Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning
|
|
- Magnus Vikström
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning Dagen inleddes med att en jurist informerade om de juridiska aspekterna av vårdnadsöverflyttning och därefter presenterade forskare, Therese Wissö, om deras kommande rapport. De har intervjuat familjehemsplacerade barn och familjehem om deras tankar om vårdnadsöverflyttning. Dagen avslutades med diskussioner i smågrupper utifrån följande frågeställningar; 1. Hur bedömer vi barns tillhörighet i familjehemmet? 2. Vilka faktorer påverkar beslut om vårdnadsöverflyttning? Vad finns det för praktiska dilemman och etiska dilemman? 3. Hur bedömer vi vad som är barnets bästa vid en vårdnadsöverflyttning? Hur informerar man barnet och hur gör man dem delaktiga i beslutet? 4. Hur kan man jobba med att förbereda de biologiska föräldrarna inför en vårdnadsöverflyttning? Sammanställning av gruppdiskussioner 1. Barnens tillhörighet i familjehemmet Trygghet och stabilitet för barnet är det övervägande starkaste argumentet för att en vårdnadsöverflytt ska komma på tal. Vad som är en trygg situation för barnet är en mångfacetterad fråga. I flera av diskussionerna tar man upp att det kan vara svårt att veta hur barnets situation i familjehemmet verkligen ser ut. Flera grupper tar upp frågan att tillhörigheten är svår att bedöma, även om man träffar barnen kontinuerligt. Men hur gör man då bedömningen att tillhörigheten i familjehemmet är god? Av diskussionerna att döma handlar det om flera olika saker som man försöker väga ihop. Dels försöker man reda ut hur relationerna mellan familjehemmets medlemmar och barnet ser ut. Exempel på detta är: Kolla samspel, lyssna på det familjen berättar om skola/fritid och om de har naturlig kontakt med "syskon". Hur pratar barnen om familjehemmet inför sina kompisar och i skolan? Man ser även hur delaktiga familjehemsföräldrarna är i barnens aktiviteter. Att de kan gå och ta sig en macka i kylskåpet. Det finns bilder på barnet.. Hur ser barnets rum ut? Har man med barnet på resor/utflykter eller passar man på när det är på umgänge? Får det samma kläder och saker som de egna barnen? Flera barn har förstått att de inte kan bo med sin mamma och pappa och att de är införstådda med att de ska bo kvar. Medan andra barn inte känner sig så trygga och där 1
2 föräldrar säger till barnen att de ska flytta hem. I det fallet hade gruppen synpunker på att de skulle trygga barnet om man gjorde en vårdnadsöverflyttning. Men det känslomässiga intrycket är också viktigt, som det även finns exempel på ovan, vad som brukar benämnas fingertoppskänsla eller tyst kunskap, vilket inte är helt lätt att entydigt beskriva. Som en person uttrycker det: Det knepiga är ju när man känner att något inte stämmer. Det handlar alltså om att väga samman en mängd olika sinnesintryck, information och känslor till en bild av hur barnets tillhörighet till familjehemmet ser ut. 2. Vad påverkar beslutet om att ansöka om en vårdnadsöverflyttning? Centrala faktorer som ligger till grund för ansökan om vårdnadsöverflyttning är om barnen varit placerade länge och för att säkra en stabilitet i placeringen. Utifrån det har nedanstående punkter diskuterats; - Tillhörighet och situationen i familjehemmet. - Umgänget med de biologiska föräldrarna och familjehemmets relation med föräldrarna - Juridiska och praktiska aspekter 2:1 Tillhörighet och situationen i familjehemmet. Hur man bedömer barnens tillhörighet är en central faktor i beslutet om att ansöka om vårdnadsöverflyttning. Och det är ju en mängd olika faktorer som påverkar denna bedömning, se fråga 1. Hur situationen i familjehemmet ser ut påverkar också är det stabilt eller behöver de jättemycket stöd? Om familjehemmet inte tagit till sig barnet ordentligt då gör man inte vårdnadsöverflytt. Om barnets tillhörighet är familjehemmet och barnet har bott länge samt är en del av familjen då bör man göra vårdnadsöverflytt. Hur länge barnet varit placerad hänger ihop med tillhörighet och diskuterades på följande sätt; Tre årsgräns bra, hinner vara med i olika processer. Hinner se att det är stabilt. Kan på resan visa sig att det är knepiga föräldrar och att barnen har större behov. När föräldrar inte är närvarande, borde man fundera på en vårdnadsöverflytt tidigare? Vi väntar för länge. Vi kan genomföra vårdnadsöverflytt efter 1 år. Vi lägger för stor vikt vid en återförening som aldrig kommer att fungera. Barn som vi haft placerade lång tid där vi inte tänkt vårdnadsöverflyttning. Den känslan jag har, att vi då inte har någon insyn i de här barnens liv. Det görs ingen uppföljning. Det känns olustigt. Jag har ingen koll på hur de här barnen mår. 2
3 Familjehemmet är inte alltid redo att ta över vårdnaden. En viktig faktor är om familjehemmet behöver stöd eller inte, det är en osäkerhet i vad som gäller. Det finns en oro för att familjehemmet lämnas utan stöd vid en vårdnadsöverflytt. Vårdnadsöverflyttning kan alltså vara en markering för att trygga barnet som är i en jobbig situation då umgänget inte fungerar. Barnen kan också ha en önskan att vara som andra barn och slippa socialtjänsten. Det diskuterades också när rätt tidpunkt är för vårdnadsöverflyttning. Ibland kan det finnas skäl att ansöka om vårdnadsöverflyttning tidigare än efter tre år. 2:2 Umgänget med de biologiska föräldrarna, familjehemmets relation med föräldrarna och föräldrars förmåga Hur ser barnets relation ut till de biologiska föräldrarna och hur fungerar umgänget, är frågor som ställs inför en vårdnadsöverflyttning. Liksom föräldrarnas syn på placeringen och deras föräldraförmåga. En del föräldrar oroar barnen genom att regelbundet ta upp att barnen ska flytta hem trots att det inte är realistiskt. En annan viktig aspekt är ju hur relationen mellan barnet och deras biologiska föräldrar kommer att påverkas eller förändras. Som en grupp påpekar så finns det ett praktiskt dilemma kring detta umgänge: Är det för mycket problem med umgänget överväger man inte vårdnadsöverflytt, när familjehemmet inte tycker att umgänge med de biologiska föräldrarna är viktigt. Det är svårt att föreslå vårdnadsöverflyttning när man vet att det inte kommer att bli något umgänge. Vi kan inte göra så mycket om vi upptäcker att umgänget ebbar ut. En annan erfarenhet är att umgänget kan förändras till det bättre efter vårdnadsöverflytt; Jag gjorde en vårdnadsöverflyttning i våras där flickan gjorde nätverkskarta, tecknade och skrev ett brev, hennes ord och mina enskilda samtal med henne dokumenterades i utredningen. Hon är 11 nu och har bott i sitt familjehem sen hon var fem. Innan ville hon inte träffa mamma och släkt. Nu efter vårdnadsöverflytten känner hon sig trygg och vill träffa mamma. Det är ju det man vill, att de ska få en annan relation. Det kan finnas farhågor att de biologiska föräldrarna lämnar barnet vid en vårdnadsöverflytt och att umgänget klipps av. Det är också viktigt hur familjehemsföräldrarna ser på de biologiska föräldrarnas roll i att kontakten ska upprätthållas, vilket också gäller kontakten med barnens övriga nätverk. Viktigt att familjehem kommer värna om barnets ursprung. Skicka kort på barnet till föräldrar mm. I utredningen är det viktigt att ha med hur familjehemmet gjort tidigare kring umgänge. Det framtida umgänget är viktigt vid övervägande om ansökan om vårdnadsöverflyttning. Man har alltså situationen i familjehemmet och de biologiska föräldrarnas önskemål och rättigheter att förhålla sig till. Det är också viktigt att ta med familjehemmets relation till de biologiska föräldrarna i bedömningen, liksom barnets rätt till sitt ursprung. 3
