Familjehemsdagarna Hallstaberget Sollefteå 22 oktober Stefan Kling, Skolöverläkare/Barnläkare

Transkript

1 Familjehemsdagarna Hallstaberget Sollefteå 22 oktober 2016 Stefan Kling, Skolöverläkare/Barnläkare

2 De kan bli familjehem Du ska ha ork, tid och intresse för barn. Du kan vara gift, sambo eller ensamstående. Med eller utan barn. Du kan bo på landet eller i stan, i villa eller lägenhet. Du kan komma från Sverige eller från något annat land. Du kan vara i åldern från 25 till 60 år. Ditt hem måste vara tryggt och det är viktigt att ni har stabila relationer i din familj, oavsett hur den ser ut. Hela familjen måste vara överens och vilja ta emot ett fosterbarn. Det är viktigt med känslomässig närhet och värme. Källa: sundsvall.se

3 Karlavagnen Sveriges största samtalsrum Varje år är det barn i Sverige som inte kan eller får bo hos mamma eller pappa. De får istället flytta till ett familjehem. Hur är det att lämna sin förälder? Hur känns det när ens eget barn placeras hos en "duktigare" familj? Varför öppnar man upp sitt hem för en besvärlig tonåring? Hur är det att fästa sig vid ett litet barn som kanske rycks bort igen? Hur känns årets största familjehögtider för alla inblandade?

4 Those children who are in the care of the Minister should be among the most healthy in the State. Any health problems they have should be adressed competently; any difficulties they are having at school should be quickly identified and the necessary supports or extra tuition be provided. This is after all no more than we would expect of a caring parent. Practice manual for Out-of-home care in South Australia, 2005

5 Samarbete skola hälso- och sjukvård tandvård socialtjänst familjehem Det svenska barnhälsovårdsprogrammet Hälsa hos barn i social dygnsvård Elevhälsan som resurs i skolan Genomförbara förbättringar Hälsoundersökningar

6 Skolhälsovårdens basprogram på grundskolan (fr.o.m. HT-2016) Förskoleklass: Klass 2: Klass 4: Klass 5: Klass 7: Klass 8: Hälsobesök; Hälsosamtal. Längd, Vikt, Synprövning och Hörselundersökning Hälsobesök; Längd, Vikt, Synprövning Erbjudande om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund Hälsobesök; Hälsosamtal. Längd, Vikt, Synprövning, Ryggbedömning. Erbjudande om HPV vaccin till flickor. Hälsobesök; Hälsosamtal. Längd, Vikt, Synprövning, Ryggbedömning, Medicinsk SYV, färgseende vid behov Erbjudande om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta. Medicinsk SYV, färgseende vid behov. Uppföljningsbesök sker vid behov.

7 Riktlinjer för Barn och ungdomstandvården 2013, Västernorrlands läns landsting (I) Undersökning och riskbedömning Alla barn 3-19 år ska ha en ansvarig tandläkare. Varje barns behandling, rådgivning och intervall mellan hälsokontrollerna ska grundas på riskbedömning. Normalt sett innebär det att intervallen mellan kontroller i åldrarna 3-6 år inte bör överstiga 18 månader och i åldersintervallet 7-19 år inte vara längre än 24 månader.

8 Riktlinjer för Barn och ungdomstandvården 2013, Västernorrlands läns landsting (II) Rådgivning och förebyggande vård Barn och föräldrar ska få information om egenvård och förebyggande vård. Informationen ska anpassas till barnets förmåga, mognad, sjukdomsbild och individuella behov. Utifrån riskvärderingen ska en plan för den förebyggande vården upprättas vid den första kontakten och revideras regelbundet under uppväxtåren.

9 Skola och psykisk hälsa, SKL Forskning visar ett tydligt samband mellan goda skolresultat och psykisk hälsa. Att gå ut skolan med godkända betyg är en stark skyddsfaktor. Att misslyckas i skolan ökar risken för psykisk ohälsa samtidigt som psykisk ohälsa har en negativ påverkan på skolresultaten. Förskolans och skolans kompensatoriska roll innebär att barn och unga med olika förutsättningar och behov ges likvärdiga möjligheter att lyckas.

