöriga 2013:1 Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Anders Hjern och Helio Adelino Manhica Barn som anhöriga

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning

Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Anders Hjern och Helio Adelino Manhica Barn som anhöriga

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

KR2102, Alkohol- och narkotikamissbruk, 15,0 högskolepoäng Alcohol and Drug Abuse, 15.0 higher education credits

KR2102, Alkohol- och narkotikamissbruk, 15,0 högskolepoäng Alcohol and Drug Abuse, 15.0 higher education credits SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN KR2102, Alkohol- och narkotikamissbruk, 15,0 högskolepoäng Alcohol and Drug Abuse, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv?

Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv? Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv? Nka Barn som anhöriga 2016:1 Rapport 5 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Att utvärdera offentlig politik med registerdata

Att utvärdera offentlig politik med registerdata Att utvärdera offentlig politik med registerdata Anders Forslund anders.forslund@ifau.uu.se IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet 22 mars 2013 Anders Forslund (IFAU) Utvärdering

Läs mer

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att

Läs mer

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Ulf Jonsson, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Linnea Kjeldgård, Kristina Alexanderson Underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen,

Läs mer

Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen

Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen Nka Barn som anhöriga 2014:3 Rapport 3 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska

Läs mer

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet 2015-09-17 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande

Läs mer

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar 1995 8 Stockholm 12 april Jonas Ring Brottsförebyggande rådet Dagens presentation Bakgrund till undersökningen

Läs mer

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS

Läs mer

Vetenskaplig slutredovisning av projekt stött av VR:s anslag för Stora databaser.

Vetenskaplig slutredovisning av projekt stött av VR:s anslag för Stora databaser. 1 juli 2014 Denny Vågerö, Centre for Health Equity Studies, CHESS; Stockholms universitet/ Karolinska Institutet. Vetenskaplig slutredovisning av projekt stött av VR:s anslag för Stora databaser. Projektnamn:

Läs mer

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Göteborg 3 febr 2010 Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom hur ser livet ut i ung vuxen ålder?

Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom hur ser livet ut i ung vuxen ålder? Att växa upp med föräldrar som har sproblem eller psykisk sjukdom hur ser livet ut i ung vuxen ålder? Nka Barn som anhöriga 2014:4 Rapport 4 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska

Läs mer

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och

Läs mer

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00

Läs mer

Barn i samhällsv och utbildning

Barn i samhällsv och utbildning Barn i samhällsv llsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska Institutet Med stor hjälp av Bo Vinnerljung,

Läs mer

Begåvning och brottslighet bland svenska män

Begåvning och brottslighet bland svenska män Begåvning och brottslighet bland svenska män En uppföljningsstudie över 35 år Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens Reprocentral, 2010

Läs mer

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog 2011-03-08 SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog Vad är SkolFam 2? Skolprojekt inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna

Läs mer

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen och UCLS Uppsala universitet UCLS lönebildningskonferens

Läs mer

Alkoholmissbrukets betydelse för kontinuitet i brottslighet

Alkoholmissbrukets betydelse för kontinuitet i brottslighet Kriminologiska institutionen Alkoholmissbrukets betydelse för kontinuitet i brottslighet En longitudinell undersökning Examensarbete 1 15 hp Kriminologi Examensarbete 1, Avancerad nivå (15 hp) Vårterminen

Läs mer

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Early retirement and post-retirement health Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Population structure by major age groups, EU-27, 2011-2060 (% of total population)

Läs mer

Nationell samling för unga utanför

Nationell samling för unga utanför 2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Arbetets betydelse och mening i upphörandeprocessen

Arbetets betydelse och mening i upphörandeprocessen Kriminologiska institutionen Arbetets betydelse och mening i upphörandeprocessen - en kvalitativ studie inom livsloppskriminologin Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser

Läs mer

Barn som anhöriga: hur går det i skolan?

Barn som anhöriga: hur går det i skolan? 2014-01-19 Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Rapport 2 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet i samarbete med institutionen för socialt arbete

Läs mer

Helsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet.

Helsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet. Helsingborg 20 sept 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se Skolprestationers samband med framtida

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

EDUCATION 2006 Docent (Associate professor) in Criminology, Stockholm University

EDUCATION 2006 Docent (Associate professor) in Criminology, Stockholm University January 2013 CV Anders Nilsson Department of Criminology Stockholm University S-106 91 Stockholm E-mail: anders.nilsson@criminology.su.se EDUCATION 2006 Docent (Associate professor) in Criminology, Stockholm

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Utvecklingsseminarium

Utvecklingsseminarium Utvecklingsseminarium Samverka för att förebygga återfall i brott Del 2. Workshopkompendium Innehåll Workshop 1 Hur arbetar vi effektivt och individanpassat mot återfall i brott?...3 Workshop 2 Vad krävs

Läs mer

Skolans betydelse för placerade barns utveckling

Skolans betydelse för placerade barns utveckling Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Registerstudierna -

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan RAPPORT 411 2014 GYMNASIESKOLAN Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan en registerstudie Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan en registerstudie ISSN: 1103-2421 ISRN: SKOLV-R-411-SE Grafisk produktion:

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Definitioner av social risk Traditionell En social risk är möjligheten (sannolikheten) för oönskade

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Frukostseminarium AFA Försäkring Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 Sofia Bill Analytiker, Försäkringskassan Sid 1 December 215 Sjukfrånvarons utveckling, del 2 Källa: Försäkringskassans databas

Läs mer

Kapitel 10. Fattigdom, segregation och brott

Kapitel 10. Fattigdom, segregation och brott Kapitel 10. Fattigdom, segregation och brott Publicerat som: Estrada, F. & Nilsson, A. (2011). Fattigdom, segregation och brott i Alm m. fl (red). Utanförskap. Dialogos och Institutet för Framtidsstudier.

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Folkhälsorapport lsorapport 2009 Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Bergen 14 januari 2011 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Presentasjon på oppstartskonferanse

Läs mer

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007 Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori

Läs mer

Ny statistik från Skolverket om ungdomars sysselsättning efter gymnasieskolan

Ny statistik från Skolverket om ungdomars sysselsättning efter gymnasieskolan 2014-10-23 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Ny statistik från Skolverket om ungdomars sysselsättning efter gymnasieskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Sammanfattning Syftet med rapporten

Sammanfattning Syftet med rapporten Syftet med rapporten Hur barnen mår säger mycket om ett lands välstånd. Hälsa påverkar männi skors välmående, vilket innebär att det är ett mål i sig att alla barn ska må så bra som möjligt. Men god hälsa

Läs mer

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun Sida 1 av 12 Inför lokal överenskommelse mellan kommunen och Arbetsförmedlingen rörande insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Bilaga 1 B Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och

Läs mer

Unga och brott i Sverige. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

Unga och brott i Sverige. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Unga och brott i Sverige Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer