Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte. Knut Sundell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte. Knut Sundell"

Transkript

1 Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte Knut Sundell

2 Låga betyg och risker för ogynnsam utveckling hos barn (Vinnerljung, Hjern & Berlin, 2010) Alla födda ca personer Samkörning av ett tiotal nationella register Följda från 16 års ålder till 2005 (24 33 år) Betyg i årskus 9 Låga/ofullständiga betyg = sämsta sjättedelen Låg/Medel = tredjedel näst sämsta Medel/Hög = tredjedel näst bästa Höga betyg = bästa sjättedelen

3 Bra skolresultat ger god framtida livskvalitet Vi visste att bra skola och utbildning är den starkast skyddsfaktorn för UTSATTA barns långsiktiga utveckling Men betyg från årskurs 9 är en stark prediktor för framtida utfall för ALLA barn

4 Självmordsförsök Procent Kvinnor Procent Män Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög

5 Narkotikamissbruk (20 år >) Procent Kvinnor Procent Män Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög

6 Allvarlig kriminalitet (20 år >) Procent Kvinnor Procent Män Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög

7 Tonårsföräldraskap (13 19 år) Procent Kvinnor Övriga Arb, ej facklärda Arb, facklärda Tjm, låg/mellan (ref) Tjm, högre Betyg åk 9: Låg Låg/medel Medel/hög Hög

8 Öppenvårds- insatser inom grundskolan mot barn och ungas psykiska ohälsa (UPP-centrum, 2009) Bygga Värdegrund Children Are People COPE De otroliga åren EQ, Emotionell intelligens Farstaprogrammet Friends kamratstöd Forumspel Föräldrakraft Gemensamt bekymmer Hassela kamratstöd ICDP vägledande samtal Islandsmodellen Komet för professionella Komet för föräldrar Kompissamtal Lions Quest Livskunskap Medkompis Mångfald och dialog (MOD) Mombus Nonviolent Communication Olweusprogrammet Projekt Charlie/Justa Kompisar Social Emotionell träning STAN-programmet Steg för steg (även Nya steg) StegVis Våga Mötas Örebro Preventions Program

9 VAD ÄR EFFEKTIVT?

10

11 Effektstorlek: mått på påverkan Stor Medel % skillnad 24% skillnad Genomsnittlig effekt av olika interventioner Förväntad utveckling utan skolundervisning Liten % skillnad 0

12 Effektstorlek: mått på påverkan Stor 0.8 Eftersträvansvärt Medel 0.5 Liten Normalt Skadligt

13 Rangordna dessa faktorer Feedback till lärare via formell utvärdering Minska störande beteenden i klassrummet Feedback till elever Läxor Färre elever i klassen Individualiserad undervisning Undervisning via arbetslag Nivågruppering Åldersblandade klasser Eleven styr undervisningens innehåll

14 Det som bidrar till elevers resultat (Hattie, 2008) Baserat på mer än 800 metastudier omfattande studier där mer än 80 miljoner elever har ingått Reservation: Främst forskning från Nordamerika och Storbritannien gäller resultaten även för Sverige? Slår ihop äpplen och päron garbage in garbage out Vad är jämförelsegrupp? Gäller det för ALLA eller finns det grupper som avviker?

15 Det som bidrar till elevers resultat (Hattie, 2008) Effektstorlekar Eleven (t ex förkunskap)... 0,40 Hemmet (t ex föräldrars förväntningar) 0,31 Skolan (t ex klasstorlek) Allt spelar Läroplanen (t ex helordsmetoden) roll Läraren (t ex lärarutbildning)... 0, , ,49 Pedagogiken (t ex individualisering)... 0,44

16 Effekter: ELEV och HEM (Hattie, 2009) Själv-rapporterade kunskaper 1,44 Elevens förkunskaper 0,67 Socioekonomisk status 0,57 Stor Medel Liten Föräldrarengagemang 0,51 Elevens koncentration 0,48 Elevens motivation 0,48 Erfarenhet av förskola 0,45 Elev använder ej droger 0,33 Fysisk träning 0,28 Elevens personlighet 0,19 Ensamförälder 0,17 Elev = flicka 0,12 TV-tittande -0,18

