14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning
|
|
- Astrid Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektbeskrivning Bakgrund Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade barn. Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete, har i flera studier kommit fram till att barn som har varit familjehemsplacerade under uppväxten löper stora risker inom flera områden. Barnen riskerar till exempel i väsentligt högre utsträckning än andra att endast uppnå en låg utbildningsnivå samt att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa, arbetslöshet och bidragsberoende i vuxen ålder. Projektmedel har beviljats för att utveckla en metod som avser stärka de placerade barnens möjligheter i skolan. Målgruppen omfattar barn 6-11 år som är placerade i familjehem. Projektet att införa en metodik som tar sikte på ovanstående problematik sker i samverkan mellan Socialförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen. Övergripande mål: Familjehemsplacerade barn och unga ska klara skolgången med lika goda resultat som andra barn Utanförskap motverkas genom att familjehemsplacerade barn och unga lyckas i skolan Delmål: Bättre skolresultat med godkända betyg för varje barn/ungdom som deltar Stärka nätverket runt varje barn/ungdom Skolan blir bättre på att ge stöd till familjehemsplacerade barn/ungdomar Socialtjänsten blir bättre på att ge stöd till familjehem så att de i sin tur ger bättre stöd till de placerade barnen/ungdomarna Skolan och socialtjänsten utvecklar sitt samarbete runt de barn som samhället har ett särskilt ansvar för Metoden runt dessa barn gynnar även skolgången för andra barn där risk för ogynnsam utveckling finns Roller och arbetsfördelning Teamet = Specialpedagog + psykolog + barnhandläggare + familjehemshandläggare Psykologens roll Vara med på gemensam information till familjehem Via EHT ge information till skola om Skolsatsning Psykologisk kartläggning av: - kognitiv utveckling
2 - adaptiva färdigheter - mående - relationen mellan lärare och elev Återkoppling av psykologisk kartläggning till barn, familjehem, skola och vid önskemål biologiska föräldrar Psykologisk handledning och konsultation till skolan (vid önskemål/behov) Medverka vid uppföljningsmöten på skolan Medverka vid eventuella gemensamma fortbildningsinsatser till familjehem Göra utvärdering efter två år Huvudsakligt uppdrag: Psykologisk kartläggning av barnets kognitiva, sociala och emotionella förmåga. Erbjuda psykologisk konsultation och handledning i syfte att främja barnets skolgång. Specialpedagogens roll Vara med på gemensam information till familjehem Via EHT ge information till skola om Skolsatsning Göra pedagogisk kartläggning Medverka vid uppföljningsmöten på skolan Återkoppling av pedagogisk kartläggning till barn, familjehem, skola och vid önskemål biologiska föräldrar Specialpedagogisk handledning och konsultation till skolan (vid önskemål/behov) Medverka vid eventuella gemensamma fortbildningsinsatser till familjehem Medverka på överlämningsmöten vid skolbyte. Inför placering, under placering samt inför avslut. Göra utvärdering efter två år Huvudsakligt uppdrag: Pedagogisk kartläggning av barnets styrkor och utvecklingsområden. Erbjuda specialpedagogisk konsultation och handledning i syfte att främja barnets skolgång. Barnhandläggarens roll Informera biologiska föräldrar om Skolsatsning samt få samtycke till medverkan Informera barnet kring Skolsatsning (via de rutinmässiga hembesöken) Via EHT ge information till skola om Skolsatsning Ge bakgrundsinformation kring barnet vid bakgrundsmötet Övergripande ansvar för barnets behov och situation i skolan Delta vid återkopplingar och fungera som ordförande och samordnare Medverka vid uppföljningar i skolan även här fungera som ordförande och samordnare Medverka vid eventuella gemensamma fortbildningsinsatser till familjehem