4 2:3 Juridiska, praktiska och etiska aspekter Ett skäl till vårdnadsöverflyttning som diskuterades var att det underlättar vardagen för familjehemmet. Att familjehemmet själv kan skriva under olika handlingar, ha direkt kontakt med sjukvård, göra passansökan mm. Det är viktig att veta varför man gör vårdnadsöverflyttning; Man måste som tjänsteman vara helt säker på att vårdnadsöverflytt är rätt. Efter en vårdnadsöverflytt har vi inte längre någon insyn i barnets boende. Mycket beror på familjehemssekreteraren, det är subjektivt hur man tänker om vårdnadsöverflytt. I vår kommun upplever jag att det skyndas på. Chefer och politiker ligger på och vill att det ska gå snabbare. Vi har flera ärenden då politikerna tar upp, är det inte dags nu. 3. Hur gör man barnet delaktig i vårdnadsöverflyttningen? Gruppdiskussionerna om barns delaktighet utmynnade i att barnets ålder och eventuella funktionsnedsättning var viktiga faktorer att ta hänsyn till. Frågeställningar som diskuterades var; hur ska man prata med barnet utifrån dessa faktorer, hur ska man lägga upp barnsamtalen, vilken information behöver barnet och hur förhåller man sig till de dilemman som uppstår mellan att vara tydlig och skapa oro för barnet när dem görs delaktiga i frågan om vårdnadsöverflytting? 3:1 Delaktighet utifrån ålder och funktionsnedsättning Flera uttrycker att det kan vara svårt att hitta en lämplig nivå att prata med barnet och menar att det gäller att hålla informationen så enkel som möjligt och utgå från barnets behov av att vilja veta var det ska bo. 3:2 Barnsamtal En grupp tog upp vikten av att ha en relation till barnet som barnsekreterare för att kunna göra barnet delaktig samt att i löpande barnsamtal diskutera frågor som rör barns tillhörighet i familjehemmet. Ett problem är att det ofta byts handläggare och olika handläggare säger olika saker vilket blir otydligt för barnet. Vad ska man ta hänsyn till i barnsamtalen och vad behöver man tänka på diskuterades på följande sätt: Viktigt att ha kännedom om var barnet har sin känslomässiga tillhörighet, om barnet rotat sig i familjehemmet, om barnet utvecklats positivt och kamrater är viktigt. Samtidigt slits barn mellan olika lojaliteter till biologiska föräldrar och familjehemsföräldrar. 4
5 En grupp tar också upp frågan om man ska fråga barnet om det vill bo permanent i familjehemmet, frågan kan väcka oro hos barnet. Man menar att barn inte alltid betraktar sig som familjehemsplacerade och då kan samtal om en vårdnadsöverflyttning bli abstrakt eftersom de inte känner till någon annan familj än familjehemmet som de bor i. Hos en del barn finns det redan en förståelse för att de inte kan bo med sin mamma och pappa och är införstådda att de ska bo kvar i familjehemmet. 3:3 Information till barnet Vad behöver barnet för information och hur informerar vi? Som tidigare nämnts har diskussionerna uppmärksammat att det blir olika beroende av bl a ålder och funktionsnedsättning. Information till barnet kan dels innehålla praktiska aspekter och dels frågor om trygghet och stabilitet. Flera grupper poängterar att det är viktigt att påpeka att det är socialtjänstens beslut så att barnet inte ska behöva stå för det inför föräldern. Det är viktigt att inte lägga över ansvaret om vårdnadsöverflyttning på barnet.. 4. Hur arbetar man med de biologiska föräldrarna om en vårdnadsöverflyttning? I flera av grupperna poängteras att det är viktigt att frågan om vårdnadsöverflyttning hålls levande under hela placeringen, inför en placering och regelbundet under placeringstiden. I en grupp uttrycker man det så här: Tydlighet och förberedande samtal redan under utrednings- och rekryteringsprocessen. De vet då vad som krävs av dem och hur samhället ser på barnens behov. Information om en vårdnadsöverflyttning får inte komma som en total nyhet utan bör processas under lång tid, då blir det oftast inga problem. Tankar om att föräldrars samtycke till vårdnadsöverflyttning hängde ihop med deras tillit till familjehem och socialtjänst kom fram på följande sätt: För att få en acceptans om att vårdnadsöverflyttning kan vara bra så krävs att biologiska föräldrarna har förtroende för och en tillit gentemot familjehemmet och familjehemssekreteraren, att de vet att man jobbar för deras barns bästa. I flera kommuner har man ett informationsmaterial om bl a vårdnadsöverflyttning, vilket upplevs som ett stöd. Att hitta rätt tillfälle att prata om det samt att vara tydlig, var synpunkter som diskuterades. Grupperna menar också att tala om vårdnadsöverflyttning är en känslig fråga i relation till föräldrarna: Biologiska föräldrar kan säga att vårdnaden är det sista jag har kvar, det är liksom något symboliskt för dem. 5
Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning
Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning - sammanställning av gruppdiskussioner Familjehemsenheterna i Södertörns träffades en förmiddag hösten 2016 för att utbyta erfarenheter
Läs merErfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter
Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge
Läs mer1/ Samla information. Hur gör jag för att ta reda på vad som är ett bra umgänge för barnet?
Södertörns bedömningsmall för umgänge Frågeställningarna är sammanställda utifrån erfarenhetsdagen 2 oktober 2015. Mallen är indelad i fyra områden; inhämtande av information, bedömning, planering/beslut
Läs merTill dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen
Läs merBarn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar
Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående Material till socialtjänsten 2019 Varför ett material kring umgänge? saknas vägledning för socialtjänsten svårt att få umgängesplaner att
Läs merBarn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Material till socialtjänsten
Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående Material till socialtjänsten 2019 Varför ett material kring umgänge? saknas vägledning för socialtjänsten svårt att få umgängesplaner att
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds
Läs merFÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan
Läs merSOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och
Läs merAnna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås
Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn
Läs merUtreda. Planera utredning. Vad ska utredas? Hur ska svaren hittas?
Utreda Planera utredning Vad ska utredas? Planeringen utgår från det som är anledning till att utredningen har inletts. Använd de övergripande frågorna som ett stöd för att identifiera vilka sidor i triangeln
Läs merVÅRDNADSÖVERFLYTTNING
VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes
Läs merNedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.
September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)
Läs merLyckliga familjen En film av Markus Andreasson
Lyckliga familjen En film av Markus Andreasson En vägledning inför diskussioner kring Lyckliga familjen för dig som leder utbildningsgrupper för blivande familjehem eller handledningsgrupper för familjehem
Läs merRIKTLINJER FÖR VÅRDNADSÖVERFLYTTNING
RIKTLINJER FÖR VÅRDNADSÖVERFLYTTNING GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av Vård och omsorgsnämnden 2017-12-04, 503 Dnr: KS 2016/537 Revideras 2017-11-14 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Läs merNär barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson
När barnet är placerat Christine Eriksson Mattsson Upplägg för seminarium Presentation av stödgruppsmodellen Mamma Trots Allt (MTA) och Pappa Trots Allt (PTA) Anpassning av umgänge vid placering när föräldrar
Läs merTillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare
Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Uppdaterade 2007-03-19 En lagändring i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser
Läs merLägesrapport om projektet Stella - det tredelade föräldraskapet
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2.2-871/2015 Sida 1 (5) 2016-05-25 Handläggare Cecilia Löfgren Telefon: 50825908 Till Socialnämnden 2016-06-14
Läs merErfarenhet från ett år av Västermodellen
Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,
Läs merReviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander
Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till
Läs merBarnperspektiv i socialtjänsten
Barnperspektiv i socialtjänsten Samtal i fokusgrupper Alltså det är ett begrepp. Man säger barnperspektivet. Men just det där att man faktiskt alltid tänker efter vad man faktiskt menar när man säger det.
