12 November 2010 Stefan Kling, barnläkare. Barns Hälsa
|
|
- Emma Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 12 November 2010 Stefan Kling, barnläkare Barns Hälsa
2
3
4
5 Now is a vital moment for doctors and health researchers to pause and make sure that money devoted to health care and medical research.is used to deliver the greatest rewards in the most important areas
6
7 Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the abscense of disease and infirmity
8 Hälsan äger jag då jag i stort känner mig tillfreds med mitt liv och kan förverkliga åtminstone något av det jag tänkt mig
9 600 elevers syn på sin hälsa tonåringar (GP) Hälsotillståndets betydelse Mycket stor 84% (vuxna 19 %) Orolig för att bli sjuk Ofta 22% (vuxna 5 %) Eget ansvar för hälsa Stort 64 % (vuxna 4%)
10
11 Malmöelevers levnads- och drogvanor 2006 Majoriteten av eleverna tycker ofta att det är riktigt härligt att leva. De flesta uppger att de får stöd och uppmuntran av sina föräldrar Majoriteten av eleverna trivs i sina bostadsområden Drygt hälften av eleverna tror att vuxna skulle ingripa om det blev slagsmål Det finns ett tydligt samband mellan trygghet och trivsel i skolan och beteenden kring tobak, narkotika, alkohol, sex, träning och skolk
12 Idrott och träning regelbundet, skolår 6, Malmö Levnads- och drogvaneundersökningen 2006
13 Idrott och träning regelbundet, skolår 9, Malmö Levnads- och drogvaneundersökningen 2006
14 Sömnrutiner per vardagsnatt, Malmö Levnads- och drogvaneundersökningen 2006
15 Ungdomsmedicin Ungdomars biologiska psykologiska och sociala utveckling
16 folkhälsan i siffror Anna Johansson, 167 cm, 58.1 kg, BMI 20,8 Johan Johansson, cm, 74,3 kg, BMI 22
17
18 Längdtillväxthastighet, cm/år pojkar flickor
19 Ungdomsperioden Omfattar åldern år En övergångsålder mellan barndom och vuxet liv Startar med puberteten för gruppen som helhet Avslutas när individen är färdig att ta tag i sitt vuxenliv
20 Bio-psyko-social utveckling Tidig Mellan Sen Biologi Pubertetsutveckl. Kroppsform. Färdigt. genomförs avseende sek könskaraktärer Kroppen och metabolism blir den vuxnes. Somliga växer ikapp. Emotionellt kognitivt Abstrakt tänkande startar. Osårbarhet. Kort perspektiv. Vem är jag? Experimenterar. Max identitetsutveckling. Framtiden en realitet. Pessimism. Social arena Revolterar inom familjen. Drömmande och fantasier. Duger jag? Jämnåriga! Romanspartner. Vuxna åter en samtalspartner. Relationer med djupare innehåll.
21 Ungdomsperiodens praktiska uppgifter Vid periodens slut ska den unge - Klara sig själv rent praktiskt - Ha etablerat ett nytt förhållande till sina föräldrar baserat på ömsesidighet och respekt - Kunna ha nära och trygga relationer med någon eller några jämnåriga, inklusive romantiska partners - Ha framtidsplaner - Ha utvecklat sin sexualitet Hur gör man om man har en kronisk sjukdom? funktionshinder? allvarlig psykologisk eller social problematik? stora språkliga svårigheter eller inlärningsproblem?
22 Inventering av motståndskraften Hälsosamtal i skolhälsovården Egna förmågor Del i ett sammanhang Viktiga aktiviteter Viktiga platser Viktiga relationer Framtidsplaner Meningen med livet
23 USA Today, Poll Age adults say they want to remain Age (years) Men (%) Women (%) and up 7 9
24 Ungdomars 10 - i - topp av hälsoproblem 1. Akne 33 % 2. Växtvärk, idrottsskador 32 % 3. Trötthet 29 % 4. Huvudvärk 28 % 5. Astma/allergi 24 % 6. Magont 23 % 7. Annan värk 22 % 8. Svettningar 16 % 9. Viktproblem 14 % 10. Deppighet 13 % ur Acta Paediatrica Scand 1991;80: Berg Kelly K. Self-reported health status and use of medical care by adolescents in Western Sweden.
25 Vilka är de viktigaste hälsofrågorna föräldrar vill kunna diskutera med skolhälsovården? Skolår 1 Förebyggande information Skolmiljön Mobbning Akut hjälp
26 Vilka är de viktigaste hälsoproblemen som man vill kunna söka hjälp för hos skolhälsovården? Skolår 9 Ätstörningar Stress Kompisar/Mobbing Sex/Kärlek
27
28 Sociala skillnader för olika hälsoutfall och riskfaktorer bland barn i skolåldern i Sverige. Skillnaden anges som en kvot, RR anger förekomst i en mindre gynnad grupp jämfört med en gynnad grupp. Ex. RR= 1,3 innebär att risken är 1,3 gånger högre, dvs. 30 % högre, i den mindre gynnade gruppen (statens folkhälsoinstitut 2002) Utfall Antal studier RR All dödlighet 18 1,3 Skador 3 1,4 Astma 6 1,4 Karies 3 1,4 Sen utveckling 4 2,6 Inåtvända psykiska problem 6 2,1 Utagerande psykiska problem 3 1,6 Rökning 3 2,0 Hög alkoholkonsumtion 4 1,4 Övervikt 3 2,3
29 Barnhälsoindikatorer i F- klassen 2006
30 Bakgrund Rädda Barnen publicerade 2004 rapporten Barns hälsa i Sveriges kommuner som behandlar olika möjligheter att använda indikatorer för att bedöma hälsa
31 Bakgrund EU-projektet Child Health Indicators for Life and Development (CHILD) A. Demografi och socioekonomi B. Hälsotillstånd och välbefinnande C. Determinanter (Risk- och friskfaktorer) D. Service, stöd och hälsopolitik Ur Indikatorer för barns hälsa. Bidrag till ett kommunalt barnindex, Rädda Barnen, 2004, L. Köhler
32 Hälsoundersökning i förskoleklass N=16 Ögon nedsatt synskärpa 6 skelning 1 Hörsel 1 Övervikt/fetma 2 Karies 8 Beteendeproblem 3 Motorikproblem 2 Blåsljud 1 Nattväta/dagväta 7 Ryggasymmetri 2 Astma 2 Eksem/allergi 6
33 Hälsotillstånd Karies i temporära bettet 50% 19% 40% 31% 30% 20% 31% 10% 19% flickor pojkar 0% ingen karies karies
34 Nationella minoriteter inom sjukvården Erfarenheter från arbete med romska barn Stefan Kling skolläkare barnläkare Marcus Sturesson
35 Romer i boende i Malmö ? 0-6 år 7-15 år år utan uppehållstillstånd Av barn i skolpliktig ålder menar de romska företrädarna att inte är i skolan överhuvudtaget. Romers situation i Malmö Malmö stadskontor
36 Kategoriboendet Mosippan Malmö stad
37 Meros camping Göteborgs Stad
38
39 Socioekonomiska faktorer Tonårsföräldrar, två syskon Ingen förankring på arbetsmarknad Tio personer i hushållet, 4 r.o.k. Flera sjuka släktingar Rökning Föräldrar treårig skolgång Språksvårigheter Diana 12 år
40 Kroppsligt och psykiskt status Lätt för tiden vid förlossning Uppfödningssvårigheter vårdad barnklinik första månader Kom ej x flera till BVC Ofullständiga vaccinationer Fetma från 4 års ålder Sömnproblem Karies Upprepade öroninflammationer F-klass nattväta, hörselnedsättning Rädd och ängslig i skolan Kom ej x flera hälsobesök i skolan Kom ej x flera till sjukhusbesök Stor skolfrånvaro från klass 3 Utredning tidig pubertet hembesök Kan ej läsa och skriva i klass 4 Flyttar till annan kommun i klass 6 Diana 12 år
41 Socioekonomiska faktorer Föräldrar 21 år då Sarah föddes 4 syskon Båda föräldrar grundskola Pappa yrkesutbildning Rökning Stor släktgemenskap Egen bostad Tvåspråkig Deltagit i musikgrupp i förskola Sarah 12 år
42 Kroppsligt och psykiskt status Normal graviditet och förlossning Kontroller på BVC till 18 mån u.a. Karies tandsanering som 4 -åring Två gång brutit armen - gipsbehandling Logopedkontakt i småbarnsåldern Hälsobesök i F-klass och klass 4 med förälder, svarat själv på hälsoenkät i klass 4 jag ska dansa och sjunga, ha två barn, 4 rum eller kanske mer, gifta mig när jag blir 20 år och sen vet jag inte mer - Hejdå Deltagit i skolans livsstilsprogram Ingen skolfrånvaro trivs i skola och med kamrater i klass 6 Inga pedagogiska problem Sarah 12 år
43 DeMarinis (1998) om mötet mellan personal och patient; bör vara ett möte mellan två människor med olika kulturell bakgrund, inte ett möte mellan två kulturer
44 Utbildning Läkarundersökningar Samarbete mellan olika myndigheter Skolans och hälsovårdens möte med familjer Levnadsstandard bostäder Långsiktigt arbete