3 Huvudsakligt uppdrag: Övergripande ansvar för barnets behov och situation i skolan. Förankra och samordna insatser samt följa upp barnet i skola och familjehem. Familjehemshandläggare Ansvara för att ge information om Skolsatsning till familjehemmen Ge fördjupad information till familjehemmet vid rutinmässiga hembesök Ge handledning till familjehemmet Stötta och stärka familjehemmet i deras samarbete med skolan Medverka vid uppföljningar i skolan Medverka vid eventuella gemensamma fortbildningsinsatser till familjehem Huvudsakligt uppdrag: Handleda familjehemmen samt stötta dem i samarbetet med skolan i syfte att främja barnets utveckling. Projektgruppen Driva arbetet framåt Samordna insatserna Utveckla arbetsmodellen Fatta mindre beslut kring till exempel arbetsgång och roller Styrgruppen Projektansvariga Fungera som yttre talan till politiker Besluta om fortbildning och kompetensdagar samt hålla i uppsamlingsdagar Ekonomiskt ansvar Arbetsgång Informationsfas Syfte: Sprida information och förankra projektet. Ge en bild av forskningen bakom projektet samt utvecklingen för familjehemsplacerade barn. Få alla att enas och verka åt samma håll. Att tydliggöra och få alla att förstå att var och en spelar en viktig roll i barnets utveckling. Biologiska föräldrar ansvarig: barnhandläggare - Samtycke. I samtyckesblankett ska framgå att skola och familjehem får ta del av utlåtande samt att alla får ta del av vilka insatser som görs på de olika arenorna (till exempel att skolan får ta del av vad familjehemmen ska göra för insatser). - Information - Folder + följebrev
4 Familjehem och barnet ansvarig: familjehemshandläggare - Gemensam Information till familjehem. Psykolog och specialpedagog medverkar - Folder - Ge barnet info i familjehemmet samt ge fördjupad info till familjehemmet (barnhandläggare + familjehemshandläggare) Skola ansvarig: psykolog och specialpedagog - Ge information till de enskilda skolorna på EHT (barnhandläggare följer med) - Folder - Informera kring Skolsatsning på nytt vid ny personal Kartläggningsfas 1 Syfte: Kartlägga barnets styrkor och utvecklingsområden. Tydliggöra insatsbehov och skapa handlingsplaner. Bakgrundsmöte ansvarig: barnhandläggare kallar till mötet (psykolog, specialpedagog och barnhandläggare medverkar) - Bakgrundsinformation kring barnet utifrån mall Kartläggning ansvarig: psykolog och specialpedagog - Besök och intervju med barn och familjehem (gemensamt besök av psykolog och specialpedagog) - Besök och intervju på skolan med lärare/mentor och eventuell assistent - Testning av barnet i skolan eller i familjehemmet (efter önskemål) - Analys och sammanställning av psykologisk och pedagogisk kartläggning Teammöte ansvarig: psykolog och specialpedagog kallar familjehemshandläggare och barnhandläggare - Gemensam analys - Diskussion av möjliga insatser - Förberedelse inför återkoppling Psykolog och specialpedagog gör sammanfattning utifrån båda kartläggningarna Återkoppling ansvarig: Specialpedagog och psykolog kallar socialtjänst till mötet - Återkoppling på skola. Medverkande: lärare, eventuell asisstent, rektor (obligatoriskt), barnhandläggare, familjehemshandläggare, psykolog, specialpedagog och eventuellt biologiska föräldrar. Barnhandläggare håller i mötena och sammanfattar samt skriver handlingsplan. Barnhandläggare kan även delge information kring barnet som är relevant (efter samtycke). Återkopplingsmötet följer tydlig mötesstruktur (se mall för återkopplingsmöte) och varar två timmar. Första 45 minuterna ägnas åt återkoppling av kartläggning. Resterande tid ägnas åt diskussion och upprättande av handlingsplaner. Viktigt att förmedla handlingsplanerna till
5 biologiska föräldrar om de inte är med. Sammanfattningar lämnas till rektor och familjehem. Tid för uppföljning bokas in. - Återkoppling till barnet av psykolog och specialpedagog Insatsfas Syfte: Skapa förutsättningar för nätverket att möta barnets behov och främja skolprestationerna. Olika insatser genomförs enligt handlingsplan, bland annat: - Förstärkt familjehemsvård (FFV) kan gå in och bedriva mer intensiv handledning och behandling till familjehemmen. Vid behov kan specialpedagog vara med i denna handledning och ge pedagogiska tips. Samtidigt ska det inte glömmas att skolans resurser också ska finnas till för familjen i dessa fall. - Psykolog och/eller specialpedagog erbjuder handledning till skolan - Fortbildning till familjehemmen. Temakväll varje termin som innebär ett forum för att familjehemmen kan träffas och diskutera erfarenheter. Pedagogiska tips, hur man möter barn med vissa svårigheter eller hur det är att vara en skolförälder är andra möjliga teman. Uppföljande kontakter genom telefonsamtal eller möten (en ansvarig utses) Gemensamma uppföljningsmöten minst en gång per termin (samma personer medverkar som vid återkoppling, även biologiska föräldrar bjuds in) - Barnhandläggare är ordförande - Följer tydlig mötesstruktur (se mall och riktlinjer) - Uppföljning av handlingsplan - Eventuell revidering av handlingsplan Kartläggningsfas 2 Samma procedur som i kartläggning 1 Utvärdering Projektet bör utvärderas i sin helhet efter kartläggning 2. Syftet är att t.ex. utreda huruvida satsningen har gett önskat resultat utifrån mål och delmål, samt identifiera nyckelfaktorer i arbetet med att främja familjehemsplacerade barns skolgång.
6 BILAGA 1 Dokument som används under arbetsgången A) Informationsbrev till biologiska föräldrar B) Samtyckesblankett C) Informationsfolder kring projektet D) Mall för bakgrundsmöte E) Mall för handlingsplan som används vid återkoppling och uppföljning F) Riktlinjer för återkoppling G) Riktlinjer för uppföljning
7 BILAGA D Mall till teammöte/bakgrundssamtal Namn och personnummer Hemland och modersmål Familjehem (namn och adress) Vårdnadshavare (namn) Bakgrund: Beskriv kortfattat hur, när och varför barnet placerades. Hur såg den tidiga anknytningen ut? När togs barnet omhand och hur länge har barnet varit placerat i familjehem? Har det funnits flera familjehem? Har barnet knutit an till familjehemmet och trivs barnet? Hur är ert samarbete med familjehemmet? Har någon från FFV varit inkopplad? Finns fler barn placerade i familjehemmet. Är det en SOL-placering eller en LVU-placering? Finns det i nuläget planer på att barnet ska flytta hem igen? Har barnet kontakt med biologiska föräldrar och eventuella syskon? Hur ser umgänget ut? Finns det andra viktiga vuxna i barnets nätverk (släktingar, vänner till familjen o.s.v.) Skolgång: Vilka skolor har barnet gått på? Har barnet haft extra stöd i skolan? Har det funnits kontakt med kurator, specialpedagog eller skolpsykolog på skolan? Trivs barnet i skolan? Har barnet kompisar i skolan och på fritiden? Hur är samarbetet mellan hem och skola, hur ser kontakten ut? Kontakt med andra instanser (BUP, habilitering, behandlingshem o.s.v.)? Hur är barnets nuvarande mående och kontakt vid besök i familjehemmet? Vad gillar barnet att göra? Håller han/hon på med några fritidsaktiviteter? Vilka är barnets/familjehemmets styrkor och svårigheter enligt er?
8 BILAGA E HANDLINGSPLAN Handlingsplanen upprättas av teamet i Skolsatsning i samarbete med skola, familjehem och vårdnadshavare. Handlingsplanen är ett led i arbetet med att främja barnets skolgång och är tänkt att ligga till grund för kommande insatser och uppföljningsarbete. Datum samt närvarande på möte: Datum för uppföljning: Insats Huvudsakligt ansvar Mål
9 BILAGA F Riktlinjer för återkopplingsmöte Kort beskrivning av projektet Syftet med mötet 1. Återkoppling av psykologisk och pedagogisk kartläggning 2. Upprättande av handlingsplan Detta gör vi genom diskussioner och samtligas upplevelse av barnet! Tidsramar - Mötet är uppdelat i två delar - Ca 45 minuter för återkoppling av kartläggningar samt diskussion - Paus - Ca 60 minuter för upprättande av handlingsplan med utgång från samtligas bild av barnet. Kan ta utgångspunkt i sammanfattning och rekommendationer från de båda kartläggningarna. Viktigt att lyfta på återkoppling: Lyfta allas ansvar (skola, familjehem, barn och biologiska föräldrar) Hur involveras biologiska föräldrar om de inte medverkar på mötet? Hur tar var och en ansvar för att involvera barnet i processen? Vilket ansvar är rimligt för barnet att ta själv? Hur kommer barnet märka att det blivit en skillnad? Sätta upp tid för uppföljning och eventuellt andra datum
10 BILAGA G Riktlinjer för uppföljning Syftet med mötet - Lägesbeskrivning - Uppföljning av handlingsplan - Eventuell revidering Tidsramar: cirka 1 1/2 timme Viktigt att lyfta på uppföljning: Vilka insatser har fungerat? Vilka insatser har inte fungerat? På vilket sätt har barnet blivit delaktigt? Vad säger barnet själv? Vilka nya insatser krävs? (Lyfta allas ansvar skola, familjehem, barn och biologiska föräldrar) Hur involveras biologiska föräldrar framöver om de inte medverkar på mötet? Hur tar var och en ansvar för att involvera barnet i processen? Vilket ansvar är rimligt för barnet att ta själv framöver? Hur kommer barnet märka att det blivit en skillnad? Sätta upp tid för ny uppföljning och eventuellt andra datum
Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns
Läs merSkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia
SkolFam Stockholm Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog The Capital of Scandinavia Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården Ett utvecklingsprojekt
Läs merELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Läs merRedovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
Läs merMedelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f
Start augusti 2015 Varför skofam? Helsingborg startade Skolfam 2005. Initiativtagare till arbetet var professor Bo Vinnerljung. Han talade i april 2014 för BUF, SOF samt politiker från båda nämnderna.
Läs merFördjupad kartläggning
UN/2016:259 Fördjupad kartläggning Instruktioner Inför mötet Informera eleven om att vårdnadshavare kommer att kontaktas för ett nytt möte. Kontakta båda vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad. Berätta att
Läs merSkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se
SkolFam 2013 Lägesrapport 1 från projekt SkolFam stockholm.se SkolFam - lägesrapport 3 (11) SkolFam Skolsatsning i familjehemsvård Vad är SkolFam SkolFam är en förebyggande satsning som vänder sig till
Läs merSamarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun
Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen
Läs merElevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor
Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 17/6 2014 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar
Läs merSkolFam. Vad är det? FoUiväst GR
SkolFam Vad är det? SkolFam Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Fråga: Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök
Läs merRutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun
2016-12-01 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans
Läs merEHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN SID 1 (5) 2013-04-29 EHP 2013 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merUppföljning av placerade barns utbildning
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ola Jeremiasen 2017-04-05 SCN-2017-0193 Kjerstin Tejre Socialnämnden Uppföljning av placerade barns utbildning Förslag till beslut Socialnämnden föreslås
Läs merRutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro
Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro Elevens namn: Skola: ns namn: Elevens personnummer: Klass:
Läs merFamiljehemsplacerade barns och ungdomars hälsa
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd
Läs merELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret
ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN Läsåret 2018-2019 Elevhälsa i Håbo Kommun Reglerna för elevhälsoarbetet finns beskriven i Skollagen kapitel 2, 25-27 elevhälsa och kapitel 3, 6-12 där bestämmelser om särskilt
Läs merProgram för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar
Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar 2. Vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa 3. Utbildningsmaterial
Läs merSkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog
2011-03-08 SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog Vad är SkolFam 2? Skolprojekt inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna
Läs merBarnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15
Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen
Läs merManual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum
Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------
Läs merHandlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa
Läs merSocial bedömning inför mottagande till särskola
Följebrev Datum 2019-05-20 Social bedömning inför mottagande till särskola Ett beslut om mottagande ska förgås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merKlassarbete -återkoppling till dessa. För att arbeta med studiero och relationer för ett fungerade klassrum- och
Elevhälsoplan för Pysslingen Skola: PeterSvenskolan 2 Rektor: Jessica Lundin Kristiansson Version: 2017-10-12 11:27:15 Resultat av föregående års utvärdering Klassarbete -återkoppling till dessa. För att
Läs merenligt utbildningens mål (Skollagen 3 kap 3 ).
UTBILDNINGSFÖRVALTNI UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN K Ä M P E TO R P S S KO L A N KÄMPETORPSSKOLAN Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma alla elever samt bemöta dem utifrån deras förmågor och behov. Med
Läs merSkolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Öqvist Annbritt Thomson Giggi Håkansson Katarina Datum 2017-04-10 Diarienummer UBN-2017-1681 Utbildningsnämnden Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller
Läs merElevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015
Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs merHandlingsplan för barn/elevvårdsarbete inom Strövelstorps rektorsområde.
Handlingsplan för barn/elevvårdsarbete inom Strövelstorps rektorsområde. 2007-08-23 Q:\Special\Handlingsplan för barn o elevvårdsarbete\första sida handlingsplan.doc 1 Innehåll 1. Arbetsgång för elever
Läs merFÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan
Läs merElevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor
Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 27/1 2016 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar
Läs merSkolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter
Skolfam 2016 En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter 1 Stockholm 2016 Ansvarig utgivare: Cecilia Sjölander Generalsekreterare Stiftelsen Allmänna Barnhuset Post: Box 241 49, 104 51 Stockholm
Läs merHandlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun
Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro
Läs merSkolFam. Vad är det? FoUiväst GR
SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap
Läs merBasen för Eriksbergsskolans elevhälsoarbete
Basen för Eriksbergsskolans elevhälsoarbete Mentor/Lärare/ övrig berörd pedagogisk personal: Alla lärgrupper och enskilda elever ges den stimulans och ledning som de behöver i sitt lärande och för sin
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Läs merSektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA
Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Elevhälsan Elevhälsan finns till för att eleverna på vår skola ska må bra, både fysiskt och psykiskt och för att eleverna ska få rätt stöd i
Läs merSkolfam Lägesrapport 2 från projekt Skolfam. stockholm.se
Skolfam 2014 Lägesrapport 2 från projekt Skolfam stockholm.se Skolfam Skolsatsning i familjehemsvård Vad är Skolfam Skolfam är en förebyggande satsning som vänder sig till familjehemsplacerade barn. Målet
Läs merELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN
2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merElevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017
Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,
Läs mer2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan
2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans
Läs merElevhälsoplan. Aspenässkolan 2018/19
Elevhälsoplan Aspenässkolan 2018/19 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande
Läs merElevhälsoplan
Elevhälsoplan 2016-10-31 Inledning Lyrfågelskolan är en F-9 skola belägen i de östra delarna av Trollhättan. På skolan går idag ca 820 elever fördelat på tre skolenheter, F-3, 4-6 och 7-9. Skolan bedriver
Läs merPlan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten
1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall
Läs merErfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter
Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge
Läs merElevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018
Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,
Läs merHågadalsskolan 2016/17
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete
Läs merVÄSTBAS I STENUNGSUND
STENUNGSUNDS KOMMUN 2014-02-20 VÄSTBAS I STENUNGSUND I Stenungsund finns en lång tradition, stor kunskap och gedigna erfarenheter från olika modeller för samverkan mellan kommunens olika verksamheter.
Läs merSkolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/
Skolfam 2017 En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/2017. 1 Alla bilder i rapporten kommer från barn som medverkade i det delaktighetsprojekt som genomfördes inom Skolfam
Läs merRutiner för ÖKAD SKOLNÄRVARO HUR VI FÖREBYGGER OCH SÄTTER IN INSATSER TIDIGT FÖR ATT MOTVERKA SKOLFRÅNVARO PÅ LIDINGÖ
Rutiner för ÖKAD SKOLNÄRVARO HUR VI FÖREBYGGER OCH SÄTTER IN INSATSER TIDIGT FÖR ATT MOTVERKA SKOLFRÅNVARO PÅ LIDINGÖ Rutiner för ökad skolnärvaro Syftet med rutinerna är att förebygga, upptäcka och tidigt
Läs merAlla barn har rätt att lyckas i skolan
Alla barn har rätt att lyckas i skolan Skolsatsningar för barn placerade i familjehem Uppföljning januari 2015 Författare: Anna Larson, socionom och utvärderare för Region Halland Produktion: Region Halland
Läs merSTÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat
STÖDMATERIAL för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet Reviderat 20131029. Arbetsprocessen Arbetsprocessen kan beskrivas i följande steg, vilka skall dokumenteras fortlöpande under processens gång. 2 Förebyggande
Läs merPolicy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras
Läs merElevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.
Utbildningsförvaltningen Elevhälsoteamets uppdrag och organisation Verksamhetsplan år 2017 Elevhälsoteam BECKOMBERGASKOLAN Skolans elevhälsa Elevhälsoteamet (EHT) består av: (befattningar som ingår inklusive
Läs merUmeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014
Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia
Läs merNärvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro
Närvaro i skolan - och handlingsplan för ogiltig frånvaro Att främja närvaro i skolan Främst handlar skolnärvaro om barns och ungdomars rätt till utbildning och Att barn och ungdomar går ut grundskolan
Läs merGemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola
Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen
Läs merFamilje- och nätverksteam
Familje- och nätverksteam Landa Familje- och nätverksteams familjebehandling Arbetet på Landa Familje- och nätverksteam utgår från Signs of Safety. Teamets uppgift är att med utgångpunkt från socialtjänstens
Läs merStöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson
Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen
Läs merqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop
qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Handlingsplan elevhälsoteamet uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui Geijerskolan 2016-2017 opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop
Läs merMODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun
MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7
Läs merVISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN
VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets fokusområden inför läsåret 2014/2015. Innehåll
Läs merStöd till familjehem
Revisionsrapport Stöd till familjehem Halmstads kommun Christel Eriksson, cert. kommunal revisor Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...
Läs merNärvarosatsningen Ett samverkansarbete i AFH Utbildning/Individ- och Familjeomsorg
Närvarosatsningen Ett samverkansarbete i AFH Utbildning/Individ- och Familjeomsorg SDF AFH - Askim Frölunda Högsbo Antal invånare, ca 58 000 Från Högsbohöjd i norr till Billdal i söder Några skillnader
Läs merRiktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merHandlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.
Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på
Läs merHandlingsplan - Elevhälsa
Handlingsplan - Elevhälsa Munktorpsskolan Läsåret 2017-2018 Elevhälsoteam Munktorpsskolan Utdrag skollag: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan
Läs merHandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel
Läs merFoto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN SKOLNÄRVARO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa
Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN SKOLNÄRVARO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa Bakgrund Den här samverkansplanen har tagits fram i samarbete med berörda verksamheter
Läs merAtt tidigt fånga barns behov av särskilt stöd
Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans
Läs merHANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan
HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN Håkantorpsskolan Läsåret 2017/2018 0 Innehåll Elevhälsan Håkantorpsskolan...2 Ansvarsfördelning i elevhälsoarbetet...2 Rektor...2 Specialpedagog...2 Skolsköterska...2 Skolkurator
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merSkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt
1 - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Beslut om projektets genomförande...
Läs merTjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) Datum 2015-05-06 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare pontus.gleisner@malmo.se 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam SOFS-2015-206
Läs merSamverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015
Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport från ett projekt genomfört 2015 Bakgrund, vem ansvarar för att barn och unga får hjälp Föräldrar Social tjänst Hälso och sjukvård Skola Skolan Lärande
Läs merRutiner och checklista vid rekrytering av familjehem
Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i
Läs merSamverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II
Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II 2016-09-01 - - 2018-06-30 Barn och unga 6 18 år Fast konsultationstid med specialistnivån, BUP Samverkan med BUM vid behov Samverkan
Läs merHandlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015
Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merSkolnärvaro. Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor.
2017-06-21 Gällande läsåret 2017-2018 Skolnärvaro Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor. Bakgrund och syfte:
Läs merInformation skolpliktsbevakning
INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår
Läs merElevhälsoarbetet vid Hagaskolan
Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och
Läs merElevhälsoplan Ådalsskolan
Elevhälsoplan Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 5 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Elevhälsans ansvar och organisation... 3 Arbetsgång och elevhälsomöten... 3 Dokumentation... 4 Utvärdering och uppföljning...
Läs merJOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd
Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd Elevansvarig pedagog Klasslärare, mentor Arbetslag Spec. ped Skollagen 3kap, 3 Info till rektor B E S L U T S P R O T O K O L L ej ÅP REKTOR Utredning Skollagen,
Läs merSkolfam resultat & kvalitet Information om enkäten
Skolfam resultat & kvalitet 2018 Information om enkäten Detta är 2018 års Resultats- och kvalitetsenkät. Du som får denna länk är utsedd till kontaktperson för teamet. Enkäten består av 26 frågor, där
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM
LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 0-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN FRÅGOR ATT HA MED SIG: Fristående förskolor
Läs merRutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun
2013-04-12 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans
Läs merBarn- och elevhälsoplan
1 (6) Rev. 2010-01-08 Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn skall få det de behöver för att
Läs merElevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.
Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket
Läs merLUDVIKA KOMMUN. Hemmasittarprogrammet (HSP) för arbetet kring elever med hög frånvaro i skolan 2013-02-08
2013-02-08 LUDVIKA KOMMUN Hemmasittarprogrammet (HSP) för arbetet kring elever med hög frånvaro i skolan Främja närvaro och förebygga och åtgärda frånvaro Hemmasittarprogrammet (HSP) fo r arbetet kring
Läs mer1/ Samla information. Hur gör jag för att ta reda på vad som är ett bra umgänge för barnet?
Södertörns bedömningsmall för umgänge Frågeställningarna är sammanställda utifrån erfarenhetsdagen 2 oktober 2015. Mallen är indelad i fyra områden; inhämtande av information, bedömning, planering/beslut
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs mer2018 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer på din skola?
01-10- 1 (1) Bilaga 1. Webb-enkät Kartläggning och utvärdering av Nacka kommuns grundskolors elevhälsoarbete Webbenkät 01 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer
Läs merUtvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-09-23 Handläggare Agneta Nylöf Telefon: 08-508 25 415 Till Socialnämnden 2016-11-22 Utvärdera metoder
Läs merTillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs
TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn
Läs merElevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden
Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden Vallhamra skola år 7-9 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN FÖR VALLHAMRA SKOLA Dokumentet är konkret utformat efter vårt områdes organisation och kompetenser samt beskriver
Läs merSida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde
1(8) 2(8) Elevhälsoplan 2018/2019 Elevhälsans uppdrag enligt Skollagen kap 2 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Läs mer