Läs merIntroduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare
Introduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se VAD? Vad är barnperspektiv? Barnperspektivet i lagen Barnperspektivet i utredningen
Läs merStöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson
Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen
Läs merIntroduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare
Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se VAD? Vad är barnperspektiv? Barnperspektivet i lagen Barnperspektivet
Läs merNätverksplaceringar - effekter och utmaningar
Nätverksplaceringar - effekter och utmaningar - 2017-05-30 Ewa Näslund ewa.naslund@hoor.se Det största ingreppet i ett barns liv År 2014 fick 28 700 barn och unga någon gång under året vård enligt SoL
Läs merTillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn
TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Läs merTill dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är...
Läs merDärför behövs familjehem
Familjehem Därför behövs familjehem Socialtjänsten har flera olika insatser för barn och ungdomar som är i behov av stöd eller skydd. I första hand ges familjen stöd i hemmet för att undvika separation
Läs merTillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal
TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Läs merRutiner och checklista vid rekrytering av familjehem
Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i
Läs merRiktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun
7:1 7:2 7:3 Beslutad: Socialnämnden 2015-05-26, SN xx Gäller fr o m: 2015-06-01 Myndighet: Individ- och familjeomsorgen Diarienummer: SN/2015:216-700 Ersätter: Allmänna riktlinjer IFO dnr 3/2002-760 Ansvarig:
Läs merErfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter
Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merSystematisk uppföljning av placerade barn
Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling
Läs merStärkt skydd för barn?
RAPPORT 2005 : 11 Stärkt skydd för barn? Kartläggning av socialnämndens skyldighet att särskilt överväga överflyttning av vårdnad för barn placerade i familjehem SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN LÄNSSTYRELSEN RAPPORT
Läs merSamarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation
Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal
Läs merPå väg Enkät för den unge
På väg Enkät för den unge För dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller boende
Läs merFamiljehemsplacerade barn
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-05 Handläggare Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Familjehemsplacerade barn
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merFråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder.
HFD 2017 ref. 39 Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder. 14 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Högsta förvaltningsdomstolen
Läs merTillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs
TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn
Läs merOm hemtagning av myndiga som har varit placerade. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v)
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN SID 1 (6) 2007-10-26 Handläggare: Gunilla Olofsson Telefon: 508 25 605 Till Socialtjänstnämnden Om hemtagning av myndiga som har varit placerade. Svar på skrivelse från
Läs merAtt ha. God man. eller. Förvaltare
Att ha God man eller Förvaltare 1 Om ordet hen I texten finns ordet hen. Det är ett ganska nytt ord i svenskan. Det används om personer i stället för hon eller han. Om könet på en person är okänt kan man
Läs merABCDE. "Föräldrars samtycke till adoption, m.m." Yttrande över Ds 2001:53. Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut
Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2001-12-14 DNR 510-929/01 Handläggare: Lars B Strand Tfn: 50809023 Norrmalms stadsdelsnämnd "Föräldrars samtycke
Läs merEnsamkommande barn och unga
2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.
Läs merYttrande till IVO, diarienr /2017-9
YTTRANDE 1 (5) Skapad 2017-12-05 Antaget 2017-12-18 Bildnings- och omsorgsnämnden Helena Sparrfeldt Enhetschef 033-430 57 84 helena.sparrfeldt@bollebygd.se Dnr : BON2017/126-8 IVO Yttrande till IVO, diarienr
Läs merFamiljehemsvård i Sollentuna kommun
Familjehemsvård i Sollentuna kommun BIF - projektet Startade 2004 BIF-projektet (Barn i fokus i familjehemsvård) Tre socialsekreterare skulle under två år enbart arbeta med de familjehemsplacerade barnen.
