Placerade barns hälsa

Transkript

1 Placerade barns hälsa Hälsa hos barn som utreds av socialtjänsten Familjehemsplacerade barns hälsa Hälsa hos ungdomar på vårdinstitution internationella studier Fortsatta utvecklingsinsatser Växjö 19 november 2013 Stefan Kling, legitimerad läkare

2 Rätten till Hälsa en grundläggande mänsklig rättighet UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR), General Comment No. 14: The Right to the Highest Attainable Standard of Health (Art. 12 of the Covenant), 11 August 2000 Mänskliga rättigheter är särskilt ägnade för att skydda utsatta och sårbara grupper liksom grupper med särskilda behov. Det innebär bland annat att sådana grupper kan behöva extra resurser och insatser för att säkerställa deras lika rätt 2

3 Those children who are in the care of the Minister should be among the most healthy in the State. Any health problems they have should be adressed competently; any difficulties they are having at school should be quickly identified and the necessary supports or extra tuition be provided. This is after all no more than we would expect of a caring parent. Practice manual for Out-of-home care in South Australia, 2005.

4 Bra för alla barn visioner och verklighet Ett bra allmänt skyddsnät ger gott resultat. Åtgärder som riktar sig enbart till barn och familjer i riskzonen är sällan framgångsrika. Ett riktat arbetssätt fångar inte heller upp de barn som befinner sig nära riskzonen. Det räcker inte med ett gott allmänt stöd till barn som lever under svåra omständigheter. Därutöver behövs särskilda insatser. (Sveriges Kommuner och Landsting, 2012)

5 Tre nivåer av prevention Indikerad Selektiv Universell

6 Vad vet vi om somatiska hälsoproblem hos placerade barn? Få europeiska studier I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem. Synfel, ortopediska problem m.m. Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer (Socialstyrelsen, 2000) Norsk registerstudie: Höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga allvarlig ohälsa i unga vuxna år (Kristoffersen, 2005) Dansk studie: Betydligt vanligare att fosterbarn hade allvarliga diagnoser / långvarig sjukdom eller funktionshinder jämfört med andra jämnåriga (Egelund et al, 2008)

7 Varför behöver familjehemsplacerade barn särskilda hälsovårdsinsatser? Har ofta fått bristfällig hälsovård före placeringen. Behov av vaccinering, syn- hörsel- och allmän hälsoundersökning Har ofta kroniska kroppsliga sjukdomar som inte tagits om hand på bästa sätt på grund av ursprungsfamiljens sociala problematik t ex eksem och astma Har ofta beteendeproblematik och andra former av psykisk ohälsa som familjehemsföräldrarna behöver stöd i att hantera Har ofta utvecklingsavvikelser som leder till svårigheter i skolan Saknar vårdnadshavare med fullständig kunskap om deras hälsohistoria som kan se till att de får sin behov av hälsovård tillgodosedda Enligt American Academy of Pediatrics (AAP) Prof. Anders Hjern

8 Hälsa hos barn som utreds av socialtjänsten

9 BBIC läkarundersökning Barn och ungdomar 0-18 år i Skåne och Kronoberg augusti 2010 augusti 2011 Totalt 120 barn 67 pojkar 53 flickor år år år

10 Somatisk hälsa Utförd undersökning Ja % Nej % Syn 93 7 Hörsel 87 13

11 Somatisk hälsa Vaccinationer enligt nationellt program Ja 82 % Nej 18 %

12 Somatisk hälsa Karies Ja % Nej % Pojkar Flickor 35 65

13 Somatisk hälsa 31 % Psykomotorisk utvecklingsavvikelse vid 18 mån 43 % Psykomotorisk utvecklingsavvikelse vid 5-6 år

14 Somatisk hälsa Övervikt/fetma 6-12 år år Pojke 32 % (8/25) 30 % (6/20) Flicka 36 % (5/14) 40 % (8/19)

15 Psykisk hälsa Minst 1 indikation på psykisk ohälsa 57% (68/120) Pojkar Flickor 62 %(42/68) 38% (26/68)

16 Psykisk hälsa Internaliserade problem (ängslan, oro, nedstämdhet, psykosomatiska besvär, självdestruktivitet) 47 % (56/120) Externaliserade problem (dålig självkontroll, trots, hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, impulsivitet, aggressivitet, normbrytande beteende) 35% (42/120)

