Barn i samhällsv och utbildning

Transkript

1 Barn i samhällsv llsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska Institutet Med stor hjälp av Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet

2 Meny Placerade barns somatiska och psykiska hälsa Skolmisslyckande som orsak till ohälsa och social missanpassning i ung vuxen ålder Vägar till genomförbara förbättringar

3 Hur många m är r de? 4% av alla barn placeras i social dygnsvård någon gång under uppväxten 2/3 av alla nya placeringar berör en tonåring 1% tillbringar minst en tredjedel av sin uppväxt i social dygnsvård Jfr utlandsfödda adopterade: 1-1,5 %

4 Vilka är r de? Förekomst av placering i dygnsvård före f 7-årsdagen 7 bland barn med bäst och sämst socioekonomisk bakgrund. Barn födda i Sverige Barn födda i Sverige Mor är sammanboende och har högskoleutbildning och förvärvsarbetade 1 nov 1997 och fick ej socialbidrag Mor är ensamstående och har högst grundskoleutbildning och förvärvsarbetade ej 1997 och fick socialbidrag varje år av <2.000 placerad i dygnsvård före 7-årsdagen 1 av 7 placerad i dygnsvård före 7-årsdagen RR >250

5 Fysiska hälsoproblemh Eget forskningsfält i USA. Finns mycket få europeiska studier. Vid placering: 92% någon abnormality, 35% kronisk sjukdom, 61% hudsjukdom, 25% synfel, 16% hörselfel, (n=1.407, Chernoff et al, 1994, USA) I vård en viss dag: 21% kronisk sjukdom, 15% från socialbidragsfamiljer (n=34.000, Bilaver et al, 1999, USA)

6 I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem (Socialstyrelsen, 2000). Problemen oftast okända för socialtjänsten Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer Norsk registerstudie: höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga ohälsa (Kristoffersen, 2005) Dansk stor studie (Egelund et al, 2008): vid 7 år betydligt vanligare att fosterbarn hade diagnoser på långvarig sjukdom/funktionshinder jämfört med andra jämnåriga samma vid 11 år (samma eller värre jämfört med barnavårdsklienter som inte var i dygnsvård)

7 Pågående forskningsprojekt i Malmö; ; BHV, skolhälsov lsovård och socialtjänsten i samarbete Placerade barns hälsa Steg 1: medicinskt omhändertagande, hälsokontroller inkl tandhälsa En förfärande mängd BVC- och skolhälsovårdsjournaler är borta viktig hälsoinformation kan inte överföras till f-hemmet, nya skolan, BVC etc Somatisk hälsa berörs ytterst knapphändigt i Soc journaler

8 Psykisk ohälsa UK (McCann, 1996): 60% av fosterhemsplacerade tonåringar uppfyllde krav på minst en DSM-diagnos 96% av institutionsplacerade tonåringar 15% i normalgrupp från samma geogr område Finns inga liknande skandinaviska studier, men det är väl känt att svåra beteendeproblem är en vanlig orsak till misslyckade familjehemsplaceringar

9 Allvarlig psykisk ohälsa & självmordsf lvmordsförsök Ungdomar födda f Uppföljning till 2000 (18-27 år) (Vinnerljung, Hjern et al, 2006) utlandsfödda adopterade f d barnavårdsbarn, föremål för insatser från socialtjänsten före tonåren jämnåriga i normalpopulationen (diagram justerade för födelseår och kön)

10 Suicidförsök år 6 5 RR Adopterade KP/KF 0-2 år 2-5 år >5 år

11 Suicidförsök 19+ år 6 5 RR Adopterade KP/KF 0-2 år 2-5 år >5 år

12 Vuxenpsykiatrisk vård 19+ år 6 5 RR Adopterade KP/KF 0-2 år 2-5 år >5 år

13 Påverkbara riskfaktorer: Skolprestationer och ogynnsam utveckling Analyser av alla födda Samkörning av flera nationella register. Uppföljning från 16 års ålder till 2005 (24-33 år). ca personer varav bl a barn som vuxit upp i familjehem, i genomsnitt 12 år i vård före 18-årsdagen barn som fått insats i form av kontaktfamilj

14 Bra skolresultat. Vi visste att bra skola och utbildning var.. den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till Escape from disadvantage... (Doria Pilling, 1990) Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för framtida utfall för alla barn

15 RR för f r självmordsf lvmordsförsök k års ålder för f r alla svenskar födda f ,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Unadjusted Adjusted for SES Låg Låg medel Hög medel Hög