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlandsmodellen ett sätt att lyssna till barn som brukare Ger det enskilda barnet möjlighet att förmedla sin erfarenhet och kunskap om mötet med
Läs merUtredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol
Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20190111 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merVÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00
VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING
Läs merBarns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011
Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna Visby December 2011 Vad vet vi om barns delaktighet? Vad visar forskning och kartläggningar om barns delaktighet i samhällstödet? (Stenhammar,2010) Lyssna
Läs merFölja upp placering. Detta ska uppföljningen omfatta
Därför ska insatser följas upp Genom att följa upp placeringen ska socialtjänsten säkerställa att vården är rättssäker och trygg samt att den utgår från barnets behov Den kontinuerliga uppföljningen ska
Läs merUppföljning och kvalitet inom mottagandet av ensamkommande flyktingbarn
Östermalms stadsdelsförvaltning socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-14 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2017-10-26 Uppföljning och kvalitet
Läs merFamiljehemsdagen Stockholm 22 maj 2017
Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017 Lydia Springer Leg psykolog, Specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum, Habiliteringen SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns
Läs merSå här kan ni arbeta med materialet om umgänge
Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge I denna bilaga får ni stöd i hur ni kan arbeta med materialet om umgänge. Här finns förslag på övningar och olika modeller för reflektion samt förslag på
Läs merFamiljeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun
Familjeenheten - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Vad är familjenheten? Familjenheten är en enhet inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med stödinsatser
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merHur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Läs merHavererat föräldraskap
Havererat föräldraskap - när missbruk och/eller psykiskt ohälsa allvarligt skadar föräldraförmågan Vi kallar oss maskrosföräldrar Framtidsverkstäder för och av föräldrar med egen erfarenhet av havererat
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Projektets design Stiftelsen Allmänna Barnhuset bedrev 2011 2013 ett utvecklingsprojekt med syfte att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för en
Läs merFöräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.
Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda
Läs merJohanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004
Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika
Läs merFamiljehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.
Frågeformulär 2005 Datum Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem. Familjehemskonsulenterna behöver ha ditt svar senast tre dagar före djupsamtalet. Namn 1 Anledning
Läs merBARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje
Läs merUniversell design för kognitiv tillgänglighet
Universell design för kognitiv tillgänglighet Kunskapsdagen 31 oktober 2018 Gunnel Janeslätt, med. dr., leg arbetsterapeut Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 20 juni 2017 KLAGANDE AA Ombud: Jur.kand. Miriam Lisak Advokatfirman Credo AB Korsgatan 3 411 16 Göteborg MOTPART Stadsdelsnämnden Västra
Läs merVet du vilka rättigheter du har?
Vet du vilka rättigheter du har? För dig som bor i hem för vård eller boende (HVB) eller familjehem Bra att veta om dina rättigheter Alla människor har lika värde. Du och alla andra barn och unga har rätt
Läs merAtt få rätt stöd i sitt hem
Att få rätt stöd i sitt hem Att flytta från föräldrahemmet Bostäder Vi lever i en kultur där vuxna personer oavsett funktionsnedsättningar skall flytta från sina föräldrar och leva ett självständigt liv
Läs merBilaga 1. Redogörelse
Bilaga 1 Redogörelse Ärendet Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har begärt stadsdelsnämndens yttrande över placeringar av ensamkommande barn på Positivum AB och Caremore Migration AB. IVO vill veta
Läs merLyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund
Lyckas med SIP-mötet - Samordnad individuell plan Vilka är vi? Anette Ståhl Socionom Kurator Barnsamordnare Handledare Psykiatri Sydväst Stockholms läns landsting Fanny Eklund Socionom SIP-samordnare Kungsholmen
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs merStöd ett barn. Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson
Stöd ett barn Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson 2 Om den här broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som vill hjälpa och stötta ett barn eller en ungdom. Här kan du läsa om mer om de
Läs merFamiljehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx. en viktig uppgift
Familjehem Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx en viktig uppgift barn föds och växer upp under olika villkor. Många har föräldrar som nästan alltid finns till
Läs merAlla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar
Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 29 juni 2012 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Peter Wanhainen Box 22554 104 22 Stockholm 2. Södermalms stadsdelsnämnd
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merAnvändning av BRA- Barns rätt som anhöriga
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell
Läs merFamiljehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar
Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.