17 Effekter: SKOLAN och LÄRAREN (Hattie, 2009) Lärare får video-feedback på sin undervisning 0,88 Stor Medel Liten Goda relationer elev-lärare 0,72 Klasskamrater 0,53 Lagom stor skola 0,43 Lärares höga förväntningar 0,43 Skolledares fokus på undervisning 0,36 De-segregering 0,28 Handikappade integrerade 0,28 Mindre klasser 0,21 Ekonomiska resurser 0,23 Nivågruppering 0,12 Lärarutbildning 0,11 Lärares ämneskunskap 0,09 Åldersblandade klasser 0,04 Öppna klassrum 0,01 Kvarsittning -0,16 Skolbyten -0,34 Sommarlov -0,09

18 Effekter: LÄROPLAN och PEDAGOGIK (Hattie, 2009) Stor Medel Liten Utvärdering av lärare (Feedback) 0,90 Snabbare undervisning för snabba elever 0,88 God ordning i klassrummet 0,80 Feedback till elever 0,73 Ämnesundervisning utspridd över tid 0,72 Meta-kognitiva strategier för inlärning 0,69 Fonetisk träning vid läsinlärning 0,60 Direkt undervisning 0,59 Lärare har tydliga mål med lektioner 0,56 Social träning 0,40 Time-on-task 0,38 Skriftliga prov 0,34 Läxor 0,29 Individualiserad undervisning 0,23 Direkt undervisning (direct instruction) 1. Klargör Undervisning vad elevens via arbetslag ska lära 0,19 sig 2. Lär ut Elever stegvis som och mentorer exemplifiera 0,15 3. Kontrollera att eleven förstått 4. Låt eleven öva under lärarens tillsyn 5. Successivt Elev bestämmer allt självständigare inlärning 0,04 övning och tillämpning Motorisk träning för de med inlärningsproblem 0,08 Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06 Omfattande stöd till svaga elever0,77

19 Flera resultat (Hattie, 2009) Stor Medel Liten Undervisning 0,68 Läraren som aktiverare 0,60 Läraren som möjliggörare 0,17 Tydliga mål med lektionen Kvalitet i Direkt undervisning undervisning Relation Feedback elev-lärare Metakognitiva strategier Individualiserad undervisning Internetbaserad Mer resurser inlärning Helordsmetoden Färre elever vid i klassen läsinlärning Åldersblandad klass Nivågruppering 0 Formella förutsättningar 0,08

20 KATASTROF Nivågruppering.. 0,12 Åldersblandade klasser. 0,04 Elev bestämmer själv inlärningen 0,04 Öppna klassrum.. 0,01 Sommarlov... -0,09 Kvarsittning -0,16 TV-tittande... -0,18 Skolbyten -0,34

21 INTE VÄRT DET Individualiserad undervisning... 0,23 Mer resurser.... 0,23 Minskad klasstorlek ,21 Undervisning via arbetslag.. 0,19

22 GENOMSNITT Time-on-task (oberoende av kvalitet).. 0,38 Skolledares fokus på undervisning 0,36 Skriftliga prov... 0,34 Läxor.... 0,29 Fysisk träning.. 0,28

23 EFTERSTRÄVANSVÄRT Lärare har tydliga mål med lektioner. 0,56 Föräldraengagemang. 0,51 Hög motivation för inlärning. 0,48 God koncentrationsförmåga... 0,48 Erfarenhet av förskola 0,45 Lärares höga förväntningar... 0,43 Lagom stor skola... 0,43 Social träning 0,40

24 TIO I TOPP! Strukturerad utvärdering av enskilda lärare. 0,90 Lärare får video-feedback på sin undervisning.. 0,88 Snabbare undervisning för snabba elever. 0,88 Insatser som minskar störande beteenden i klassrum. 0,80 Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter 0,77 Feedback från lärare till elev ,73 Goda relationer mellan elever och lärare.. 0,72 Undervisning utspridd i tiden... 0,72 Meta-kognitiva strategier för inlärning. 0,69 Direkt undervisning... 0,59

25 SLUTSATSER (Hattie, 2009) Läraren är den viktigaste för inlärning Lärare ska vara styrande, tydliga, engagerade och bry sig om eleverna Lärare måste känna till varje elevs aktuella kunskap och sätt att tänka och anpassa undervisningen efter det Lärare måste veta målen och hur de kan avläsas samt se nästa steg för att minska skillnaden mellan mål och elevernas aktuella kunskap Lärare behöver använda fler än en metod Skolledare och lärare måste skapa en skola där misstag välkomnas som en möjlighet till inlärning

