Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund"

Transkript

1 Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns att utveckla samverkan och insatser Socialtjänstlagen föreskriver att barn som placeras i familjehem ska få god vård (6 kap. 1 SoL) och att socialnämnden ska verka för att de får lämplig utbildning (6 kap 7 SoL). Alla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden (1 kap 2 SL), skolan ska därför också ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd. I Katrineholms kommun pågår sedan några år tillbaka en mängd olika aktiviteter och utvecklingsinsatser med det gemensamt att de strävar efter att sätta barns behov och barnperspektivet i centrum. En mycket viktig del i arbetet med kommunens barn är att hitta arbetsformer och metoder som i möjligaste mån säkerställer en grundläggande trygghet för de barn som återfinns i de allra mest utsatta situationerna. Vi vet från Svensk och internationell forskning att den kanske allra mest utsatta gruppen av barn är de barn vars föräldrar inte själva kan tillgodose barnens behov av skydd och trygghet och där samhället därför måste gå in och ta över detta ansvar. Barn som någon gång i livet är föremål för samhällets sociala barnavård kommer från alltså särskilt ogynnsamma miljöer. Vad vi vet är att risken för en ogynnsam utveckling inte bara determineras av uppväxtmiljö, utan själva placeringen i sig förefaller vara en ogynnsam faktor. Det ställer därför stora krav på barnavårdande myndigheter att tillgodose barnens behov av de faktorer som har en gynnsam inverkan på deras utveckling. Samhället har som konstaterats ett särskilt ansvar för de barn som socialtjänsten placerar utanför det egna hemmet. Detta ansvar innebär att se till att barnen ges goda uppväxtvillkor, samma möjligheter till vård och likvärdiga förutsättningar att utvecklas som alla andra barn. I dagsläget är 60 av Katrinholms barn placerade i familjehem. Den sammantagna bilden som svensk forskning, främst företrädd av professor Bo Vinnerljung, ger visar att familjehemsplacerade barn har klart förhöjda risker för ogynnsam utveckling jämfört med andra jämnåriga. Barn som växer upp i placering har höga överrisker för framtida: självmord: 6.4 gånger högre risk självmordsförsök: 6.2 gånger högre risk allvarlig psykisk ohälsa: 5.0 gånger högre risk narkotikamissbruk: 6.8 gånger högre risk alkoholmissbruk: 4.9 gånger högre risk allvarlig kriminalitet: 7.5 gånger högre risk att bli tonårsförälder: 3.8 gånger högre risk bidragsberoende: 9.8 gånger högre risk 1

2 Inom socialtjänstforskning avseende risk och skydd för utsatta barn talar man om samband mellan så kallade riskfaktorer, där alltså placerade barns bakgrund och själva placeringen i sig är en riskfaktor, och sociala problem i vuxen ålder. Andra riskfaktorer är exempelvis föräldrars missbruk, utbildningsnivå, försörjningsförmåga, psykisk sjukdom och tidig kriminalitet. Faktorer som skulle kunna väga upp och motverka ogynnsam utveckling refereras till som friskfaktorer. Skolresultat har visat sig vara en variabel som med mycket starka statistiska samband visar sig som den kanske enskilt viktigaste friskfaktorn för barns möjligheter till ett framtida bra liv. Genomförd grundskola är en skyddande faktor för att förbättra livschanser. På samma sätt är ett misslyckande i skolan en viktig markör för risk för ogynnsam utveckling. Om man vill satsa på förbättrade livschanser ska man satsa på skolan. Kommunernas problem är att familjehemsplacerade barn och unga lyckas sämre i skolan än förväntat, oavsett kognitiv förmåga och övriga samspelande faktorer. Barn som växer upp i familjehem: - har mycket dåliga skolprestationer - får sämre skolbetyg i åk 9 jämfört med andra barn med samma begåvning - blir lågutbildade fler max grundskola, färre högskola jämfört med andra barn med samma begåvning jämfört med andra barn med samma betyg - färre reparerar dåliga grundskolbetyg i gymnasiet eller i vuxenutbildning, jämfört med andra barn med dåliga betyg från åk 9 - många fler hoppar av gymnasiet, jämfört med andra barn Utbildningskarriärer avgörs tidigt och betygen årskurs 9 har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare. Under 1 procent av barn med betyg över medel stannar vid grundskolenivå jämfört med procent av deras jämnåriga med låga eller ofullständiga betyg. Projektet Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar för familjehemsplacerade barn och unga. Forskning visar att dessa barn presterar sämre än förväntat i skolan, att godkända resultat från grundskola är en skyddande faktor, att omvänt att misslyckas i skolan är en viktig markör för risk för ogynnsam utveckling. Socialförvaltningen föreslår mot bakgrund av problemredogörelsen en samverkan med bildningsförvaltningen runt de aktuella barnens skolsituation. Projektet syftar till att systematiskt följa upp och genomföra åtgärder i samverkan med skolan med avsikt att möjliggöra varje placerat barns skolgång utifrån målbilder som tar utgångspunkt i barnens inlärningskognitiva potential. 2

