Göteborg 27 maj 2013

Transkript

1 Samverkan för placerade barns skolgång och hälsa I. Familjehemsplacerade barns hälsa II. Hälsa hos barn som utreds av socialtjänsten Göteborg 27 maj 2013 Stefan Kling, samordnande skolhälsovårdsläkare, Malmö stad Rätten till Hälsa en grundläggande mänsklig rättighet UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR), General Comment No. 14: The Right to the Highest Attainable Standard of Health (Art. 12 of the Covenant), 11 August 2000 Mänskliga rättigheter är särskilt ägnade för att skydda utsatta och sårbara grupper liksom grupper med särskilda behov. Det innebär bland annat att sådana grupper kan behöva extra resurser och insatser för att säkerställa deras lika rätt 2 1

2 Those children who are in the care of the Minister should be among the most healthy in the State. Any health problems they have should be adressed competently; any difficulties they are having at school should be quickly identified and the necessary supports or extra tuition be provided. This is after all no more than we would expect of a caring parent. Practice manual for Out-of-home care in South Australia, Vad säger lagen? SoL Socialnämnden skall verka för att alla barn som placeras utanför egna hemmet får lämplig utbildning samt god hälso- och sjukvård. (= att vara aktiv i att få till stånd undersökningar, insatser och behandling) SoL 6 kap 7 Socialnämnden skall särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång 2

3 Prioriteringar inom socialtjänsten? JURIDIK ADMINISTRATI0N FÖRÄLDRARNAS SITUATION/ÖNSKEMÅL RELATION FÖRÄLDRAR - FAMILJEHEM SITUATIONEN I FAMILJEHEMMET RELATIONER I FAMILJEHEMMET BARNETS SKOLGÅNG BARNETS SYNLIGA HÄLSA BARNETS TANDHÄLSA BARNETS ICKE SYNLIGA HÄLSA Varför blir barn placerade? En grund är förälderns oförmåga på grund av ex. missbruk, psykisk sjukdom, svagbegåvning Kan leda till att barnet utsätts för vanvård, fysisk och/eller psykisk misshandel, övergrepp. Hur följer man upp icke synliga konsekvenser av detta? 3

4 Ett bra exempel Kalle bedömer att han är frisk. Han säger att han sover och äter bra. Familjehemsmodern säger att han är frisk och utvecklas normalt. Han har genomgått skolhälsoprogrammet med senaste läkarundersökning, , i skolan, åk 4, Syn, hörsel, längd, vikt u a. Besökte folktandvården senast Bra tandstatus. Skall på återbesök Vad vet vi om somatiska hälsoproblem hos placerade barn? Få europeiska studier I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem. Synfel, ortopediska problem m.m. Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer (Socialstyrelsen, 2000) Norsk registerstudie: Höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga allvarlig ohälsa i unga vuxna år (Kristoffersen, 2005) Dansk studie: Betydligt vanligare att fosterbarn hade allvarliga diagnoser / långvarig sjukdom eller funktionshinder jämfört med andra jämnåriga (Egelund et al, 2008) 4

5 I. Familjehemsplacerade barns hälsa (2010) Socialstyrelsen Barn i samhällsvård i Malmö kommun 15 september 2008 Placering minst 3 månader Ålder 0-16 år Vårdnad ej överflyttad Samtycke från båda vårdnadshavare samt från barnet självt från 14 års ålder 223 barn Samtycke 121/223, 54 % Familjehemsplacerade barns hälsa (2010) Barnets akt i Socialtjänsten BVC-journal Skolhälsovårdsjournal Tandhälsovårdsjournal 5

