Projektdesign. Utvärdering/ kartläggning. Består av 3 delar: Utveckling och implementering. Uppföljning och utvärdering.

Transkript

1 Projektdesign Består av 3 delar: Utvärdering/ kartläggning Utveckling och implementering Uppföljning och utvärdering 1

2 Kartläggning Enkät till professionella Telefonintervju med föräldrar Webenkät till föräldrar Organisering av samverkansarbetet Referensgruppsmöten (ca 30 personer) Förankring av projektet i Gbg Stad Chefer uppdateras löpande Utbildning till telefonintervjuare Konferens april, 2012 Utveklingsprojekt och forskarcoachning 2

3 Resultat Kungälv och Tjörns kommun Götebors Stad: 10 stadsdelar Intervju med 144 föräldrar ( i 127 familjer) 202 professionella besvarade enkäten Telefonintervjun Tillsammans med annan vuxen 10% Vem föräldrarna bor med Ensammed barnet 17% Tillsammans med barnets andra förälder 73% 3

4 Telefonintervjun Föräldrarnas bakgrund Född i Sverige 79% Invandrare 21% Sombarn 4% Som tonåring 2% Som vuxen 15% Telefonintervjun Barnens diagnos (siffror anger antal barn) Utvecklingsstörning; 5 Övrigt -ADHD, Kromosomförändringar, Ingen diagnos; 20 Downs syndrom; 12 Rörelsehinder; 12 Autismspektrum; 61 4

5 Deltagare Web-enkät professionella Förskola/skola (44) Förskola, grundskola, grundsär, träningsskola, gymnasium Socialtjänst (63) Socialsekreterare inom IFO, LSS,(myndighet/utförare) Sjukvård/psykiatri (54) MVC/BVC, BUP, DSBUS, tandvård Habilitering (17) Kuratorer Försäkringskassan (22) Handläggare Föräldrars kontakter 25 Tidsåtgång till kontakter (timmar/månad), efter barnets ålder Träffa Brev/mail/telefon Samordning år 7-12 år år 5

6 Omötta behov av stöd i föräldrarollen ,3 27,3 25,9 19,6 16,8 DN1 Varifrån får föräldrar information om stöd och insatser?

7 Bild 12 DN1 Ange frekvens eller procent. David Norlin;

8 Omötta behov av praktiskt stöd ,3 9,1 9,1 6,3 5,6 3,5 2,1 Föräldrars födelseland praktiskt stöd Föräldrar födda i annat land än Sverige uppger behov av mer stöd i form av läger personlig assistent ekonomiskt bistånd och färdtjänst och annat transportstöd 7

9 Omötta behov av känslomässigt stöd Stresshantering Stödsamtal Krisbearbetning Parsamtal Mammorna och papporna behov av känslomässigt stöd Stresshantering Stödsamtal Krisbearbetning Parsamtal Pappor Mammor 8

10 Hur ofta möter professionella föräldrar som är hårt pressade eller mår psykiskt dåligt? Habilitering - nästan varje dag Övriga -varje vecka eller månad Stödinsatser där många professionella anger att behoven överskrider resurserna Stresshantering Parsamtal Behandling/träning Intensiv träning 9

11 Är det tydligt för dig vem som har ansvar för olika delar av stödet? Vet du vem som har ansvar för att samarbetet fungerar? Delvis 27% Ja 37% Delvis 11% Ja 19% Nej 36% Nej 70% Tydlighet i ansvarsområden Hur tydligt (1-7)upplever personal olika verksamheters ansvarsområden? Föräldrar LSS Habilitering Förskola/skola BUP IFO Sjukvård FK BVC Brukarorg Frivilligorg SDN Resursteam

12 Hur väl motsvarar de insatser ni mottagit de behov ni har/haft? Har fått de insatser vi haft behov av Behöver lite mer insatser Behöver mycket mer insatser Har inte fått de insatser vi behöver Ja 44% Någon period då stödet fungerar särskilt dåligt? Nej 35% I skol-och tonåren, när barnen är äldre, efter barnhabiliteringen 11

13 Föräldrar som har överklagat ett beslut 46% 25% -1 gång, 9% -2 gånger Bristfälligt beslutsunderlag; ej nöjda med beslutet; fick inte insatsen de ansökt om 41% har fått bättre beslut efter överklagan God eller mycket god kunskap om Barn med funktionsnedsättning Livssituationen för föräldrar till barn med funktionsnedsättningar? 12

14 Barnens vs föräldrarnas behov Barnens behov Föräldrarnas behov Inte alls Inte så väl Väl Ganska Väl Mycket väl Finns det rutiner för att arbeta proaktivt vid övergångar? Vet ej 13% Ja 14% Delvis 28% Nej 45% 13

15 Sammanfattning Att hitta rätt stöd -som att leta efter en nål i en höstack Varken föräldrar eller professionella vet vem som har ansvar för vad Föräldrar får för lite känslomässigt stöd och många är hårt pressade 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Föräldrars uppfattning om barns delaktighet i olika åldergrupper (Skala inte alls till 7= väldigt mycket) 0 0 and 6 7 and and 18 14

16 Hur deltar barnen i planering och utvärdering av insatser? Direct communication Parents rapport years 7-12 years years Hur nöjda är föräldrar och professionella med barnens delaktighet? Föräldrar Professionella Satisfied Satisfied Neither satisfied nor dissatisfied Not satisfied Neither satisfied nor dissatisfied Not satisfied 15

17 Hur ofta professionella faktiskt efter barnets åsikt och hur föräldrar önskar att det skulle vara Telefonintervjuarnas reflektioner om föräldrarnas berättelser Lärorikt Ger mer kunskap om föräldrarnas situation Ögonöppnare En temperaturmätare på hur föräldrar och barn har det Utvecklande 16

18 Upplevelserav att möta föräldrarna Många berättelser är tunga "Man får mycket känslor varje gång i alla möten Ger insyn i hur komplex vardagen är Det är det som har slagit mig mest, hur ensamma det låter att de är, nästan jämt. Det låter som om de ska kämpa för allting. Vi har så mycket att göra med våra barn, ändå måste vi göra allt det andra också. Jag trodde inte riktigt att det var så pass illa Intervjuarna blir påverkade av berättelserna Får bära mycket känslor Det är svårt att ta hand om känslorna Hur upplever telefonintervjuarna föräldrarnas reaktioner? Föräldrarna är väldigt tacksamma när de blir uppringda: Någon som äntligen bryr sig. Att man tog sig tid att prata med dem Vilja att berätta och dela med sig av sin erfarenhet 17

19 De positiva föräldrarna De frånvarande papporna Förvånande resultat Pågående utvecklingsprojekt 18

20 Forskarcoachning och uppföljning av utvecklingsprojekt som startat utifrån behov som identifierades i kartläggningen Tjörn Syftet : att tydliggöra och Angered informera föräldrar om Örgryte Härlanda stöd som finns och vem Syftet: att förbättra AFH Syftet: att kartlägga som är huvudman för samverkan och Syftet: att minska antalet nuvarande arbetsformer och olika insatserna i Tjörns samarbetet mellan barnungdomshabiliteringen, Majorna-Linne, utvecklingsövergångar Centrum och kontakter för föräldrar och ökad samordning vid kommun, VG-regionen, öka kontinuiteten för barnen och osv. anhörigstödjare och Västra Göteborg genom att använda andra insatser. skolan i Angered. Projektet gemensam ska personal använda i skola, Syftet med projektet Projektet är att vill ge stöd jobba till proaktivt processkartläggning och Projektet vill jobba fritids och kortids. föräldrar och ungdomar vid utvecklingsövergångar. i övergången forumgrupper. proaktiv och till använda vuxenblivandetet. Tanken är att detta skall leda Projektet ska starta i höst föräldrarnas expertis. Projektet till bättre samordning ska starta i höst till Projektet vill jobba 2012 proaktiv och hålla att på ge till och slutar i april Projektet ska påbörjas föräldrar med stöd innan problemen har uppstått under sommaren 2012 funktionsnedsättning och Projektet ska starta i höst 2012 och och vara klart under underlätta övergångar vid hålla på till december hösten skolstart, tonårstider och vuxenblivande. 19