17 Psykisk hälsa Minst 3 indikationer på psykisk ohälsa 21% (25/120) Pojkar Flickor 60 %(15/25) 40% (10/25)

18 Psykisk hälsa BUP-kontakt 14 % av barnen har BUP-kontakt Vart fjärde barn med psykisk ohälsa har BUP kontakt

19 BBIC läkarundersökning Totalt 94 remisser (120 barn) Vårdcentral 24 Ögon 8 Öron-näsa-hals 11 Logoped 1 Kirurg 1 Ortoped 3 Barnmedicin 18 BUP 10 Hudklinik 7 Tandhälsovård 4 Skolhälsovård 5 Barnhälsovård 1 Kvinnoklinik 1 Vartannat barn = minst en remiss

20 Citat från erfarna barnläkare Meningsfullt arbete Man kan bidra med något till de flesta barn Mycket psykosomatik Konstigt att vi inte gjort detta tidigare Behövs nog en erfaren läkare eller god handledning till yngre kollega Inte självklart att familjehemmet vet om eller påtalar problem Tandhälsan verkar inte fungera för dessa barn Många dolda hälsoproblem

21 Studie från Helsingborg Elisabeth Cedervall BHV-öl 2009, 24 barn < 6 år (16 pojkar 8 flickor) ej publ. 4 barn rekommenderas fortsatt uppföljning via Barn- och Ungdomsmedicinsk klinik Flera barn allergi (hud, luftvägar) 1 barn misstänkt glutenöverkänslighet 1 barn misstanke om Hepatit B 1 barn remiss tillväxtavvikelse 2 barn fortsatt uppföljning via Ögonklinik pga misstanke om nedsatt syn respektive skelning 4 barn rekommenderades fortsatt noggrann uppföljning av psykomotorisk utveckling via BVC för eventuell ytterligare utredning. 1 barn remiss till BUP (samt fortsatt noggrann uppföljning via BVC) 1 barn fortsatt uppföljning via barn- och ungdomshabilitering 1 barn fortsatt noggrann uppföljning via BVC samt rekommenderat tydligt överlämnandet till SHV Övriga sedvanlig uppföljning via BVC

22 Antal läkarundersökningar i Skåne 2012 (108st). Antal nya heldygnsplaceringar i Skåne ca1550 st (soc.styr.statistik 2011) 13 vårdcentraler (15 undersökningar) 6 barnkliniker (93 undersökningar) 1071 SoL, 482 LVU - påbörjade heldygnsinsatser utanför hemmet 2011 i Skåne.

23 Familjehemsplacerade barns hälsa

24 Familjehemsplacerade barns hälsa (2010) Socialstyrelsen Barn i samhällsvård i Malmö kommun 15 september 2008 Placering minst 3 månader Ålder 0-16 år Vårdnad ej överflyttad Samtycke från båda vårdnadshavare samt från barnet självt från 14 års ålder 223 barn Samtycke 121/223, 54 %

25 Familjehemsplacerade barns hälsa (2010) Barnets akt i Socialtjänsten BVC-journal Skolhälsovårdsjournal Tandhälsovårdsjournal

26 Svårigheter Försvunna BVC- och skoljournaler Många parter som skulle ge medgivande att till att få läsa akterna. OBS! Många föräldrar som socialtjänsten inte trodde skulle lämna medgivande har lämnat medgivande.

27 Reflektioner utifrån aktläsning Hur skall man kunna sätta sig in i alla delar när man får ett nytt ärende? Mängder av material att läsa in sig på som socialsekreterare. Kan man som socialsekreterare ha fokus på barnets hälsa om problemen inte är uppenbara? När man har flera sidor journalutdrag från ex. barnkliniken i barnets akt utan översättning och sammanfattning. Hur skall man förstå det medicinska språket?