10 Bra för alla barn visioner och verklighet Ett bra allmänt skyddsnät ger gott resultat Åtgärder som riktar sig enbart till barn och familjer i riskzonen är sällan framgångsrika. Ett riktat arbetssätt fångar inte heller upp de barn som befinner sig nära riskzonen. Det räcker inte med ett gott generellt stöd till barn som lever under svåra omständigheter. Därutöver behövs särskilda insatser. (Sveriges Kommuner och Landsting, 2012)

11 Elevhälsa i skollagen 2010:800 - i första hand förebyggande och hälsofrämjande insatser Skolsköterska Kurator Specialpedagog Psykolog Läkare

12 Emelie Läraren i klass 4 A berättar om en 10-årig flicka som är ny på skolan detta läsår. Hon verkar avsky allt som har med skolan att göra. Hon kan varken läsa eller skriva ordentligt och har i princip alltid legat lite efter enligt rapport från den förra skolan, men man har inte gjort någon närmare utredning. Flickan placerades av socialtjänsten i familjehem för ett halvår sedan.

13 En väg in till Elevhälsan (Exempel från Rektor Johan Hallberg, Evidensbaserad Elevhälsa, Studentlitteratur, 2014) Anmälan till rektor enligt skollagen Öppet hus 45 min x 3/v Läraren berättar Hela elevhälsoteamet lyssnar Handledning/coachning Kartläggning/Utredning Åtgärdsprogram Återkopplingsbesök Prestigelöst samarbete Arena för pedagogiskt ledarskap Återkoppling till förälder/vårdnadshavare

14 Hälsoundersökning screening Syftet med att ta fram rekommendationer om screeningprogram är att nå nationell samordning kring screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Socialstyrelsen avser i detta sammanhang, en systematisk undersökning av en del av befolkningen för att identifiera personer med ett tillstånd som innebär en hög risk för framtida ohälsa. Att upptäcka hälsotillstånd som kan få allvarliga eller omfattande konsekvenser såväl för den enskilda individen i form av för tidig död, svår skada eller funktionsnedsättning, som för samhället i form av stor resursåtgång. Målet är att kunna åtgärda tillståndet tidigt och på så sätt minska de konsekvenser som det leder till hos befolkningen.

15 Varför riktad hälsoundersökning? Adoption Asylsökande.... Placerade barn? Socialt utsatta barn?

16 Varför behöver barn som placeras särskilda hälsovårdsinsatser? American Academy of Pediatrics (AAP) - Prof. Anders Hjern Har ofta fått bristfällig hälsovård före placeringen. Behov av vaccinering, syn- hörsel- och allmän hälsoundersökning Har ofta kroniska kroppsliga sjukdomar som inte tagits om hand på bästa sätt på grund av ursprungsfamiljens sociala problematik t ex eksem och astma

17 Varför behöver barn som placeras särskilda hälsovårdsinsatser? American Academy of Pediatrics (AAP) - Prof. Anders Hjern Har ofta beteendeproblematik och andra former av psykisk ohälsa som familjehemsföräldrarna behöver stöd i att hantera Har ofta utvecklingsavvikelser som leder till svårigheter i skolan Saknar vårdnadshavare med fullständig kunskap om deras hälsohistoria som kan se till att de får sina behov av hälsovård tillgodosedda

18 Andel barn som någon gång under uppväxten hamnar i social dygnsvård Finland 3 % Sverige 3-4 % Danmark 4-5 % USA 6 % Sverige/Danmark: Majoriteten placeras i tonåren Sverige: 1% får sin huvudsakliga uppväxt i familjehem, ungefär lika många som utlandsfödda adopterade

19 Professor Bo Vinnerljung

20 Har vi tillräckliga kunskaper om somatiska hälsoproblem hos placerade barn i Norden? Få europeiska studier I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem. Synfel, ortopediska problem m.m. Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer (Socialstyrelsen, 2000) Norsk registerstudie: Höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga allvarlig ohälsa i unga vuxna år (Kristoffersen, 2005) Dansk studie: Betydligt vanligare att fosterbarn hade allvarliga diagnoser / långvarig sjukdom eller funktionshinder jämfört med andra jämnåriga (Egelund et al, 2008)

21 Socialt utsatta barn Publikationer elevhälsa, Malmö stad Fosterbarns hälsa 2010, Fosterbarns hälsa - det medicinska omhändertagandet av samhällsvårdade barns hälsa i Malmö, Rapport till Socialstyrelsen. Malmö: Malmö stad. Utsatta barns hälsa 2015, Familjehemsplacerade skolbarns hälsa 2015, Nordens barn fokus på barn i Fosterhem 2015, Somatic assessments of 120 Swedish children taken into care reveal large unmet health and dental care needs. Acta Paediatrica,2015 Hälsokontroll för SIS-ungdomar 2016, SIS (Rapport, kommande) Nyanlända barns hälsa 2016, Malmö stad (Manuskript)