6 Nationella riktlinjer - hälsovård för barn Barnhälsovård (BHV) Skolhälsovård (SHV) Tandhälsovård (THV) Aktläsning I - Socialsekreterarens reflektioner Hur skall man kunna sätta sig in i alla delar när man får ett nytt ärende? Mängder av material att läsa in sig på som socialsekreterare. Kan man som socialsekreterare ha fokus på barnets hälsa om problemen inte är uppenbara? När man har flera sidor journalutdrag från ex. barnkliniken i barnets akt utan översättning och sammanfattning. Hur skall man förstå det medicinska språket? 6

7 Aktläsning II - Socialsekreterarens reflektioner Föräldrar upptagna av egna problem Kommer ej på besök/återbesök (ex. 60% mot 90% för andra barn i folktandvården) Flyttar ofta Skolbyten Systemet bygger på att föräldrar kan bevaka att hälsoövervakning fungerar Vårdinstanserna anmäler inte misstanke om att barn far illa (Socialtjänstlagen 14 kap 1 ) Bakgrund 64 % placerade första gång före skolstart 69% främmande familjehem 31% släkt/nätverk 33% minst en avliden förälder 7

8 Vad vet Socialtjänsten om barnens fysiska hälsa? 23 % - ingen dokumentation om fysisk hälsa 42 % - kända fysiska hälsoproblem före placeringen 17 % - skriftligt läkarutlåtande i akten 10% - barnets egen beskrivning av hälsan vid något tillfälle Vad vet Socialtjänsten om barnens psykiska hälsa? 38 % - ingen dokumentation om psykisk hälsa 62% - psykisk hälsa dokumenterad (bra eller dålig) 47% - uppgift om psykisk ohälsa i socialakten 12% - psykiatrisk diagnos dokumenterad 8

9 Vad vet Socialtjänsten om barnens hälsovård? BHV, SHV, THV 38% - uppgift om längd vikt vid något enstaka tillfälle 27% - dokumentation att barnet besökt tandläkare (12 % bra tandhälsa, 15 % dålig tandhälsa) 21% - dokumenterad hörselundersökning 32% - dokumenterad synundersökning 17% - dokumenterad vaccination Barnhälsovård 15 % saknade vaccinationer 20 % saknade 4-årskontroll 50% saknade synkontroll vid 4 års ålder 9

10 Skolhälsovård Minst 40 % av barnen hade kontakt med BUP 20 % av barnen hade dokumenterade koncentrationssvårigheter första skolåren 10 % ingen hörsel- eller synkontroll första skolåren Skolresultat dokumenterade i ett fåtal fall Tandhälsovård Behandlingsproblem 3 16 år Procent barn Familjehemsplacerade barn Kontroll barn Med behandlingssvårigheter Utan behandlingssvårigheter 38,0 12,7 62,0 87,3 Totalt 100,0 100,0 10

11 Sammanfattning Hög nivå av psykisk ohälsa Låg vaccinationstäckning (85%) Låg andel genomförda hälsobesök i skolan (85%) Stort bortfall från nationellt rekommenderade hälsokontroller (syn, hörsel m.m.) både på BVC och i skolhälsovården Tandvårdsrädsla och tandbehandlingsproblem är vanliga brister i uppföljning av tandhälsa Barnens skolresultat i allmänhet inte tillgängliga, varken för hälsovården eller socialtjänsten Betydande brister i socialtjänstens dokumentation av barnens hälsa Brister i kommunikationen mellan olika aktörer inom hälsovården och mellan socialtjänsten och hälsovården Varför behöver familjehemsplacerade barn särskilda hälsovårdsinsatser? Har ofta fått bristfällig hälsovård före placeringen. Behov av vaccinering, syn- hörsel- och allmän hälsoundersökning Har ofta kroniska kroppsliga sjukdomar som inte tagits om hand på bästa sätt på grund av ursprungsfamiljens sociala problematik t ex eksem och astma Har ofta beteendeproblematik och andra former av psykisk ohälsa som familjehemsföräldrarna behöver stöd i att hantera Har ofta utvecklingsavvikelser som leder till svårigheter i skolan Saknar vårdnadshavare med fullständig kunskap om deras hälsohistoria som kan se till att de får sin behov av hälsovård tillgodosedda Enligt American Academy of Pediatrics (AAP) Prof. Anders Hjern 11