3 Övergripande mål är att - Familjehemsplacerade barn och unga ska klara skolgången med lika goda resultat som andra barn. - Utanförskap motverkas genom att familjehemsplacerade barn och unga lyckas i skolan. Som andra delmål som kan uppnås på vägen anges att: - Bättre skolresultat med godkända betyg för varje barn/ungdom som deltar - Stärka nätverket runt varje barn/ungdom - Skolan blir bättre på att ge stöd till familjehemsplacerade barn/ungdomar - Socialtjänsten blir bättre på att ge stöd till familjehem så att de i sin tur ger bättre stöd till de placerade barnen/ungdomarna - Skolan och socialtjänsten utvecklar sitt samarbete runt de barn som samhället har ett särskilt ansvar för - Söka och prova metoder för att på sikt ge stöd till placerade barn/unga i högstadiet och i gymnasieskolan - Metoden runt dessa barn gynnar även skolgången för andra barn där risk för ogynnsam utveckling finns Helsingborg har arbetat fram en metod, SkolFam, för att stärka familjehemsplacerade barns skolgång, som bygger på stärkt samarbete mellan socialtjänsten och skolan, samt ökat stöd till familjehemmet och barnet. SkolFam följs av forskare och utvärdering visar på lovande resultat. Helsingborg erbjuder kommuner som är intresserade av metoden att ingå i nätverk. I detta ingår metodstöd, handledning, forskningsstöd och erfarenhetsutbyte. Socialförvaltningen önskar i samverkan med Bildningsförvaltningen genomföra projekt under tre år, där SkolFam införs som metod. Arbetsmodellen Arbetet i Skolfam bygger på samverkan. Ett tvärprofessionellt team (Skolfamteam), bestående av en psykolog, en specialpedagog och en socialsekreterare leder arbetet kring varje barn. Processen kan enklast beskrivas i tre faser som löper över minst 24 månader: 1.Kartläggning 3

4 Under den första fasen genomförs normerade pedagogiska och psykologiska tester. Den pedagogiska delen av kartläggningen utförs av specialpedagogen och inriktar sig på barnens förmåga att läsa, skriva och räkna. I den andra delen av kartläggningen fokuserar psykologen på att ta reda på vilka resurser barnen har i sin begåvningsprofil. 2. Analys av resultat, utbildningsplan och uppföljning Efter analys av resultaten från kartläggningen kommer Skolfamteamet, skolan och familjehemmet tillsammans överens om en utbildningsplan för barnet. Utvecklingen följs upp vid regelbundna möten mellan de inblandade parterna. 3.Kartläggning och fortsatt uppföljning De pedagogiska och psykologiska testerna upprepas med barnen efter två år och jämförs med de ursprungliga testerna. En analys och förslag till fortsatt arbete återkopplas till skolan och familjehemmet. En kontinuerlig och långsiktig uppföljning av arbetet under barnets grundskoletid bestäms därefter i samråd mellan ledningen för Skolfam och de andra Tidplan Våren 2014 ska ägnas åt planering och förberedelser av projektet, bland annat genom rekrytering och introduktion av personal. Kartläggning sker successivt med start hösten Varje kartläggning följs av behovsanalys, återkoppling till barnet, skolan och familjehemmet, framtagande av utbildningsplan, implementering av eventuella insatser och uppföljning. Detta upplägg innebär att teamet under året kommer att kontinuerligt kartlägga barn parallellt med implementering och uppföljning av de tidigare kartlagda barnen. Efter två år kartläggs samtliga barn i samma turordning som vid föregående tillfälle. Rekrytering av målgruppen SkolFam är en förebyggande satsning som även riktar sig till barn som fungerar bra i skolan. Målgruppen i Katrineholm är familjehemsplacerade barn som vid arbetets start (våren 2014) i första hand går i förskoleklass upp till och med årskurs nio. Barnen är stadigvarande placerade i familjehem. En inventering hösten 2013 visar att det finns mellan barn i målgruppen. Vid placeringar enligt socialtjänstlagen (SoL) krävs vårdnadshavarens, vanligen den ena eller båda barnets biologiska föräldrars, samtycke till barnets medverkan i SkolFam. Av SoLplacerade barn i målgruppen är det därför i första hand de vars vårdnadshavare har lämnat samtycke som kommer att delta i satsningen. För barn som är placerade enligt lagen om vård av unga (LVU) begränsas vårdnadshavarens bestämmanderätt över barnet i den omfattning för att vård ska kunna ges, och vårdnadshavarens godkännande för insatser som SkolFam behövs inte. 4