22 Fosterbarns hälsa (2010) Malmö - journalstudie Hög nivå av psykisk ohälsa Låg vaccinationstäckning (85%) Låg andel genomförda hälsobesök i skolan (85%) Stort bortfall från nationellt rekommenderade hälsokontroller (syn, hörsel, ryggundersökning) Tandvårdsrädsla och tandbehandlingsproblem är vanliga Barnens skolresultat i allmänhet inte tillgängliga, varken för hälsovården eller socialtjänsten

23 Hälsa och hälsovård Fosterbarns hälsa (2010) Familjehemsplacerade skolbarns hälsa (2015) Hörsel Syn Vacc Rygg Fosterbarn N=105 Kontrollbarn N=420 86% 95% 84% 75% 93% 95% 97% 88%

24 Tandvård Fosterbarns hälsa (2010) Behandlingsproblem 3 16 år Procent barn Familjehemsplacerade barn Kontroll barn Med behandlingssvårigheter Utan behandlingssvårigheter 38,0% 12,7% 62,0% 87,3% Totalt 100,0% 100,0%

25 Barn och ungdomar 0-18 år i Skåne och Kronoberg augusti 2010 augusti 2011 Utsatta barns hälsa (2015) Totalt 120 barn 67 pojkar 53 flickor år år år

26 Hälsokontroller och vaccinationer Utsatta barns hälsa (2015) Hörsel Syn Vaccination Ja 68% 76% 68% Nej 32% 24% 32% Totalt 100% 100% 100%

27 Akuta tandvårdsbehov Utsatta barns hälsa (2015) Karies Ja Nej Pojkar 49% 51% Flickor 35% 65%

28 REMISSER (Utsatta barns hälsa, 2015) Totalt 94 remisser ( 120 barn ) Vårdcentral 24 Ögon 8 Öron-näsa-hals 11 Logoped 1 Kirurg 1 Ortoped 3 Barnmedicin 18 BUP 10 Hudklinik 7 Akut Tandvård 4 Skolhälsovård 5 Barnhälsovård 1 Kvinnoklinik 1 Vartannat barn = minst en remiss

29 Hälsokontroll för SiS- ungdomar (2016) Samstämmighet mellan efterfrågan och behov lågt bortfall Pågående medicinering av somatisk ohälsa/sjukdom hos cirka hälften av ungdomarna Stora tandvårdsbehov Stor mängd nyupptäckta och behandlingskrävande hälsoproblem Flickor särskilt utsatta i hälsohänseende med lägre grad av välbefinnande jfr pojkarna Varannan ungdom remitterades för fortsatt utredning/vård/behandling Psykofarmaka/polyfarmaci

30 Marta 15 år Barndom Tidig skolålder Ungdomsår Normbrytande beteende Karies Skolfrånvaro Beteendeproblem Dåliga skolprestationer Familjeproblem Familjeproblem Omsorgssvikt Inte torr dagtid Låg skolmotivation Skollfrånvaro Inte torr dagtid Ofullständig vaccination Karies Synnedsättning CD ADHD Depression Alkohol Självskadebeteende Rökning Sömnstörning

31 Checklista Datum... Barnets namn... Personnummer... Skola/Klass... Uppgiftslämnarens namn, titel... Kontaktuppgifter till skolhälsovården... Ansvarig Socialsekreterare Är elevens BVC-journal tillgänglig? Ja Nej Om hälsovård inte har utförts enligt nationella rekommendationer avseende hälsobesök, utvecklingsbedömningar och kontroller av tillväxt/hörsel/syn, vaccinationer, remisser. Behov av kompletteringar? Viktiga hälsoproblem? Dokumenterade hälsobesök/undersökningar? Förskoleklass/Klass 1? Klass 4? Klass 7/8? Gy klass 1/2? Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej 3. Synundersökning enligt program? Ja Nej Planerad uppföljning?...

32 Checklista 4. Hörselkontroll enligt program? Ja Nej Planerad uppföljning? Tillväxtbedömning/Pubertet/Ryggbedömning enligt program? Ja Nej Planerad uppföljning? Vaccinationer utförda enligt program? Ja Nej Planerad uppföljning? Övrig information om elevens hälsa som du bedömer är viktig för socialtjänsten att känna till?......

33 Vägar till förbättring Checklista - rutiner för bevakning av hälsa inom socialtjänsten Läkarundersökning av alla barn vid placering Tandvård Elevhälsa Samarbete hem- skola socialtjänst hälso- och sjukvård - familjehem

34