26 Rangordna dessa faktorer Feedback till lärare via formell utvärdering Minska störande beteenden i klassrummet 0, ,80 Feedback till elever....0,72 Läxor ,30 Färre elever i klassen..0,21 Individualiserad undervisning Undervisning via arbetslag... 0,20 0,19 Nivågruppering ,10 Åldersblandade klasser... 0,04 Eleven styr undervisningens innehåll. 0,04

27 Svenska pedagogiska reformer Stor 0.8 Medel Liten Mer resurser 0,23 Individualiserad undervisning 0,23 Undervisning via arbetslag 0,19 Problembaserad inlärning 0,15 Mentorskap 0,15 Motorisk träning vid läsinlärning 0,08 Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06 Åldersblandade klasser 0,04 Elev bestämmer inlärning 0,04

28 VARFÖR?

29 Svenska doktorsavhandlingar Antal = Kriminologi Folkhälsovetenskap Omvårdvetenskap Pedagogik Psykologi Socialt arbete Sociologi

30 Svenska doktorsavhandlingar Kontrollerade effektutvärderingar 400 5% % 0% 15% 2% 2% <1% 0 Kriminologi Folkhälsovetenskap Omvårdvetenskap Pedagogik Psykologi Socialt arbete Sociologi

31 Svensk pedagogisk/didaktisk forskning normativ Kritisk distans till det egna studieobjektet kan försvinna i en konstruerad samstämmighet En utvärdering från Vetenskapsrådet av svensk utbildningsvetenskaplig forskning om demokratiska värderingar, genus och medborgarskap drar utvärderarna slutsatsen att det funnits en normativ forskningstradition ( lärarutbildningens slutna värld ) som haft konsekvenser för forskningens kvalitet:

32 Många av de forskare panelen mötte verkade oförberedda på frågor som rör teoretisk ram, metodologi, forskningsdesign, val av undersöknings-objekt/-grupper, dataanalys, reliabilitet och giltighet. / / En utbredd publiceringsideologi är att man först skall forska och sedan publicera, i första hand för en svensk publik (främst lärarutbildare, lärarstudenter och myndigheter). Enligt panelens mening bör publicering vara bättre planerad och ske också under forskningens gång. Högre grad av internationell publicering bör eftersträvas. (Arnot, Hopmann, & Molander, 2007, s. 75)

33 Antal publikationer i Web of Science

34 Antal citeringar i Web of Science

35 VAD GÖRA? REGERING Reservera forskningsmedel till utvärdering av pedagogiska metoder Anpassa lärarutbildning till evidensbaserade metoder FORSKARE Forska om effekter av pedagogiska arbetssätt

36 VAD GÖRA? SKOLLEDARE Avläs behov av förändring (inled inte förändringsarbete utan att behov finns) Styr verksamheten mot det som har vetenskapligt stöd att fungera PEDAGOGER Hur vet jag att det jag gör fungerar? Vilka bevis behöver jag för att övertyga mig om att jag har rätt eller fel?

37 Ett exempel från skolan Utvecklingsarbete 4 kommunala Stockholmsskolor Enkäter till: 1310 elever i åk lärare Våren 2006

38 Eleverna ser fram mot att gå till lektionerna 100 % Lärare Elever i årskurs

39 Vuxna ingriper om någon blir trakasserad eller mobbad % lärare Elever i årskurs

40 Lärarna tar elevernas åsikter på allvar % Lärare Elever i årskurs

41 META-ANALYS AV OLIKA TRÄNINGSKOMPONENTER FÖR LÄRARUTBILDNING (Joyce & Showers, 2002) TRÄNINGS- KOMPONENTER Besitter kunskap Demonstrerar färdigheten Använder i klassrummet Teori och diskussion 10% 5% 0% + Demonstration av utbildare 30% 20% 0% + Rollspel med feedback 60% 60% 5% + Coachning i Klassrummet 95% 95% 95%