16 Procent Flickor Procent Pojkar Hög 40 Medel /hög 20 Låg /medel Betyg från åk 9 Hög Medel /hög Låg /medel 0 Ref erenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Långvarigt familjehemsplacerade Låg 0 Ref erenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Långvarigt familjehemsplacerade Låg

17 Medelbetyg i åk k 9 hos pojkar efter justering för f kognitiva tester vid mönstringm 0,1 0-0,1-0,2-0,3 Comparison Övriga adopterade Koreaadopterade Fosterbarn Kontaktfamilj -0,4 Difference in GPA

18 RR för f r självmordsf lvmordsförsök k år. Gröna delen markarerar den del av risken som är r förknippad f med skolmisslyckande 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Koreadopterade Övriga utlandsadopterade Fosterbarn Kontaktfamilj

19 RR för f r missbruk år. Gröna delen markarerar den del av risken som är r förknippad f med skolmisslyckande 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Koreadopterade Övriga utlandsadopterade Fosterbarn Kontaktfamilj

20 Summering 1: Barn som växer v upp i fosterhem... Har mycket dåliga skolprestationer Får sämre skolbetyg i åk 9 - jämfört med andra barn med samma kognitiva förmåga Blir lågutbildade fler max grundskola, färre högskola jämfört med andra barn med samma kognitiva förmåga jämfört med andra barn med samma betyg Situationen är samma eller något bättre för socialt utsatta barn som växer upp hemma men adopterade klarar sig avsevärt bättre Vi har sannolikt underskattat problemen

21 Mycket tyder påp...att det medicinska omhändertagandet är bristfälligt för barn I smahällsvård...att placerade barn är en högriskgrupp för somatisk ohälsa före, under och efter placeringen samt i vuxen ålder England: obligatorisk årlig hälsoundersökning för alla placerade barn USA: nästan alla placerade barn får en rejäl somatisk och psykiatrisk hälsoundersökning vid placering Sverige: ingenting utöver ordinära hälsokontroller i skola och BVC

22 Vägar till förbf rbättringar av hälsovården för f samhällsv llsvårdade barn

23 Somatisk hälsa Psykisk hälsa Hälsoundersökning (av läkare med särskild kunskap om samhällsvården) av alla barn vid placering, och återkommande under tiden i vård Rutiner för bevakning av behov av hälso- och sjukvård, tandvård inom socialtjänsten. Undersökning av alla vid placering och i tonåren Rutiner för bevakning av psykisk hälsa Tillgång till effektiv barnpsykiatrisk vård Undersökning/rådgivning vid utskrivning

24 20% av flickor i samhällsvård blir Tonårsföräldrar! preventivmedelsrådgivning och tillgång till preventivmedel för alla placerade tonåringar (skyhöga risker för tonårsgraviditeter) använd ungdomsmottagningar systematiskt för denna högriskgrupp systematisk policy borde inte vara en fråga bara för fosterföräldrar och institutionspersonal

25 Bättre hälso-sjukvård kräver bättre samordning (1) Fosterbarnens särskilda behov uppmärksammas sällan inom den ordinarie hälsovården Stor rörlighet leder lätt till ofullständig basal hälsovård Ofta saknas gamla journaler leder till ofullständig hälsovård Socialtjänsten uppmärksammar inte rutinmässigt behov av hälso- och sjukvård

26 Bättre hälso-sjukvård kräver bättre samordning (2) Vem kan ta ansvar för att fosterbarnen får den hälso- och sjukvård de behöver? Behöver vi socialsköterskor som bryggor mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård? Eller behövs det särskilda kliniker för barn I samhällsvård? Som I USA?

27 Those children who are in the care of the Minister should be among the most healthy in the State. Any health problems they have should be adressed competently; any difficulties they are having at school should be quickly identified and the necessary supports or extra tuition be provided. This is after all no more than we would expect of a caring parent. Practice manual for Out-of-home care in South Australia, 2005.

28 Publikationer på p svenska Social Rapport Socialstyrelsen (kap 7) Social Rapport Socialstyrelsen (kap 7) Vinnerljung B (2006), Fosterbarn som unga vuxna en översikt av resultat från några nationella registerstudier. Socialmedicinsk Tidskrift, 83, Skolprojekt inom Familjehemsvården. Helsingborgs stad För lista över artiklar (de flesta på engelska) i vetenskapliga tidskrifter skicka till bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se eller anders.hjern@chess.su.se

29 Tack!