Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården
|
|
- Britt Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården
2 Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell arbetsmodell för samverkan kring familjehemsplacerade barn i grundskolan. Forum är en del av Centrum för psykiatriforskning (CPF) som i sin tur är frukten av ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms landsting. Bakgrund Såväl internationell som svensk forskning visar att familjehemsplacerade barn löper en kraftigt förhöjd risk att endast uppnå en låg utbildningsnivå och att utveckla allvarliga psykosociala problem. Goda resultat i grundskolan är i sammanhanget den enskilt viktigaste skyddsfaktorn mot en negativ utveckling. Att klara av saker i livet och uppleva att man förstår samt har kontroll är viktiga dimensioner i det som bygger vår självkänsla. Detta påverkar på vilket sätt vi väljer att betrakta oss själva i med våra egna ögon. Skolan har en grundläggande roll att förmedla kunskaper på en individuell nivå så att barnet känner att det förstår och klarar av uppgifterna som ställs. Om så inte är fallet, är risken stor att självbilden utvecklas till att vara negativ. Bristen på upplevelse av att förstå och se sammanhang leder fram till kompensatoriska beteenden som t ex normbrytande. Det normbrytande beteendet leder fram till sanktioner och som i sin tur leder till att den negativa självbilden förstärks ytterligare. Med dessa kunskaper om begåvningens betydelse både för psykiatrisk sjukdomsutveckling, antisociala beteende, självbild och självkänsla är det av största vikt att barnen i den tidiga skolmiljön får möjlighet att utnyttja och utveckla sina begåvningsmässa färdigheter maximalt. Den svenska arbetsmodellen SkolFam syftar till att stärka familjehemsplacerade barns skolresultat genom att utforma och följa en utbildningsplan baserad på en noggrann kartläggning och analys av den enskilda elevens styrkor och svagheter. Arbetsmodellen är idag etablerad i tre mellanstora kommuner och prövas ut i ytterligare ett antal kommuner från och med 2011/2012. En mindre lokal utvärdering av modellen visar på gynnsamma effekter, bland annat uppmäts en högre kognitiv prestationsförmåga hos medverkande barn. Dessa preliminära resultat har föranlett Socialstyrelsen att tillskjuta medel för att göra en större och kontrollerad studie för att mer noggrant undersöka effekterna av SkolFam Målgrupp och syfte Målgruppen för studien är familjehemsplacerade barn på låg- och mellanstadiet i åldern 7-11 år. Syftet med studien är att; Studera huruvida en strukturerad arbetsmodell (SkolFam) leder till bättre skolresultat för målgruppen Studera huruvida en strukturerad arbetsmodell (SkolFam) leder till ett högre resursanvändande av den individuella intellektuella kapaciteten hos målgruppen Studera individuella förutsättningar och särdrag som kan samvariera med utfallet hos målgruppen Sid 2 av 5
3 Hypotes Interventionsgruppen (SkolFam) uppvisar en liten men signifikant förbättring av skolresultat samt högre resursanvändande av den individuella intellektuella kapaciteten. Studiedesign Föreliggande studie avser att studera eventuella effekter av SkolFam i en studie med kvasiexperimentell design där interventionsgruppen (SkolFam) jämförs med en kontrollgrupp bestående av samhällets gängse insatser i för familjehemsplacerade barn. Effekterna som avses är; Läs- och skriv-färdigheter Matematiska färdigheter Kognitiv förmåga Socialt samspel Relation lärare elev Studiedesignen är kvasiexperimentiell där barn ur ett antal interventions- och kontrollkommuner inkluderas för att sedan följas upp efter två år efter inklusion. Inklusion pågår under tiden till Studien kan därför komma att pågå till Interventionsgruppen kommer under uppföljningstiden få olika former av interventioner och åtgärder. Vissa barn som ingår i kontrollgruppen kommer att bli föremål för insatser inom ramen för skolans och socialtjänstens ordinarie verksamheter, men inte på det systematiska sätt som för interventionsgruppen. För att skapa kontroll över vilka interventioner som ges samlas data runt detta in från båda undersökningsgrupperna. Inklusion i kontrollkommuner kommer att påbörjas under 2012:s första hälft. Studiens relevans Föreliggande studie avser att utvärdera det första systematiska försöket i