Svensk skolutveckling i otakt med aktuell skolforskning

Svensk skolutveckling i otakt med aktuell skolforskning Svensk skolutveckling i otakt med aktuell skolforskning Martin Karlberg Evidens Evidensbaserade metoder handlar om metoder som har visat sig vara effektiva i kontrollerade studier. Evidensbaserad praktik

Läs mer

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka Implementering bold 14pt Namn: bold 14pt Presentationsrubrik: bold 26pt Implementering och delaktighet att förändra tillsammans Marit Grönberg Eskel 2013-11-11 De procedurer som används för att införa

Läs mer

Skolelederkonferansen

Skolelederkonferansen Skolelederkonferansen 2013 Tirsdag 22 oktober, 09:45 Hans Gabre Skolutvecklare Livets Ords Kristna Skolor, Uppsala, Sverige 2009 SYNLIGT LÄRANDE VISIBLE LEARNING A SYNTHESIS OF OVER 800 META ANALYSES RELATING

Läs mer

Vem är jag? Styrning och ledning.. Knivstamodellen första omgången Varför coachning? Praktisk tillämpning så här gjorde vi Viktigt!

Vem är jag? Styrning och ledning.. Knivstamodellen första omgången Varför coachning? Praktisk tillämpning så här gjorde vi Viktigt! I Knivsta arbetar förstelärarna med tydliga uppdrag som fördelas ut av utbildningskontoret. Uppdragen baseras på lärares, rektors och huvudmannens analys av skolans resultat utifrån läroplanens alla delar.

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Skolkonferensen Koll på läget men sen då?

Skolkonferensen Koll på läget men sen då? Skolkonferensen Koll på läget men sen då? Regionförbundet 14 mars 2013 Andreas Bergh Örebro universitet Kvalitet och värdegrund Politiska och sociala begrepp blir navigationsinstrument i föränderliga historiska

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Helsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet.

Helsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet. Helsingborg 20 sept 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se Skolprestationers samband med framtida

Läs mer

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Ulrika Bergström Jag vidarebefordrar presentationen men då utan bilder som kan vara skyddade av upphovsrätten MÅLSÄTTNING Evidensbaserad praktik i hälso-

Läs mer

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

Om synligt lärande Visible Learning

Om synligt lärande Visible Learning Om synligt lärande Visible Learning Mina 60 minuter i rampljuset Vem är jag? Vägen hit Synligt lärande Vem är jag? Vägen hit Vägen hit Class size Homework Enrichment Classroom cohesion Synligt lärande

Läs mer

Uppgift 3 IS. Lärande och samhälle

Uppgift 3 IS. Lärande och samhälle Lärande och samhälle KPU Delkurs 2 Uppgift 3 IS Sten-Yngve Södergren Inledning En fråga som jag ofta ställer mig i rollen som lärare är; hur gör jag för att eleverna ska få bättre studieresultat? För mig

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Inledning. Bakgrund till de sjunkande resultaten i skolan

Inledning. Bakgrund till de sjunkande resultaten i skolan Inledning De sjunkande resultaten i skolan är ett svårt och komplicerat problem som berör och påverkar många människor. I Upplands Väsby gick 120 elever ut grundskolan med ofullständiga betyg år 2010.

Läs mer

Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i grundskolor och gymnasieskolor

Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i grundskolor och gymnasieskolor Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering i grundskolor och gymnasieskolor Artikelnr 2009-126-174 Publicering www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord Socialstyrelsen

Läs mer

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande hur då? I skriften Synligt lärande presenteras och analyseras resultaten från den Nya Zeeländske forskarens John Hatties banbrytande studie Visible Learning.

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Drogfokus, Uppsala 19 okt 2016 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamissbruk från 20 års

Läs mer

Hur lär sig elever i gymnasieskolan?