12 II. Hälsa hos barn som utreds av socialtjänsten BBIC läkarundersökning Barn och ungdomar 0-18 år i Skåne och Kronoberg augusti 2010 augusti 2011 Totalt 120 barn 67 pojkar 53 flickor år år år Somatisk hälsa Utförd undersökning Ja % Nej % Syn 93 7 Hörsel

13 Somatisk hälsa Vaccinationer enligt nationellt program Ja 82 % Nej 18 % Somatisk hälsa Karies Ja % Nej % Pojkar Flickor

14 Somatisk hälsa 31 % Psykomotorisk utvecklingsavvikelse vid 18 mån 43 % Psykomotorisk utvecklingsavvikelse vid 5-6 år Somatisk hälsa Övervikt/fetma 6-12 år år Pojke 32 % (8/25) 30 % (6/20) Flicka 36 % (5/14) 40 % (8/19) 14

15 BBIC läkarundersökning Totalt 94 remisser (120 barn) Vårdcentral 24 Ögon 8 Öron-näsa-hals 11 Logoped 1 Kirurg 1 Ortoped 3 Barnmedicin 18 BUP 10 Hudklinik 7 Tandhälsovård 4 Skolhälsovård 5 Barnhälsovård 1 Kvinnoklinik 1 Vartannat barn = minst en remiss Psykisk hälsa Minst 1 indikation på psykisk ohälsa 57% (68/120) Pojkar Flickor 62 %(42/68) 38% (26/68) 15

16 Psykisk hälsa Internaliserade problem (ängslan, oro, nedstämdhet, psykosomatiska besvär, självdestruktivitet) 47 % (56/120) Externaliserade problem (dålig självkontroll, trots, hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, impulsivitet, aggressivitet, normbrytande beteende) 35% (42/120) Psykisk hälsa Minst 3 indikationer på psykisk ohälsa 21% (25/120) Pojkar Flickor 60 %(15/25) 40% (10/25) 16

17 Psykisk hälsa BUP-kontakt 14 % av barnen har BUP-kontakt Vart fjärde barn med psykisk ohälsa har BUP kontakt Skolsvårigheter (> 50%) Inlärnings- och koncentrationssvårigheter Ofullständiga skolbetyg (icke godkänd) Mobbing Gått om skolår 17

18 Citat från erfarna barnläkare Meningsfullt arbete Man kan bidra med något till de flesta barn Mycket psykosomatik Konstigt att vi inte gjort detta tidigare Behövs nog en erfaren läkare eller god handledning till yngre kollega Inte självklart att familjehemmet vet om eller påtalar problem Tandhälsan verkar inte fungera för dessa barn Många dolda hälsoproblem Anvisningar för läkarundersökning enligt BBIC, När ska undersökningen utföras (SoL, LVU)? Var ska undersökningen utföras? Vem ska utföra undersökningen? Vilka förberedelser krävs? Hur lång tid tar undersökningen? Barnets egna ord om sin hälsa hur ska barnets perspektiv beaktas? Hur ska resultatet återföras till barnet och till socialtjänsten? Hur ska remisser följas upp? 18

19 Olika exempel för överenskommelser om läkarundersökningar? Barnklinik Vårdcentraler Skolhälsovård Barnhälsovård Privata läkarmottagningar Vårdbolag? Fortsatta Utvecklingsinsatser Tvärfacklig samverkan och utvecklingsarbete - socialtjänst och hälsovård. Vilken form av prevention är mest lämplig? Metodutvecklingsarbete BBIC bedömning och uppföljning av psykisk och fysisk hälsa Skolutvecklingsprogram (ex. SkolFam, Paired reading) Familjestödsprogram - Familjehemsutbildning Hälsokort i socialtjänsten ( med uppgifter från BHV, SHV, THV) 19