Läs merNationella adoptioner av barn i familjehem. En kartläggning av hur socialnämnderna uppmärksammar frågan
Nationella adoptioner av barn i familjehem En kartläggning av hur socialnämnderna uppmärksammar frågan Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merAtt stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion
Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Inledning Detta material innehåller tre delar: Del 1. En introduktion till metodstödet för handläggare
Läs merFörälder på avstånd Stöd till placerade barns föräldrar
Förälder på avstånd Stöd till placerade barns Ett 3 årigt praktiknära aktionsforskningsprojekt i samarbete mellan sex team, sju kommuner i två regioner och tre forskare i tre organisationer Anna Melke,
Läs merBarns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt?
Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a Är det möjligt? Anna Kaldal Docent, Juridiska institutionen, Stockholms universitet Föräldrabalken och den sociala barnavården
Läs merhttp://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...
Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.
Läs merBarns delaktighet i socialtjänsten
Barns delaktighet i socialtjänsten Erfarenheter av Västernorrlandsmodellen i Västra Sverige FoU Välfärds konferens 2O18, 2O september Jeanette Olsson, Forskare Bakgrund Stiftelsen Allmänna Barnhuset projekt
Läs merBarn. Vinjett SIP Vera
Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och
Läs merPå spaning efter barnperspektivet
På spaning efter barnperspektivet Temadag Forsa Syd Malmö den 30 oktober 2012 Bodil Rasmusson, slektor Socialhögskolan, Lunds Varför är det så svårt att tillämpa ett barnperspektiv i den sociala barnavården?
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs merFörstudie av familjehem
www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och
Läs merRapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem
Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem December 2014 stockholm.se Theo flyttar December 2014 Utgivare: Socialförvaltningen strategiska enheten Kontaktperson: Eva Lindström Eva.maria.lindstrom@stockholm.se
Läs merVårdnadsöverflyttningar för barn placerade i familjehem
Vårdnadsöverflyttningar för barn placerade i familjehem Uppföljning av lagändring enligt proposition 2002/03:53 Stärkt skydd till barn i utsatta situationer Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning
Läs merRiktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3
RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...
Läs merFamiljerätten och barnet i vårdnadstvister
Familjerätten och barnet i vårdnadstvister uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete Susanna Dellans Gunilla Cederström Eva Elfver-Lindström Dagens presentation
Läs merDet placerade barnets rätt till gott umgänge när föräldern har kognitiva svårigheter
Det placerade barnets rätt till gott umgänge när föräldern har kognitiva svårigheter Det är så obehagligt när ni ändrar er fram och tillbaka hela tiden Barnrättsdagarna i Örebro,10 april, 2019 Christine
Läs merRevisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013
Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.
Läs merPå väg. Enkät inför utflyttning. - för dig som bor i familjehem eller HVB
På väg Enkät inför utflyttning - för dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller
Läs merBARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER
BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER BARNS RÄTTIGHETER Barns bästa ska vara avgörande Barnkonventionen artikel 3 och 1 kap 2 SoL Barns rätt att göra sin röst hörd/ till information Barnkonventionen artikel
Läs merFörslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remissyttrande
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-11-15 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs mer