Hur lär sig elever i gymnasieskolan? Hur lär sig elever i gymnasieskolan? Om lärstrategier, pedagogiska möjligheter och didaktiska utmaningar Professor Lena Boström, lena.bostrom@miun.se Innehåll Livslångt lärande, Att-lära-sig-lära Learning

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Analys av Dialogmöte

Analys av Dialogmöte Analys av Dialogmöte Runt 90 personer deltog på dialogmötet och var uppdelade på 7 grupper (elevhälsa, förskolechefer, förskolelärare, lärare, politiker, rektorer, skolchefer) Denna analys bygger på de

Läs mer

Vad är analys? Principer för analys (1) Analysen utgår från underlagen från uppföljning och utvärdering

Vad är analys? Principer för analys (1) Analysen utgår från underlagen från uppföljning och utvärdering Uppföljning, utvärdering och analys i systematiska kvalitetsarbete och dokumentation Några principer, begrepp och frågor i anslutning till arbetet med analys i det systematiska kvalitetsarbetet. En utvecklad

Läs mer

Om implementering och förändringsarbete

Om implementering och förändringsarbete Om implementering och förändringsarbete Implementering De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet.

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt

Läs mer

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande Bedömning Summativ Formativ bedömning en väg till bättre lärande Gunilla Olofsson Formativ ------------------------------------------------- Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig bedömning

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan. Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

lärande i klassrummet?

lärande i klassrummet? Vad säger forskningen om Vad säger forskningen om lärande i lärande i klassrummet? klassrummet? Vad är BfL? Fem strategier Andreia Balan Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Huddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan

Huddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan Huddinges pedagogiska plattform Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan I Huddinge arbetar alla förskolor och skolor utifrån en pedagogisk plattform. Plattformen har tagits

Läs mer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2010/2011 Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag Bilingual Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts

Läs mer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2010/2011 Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag 8-9 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts upp

Läs mer

Skolan som hälsofrämjande arena- några viktiga hörnstenar

Skolan som hälsofrämjande arena- några viktiga hörnstenar Skolan som hälsofrämjande arena- några viktiga hörnstenar Örebro 1 dec. 2010. Bengt Sundbaum Bengt@sundbaum.com Tfn 0709-980134 Skolans drogförebyggande arbete en tillbakablick Senare delen av 70-talet:

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

METOD PÅ. Viktiga principer. Evidensbaserad praktik. Ineffektiva eller skadliga metoder. EVIDENSBASERAD PRAKTIK (Haynes et al, 2002) Knut Sundell

METOD PÅ. Viktiga principer. Evidensbaserad praktik. Ineffektiva eller skadliga metoder. EVIDENSBASERAD PRAKTIK (Haynes et al, 2002) Knut Sundell RÄTT METOD PÅ RÄTT SÄTT Knut Sundell Ineffektiva eller skadliga metoder 1. Attachment-terapi (holding och rebirthing). Nedläggning / kontrolltagning / Dörrning 3. D.A.R.E / Våga. Scared straight 5. Boot

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket. Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.se Alkoholmissbruk fr.o.m 20-årsdagen Låga betyg 1.4% av kvinnorna

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

Arbetsplan. Läsåret Myrsjöskolan, Nacka kommun. Vår vision

Arbetsplan. Läsåret Myrsjöskolan, Nacka kommun. Vår vision Arbetsplan Läsåret 2016-2017 Myrsjöskolan, Nacka kommun Vår vision Myrsjöskolan ska vara en skola dit alla går med glädje både elever och personal; en skola som eleverna lämnar optimalt rustade både kunskapsmässigt

Läs mer

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Göteborg 3 febr 2010 Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

ÖREBRO LÄNS LANDSTING IUP Åt vilket håll? Fysisk aktivitet ANT Sex-och samlevnad Meritvärde. Måluppfyllelse Entreprenörskap Kunskapskrav Mobbning Hälsa Föräldrar Inlärning Skolreform Omkring 9 av 10 elever trivs bra med sina

Läs mer

Lärares attityd till skolan. En undersökning genomförd bland lärare i grundskolan. Oktober 2010

Lärares attityd till skolan. En undersökning genomförd bland lärare i grundskolan. Oktober 2010 Lärares attityd till skolan En undersökning genomförd bland lärare i grundskolan. Oktober 00 Om undersökningen Markör Marknad och Kommunikation AB har på uppdrag av SKL genomfört en undersökning bland

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Implementering och att leda en evidensbaserad praktik. Kristin Marklund Ulrika Bergström

Implementering och att leda en evidensbaserad praktik. Kristin Marklund Ulrika Bergström Implementering och att leda en evidensbaserad praktik Kristin Marklund Ulrika Bergström www.evidens.nu Föreläsningens innehåll Vad säger forskningen om implementering? Vad krävs av en chef som vill leda