45 Elevhälsa att tolka tidiga signaler på normbrytande beteende Stefan Kling skolläkare
46 Förskoleklass Klass 4 Klass 8 kort stubin medverkar inte i lekar eller vid besök i hälsovård eller tandvård lyssnar inte andra barn är rädda för henne har bitit ett annat barn har skadat djur får inte komma hem till klasskamrater Sara föräldrar vill ha vårdbidrag men ingen utredning anpassad skolgång sköter inte hygien avstängd från skolan pga. våld ADHD vägrar ta ordinerad medicin tidiga mat- och anknytningsproblem våld i hemmet vårdnadstvist sviktande vårdnadshavare
47 Förskoleklass Klass 4 Klass 8 enkopres hyperaktivitet kaotisk klassrumssituation akutremiss BUP ADHD verbalt och fysiskt våld trots kriminalitet Peter komplicerad nyföddhetsperiod tidig föräldrasvikt
48 Analys Plan Ansvarig Uppföljning Hur ser problemet ut? När startade det? Vad tycker barnet? Finns komorbida psykiatriska eller medicinska tillstånd att beakta? Vilka tidigare åtgärder är vidtagna? Behövs kompletterande utredning? Anmälan till sociala myndigheter? Kontakt med barnpsykiatri? Målsättning? Vem ansvarar för insatserna? När och på vilket sätt?
49 omsorgssvikt funktionshinder komplicerad nyföddhetsperiod tidig föräldrasvikt neuropsykiatrisk diagnos hereditet kognitiva och psykosociala svårigheter missbruk i familjen tidiga mat- och anknytningsproblem våld i hemmet vårdnadstvist sviktande vårdnadshavare
50
51 Psykiska hälsoproblem Två- till fyrfaldiga överrisker för alla psykiatriska utfall hos före detta långtidsplacerade fosterbarn jämfört med jämnåriga från liknande bakgrund som växt upp hemma efter justering för kön och födelseår föräldrars födelsekontinent mammas socioekonomiska bakgrund (ensamförälder, SES, boende, socialbidrag m m) indikationer på psykisk sjukdom och missbruk hos föräldrarna - Bo Vinnerljung 2008
52 Somatiska hälsoproblem En mängd utländska studier har samstämmigt rapporterat om omfattande förekomst av somatiska hälsoproblem bland barn och ungdomar i social dygnsvård I vård en viss dag: 2/3 av 108 barn rapporterade olika slags hälsoproblem. Synfel, astma, ortopediska problem med mera (Socialstyrelsen, 2000). De flesta placerade >3 år. Norsk registerstudie fann höga förekomster av försäkringskassestöd åt personer med allvarliga hälsoproblem eller funktionshinder bland ungdomar som hade fått interventioner från socialtjänsten under uppväxten (Kristofersen, 2005). - Bo Vinnerljung 2008
53 Varför behöver fosterbarnen särskilda hälsovårdsinsatser? Enligt American Academy of Pediatrics (AAP), men sannolikt relevant även i Sverige Har ofta fått bristfällig hälsovård före placeringen. Behov av vaccinering, syn- hörsel- och allmän hälsoundersökning Har ofta kroniska kroppsliga sjukdomar som inte tagits om hand på bästa sätt på grund av ursprungsfamiljens sociala problematik t ex eksem och astma Har ofta beteendeproblematik och andra former av psykisk ohälsa som fosterföräldrarna behöver stöd i att hantera. Har ofta utvecklingsavvikelser som leder till svårigheter i skolan. Saknar vårdnadshavare med fullständig kunskap om deras hälsohistoria som kan se till att de får sin behov av hälsovård tillgodosedda. - Anders Hjern 2008
54
55
56
57
58
59 BBIC Läkarundersökning
60 Syfte Identifiera aktuella och tidigare försummade hälso- och sjukvårdsbehov för att möjliggöra åtgärder och fortsatt uppföljning
61 Anamnes Graviditet och förlossning Ärftlighet Utveckling Tidigare operationer och sjukhusvård Tidigare kontakter med BUP och habilitering Språk Kontakt/kommunikation Motorik Aktivitetsnivå Vaccinationer Tillväxt Medicinering Olycksfall Mag- och huvudvärk Oro/ångest/stämningsläge Sömn Syn/Hörsel/Mat Risk/friskfaktorer Ungdomsmedicinska frågor
62 Klinisk undersökning Fysisk hälsa Psykisk hälsa Tillväxt Eventuella funktionshinder Tandstatus Eventuella yttre skador Kroppslig och psykisk utveckling Bedömning av kontaktkommunikation