28 Vanliga prioriteringar JURIDIK ADMINISTRATI0N FÖRÄLDRARNAS SITUATION/ÖNSKEMÅL RELATION FÖRÄLDRAR - FAMILJEHEM SITUATIONEN I FAMILJEHEMMET RELATIONER I FAMILJEHEMMET BARNETS SKOLGÅNG BARNETS SYNLIGA HÄLSA BARNETS TANDHÄLSA BARNETS ICKE SYNLIGA HÄLSA

29 Bakgrund - Reflektioner Majoritet placerats före skolstart Andel SoL / LVU som övriga landet Andel släktinghemsplaceringar lite över rikssnittet (33%) Placeringsorsak; missbruk omsorgssvikt psykisk sjukdom hos vårdnadshavare = 74%. Hur har dessa föräldrar tillgodosett barnens hälsa? Hög andel med avliden förälder (33%). Vad innebär det för deras psykiska hälsa? Få anteckningar kring detta i barnets akt?

30 Vad vet Socialtjänsten om barnens hälsa? 75% - någon dokumentation om fysisk hälsa 40 % - kända fysiska hälsoproblem före placeringen 60% - psykisk hälsa dokumenterad (bra eller dålig) 12% - psykiatrisk diagnos dokumenterad

31 Vad vet Socialtjänsten om barnens hälsovård? BHV, SHV, THV 25% - dokumentation att barnet besökt tandläkare 20% - dokumenterad hörselundersökning 30% - dokumenterad synundersökning 15% - dokumenterad vaccination

32 Barnhälsovård 85 % fullständigt vaccinerade 80 % genomförd 4-årskontroll 50% genomförd synkontroll vid 4 års ålder

33 Skolhälsovård Minst 40 % av barnen hade kontakt med BUP 20 % av barnen hade dokumenterade koncentrationssvårigheter första skolåren 10 % ingen hörsel- eller synkontroll första skolåren Skolresultat dokumenterade i ett fåtal fall

34 Tandhälsovård Behandlingsproblem 3 16 år Procent barn Familjehemsplacerade barn Kontroll barn Med behandlingssvårigheter Utan behandlingssvårigheter 38,0 12,7 62,0 87,3 Totalt 100,0 100,0

35 Sammanfattning Hög nivå av psykisk ohälsa Låg vaccinationstäckning (85%) Låg andel genomförda hälsobesök i skolan (85%) Stort bortfall från nationellt rekommenderade hälsokontroller (syn, hörsel m.m.) både på BVC och i skolhälsovården Tandvårdsrädsla och tandbehandlingsproblem är vanliga brister i uppföljning av tandhälsa Betydande brister i socialtjänstens dokumentation av barnens hälsa Brister i kommunikationen mellan olika aktörer inom hälsovården och mellan socialtjänsten och hälsovården Barnens skolresultat i allmänhet inte tillgängliga, varken för hälsovården eller socialtjänsten

36 Reflektioner Kan vi vara säkra på att familjehemmen följer upp vikt längd vaccinationer syn hörsel. Vi vet att synkontroll har enbart skett hos 50% av de undersökta barnen, vaccinationer för 85%. Glömmer vi tandhälsan som hälsovariabel? Vet familjehemmen vad som är normalt för barnet? Har man referensramar kring barnets vikt, längd, utveckling? Känner familjehemmen på sig när något inte stämmer? Har man psykologiska förklaringar istället för fysiska?

37 Hur kan det bli så här? Föräldrar med stora egna problem har annat fokus än barnets hälsa? Flyttar mycket, barnen byter skola, missar tider på BVC, tandläkare, läkarundersökning i skolan? Missar man en tid följer man inte upp? Vårdinstitutionerna följer inte upp och anmäler inte? Efter placering vet man ej hur eftersatt hälsan är. Bristfälliga läkarundersökningar inför placeringen (även LVU). Ej tydliga uppdrag/uppföljningar av barnets hälsa till familjehemmen.

38 Ett bra exempel Kalle bedömer att han är frisk. Han säger att han sover och äter bra. Familjehemsmodern säger att han är frisk och utvecklas normalt. Han har genomgått skolhälsoprogrammet med senaste läkarundersökning i skolan, åk Syn, hörsel, längd, vikt u a. Besökte folktandvården senast Bra tandstatus. Skall på återbesök

39 Hälsokort, ett sätt att få fokus på det placerade barnets hälsa? Ha en aktuell kopia längts fram i akten = överblick. Familjehemmen fyller i kontinuerligt ansvarar för att det är gjort. Socialtjänsten samlar in en gång/halvår inför övervägande. Följer upp att det som skall göras blir gjort och ger ett nytt hälsokort till familjehemmet som de skall hålla aktuellt.