landet att förbättra familjehemsplacerade barns skolprestationer. Detta har en mycket hög relevans givet att uppföljningar på gruppnivå för denna grupp genom årtionden har visat betydande svårigheter att tillskansa sig och vidmakthålla ett normalt funktionssätt. Detta faktum innebär saker som många tar för givet såsom arbete, fungerande relationer och en relativt hög funktionsnivå fri från missbruk, kriminalitet och våld. Att lyckas i skolan är en av de allra viktigaste aspekterna för att en människa ska få ett bra liv i vuxenåren. SkolFam kan vara en komponent som kan minska belastningen för familjehemsplacerade barn och som gör att deras skolprestationer förbättras. Ansökan om etikprövning Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm godkände studien Urval och rekrytering av deltagare Ett antal av Sveriges kommuner deltar i denna studie. För närvarande ingår åtta interventionskommuner och sex kontrollkommuner. Målsättningen är att rekrytera minst 75 barn inom respektive interventions- och kontrollgrupp. Barn på låg- och mellanstadiet i åldern 7-11 år, som är långtidsplacerade i familjehem, inkluderas i studien. Barnen ska av placerande socialtjänst bedömas ha ett behov av familjhemsplacering som sträcker sig över den tid som studien tar att genomföra dvs två år. Barn med grava beteendestör- Sid 3 av 5
4 ningar som diagnosticerad ADHD (obs! medicinskt obehandlad), måttlig till svår autismspektrumstörning samt begåvningshandikapp kan komma att exkluderas från studien. Barnets skola och socialtjänst kommer att meddelas testresultatet då t ex ett sådant substantiellt begåvningshandikapp kräver omedelbart stöd från omgivningen. Rekryteringen till interventionsgruppen (SkolFam) kommer att ske via socialtjänsten i den kommun där barnet som familjehemsplacerats tillhör. Socialtjänsten tillfrågar vårdnadshavaren om tillstånd att delta i SkolFam-interventionen. Rekrytering till studien sker genom att socialsekreteraren samtidigt ger skriftlig information om studien och överlämnar medgivandeblankett till vårdnadshavaren för påskrift. Om vårdnadshavaren önskar ytterligare information hänvisas till forskningspersonalen som kan svara på mer specifika frågor runt projektet. Då forskningsprojektet avser att samla in mer data från familjhemsföräldrar än vad de normalt sett bidrar med inom ramen för den reguljära SkolFam, kommer även en av familjehemsföräldrarna att tillfrågas om medverkan i studien. Detta sker efter att vårdnadshavaren medgivit barnets deltagande i forskningsstudien och administreras via SkolFamteam och forskargruppen. Rekrytering till kontrollgruppen sker också på samma sätt som till interventionsgruppen, med skillnaden att vårdnadshavaren medger att forskningsprojektet genomför alla testningar av barnet. Medverkan i studien För god validitet i studien inhämtas information från flera källor - från barnet, en familjehemsförälder samt lärare. För barnen innebär medverkan i studien att de testas med ett testbatteri i samband med inklusion och vid uppföljning 24 månader senare. För läraren innebär medverkan att man fyller i ett fåtal enkäter vid inklusion och vid uppföljning. För familjehemsföräldern innebär deltagande att man fyller i enkäter vid inklusion samt var tredje månad under studietiden samt vid uppföljningen. För interventionsgruppen medger vårdnadshavaren i det skriftliga samtycket också att Forum får ta del av resultaten från de tester som barnet genomgår inom ramen för SkolFam. För barnen i kontrollgruppen godkänner vårdnadshavaren att Forums forskningspersonal får lov att genomföra testerna med barnen. I samband med att samtycket undertecknas tillfrågas vårdnadshavaren om möjligheten att få kontakta dem igen för en eventuell långtidsuppföljning som kan komma att ske inom 5 år efter studiens avslutande. Tillvägagångssätt Studien är upplagd på följande sätt. Metoden SkolFam innebär att barnet genomgår en relativt omfattande testning avseende läsförståelse, matematiska kunskaper samt begåvningsprofil. Dessa testningar genomförs av ett speciellt SkolFam-team i respektive kommun i den reguljära verksamheten. Alla testningar genomförs vid inklusion i SkolFam och efter två år för uppföljning. För de barn som ingår i respektive kommuns SkolFamverksamhet har vi sökt etiskt godkännande att ta del av de data som samlas in i den reguljära SkolFamverksamheten. I SkolFam konceptet ingår också att klasslärare samt familjehemsföräldrar får fylla i enkäter om barnets beteende och funktion vid inklusion samt efter två år. Eftersom forskningsprojektet avser att samla in mer data från familjhemsföräldrar än vad de normalt sett bidrar med inom ramen för den reguljära SkolFamverksamheten, kommer även en familjhemsförälder att tillfrågas om medverkan i studien. En av familjhemsföräldrarna kommer att få svara på enkäter dels vid inklusion och uppföljning om för- Sid 4 av 5
5 hållanden i familjhemmet, dels var tredje månad under studietiden (2 år) om beteende och funktion hos barnet. Familjehemsföräldern kommer även fylla i en socio-ekonomisk enkät i samband med inklusion. I de kontrollkommuner som ingår i studien kommer testningar av barn samt insamlande av data från klasslärare och familjhemsföräldrar helt skötas av forskningsprojektet med personal som anställts lokalt för att genomföra datainsamlingen (ffa testningar av barnen). Denna datainsamling sker på samma sätt som för den ordinarie SkolFam-verksamheten. Interventionsprocedur För en utförligare beskrivning av interventionens upplägg och genomförande hänvisas till rapporten Skolprojekt inom Familjevården (2009) utgiven av Helsingborgs kommun. I SkolFamteamet arbetar psykolog, specialpedagog samt socialsekreterare i team runt det enskilda barnet. Teamet deltar i olika aspekter av arbetet kring barnet och i kontakten med läraren, familjehemmet och placerande socialtjänst. Mätinstrument De mätinstrument som används i studien består dels av det testbatteri som används inom Skol- Fam och dels av frågeformulär som distribueras av Forum specifikt. Samtliga instrument i studien är väl beprövade i forskningssammanhang. Nyttan med studien Projektet bedöms ha stor nytta för den specificerade målgruppen om interventionen visar sig vara effektiv. Eftersom begåvning är kopplad till en mängd olika negativa livshändelser och livsomständigheter är det av största vikt att få dessa redan utsatta barn att fungera så väl det bara går i skolmiljön för att minska riskerna för dessa utvecklingar. Det bedöms som SkolFam kan vara en metod för att förebygga och förhindra utvecklingsvägar som leder till ökad risk för psykisk ohälsa, missbruk, antisocialt beteende mm. Presentation av resultat Presenteras som en rapport till uppdragsgivaren vid studiens slut samt i vetenskapliga sammanhang, konferenser samt i tidskrifter. Mer information om effektstudien kan ni få av: Peter Boudin Anders Tengström Projektledare Enhetschef FORUM /CPF FORUM /CPF peter.boudin@sll.se anders.tengstrom@ki.se mobil mobil Sid 5 av 5
Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården
Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell
Läs merBilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns
Läs merSkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia
SkolFam Stockholm Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog The Capital of Scandinavia Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården Ett utvecklingsprojekt
Läs merEffektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige
Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och
Läs merSkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt
1 - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Beslut om projektets genomförande...
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
4 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs merSkolFam. Vad är det? FoUiväst GR
SkolFam Vad är det? SkolFam Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Fråga: Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök
Läs merSkolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter
Skolfam 2016 En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter 1 Stockholm 2016 Ansvarig utgivare: Cecilia Sjölander Generalsekreterare Stiftelsen Allmänna Barnhuset Post: Box 241 49, 104 51 Stockholm
Läs mer14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning
Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade
Läs merMedelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f
Start augusti 2015 Varför skofam? Helsingborg startade Skolfam 2005. Initiativtagare till arbetet var professor Bo Vinnerljung. Han talade i april 2014 för BUF, SOF samt politiker från båda nämnderna.
Läs merSkolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/
Skolfam 2017 En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/2017. 1 Alla bilder i rapporten kommer från barn som medverkade i det delaktighetsprojekt som genomfördes inom Skolfam
Läs merProgram för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar
Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar 2. Vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa 3. Utbildningsmaterial
Läs merSkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se
SkolFam 2013 Lägesrapport 1 från projekt SkolFam stockholm.se SkolFam - lägesrapport 3 (11) SkolFam Skolsatsning i familjehemsvård Vad är SkolFam SkolFam är en förebyggande satsning som vänder sig till
Läs merAtt arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit
Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit Förstå & förändra Hur kan vi förstå problematiken Hur kan vi arbeta med målgruppen
Läs merSkolFam. Vad är det? FoUiväst GR
SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap
Läs merUppföljning av placerade barns utbildning
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ola Jeremiasen 2017-04-05 SCN-2017-0193 Kjerstin Tejre Socialnämnden Uppföljning av placerade barns utbildning Förslag till beslut Socialnämnden föreslås
Läs merPREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER
PREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER Annemi Skerfving FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa/karolinska Institutet annemi.skerfving@ki.se Beardslees familjeintervention 5-6 samtal
Läs merSkolfam Lägesrapport 2 från projekt Skolfam. stockholm.se
Skolfam 2014 Lägesrapport 2 från projekt Skolfam stockholm.se Skolfam Skolsatsning i familjehemsvård Vad är Skolfam Skolfam är en förebyggande satsning som vänder sig till familjehemsplacerade barn. Målet
Läs merSkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog
2011-03-08 SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog Vad är SkolFam 2? Skolprojekt inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna
Läs merSkolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Öqvist Annbritt Thomson Giggi Håkansson Katarina Datum 2017-04-10 Diarienummer UBN-2017-1681 Utbildningsnämnden Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller
Läs merFamiljehemsplacerade barn
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-05 Handläggare Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Familjehemsplacerade barn
Läs merRedovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
Läs merSocialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade
Läs merTrygg och säker vård i familjehem och HVB
Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och
Läs merKartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren
Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...
Läs merKonferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.
Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Antalet platser är begränsade och sista anmälningsdag är fredagen den 14 februari. Anmälan är bindande
Läs merUtvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-09-23 Handläggare Agneta Nylöf Telefon: 08-508 25 415 Till Socialnämnden 2016-11-22 Utvärdera metoder
Läs merHemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com
Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken
Läs merTjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) Datum 2015-05-06 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare pontus.gleisner@malmo.se 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam SOFS-2015-206
Läs merUTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET FÖRÄLDRASTÖDSLINJEN I HÄSSELBY VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALT- NING
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET FÖRÄLDRASTÖDSLINJEN I HÄSSELBY VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALT- NING Att söka bidrag
Läs merFamiljehemsplacerade barns och ungdomars hälsa
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Läs merInformation till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå
Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och
Läs merSkolfam En sammanställning av resultat- och kvalitetsenkäten för läsåret 2017/2018. Emma Tengwall och Rikard Tordön
Skolfam 2018 En sammanställning av resultat- och kvalitetsenkäten för läsåret 2017/2018. Emma Tengwall och Rikard Tordön 1 Barnkonventionen samt skollagen fastslår att barn har rätt till det stöd och den
Läs merVarför behövs Skolfam?
Vad är Skolfam? En arbetsmodell som syftar till att stärka förutsättningarna för goda Skolresultat hos Familjehemsplacerade (fosterhem) barn Utvecklat i Helsingborg 2005 med forskarstöd av professor Bo
Läs merPlacerade barns skolgång!
Välkommen till den nationella konferensen om Placerade barns skolgång! 5-6 oktober 2017 Temaområden 1. Barn som blir placerade utanför det egna hemmet 2. Barn som upplever våld och eller sexuella övergrepp
Läs merELEV Efternamn Förnamn Personnummer. Eventuell inackorderingsadress. VÅRDNADSHAVARE Efternamn Förnamn Telefonnummer
PERSONUPPGIFTER ELEV Efternamn Förnamn Personnummer Adress Postnummer och ort Klass Eventuell inackorderingsadress Telefonnummer VÅRDNADSHAVARE VÅRDNADSHAVARE Är båda föräldrarna vårdnadshavare och sammanboende
Läs merProjektplan Barn och Unga Fyrbodal
2012-04-26 Projektplan Barn och Unga Fyrbodal Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har 2011-01-27 undertecknat en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik inom den
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR
Läs merNärvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro
Närvaro i skolan - och handlingsplan för ogiltig frånvaro Att främja närvaro i skolan Främst handlar skolnärvaro om barns och ungdomars rätt till utbildning och Att barn och ungdomar går ut grundskolan
Läs merSocialtjänstens arbete brukar delas upp i
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-
Läs merSocial Impact Bond ett socialt utfallskontrakt. Plenarföreläsning Onsdag 18 april kl
Social Impact Bond ett socialt utfallskontrakt Plenarföreläsning Onsdag 18 april kl. 11.10 12.00 Upplägg för presentationen Sociala investeringar och socialt utfallskontrakt Exempel: Team Nystart i Norrköping
Läs merImplementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 3 Utredning nationellasjalvskadeprojektet.se Utredning och kartläggning Syftet med utredning och kartläggning är inte primärt att sätta diagnos, utan att förstå självskadebeteendet,
Läs mer2015-10-09 Ks 781/2015
2015-10-09 Ks 781/2015 Skolfam Social investering i samverkan mellan Förvaltning förskola och skola, Socialförvaltningen och Vuxenutbildnings-, arbetsmarknads- och gymnasieförvaltningen. Sammanfattning
Läs merBogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov
Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov Bogruppen Öppenvård Bogruppen Öppenvård erbjuder psykiatrisk bedömning, behandling och stöd till klienter inom Bogruppen samt mot andra
Läs merMall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Information till barn placerade i familjehem om deras rättigheter till råd och stöd Delprojektsansvarig Sofia Lager Millton Datum 2014-06-01
Läs merÖppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa
2018-03-21 Art.nr: 2018-3-12 1(5) Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa Knappt 40 procent av 20-åringarna som varit placerade under hela sista året i grundskolan hade avslutat treårigt
Läs merUngdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merSkolfam En sammanställning av resultat- och kvalitetsenkäten för läsåret 2017/2018.
Skolfam 2018 En sammanställning av resultat- och kvalitetsenkäten för läsåret 2017/2018. 1 Barnkonventionen samt skollagen fastslår att barn har rätt till det stöd och den hjälp de, utefter sina individuella
Läs merFÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan
Läs merPersoner med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merMANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum
MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge
Läs merRutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Sektorn för Utbildning och Kultur Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola 2017.02.06 Sammanfattande beskrivning av rutiner vid övergång från grundskola till
Läs merFamiljer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Läs merAnalys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård
RAPPORT april 2014 Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård Resultat och förbättringsområden Sammanfattning För femte gången presenterar Socialstyrelsen öppna jämförelser av den
Läs merFrämjande faktorer i projektarbetet med Skolkar
Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen
Läs merMen hur trovärdig är studien egentigen?
Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs merEtt exempel på handling till social- och utbildningsnämnd inför beslut om Skolfam
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Ett exempel på handling till social- och utbildningsnämnd inför beslut om Skolfam (OBS! 2014 beslutade Skolfams nationella styrgrupp att Skolfam riktar sig från
Läs merSocialstyrelsens arbete med utredning och rekryteringskampanj. Rekryteringskonferens Linköping 2017 Sara Djupsund och Anna Svennblad
Socialstyrelsens arbete med utredning och rekryteringskampanj Rekryteringskonferens Linköping 2017 Sara Djupsund och Anna Svennblad Familjehemsvården - ny instruktion för Socialstyrelsen Socialstyrelsen
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merFörord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet
Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.
Läs merKupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa
Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merVad tjänar vi på att arbeta förebyggande?
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande? 20 barnavårdsärenden Reflektioner? Socioekonomisk beräkning Karriärer i utanförskap (missbruk, kriminalitet, sjukdom och/eller arbetslöshet). Kostar olika delar
Läs merTONÅRSUTVECKLING - EN STUDIE SOM FÖLJER UNGDOMAR GENOM TONÅREN. LoRDIA. Longitudinal Research on Development In Adolescense
TONