Hälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar. Stefan Kling Skolöverläkare. Grundskoleförvaltningen Malmö stad

Transkript

1 Hälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar Stefan Kling Skolöverläkare Grundskoleförvaltningen Malmö stad

2 Liv och hälsa ung 2013 Regionförbundet, Landstinget i Uppsala län och länets kommuner. Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra Årskurs 7 Årskurs 9 Årskurs Enköping 89,4 88,0 83,0 85,4 82,2 79,9 81,3 85,0 78,1 Heby 86,5 92,1 88,6 82,8 80,8 80,1 86,2 85,3 84,4 Håbo 84,4 84,7 85,1 86,6 86,8 86,2 76,1 86,1 80,0 Knivsta 86,5 83,5 83,2 81,7 82,0 81,2 Tierp 85,6 90,5 90,6 76,8 87,1 78,6 83,3 78,1 81,3 Uppsala 88,1 89,6 87,6 81,3 85,3 77,9 82,1 83,8 79,1 Älvkarleby 83,5 91,5 86,8 83,3 85,1 77,3 82,0 81,8 69,2 Östhammar 90,7 84,9 88,1 76,3 84,5 76,4 84,6 80,5 83,9 Kommun utanför länet 100,0 61,9 59,3 55,9 76,0 77,8 Länet Total 87,8 89,0 86,9 81,4 84,6 78,7 82,0 83,3 79,3

3 Den 15 mars 2014 antog Kommunstyrelsen slutrapporten från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

4 Investeringar i människor, särskilt under barndomen, ger vinster på längre sikt, som visar sig bland annat genom att fler klarar skolan, utbildar sig, arbetar och kan försörja sig och har en god hälsa. För att få önskad effekt av de insatser som görs krävs ett nytt synsätt och ett styrsystem som sträcker sig över flera budget- och mandatperioder.

5 Beslut om 69 åtgärder inför fortsatt arbete som ska återkopplas till Kommunstyrelsen Några exempel: Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn. Utred hur erfarenheterna från sk Bunkeflomodellen kan integreras i grundskolorna samt hur samarbetet med idrottsföreningar kan stärkas. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö. Säkerställ att mödravården och hälsovården för barn erbjuder vård på lika villkor. Ta fram fortbildningspaket med inriktning på sociala bestämningsfaktorer för personal inom hälsovården för barn. Se över befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa. Stärk samverkan mellan olika delar av den kommunala elevhälsan. Skapa former för kvalificerat analysarbete och epidemiologisk bevakning av barns hälsa.

6 Overvekt, fedme og bukfedme fordeler seg ulikt blant barn i Norge. Både mors utdanning, foreldrenes sivilstatus og om barnet bor i by eller på landsbygda har betydning. Resultatene fra Barnevekststudien ved Folkehelseinstituttet er samlet i en ny rapport.

7

8 Andel (%) flickor i skolår 4 med övervikt* och fetma** 2011/2012 *Övervikt BMI 20,00-23,99 kg/m2,, ** Fetma BMI över 24 kg/m2. Källa: Skolhälsovården Malmö stad Stadsdel Fetma Fetma + Övervikt Centrum 6 26 S Innerstaden 6 27 V Innerstaden 5 23 Limhamn/Bunkeflo 3 19 Hyllie 8 36 Fosie 9 29 Oxie Rosengård Husie 2 29 Kirseberg Malmö totalt 7 27

9 Andel (%) pojkar i skolår 4 med övervikt* och fetma** 2011/2012 *Övervikt BMI 20,00-23,99 kg/m2,, ** Fetma BMI över 24 kg/m2 Källa: Skolhälsovården Malmö stad Stadsdel Fetma Fetma + Övervikt Centrum 9 18 S Innerstaden 9 34 V Innerstaden 1 13 Limhamn/Bunkeflo 2 17 Hyllie 6 25 Fosie Oxie 3 15 Rosengård Husie 5 21 Kirseberg 6 22 Malmö totalt 6 23

10 Andel (%) elever i klass 6 som uppger att de äter godis, chips, ostbågar, dricker läsk eller liknande nästan varje dag eller flera gånger per dag Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne Stadsdel 2012 Totalt Pojkar Flickor Centrum S Innerstaden V Innerstaden Limhamn/Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne

11 Andel (%) av vuxna i befolkningen som äter lite frukt och grönsaker**gränsen för låg konsumtion enligt Folkhälsoinstitutets definition. Källa: Folkhälsa i Skåne år Region Skåne Stadsdel Kvinnor Män Centrum S Innerstaden V Innerstaden Limhamn/Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne 18 33

12 Underlagsrapport, Gravida kvinnor och deras barn i Malmö år , Källa: Johan Molin, Överläkare, Kvinnokliniken, Skånes Universitetssjukhus, 2012 Stadsdel Andel (%) kvinnor med BMI > 30 vid inskrivning inom offentlig mödrahälsovård Centrum 7,7 S Innerstaden 11,0 V Innerstaden 4,5 Limhamn/Bunkeflo 6,0 Hyllie 11,5 Fosie 13,6 Oxie 15,9 Rosengård 17,1 Husie 8,7 Kirseberg 14,7

13 Underlagsrapporter några exempel o o o o o Gravida kvinnor och deras barn i Malmö Överläkare Johan Molin Skolbarnens hälsa i Malmö Skolöverläkare Stefan Kling Barn i Malmö Barnhälsovårdsöverläkare Marie Köhler Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa Prof Sven Persson Skolan och staden forskningsperspektiv på integration och skolrelaterade klyftor i den moderna staden Prof. Nihad Bunar

14

15 Vad vet vi om somatiska hälsoproblem hos placerade barn? Få europeiska studier I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem. Synfel, ortopediska problem m.m. Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer (Socialstyrelsen, 2000) Norsk registerstudie: Höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga allvarlig ohälsa i unga vuxna år (Kristoffersen, 2005) Dansk studie: Betydligt vanligare att fosterbarn hade allvarliga diagnoser / långvarig sjukdom eller funktionshinder jämfört med andra jämnåriga (Egelund et al, 2008)

16 Placerade barn social utsatthet Journalstudie familjehemsplacerade barn (Fosterbarns Hälsa, Kling, Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap, 2010) Barn som utreds av socialtjänsten 120 barn (Utsatta barns hälsa, Kling & Nilsson, Socialstyrelsen, 2014, under publikation) Institutionsvårdade barns hälsa, kommande

17 Fosterbarns hälsa Barn i samhällsvård i Malmö kommun 15 september 2008 Placering minst 3 månader Ålder 0-16 år Vårdnad ej överflyttad Samtycke från båda vårdnadshavare samt från barnet självt från 14 års ålder 223 barn Samtycke 121/223, 54 %

18 64 % placerade första gång före skolstart 69% främmande familjehem 31% släkt/nätverk 33% minst en avliden förälder

19 Fosterbarns hälsa Barnets akt i Socialtjänsten BVC-journal Skolhälsovårdsjournal Tandhälsovårdsjournal

20

21 Reflektioner kring socialarbetarens roll utifrån journalstudien Hur skall man kunna sätta sig in i alla delar när man får ett nytt ärende med mängder av material att läsa in? Kan man som socialsekreterare ha fokus på barnets hälsa om problemen inte är uppenbara? När man har flera sidor journalutdrag från ex. barnkliniken i barnets akt utan översättning och sammanfattning. Hur skall man förstå det medicinska språket?

22 Vad vet Socialtjänsten om barnens hälsovård? 25% - dokumentation att barnet besökt tandläkare 20% - dokumenterad hörselundersökning 30% - dokumenterad synundersökning 15% - dokumenterad vaccination

23 Barnhälsovård 15 % saknade vaccinationer 20 % saknade 4-årskontroll 50% saknade synkontroll vid 4 års ålder

24 Skolhälsovård Minst 40 % av barnen hade kontakt med BUP 20 % av barnen hade dokumenterade koncentrationssvårigheter första skolåren 10 % ingen hörsel- eller synkontroll första skolåren Skolresultat dokumenterade endast i ett fåtal fall

25 Tandhälsovård

26 Sammanfattning (Fosterbarns Hälsa) Hög nivå av psykisk ohälsa Låg vaccinationstäckning (85%) Låg andel genomförda hälsobesök i skolan (85%) Stort bortfall från nationellt rekommenderade hälsokontroller (syn, hörsel m.m.) både på BVC och i skolhälsovården Tandvårdsrädsla och tandbehandlingsproblem är vanliga brister i uppföljning av tandhälsa Betydande brister i socialtjänstens dokumentation av barnens hälsa Brister i kommunikationen mellan olika aktörer inom hälsovården och mellan socialtjänsten och hälsovården Barnens skolresultat i allmänhet inte tillgängliga, varken för hälsovården eller socialtjänsten

27

28 Barn som utreds av socialtjänsten 120 barn (67 pojkar, 53 flickor) Antal Ålder år år år

29 Somatisk hälsa

30 Somatisk hälsa

31 Somatisk hälsa

32 Somatisk hälsa

33 Psykisk hälsa Minst 1 indikation på psykisk ohälsa 57% (68/120)

34 Psykisk hälsa Internaliserade problem (ängslan, oro, nedstämdhet, psykosomatiska besvär, självdestruktivitet) 47 % (56/120) Externaliserade problem (dålig självkontroll, trots, hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, impulsivitet, aggressivitet, normbrytande beteende) 35% (42/120)

35 Psykisk hälsa BUP-kontakt 14 % av barnen har BUP-kontakt Vart fjärde barn med psykisk ohälsa har BUP kontakt

36 Läkarundersökning Totalt 99 remisser (120 barn) Vårdcentral 24 Ögon 8 Öron-näsa-hals 11 Logoped 1 Kirurg 1 Ortoped 3 Barnmedicin 19 BUP 12 Hudklinik 7 Tandhälsovård 6 Skolhälsovård 5 Barnhälsovård 1 Kvinnoklinik 1 Vartannat barn = minst en remiss

37

38 Institutionsvårdade barns hälsa Somatisk hälsa Samstämmiga Internationella studier Extremt hög förekomst av riskfylld livsstil avseende hälsan Bristande tillgång till hälso- och sjukvårdssystemet Extremt hög andel somatiska problem och problem relaterade till sexuell hälsa Bristande tandhälsa

39 Fortsatta Utvecklingsinsatser Dokumentations- och uppföljningsrutiner Läkarundersökning/Hälsobesök bedömning och uppföljning av psykisk och fysisk hälsa Tvärfacklig samverkan och utvecklingsarbete - socialtjänst och hälsovård. Cheklista för hälsovård Hälsokort i socialtjänsten ( med uppgifter från BHV, SHV, THV) Skolutvecklingsprogram

40 Bra skola och utbildning Den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till Escape from disadvantage (Doria Pilling, 1990)

41 Här kan Elevhälsan du skriva i skollagen (2010:800) Dfasdfasdf sdfasdfsdfasdf Främja hälsa Förebygga Upptäcka Utvärdera Utvecklingsarbete; arbete mot ett definierat mål, Hur gick det? Hur var det att ta sig dit? Inte orsaka nya problem Behandla?

42 Bra för alla barn visioner och verklighet Ett bra allmänt skyddsnät ger gott resultat. Det räcker inte med ett gott allmänt stöd till barn som lever under svåra omständigheter. Därutöver behövs särskilda insatser. (Sveriges Kommuner och Landsting, 2012)

43 Tack