40 Hälsa hos barn på vårdinstitution internationella studier

41 Somatisk hälsa - Internationella studier I 92% physical abnormality (självskattat fysiskt hälsoproblem) 35% chronic disorder (självrapporterad kronisk sjukdom) (Chernoff et al,1994,usa)

42 Somatisk hälsa - Internationella studier II Hög förekomst av obehandlad akut sjukdom, kronisk sjukdom, bristande näringsstatus och ofullständiga vaccinationer (Hochstadt, Jaudes, Zimo, & Schachter, 1987; Simms & Halfon, 1994;). Väldigt få barn i familjehem hade normala fynd vid somatisk undersökning (Silver et al., 1999)

43 Somatisk hälsa - Internationella studier III 97% rapporterade somatiska symtom 45% hade någon typ av somatisk sjukdom Health status of young offenders and their families (Shelton D, 2000), Maryland, USA

44 Somatisk hälsa - Internationella studier IV Extremt hög förekomst av riskfylld livsstil avseende hälsan Bristande tillgång till hälso- och sjukvårdssystemet Extremt hög andel somatiska problem och problem relaterade till sexuell hälsa The health status of youth in juvenile detention facilities (Golzari et al, 2006), California, USA

45 Vaccinationer internationella studier V Spanien Ofullständiga vaccinationer jfr nationellt program hos 17 % av ungdomar i ålder år (Olivian, 2001) Kanada Ofullständiga vaccinationer hos 73 % av ungdomar i ålder år (Bartlett et al, 2008)

46 Tandhälsa - Internationella studier VI En övervägande majoritet av ungdomarna hade obehandlade tandhälsoproblem (Bohlin, 2006), Texas, USA

47 Upp till 18 fakta om barn och ungdom (2010) Barnombudsmannen och SCB samlad barnstatistik De allvarliga bristerna i omsorgen av de barn och unga som varje år omhändertas och placeras är en av välfärdsstatens blinda fläckar BO Fredrik Malmberg.

48 Placerade barn en utmaning för hälsovården Vem ansvarar för hälsovården för barn som inte har genomsnittlig hälsa och vars familjer inte har genomsnittlig adaptation?

49 Fortsatta utvecklingsinsatser

50 Fortsatta Utvecklingsinsatser Metodutvecklingsarbete Läkarundersökning/Hälsobesök bedömning och uppföljning av psykisk och fysisk hälsa Tvärfacklig samverkan och utvecklingsarbete - socialtjänst och hälsovård. Universell Selektiv Indikerad prevention? Hälsokort i socialtjänsten ( med uppgifter från BHV, SHV, THV)

51 Anvisningar för läkarundersökning När ska undersökningen utföras (SoL, LVU)? Var ska undersökningen utföras? Vem ska utföra undersökningen? Vilka förberedelser krävs? Hur lång tid tar undersökningen? Barnets egna ord om sin hälsa hur ska barnets perspektiv beaktas? Hur ska resultatet återföras till barnet och till socialtjänsten? Hur ska remisser följas upp?

52 Nya anvisningar för läkarundersökning i BBIC Vilken form av Guidelines behövs?

53 Vägar till förbättring inom socialtjänsten Somatisk hälsa Psykisk hälsa Läkarundersökning av alla barn vid placering Rutiner för bevakning av somatisk hälsa inom socialtjänsten Läkarundersökning vid utskrivning Undersökning av alla barn vid placering och i tonåren och tillgång till god vård Rutiner för bevakning av psykisk hälsa inom socialtjänsten Undersökning/bedömning vid utskrivning Samarbete socialtjänst skola för att undvika skolmisslyckanden

54 tack.. Professor Bo Vinnerljung Professor Anders Hjern Psykolog Ingemar Nilsson Professor Henry Ascher Medicinalrådet Lars Hellgren Barnövertandläkare Margareta Borgström Barnhälsovårdsöverläkare Marie Köhler Enhetschef Ulrica Bengtsdotter Psykolog Björn Kronvall Psykolog Jonas Andersson Familjehemssekreterare Ewa Perlman Socionom Hans Bäckström Socionom Stina Johansson Statistiker Mathias Grahn