20 Hälsokort, ett sätt att få fokus på det placerade barnets hälsa Ha en aktuell kopia längts fram i akten = överblick. Familjehemmen fyller i kontinuerligt ansvarar för att det är gjort. Socialtjänsten samlar in en gång/halvår inför övervägande. Följer upp att det som skall göras blir gjort och ger ett nytt hälsokort till familjehemmet som de skall hålla aktuellt. HÄLSOKORT FÖR FAMILJEHEMSPLACERAT BARN Aktuell familjeläkare/vårdcentral: Senaste läkarbesök/hälsobedömning, datum: Tel. BVC/Skolhälsovård, tandvård Födelsevikt: gr Födelselängd: Cm, Normal Förlossning Ja Nej Sjukdomar under första levnadsåren (< 6 år).... Sjukdomar under skolåren. Ärftliga sjukdomar i nära släkt Ja Nej Om ja, vad Vaccinationer: Följt ordinarie BVC-program Ja Nej. Följt ordinarie SHV-program Ja Nej. Individuellt vaccinationsschema Ja Nej. Hälsobesök genomfört i skolhälsovården (SHV): F-klass Ja Nej, Klass 4 Ja Nej, Klass 7/8 Ja Nej, Gymnasiet Ja Nej Uppföljning på sjukhus/psykiatri Nej Ja.. Kontakt med barnhabilitering Nej Ja.. Logopedkontakt Nej Ja.. Psykolog/kuratorskontakt (BVC/skola) Nej Ja. Allergi/astma/eksem Nej Ja.. Urinvägsproblem (ex.sängvätning) Nej Ja... Mag/tarmproblem Nej Ja... Magont Nej Ja Huvudvärk Nej Ja.. Aktuell sjukdom Nej Ja. Aktuella mediciner Nej Ja.. Överkänslighet/födoämnesallergi Nej Ja... Sömnproblem Nej Ja. Oro/nedstämdhet Nej Ja. Matproblem Nej Ja. Synproblem Nej Ja. Senaste syntest... Hörselproblem Nej Ja Senaste hörseltest... Olycksfall som krävt sjukhusvård Nej Ja.. Problem med tandhälsan? Nej Ja... Senaste tandläkarbesök.. Senaste längd. Vikt. Datum.. Namn:.. Pers.nummer: Önskemål om ytterligare hälsovård/sjukvård Nej Ja.. Bedömer du att barnet är friskt för närvarande: Ja Nej Kommentar:... Hans Bäckström, Malmö Ifyllt av: Titel:. FsF konferens i Södertälje, Datum: Uppföljning av hälsouppgifter,datum

21 Vägar till förbättring inom socialtjänsten Somatisk hälsa Psykisk hälsa Läkarundersökning av alla barn vid placering Rutiner för bevakning av somatisk hälsa inom socialtjänsten Läkarundersökning vid utskrivning Undersökning av alla barn vid placering och i tonåren och tillgång till god vård Rutiner för bevakning av psykisk hälsa inom socialtjänsten Undersökning/bedömning vid utskrivning Samarbete socialtjänst skola för att undvika skolmisslyckanden Vägar till förbättring inom hälsooch sjukvården Sammanhållen/samverkande barn och ungdomshälsa En gemensam barnjournal för hela den sammanhållna barn och ungdomshälsan 21

22 tack.. Professor Bo Vinnerljung Professor Anders Hjern Professor Henry Ascher Psykolog Ingemar Nilsson Medicinalrådet Lars Hellgren Barnövertandläkare Margareta Borgström Barnhälsovårdsöverläkare Marie Köhler Enhetschef Ulrica Bengtsdotter Psykolog Björn Kronvall Psykolog Jonas Andersson Familjehemssekreterare Ewa Perlman Socionom Hans Bäckström Socionom Stina Johansson Statistiker Mathias Grahn 22