Läs mer

SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning

SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning samt några resultat från CARL-projektet internationell och svensk forskning om undervisning och lärande Stockholm 7 februari 2012 Jan Håkansson Dagens

Läs mer

Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning

Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning Hamar 2011-11-09 Annika Hjelm undervisningsråd Sverige: 89% ej under året (minst 26%) 12% någon gång (max 64%) 1.2% en gång i veckan (max 10%)

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Bergen 14 januari 2011 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Presentasjon på oppstartskonferanse

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola Tack för alla kloka ord och för ett befriande sätt att beskriva det dagliga arbetet på förskolan, med de många möjligheter som finns för

Läs mer

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan Det Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan I Huddinge ska alla för skolor och skolor arbeta utifrån en pedagogisk platt form. Den

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Skola, utbildning och ogynnsam utveckling hos socialtjänstens barn

Skola, utbildning och ogynnsam utveckling hos socialtjänstens barn Skola, utbildning och ogynnsam utveckling hos socialtjänstens barn VoB Lund 19 nov 2010 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Meny Pågående

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Vikten av att lärare och rektorer arbetar strategiskt med vetenskap och beprövad erfarenhet står inskriven i 2010 års skollag: Första kapitlet femte

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem Djursdala skola och fritidshem Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING...

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Verksamhetsberättelse Grundsärskolan Läsåret 2012/13 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och värden sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande sidan 7 Skola

Läs mer

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Inger Ridderlind Stina Hallén www.prim-gruppen.se Bedömning Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Från att mäta kunskap till pedagogisk

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Effektiv kommunikation inom skolan

Effektiv kommunikation inom skolan Effektiv kommunikation inom skolan - skolledare om den egna arbetssituationen Microsoft Sverige, Anna Erman Synovate, David Ahlin 2008-11-10 Synovate 2007 1 Innehållsförteckning Syfte och metod Nyheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Uppdaterad 2015-03-10 Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Mål vid Morups Friskola Ingen mobbning, trakasserier eller annan särbehandling på grund av

Läs mer

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se

Läs mer

Skolans betydelse för placerade barns utveckling

Skolans betydelse för placerade barns utveckling Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Registerstudierna -

Läs mer

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Presentation 12 mars, Föräldrastödskonferens, Länsstyrelsen, Göteborg. Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Therése Skoog Parenting is the most powerful way to

Läs mer

Lokal arbetsplan för Tusenskönan.

Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Tusenskönans lokala arbetsplan bygger på läroplanen för det obligatoriska skolväsendet samt Landskrona stads skolplan. Arbetsplanen visar hur skolan vill organisera sin

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

KOMMUNÖVERGRIPANDE FORTBILDNINGSINSATS ELEVER SOM UTMANAR

KOMMUNÖVERGRIPANDE FORTBILDNINGSINSATS ELEVER SOM UTMANAR KOMMUNÖVERGRIPANDE FORTBILDNINGSINSATS ELEVER SOM UTMANAR Fortbildningsledare Psykologer inom förskola och skola Varbergs kommun VÅR PRESENTATION Bakgrund Syfte Vår målsättning Föreläsningar all personal

Läs mer

Årsanalys av Skolenkäten 2014

Årsanalys av Skolenkäten 2014 Enheten för statistik Pontus Bäckström RAPPORT 1 (13) Årsanalys av Skolenkäten 2014 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Lokal arbetsplan Läsåret 2012-2013 ALLA VI SOM ARBETAR PÅ GRUNDSKOLORNA I LINDSDAL: Vårt mål är att alla människor ska trivas, utvecklas och nå sina mål på Sjöängsskolan och Lindsdalsskolan och Gösbäcksskolan.

Läs mer

Folkhälsorådet

Folkhälsorådet Folkhälsorådet 2016-09-09 Redovisning från för- och grundskolenämnden Vilken är nämndens viktigaste folkhälsofråga? Hur arbetar ni vidare med den och på vilket sätt kan det stärka arbetet med delaktighet

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om

Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om Lika men olika lika Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om skolutveckling på www.skola2011.blogspot.se

Läs mer

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE I SVENSKA, ÅRSKURS 8 kupolstudien.se Skola: Datum: Namn på klass/undervisningsgrupp: Initialer för lärare:

Läs mer