63 Bedömning/Åtgärder/Planering Sammanfattning av hälsotillstånd Bedömning av eventuellt ytterligare utredning Vaccinationsplanering om sådan saknas Uppföljande läkarundersökning enligt BBIC
64 Att hantera stress och att ha förmåga att återhämta sig efter motgångar är inte ett personlighetsdrag som människor har eller inte har. Det involverar beteende, tankar och handlingar som vem som helst kan lära sig och utveckla. APA (American Psychological Association)
65 Finns det några tabun när man skriver för barn? Jag skulle inte berätta en historia där man tog ifrån dem hoppet, kraften. Man måste påminna dem om att de har den här styrkan, de har kraften. Ur P1 intervju med Christina Herrström
23-24 mars 2015 i Stockholm.
"Nordens Barn - fokus på barn i fosterhem 23-24 mars 2015 i Stockholm. Somatisk hälsa, hälsoundersökningar Stefan Kling, skolöverläkare, Malmö stefan.kling@malmo.se HÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN Varför
Läs merFamiljehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25
Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25
Läs merPROGRAM SÖDERTÄLJE 120319. 13.30-14.30 Placerade barns psykiska hälsa. 15.00 16.00 Socialtjänstens roll och möjlighet. Är BBIC lösningen?
PROGRAM SÖDERTÄLJE 120319 10.00 10.15 Välkommen FsF 10.15 12.30 Resultat, erfarenheter och lärdomar utifrån projektet. Stefan Kling Marie Köhler 12.30-13.30 Lunch 13.30-14.30 Placerade barns psykiska hälsa.
Läs merGöteborg 27 maj 2013
Samverkan för placerade barns skolgång och hälsa I. Familjehemsplacerade barns hälsa II. Hälsa hos barn som utreds av socialtjänsten Göteborg 27 maj 2013 Stefan Kling, samordnande skolhälsovårdsläkare,
Läs merSocialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa
Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Drogfokus, Uppsala 19 okt 2016 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamissbruk från 20 års
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merBasprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun
Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens
Läs merSårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar
Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Charlotte Nylander Läkare, Barn- och Ungdomskliniken Sörmland Doktorand, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Uppsala Universitet Mångfacetterad sårbarhet
Läs merLisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se
Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merFamiljehemsdagarna Hallstaberget Sollefteå 22 oktober Stefan Kling, Skolöverläkare/Barnläkare
Familjehemsdagarna Hallstaberget Sollefteå 22 oktober 2016 Stefan Kling, Skolöverläkare/Barnläkare De kan bli familjehem Du ska ha ork, tid och intresse för barn. Du kan vara gift, sambo eller ensamstående.
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merNyanlända barns psykiska hälsa - så ger vi stöd i skolans vardag. Dagens Medicin 17 mars 2017
Nyanlända barns psykiska hälsa - så ger vi stöd i skolans vardag Stefan Kling Barnläkare Skolöverläkare Malmö stad Grundskoleförvaltningen stefan.kling@malmo.se Dagens Medicin 17 mars 2017 Elevhälsans
Läs merHälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn
Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn Används av sjuksköterska inom barnhälsovård eller skolsköterska inom elevhälsa (alternativt av undersökande
Läs merKonsultation med BVC och elevhälsa
Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring
Läs merEMI. Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB
EMI Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB den 1 augusti 2017 Skriven av: Liza Blennerup Medicinsk Verksamhetschef / Legitimerad Barnsjuksköterska EMI Elevhälsans Medicinska Insats Information
Läs merDåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling
Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs mer21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag.
Barn i samhällsvård 21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag. Öppna insatser och vård utom hemmet 1998-2008 90000 80000 70000 60000
Läs merBasprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun
Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2017-2018 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens
Läs merElevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen
Läs merBarn i samhällsv och utbildning
Barn i samhällsv llsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska Institutet Med stor hjälp av Bo Vinnerljung,
Läs merBarns uppväxtvillkor och hälsa
Barns uppväxtvillkor och hälsa Stefan Kling, barnläkare, stefan.kling@skane.se Karlskrona, 29 november 2017 Diskussionspunkter Hälsobegreppet Fysisk och Psykisk hälsa Föräldrars och ansvariga vuxnas relation
Läs merDet försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Läs merPlacerade barns hälsa
Placerade barns hälsa Hälsa hos barn som utreds av socialtjänsten Familjehemsplacerade barns hälsa Hälsa hos ungdomar på vårdinstitution internationella studier Fortsatta utvecklingsinsatser Växjö 19 november
Läs merUngdomars psykiska mående
Ungdomars psykiska mående Elina Hermanson MD, Barn- och ungdomsläkare Hanaholmen 10.10.2013 Kärlek Känslan av att vara behövd Gruppens acceptans Diskurs om.. I. Ungdomens utvecklingsuppgifter II.Ungdomens
Läs merHur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens
Läs merPsykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Läs merSammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Läs merPraktiska anvisningar
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Praktiska anvisningar till Överenskommelse Hälsoundersökning och munhälsoundersökning avseende
Läs merStefan Kling Marie Köhler. Södertälje 19 mars 2012
Stefan Kling Marie Köhler Södertälje 19 mars 2012 General Comment 14 Konventionen för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR), General
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Läs merMOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN
MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN Ylva Karlsson och Anna Cederlund, skolläkare i Järfälla kommun Therese Magnusson, skolsköterska på Järfälla Språkcentrum 2016-12-05 DAGENS UPPLÄGG Vad är och
Läs merMöjliga indikatorer för Örebro län
Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel
Läs merGenetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan
Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare
Läs merStrategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Läs merBARNHÄLSOVÅRD. Organisatorisk ram. Mål
BARNHÄLSOVÅRD Vanliga utvecklingsavvikelser hos små barn - signaler att reagera på. Barnhälsovårdens organisation och samverkan med socialtjänsten: Vad kan göras bättre? Malena Thunström, barnläkare Organisatorisk
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka
Läs merFörskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merHälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar. Stefan Kling Skolöverläkare. Grundskoleförvaltningen Malmö stad
Hälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar Stefan Kling Skolöverläkare Grundskoleförvaltningen Malmö stad Liv och hälsa ung 2013 Regionförbundet, Landstinget i Uppsala län och länets kommuner.
Läs merHÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande
Läs merMår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen
1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merRutin för läkarundersökning och bedömning av tandhälsa i samband med placering enligt Socialtjänstlagen eller Lagen med särskilda bestämmelser om
Rutin för läkarundersökning och bedömning av tandhälsa i samband med placering enligt Socialtjänstlagen eller Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Denna rutin tillhör Samverkansöverenskommelse
Läs merStatistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn
Läs merStockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet
Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,
Läs merBarn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?
Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska
Läs merFörändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats
Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans
Läs merELSA i Örebro län läsåret 2015/2016
ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och
Läs merMalin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merVilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar
Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Rosensalen 3 nov 2009 ? ? Hur mycket kan föräldrar orka? Vad är sjukvårdens ansvar? Vad kan vi? Vad bör vi kunna? Vad kan andra bättre? Vad
Läs merE-handbokens innehåll
E-handbokens innehåll 1. Akuta åtgärder och olycksfall Anafylaktisk reaktion/chock Astmaanfall Commotio Hyperglykemi Hypoglykemi Krampanfall Tillbudsanmälan 2. Barn I behov av särskilt stöd Basutredning
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merBarn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?
Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merHälsovård och sjukvård för ungdomar Svenska erfarenheter på gott och ont
Hälsovård och sjukvård för ungdomar Svenska erfarenheter på gott och ont Oslo den 13 februari 2003 NSH:s konferens Docent Kristina Berg Kelly Institution för kvinnors och barns hälsa Avd för pediatrik
Läs merSkolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog
Skolfrånvaro Anette Stockhaus, leg psykolog Vill ni ha kontakt? Anette Stockhaus Legitimerad psykolog med erfarenhet från skola och elevhälsa, barnhälsovård och företagshälsa. Malevik Utveckling och Psykologi
Läs merÖverföring. BLF Malmö 9 april Laslo Erdes
Överföring BLF Malmö 9 april Laslo Erdes Definitioner Transfer = övergång: Det datum då vårdansvaret övergår från en klinik till en annan Transition = överförande: den process under ett antal år som syftar
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merHÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Läs merBiopsykosociala utvecklingsschemat
Barnveckan 2015! Biopsykosociala utvecklingsschemat Mognadsbedömning i ungdomsåren Josephine Haas Från Ispad guidelines Adolescents require care and education which is distinctly different from younger
Läs merStockholmsenkäten 2012
Stockholmsenkäten 2012 Stadsövergripande tidsserier ANDT Presentation styrgrupp september 2012 81% av Stockholms unga tycker att Sverige ska göra mer för att minska användandet av alkohol och droger bland
Läs merTORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
Läs merNormal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS
Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka tillväxtavvikelser
Läs merCannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost
Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merMål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun
SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21
Läs merÖvervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring
Läs merDet finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2015. Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin
Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2015 Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin Ungdomsmedicin Upplägg Introduk0on 0ll ungdomsmedicin Hur hjärnans
Läs mer2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke
FöräldraStegen 1. Är du kvinna eller man? kvinna man. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke 3. Hur gammalt är barnet?.år 4. Vilka STEG har du deltagit
Läs merHÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14
Läs merFAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom
FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation
Läs merHÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN
Projekt: Nordens Barn Fokus på barn i fosterhem HÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN 1 Varför CHECKLISTA? Du håller i din hand en checklista för hälsoundersökning av fosterbarn. Checklistan är ett av resultaten
Läs merPresentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström
UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat
Läs merRutin och riktlinjer rörande barn och unga som utreds för samhällsvård.
Gäller fr.o.m. 1 januari 2016 Rutin och riktlinjer rörande barn och unga som utreds för samhällsvård. Läkarundersökning, tandläkarundersökning samt former för samarbete med Barn- och ungdomspsykiatrin
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merHälsouppgifter grundskola. Ange elevens personuppgifter. Vårdnadshavare 1. 0 Introduktion. 1 Personuppgifter. * Obligatoriska fält
Hälsouppgifter grundskola * Obligatoriska fält 0 Introduktion 0.1 Genom att jag klickar Slutför i sista steget av denna e-tjänst, eller skriver ut och skickar in underskriven pappersblankett, är jag medveten
Läs merCannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016
Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 7 och 16 Stadens barn och ungdomar I Göteborg bor cirka 1 barn och ungdomar mellan -19 år Cirka 5 av dem är -19 år Ytterligare 5 invånare är mellan 19-25
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel, relationer och skolmiljö. Frågorna utgör grunden för ditt hälsosamtal. I samband med samtalet
Läs merDNR: KS2019/83/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret KS2019/83/ (2) Kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 19-1- 1 (2) Kommunstyrelsen Redovisning av ELSA-statistik läsåret 17-18 KS19/83/11 Förslag till beslut Redovisningen av ELSA-statistik för läsåret 17-18 godkänns. Sammanfattning
Läs merHälsoundersökning enligt BBIC -ett regionalt uppdrag. Liv Lyngå Folsach
Barns behov i Centrum Hälsoundersökning enligt BBIC -ett regionalt uppdrag Liv Lyngå Folsach Barnhälsoöverläkare liv.lynga-vonfolsach@skane.se VISION BBIC MÅL REGIONALT UPPDRAG BBIC De barn och unga som
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merHälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU
Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i
Läs merKerstin Steneudde, länets BBIC-samordnare, VoB Syd. Adjungerad: Annika Kahlmeter, chef för tandvårdscentrum, Landstinget Kronoberg
2014-11-01 Rutin för läkarundersökning och bedömning av tandhälsa i samband med placering enligt Socialtjänstlagen eller Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Denna rutin tillhör Samverkansöverenskommelse
Läs merLiv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i
Läs merHälsobesök 18 månader
Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Alla Alla vid behov Alla vid behov Hälsosamtal-vägledning Hälsoövervakning-undersökning
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Läs merLångsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar. UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se
Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se Hur går det på lång sikt för fosterbarn? utbildning allvarlig psykisk ohälsa själmordsförsök
Läs merPROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN
Elevhälsans Medicinska Insatser PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN REGELVERK Utdrag ur Skollagen 2010:800: Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan,
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merDrogvaneundersökning 2015
Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING
LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),
Läs mer