5 5

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia SkolFam Stockholm Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog The Capital of Scandinavia Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f Start augusti 2015 Varför skofam? Helsingborg startade Skolfam 2005. Initiativtagare till arbetet var professor Bo Vinnerljung. Han talade i april 2014 för BUF, SOF samt politiker från båda nämnderna.

Läs mer

SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt

SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt 1 - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Beslut om projektets genomförande...

Läs mer

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog 2011-03-08 SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog Vad är SkolFam 2? Skolprojekt inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna

Läs mer

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap

Läs mer

Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam

Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Öqvist Annbritt Thomson Giggi Håkansson Katarina Datum 2017-04-10 Diarienummer UBN-2017-1681 Utbildningsnämnden Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller

Läs mer

Nr Ärenden Handl. Sid 1. Upprop Val av protokollsjusterare Dagordning TEMA - Öppna jämförelser - 15:10-15:30

Nr Ärenden Handl. Sid 1. Upprop Val av protokollsjusterare Dagordning TEMA - Öppna jämförelser - 15:10-15:30 1 KALLELSE - reviderad Datum SOCIALFÖRVALTNINGEN 2013-12-02 Sammanträdande organ Tid Onsdagen den 11 december 2013 kl 15:00 Plats Solrosen, Västgötagatan 18 Katrineholm Nr Ärenden Handl. Sid 1. Upprop

Läs mer

SkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se

SkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se SkolFam 2013 Lägesrapport 1 från projekt SkolFam stockholm.se SkolFam - lägesrapport 3 (11) SkolFam Skolsatsning i familjehemsvård Vad är SkolFam SkolFam är en förebyggande satsning som vänder sig till

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR SkolFam Vad är det? SkolFam Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Fråga: Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök

Läs mer

Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter

Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter Skolfam 2016 En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter 1 Stockholm 2016 Ansvarig utgivare: Cecilia Sjölander Generalsekreterare Stiftelsen Allmänna Barnhuset Post: Box 241 49, 104 51 Stockholm

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

Tjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam

Tjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) Datum 2015-05-06 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare pontus.gleisner@malmo.se 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam SOFS-2015-206

Läs mer

Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige

Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Skolfam Lägesrapport 2 från projekt Skolfam. stockholm.se

Skolfam Lägesrapport 2 från projekt Skolfam. stockholm.se Skolfam 2014 Lägesrapport 2 från projekt Skolfam stockholm.se Skolfam Skolsatsning i familjehemsvård Vad är Skolfam Skolfam är en förebyggande satsning som vänder sig till familjehemsplacerade barn. Målet

Läs mer

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen

Läs mer

2015-10-09 Ks 781/2015

2015-10-09 Ks 781/2015 2015-10-09 Ks 781/2015 Skolfam Social investering i samverkan mellan Förvaltning förskola och skola, Socialförvaltningen och Vuxenutbildnings-, arbetsmarknads- och gymnasieförvaltningen. Sammanfattning

Läs mer

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

Helsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet.

Helsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet. Helsingborg 20 sept 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se Skolprestationers samband med framtida

Läs mer

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Ett exempel på handling till social- och utbildningsnämnd inför beslut om Skolfam

Ett exempel på handling till social- och utbildningsnämnd inför beslut om Skolfam KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Ett exempel på handling till social- och utbildningsnämnd inför beslut om Skolfam (OBS! 2014 beslutade Skolfams nationella styrgrupp att Skolfam riktar sig från

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön Nationell samordnare Skolfam Psykolog i Skolfam 2, Norrköping 2008-2012 Vad kommer dessa 50 minuter att handla om? Kort

Läs mer

Alla barn har rätt att lyckas i skolan

Alla barn har rätt att lyckas i skolan Alla barn har rätt att lyckas i skolan Skolsatsningar för barn placerade i familjehem Uppföljning januari 2015 Författare: Anna Larson, socionom och utvärderare för Region Halland Produktion: Region Halland

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta SNS Stockholm 4 april 2016 Titti Mattsson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet Bo Vinnerljung, professor

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15 Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------------------- Socialtjänstlag (2001:453) 6 kap. Vård i familjehem och i hem för vård eller boende Allmänna bestämmelser om vård utanför

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken

Läs mer

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Uppdaterade 2007-03-19 En lagändring i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser

Läs mer

Varför behövs Skolfam?

Varför behövs Skolfam? Vad är Skolfam? En arbetsmodell som syftar till att stärka förutsättningarna för goda Skolresultat hos Familjehemsplacerade (fosterhem) barn Utvecklat i Helsingborg 2005 med forskarstöd av professor Bo

Läs mer

Familjehemsplacerade barn

Familjehemsplacerade barn Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-05 Handläggare Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Familjehemsplacerade barn

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska

Läs mer

Social investeringsfond i Norrköping

Social investeringsfond i Norrköping Social investeringsfond i Norrköping Totalt 40 mkr (30 mkr) Fem insatser Återföringsmodell Uppföljning/utvärdering Mänskliga vinster Ekonomiska vinster Varför en social investeringsfond? Bryta negativa

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Skolans betydelse för placerade barns utveckling

Skolans betydelse för placerade barns utveckling Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Registerstudierna -

Läs mer

Socialtjänstfrågor. Motion till riksdagen 2016/17:2964. Förslag till riksdagsbeslut. av Anders W Jonsson m.fl. (C) C3 Kommittémotion

Socialtjänstfrågor. Motion till riksdagen 2016/17:2964. Förslag till riksdagsbeslut. av Anders W Jonsson m.fl. (C) C3 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2964 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Socialtjänstfrågor Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur

Läs mer

Pilotprojekt samverkan skola och socialtjänst delrapport september 2014

Pilotprojekt samverkan skola och socialtjänst delrapport september 2014 Avdelningen för stadsövergripande frågor Utvecklingsenheten Bilaga 1 Sida 1 (8) 2014-10-02 Dnr 1.7.1-121/2014 Pilotprojekt samverkan skola och socialtjänst delrapport september 2014 Avdelningen för stadsövergripande

Läs mer

Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum

Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum Detta är en text som är tänkt att vara ett stöd till kommuner som redan har beslutat att starta Skolfam, eller kommuner som vill undersöka förutsättningarna.

Läs mer

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Senast uppdaterad 2013-08-13 Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt till utbildning och har skolplikt. Skolplikten

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd

Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd Antagna av bildningsnämnden 21 Bildningsnämndens handling 5-2016 1 (5) Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd Mål / Syfte Områdesrådet är ett samarbetsforum för ömsesidig information och kommunikation

Läs mer

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-09-23 Handläggare Agneta Nylöf Telefon: 08-508 25 415 Till Socialnämnden 2016-11-22 Utvärdera metoder

Läs mer

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Bergen 14 januari 2011 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Presentasjon på oppstartskonferanse

Läs mer

VÄSTBAS I STENUNGSUND

VÄSTBAS I STENUNGSUND STENUNGSUNDS KOMMUN 2014-02-20 VÄSTBAS I STENUNGSUND I Stenungsund finns en lång tradition, stor kunskap och gedigna erfarenheter från olika modeller för samverkan mellan kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Socialpsykiatriskt team för barn som riskerar placering

Socialpsykiatriskt team för barn som riskerar placering Marie Härlin, verksamhetsområdeschef psykiatri Ärendenr HSN 2013/78 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 25 september 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialpsykiatriskt team för barn som riskerar

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Socialt arbete - specialisering eller integrering?

