PROGRAM SÖDERTÄLJE Placerade barns psykiska hälsa Socialtjänstens roll och möjlighet. Är BBIC lösningen?

Transkript

1 PROGRAM SÖDERTÄLJE Välkommen FsF Resultat, erfarenheter och lärdomar utifrån projektet. Stefan Kling Marie Köhler Lunch Placerade barns psykiska hälsa. Erfarenheter från projektet samt från många års arbete som psykolog inom familjehemsvård. Ingemar Nilsson Kaffe Socialtjänstens roll och möjlighet. Är BBIC lösningen? Erfarenheter från projektet samt från många års arbete som familjehemssekreterare. Hans Bäckström 1

2 Projektet fosterbarns hälsa 121 (av 223) familjehemsplacerade barn i Malmö 0 16 år, placerade minst 3 månader Ej ensamkommande flyktingbarn Lästa aktanteckningar tom. 15 sept Barnets akt i socialtjänsten BVC-journaler Skolhälsojournaler Tandvårdsjournaler 2

3 Samarbetet i projektet Tankar under våren 2007, start våren 2008 Gräns- och kompetensöverskridande Byggt på intresse, ej beordrat Lärande process i projektet Demokratiskt, oavsett yrkesroll 3

4 Svårigheter Motstånd från några stadsdelar. Projektet ej startat Försvunna BVC- och skoljournaler Många parter som skulle ge medgivande att till att få läsa akterna. OBS! Många föräldrar som socialtjänsten inte trodde skulle lämna medgivande har lämnat medgivande. 4

5 Bakgrund familjevård, hälsa och projektet Visa upp barnet för prästen = barnet lever Skärmbild, läkarundersökningar fram till 80-talet i Malmö Dartington: hälsoproblem hos 2/3 av 108 barn Fokus på annat än hälsa och skola Vad vet och ser familjehemmen av hälsan? 5

6 Vanliga prioriteringar JURIDIK ADMNISTRATI0N FÖRÄLDRARNAS SITUATION/ÖNSKEMÅL RELATION FÖRÄLDRAR - FAMILJEHEM SITUATIONEN I FAMILJEHEMMET RELATIONER I FAMILJEHEMMET BARNETS SKOLGÅNG BARNETS SYNLIGA HÄLSA BARNETS TANDHÄLSA BARNETS ICKE SYNLIGA HÄLSA 6

7 Vad har noterats i projektet? Räckt med notering om hälsa vid ett tillfälle för att noteras som en variabel i utvärderingen = låg tröskel. OBS vad som står/inte står i akten behöver ej visa hur det egentligen är = kan vara både bättre eller sämre. Jag har bara noterat vad som står i akten. Det kan finnas mer material i föräldrarnas akt eller familjehemmets akt om barnets hälsa? 7

8 Reflektion efter att ha läst socialakterna Hur skall man kunna sätta sig in i alla delar när man får ett nytt ärende? Mängder av material att läsa in sig på som socialsekreterare. Kan man som socialsekreterare ha fokus på barnets hälsa om problemen inte är uppenbara? När man har flera sidor journalutdrag från ex. sammanfattning. Hur skall man förstå det medicinska språket? 8

9 Var skall jag börja? 9

10 Bakgrundsvariabler 64 % placerats första gång före skolstart 71% SOL-placeringar 69% främmande familjehem, 31% släkt/nätverk Placeringsorsak: o o o o 32% missbruk förälder 30% omsorgssvikt 12% psykisk sjukdom 2 % eget beteende barnet/ungdomen 56% bott med enbart mamma innan placeringen 20% med mamma/pappa 6 % hos bara pappa 33% har någon avliden förälder 10

11 Reflektion Majoritet placerats före skolstart Andel SoL / LVU som övriga landet Andel släktinghemsplaceringar lite över rikssnittet Placeringsorsak, missbruk omsorgssvikt psykisk sjukdom = 74%. Hur har dessa föräldrar tillgodosett barnens hälsa? Väldigt hög andel med avliden förälder. Vad innebär det för deras psykiska hälsa? Få reflektioner kring detta i barnets akt? 11

12 Bakgrundsvariabler forts. 88 % av barnen är födda i Sverige 38% av barnen har bägge föräldrarna födda utanför Sverige (Ungefär som Malmös befolkning) För 67% är nuvarande familjehem första familjehemmet (ev. jourfam. + institution innan) 8 % har 5 eller fler placeringar innan nuvarande familjehem 12

13 Fysiska hälsan För 23 % ingen notering alls om fysisk hälsa 40 % läkarbedömts vid minst ett tillfälle 42 % har noterade fysiska hälsoproblem innan placeringen 52 % har noterade hälsoproblem vid minst ett tillfälle under placeringen För 57% av de med noterade hälsproblem finns noterat att de kommit till läkare För 17 % finns något skriftligt läkarutlåtande i akten. 13

14 Reflektioner Enbart ett fåtal akter har uppföljande läkarundersökning noterad efter placeringen, trots att placeringsorsaken varit misshandel av barnet eller vanvård. De läkarbedömningar som finns i akten är oftast väldigt 20 % har inte fått sin 4-årskontroll gjord Plötsligt en notering i akten om ohälsa som antagligen åtgärdats av sjukvården? Är det bättre? Medicinerar barnet? 14

15 Fysiska hälsan forts. För 38% notering om längd vikt vid något tillfälle (nästan alltid bara vid ett enstaka tillfälle) För 27 % finns noterat att man besökt tandläkare o o 12 % noterat bra tandhälsa, 12 % noterat dålig tandhälsa 21 % har någon notering om hörseln, 32 % om syn Direktkontakt socialtjänst läkare noterat i akten för 29 % Någon eller några vaccinationer noterat för 17 % Barnets egen beskrivning av hälsan vid något tillfälle, 10 % 15

16 Reflektion Kan vi vara säkra på att familjehemmen följer upp vikt längd vaccinationer syn hörsel. Vi vet att synkontroll har enbart skett hos 50% av de undersökta barnen, vaccinationer för 89%. Glömmer vi tandhälsan som hälsovariabel? barnet? Har man referensramar kring barnets vikt, längd, utveckling? Har man psykologiska förklaringar istället för fysiska? 16

17 Psykisk hälsa Psykisk hälsa noterad (bra eller dålig) för 62 % Någon insats av ex. BUP, eller annan notering om psykisk ohälsa för 47 % Diagnos tex. ADHD konstaterad för 12 %, noterat att de ej har diagnos, för 18%, 17

18 Skola För 93 % finns någon notering om skola/förskola För 50 % finns någon form av skolproblem noterade Något resultat/betyg/omdöme noterat för 56 % 18

19 Reflektion Notering om skola innebär att det står omnämnt någonstans i akten att barnet går i skola /förskola. Väldigt sällan hur det går. Jfr erfarenheter från SKOL-FAM- projektet om skolans betydelse. Saknar beskrivning av vad barnet själv säger om sin fysiska och psykisk hälsa, skolgång, relationer, fritid mm. 19

20 Kontakt med sitt ursprung Notering om kontakt i 98 % av akterna 71% har kontakt på något sätt med sin mamma 37% har någon kontakt med sin pappa 63% (av 83% möjliga) har notering om kontakt med syskon 62% har notering om kontakt med andra släktingar på något sätt 20

21 Reflektion Stor andel har kontakt med någon förälder eller anhörig. Färre med sina fäder. Ingenstans står någon analys om syftet med umgänget, varför man beslutat som man gjort och konsekvenser på kort och lång sikt för barnet. Däremot mycket om föräldrarnas önskemål om umgänge, inställda besök och för en del hur barnen mått efter umgänget. 21

22 Salutogena faktorer omnämnda Ja på något sätt (med positiv tolkning), för 82 % Någon fritidsaktivitet nämnd vid något tillfälle för 60 % Benämns barnets hälsa i allmänna positiva ordalag. Ja 39%, ej uppgift för 61 % Beskriver någon att barnet är friskt. Ja för 45 % Nej, är inte friskt, för 2 % och ingen uppgift för 53 % 22

23 Reflektioner Det salutogena tänkandets betydelse Att notera sociala relationer, förmåga att vara med kamrater, aktuella fritidsaktiviteter och vad det betyder för barnet. Betraktar barnet och omgivningen ev. ohälsa som något man kan leva med eller handikappar det barnet? 23

24 Hur kan det bli så här? Föräldrar med stora egna problem har annat fokus än barnets hälsa? Flyttar mycket, barnen byter skola, missar tider på BVC, tandläkare, läkarundersökning i skolan? Missar man en tid följer man inte upp? Vårdinstitutionerna följer inte upp och anmäler inte? Efter placering vet man ej hur eftersatt hälsan är. Bristfälliga läkarundersökningar inför placeringen (även LVU). Ej tydliga uppdrag/uppföljningar av barnets hälsa till familjehemmen. 24

25 Vad vet vi egentligen? 25

26 BBIC och hälsa Givna fördelar med hälsan finns med som ett livsområdet. Jag har kunnat notera avsevärt bättre skrivna övervägande och genomförandeplaner efter BBIC:s genomförande i Malmö. 26

27 Risker med BBIC Bara för att rubriken finns är problemet löst 27

28 Risker med BBIC Man vet ej vad man skall fråga om och vilka man skall fråga Räcker det med att fråga familjehemsföräldrarna? 28

29 Risker med BBIC Man skriver en allmän fras som familjehemmet skall tillse att Pelles behov av hälsovård 29

30 Risker med BBIC Man skriver av samma fraser om hälsan som vid de sista övervägandena - men är det 30

31 Risker med BBIC Man är så upptagen av att administrera BBIC att det inte blir så mycket fokus att förstå och 31

32 Ett bra exempel sover och äter bra. Familjehemsmodern säger att han är frisk och utvecklas normalt. Han har genomgått skolhälsoprogrammet med senaste läkarundersökning i skolan, åk Syn, hörsel, längd, vikt u a. Besökte folktandvården senast Bra tandstatus. 32

33 Hälsokort, ett sätt att få fokus på placerade barns hälsa Ha en aktuell kopia längts fram i akten = överblick. Familjehemmen fyller i kontinuerligt ansvarar för att det är gjort. Socialtjänsten samlar in en gång/halvår inför övervägande. Följer upp att det som skall göras blir gjort och ger ett nytt hälsokort till familjehemmet som de skall hålla aktuellt. 33

34 HÄLSOKORT FÖR FAMILJEHEMSPLACERAT BARN Namn Pers.nummer Tel. BVC/Skolhälsovård, tandvård Ja Nej Ärftliga sjukdomar i nära släkt Ja Vaccinationer: Följt ordinarie BVC-program Ja Följt ordinarie SHV-program Ja Individuellt vaccinationsschema Ja Hälsobesök genomfört i skolhälsovården (SHV): F-klass Ja Nej, Klass 4 Ja Nej, Klass 7/8 Ja Nej, Gymnasiet Ja Nej Uppföljning på sjukhus/psykiatri Nej Kontakt med barnhabilitering Nej Logopedkontakt Nej Psykolog/kuratorskontakt (BVC/skola) Nej Allergi/astma/eksem Nej Urinvägsproblem (ex.sängvätning) Nej Mag/tarmproblem Nej Magont Nej Huvudvärk Nej Aktuell sjukdom Nej Aktuella mediciner Nej Överkänslighet/födoämnesallergi Nej Sömnproblem Nej Oro/nedstämdhet Nej Matproblem Nej Synproblem Nej Hörselproblem Nej Olycksfall som krävt sjukhusvård Nej Problem med tandhälsan? Nej Önskemål om ytterligare hälsovård/sjukvård Nej Bedömer du att barnet är friskt för närvarande: Ja hälsouppgifter,datum 34

35 Utmaningar Att socialtjänsten skall förstå och ha fokus på betydelsen av en bra hälsa för placerade barn Att få familjehemmet att förstå betydelsen Hitta former för gedigna läkarundersökningar av Alla barn, oavsett SoL eller LVU, läkarundersöks inför placering och följs upp. Bli bättre på att prata med barnen själva och få dem medvetna om hälsans betydelse. 35

36 36

37 Jag har gjort vad jag kan! 37