Socialt arbete - specialisering eller integrering? Socialt arbete - specialisering eller integrering? Funktions-/ärendetypsindelad organisation Barn- och familjeenhet Utrednings- och försörjningsstödsenhet Missbruksenhet Funktionshinderenhet Mottagningsenhet

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Drogfokus, Uppsala 19 okt 2016 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamissbruk från 20 års

Läs mer

3. Förberedelser och allmänna förutsättningar

3. Förberedelser och allmänna förutsättningar Innehåll 1. Inledning 1.1 Förord av professor Bo Vinnerljung 1.2 Introduktion till Skolfam 1.3 Om manualen 1.3.1 Vinsterna med ett gemensamt arbetssätt 1.3.2 Läsanvisningar 1.4 Helsingborgs tack Del 1

Läs mer

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011 Revisionsrapport Familjehem Lekebergs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag och revisionsfråga

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Göteborg 3 febr 2010 Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön Nationell samordnare Skolfam Psykolog i Skolfam 2, Norrköping 2008-2012 Vad är Skolfam? Skolsatsning inom Familjehemsvården,

Läs mer

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller

Läs mer

21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag.

21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag. Barn i samhällsvård 21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag. Öppna insatser och vård utom hemmet 1998-2008 90000 80000 70000 60000

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71).

Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71). Regeringen 103 33 Stockholm Dnr: S2015/04694/FST Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71). Allmänt RFF anser att

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN

Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN VÄSTERÅS STAD Tibbleskolan, Skultuna Rektor, Annica Avelin 2015-09-11 Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN Mål Tibbleskolans

Läs mer

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling PM Tyresö kommun 2015-02-09 Socialförvaltningen 1 (7) Sara Strandberg Bengt Isaksson Diarienummer 2015/SN 0030-010 Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Läs mer

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och

Läs mer

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Familjehemsvård i Sollentuna kommun

Familjehemsvård i Sollentuna kommun Familjehemsvård i Sollentuna kommun BIF - projektet Startade 2004 BIF-projektet (Barn i fokus i familjehemsvård) Tre socialsekreterare skulle under två år enbart arbeta med de familjehemsplacerade barnen.

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad

Läs mer

Yttrande angående motion om barns rätt till en trygg uppväxt. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Yttrande angående motion om barns rätt till en trygg uppväxt. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Camilla Munther 0413-621 53 Utlåtande 2011-08-30 Vård- och omsorgsnämnden INVESTOR IN PEOPLE Yttrande angående motion om barns rätt till en trygg uppväxt Förslag till beslut Förvaltningen

Läs mer

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Elevhälsa Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Skolans uppdrag Utbildningens syfte Elevhälsans omfattning och uppdrag Elever i behov av särskilt stöd

Läs mer

Folkhälsorådet

Folkhälsorådet Folkhälsorådet 2016-09-09 Redovisning från för- och grundskolenämnden Vilken är nämndens viktigaste folkhälsofråga? Hur arbetar ni vidare med den och på vilket sätt kan det stärka arbetet med delaktighet

Läs mer

Alf Andersson (S), Mari - Ann Lundin (S), Magnus Esko (S), Louise Axelsson (FP), Roger Karlsson (MP)

Alf Andersson (S), Mari - Ann Lundin (S), Magnus Esko (S), Louise Axelsson (FP), Roger Karlsson (MP) SOCIALNÄMNDEN 2015-09-23 1 Plats och tid Solrosen, Västgötagatan 18 Katrineholm, kl 15:00 16:35 Beslutande Pat Werner (S) ordförande, Joha Frondelius (KD) 2:e vice ordförande, Johanna Karlsson (S), Matti

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer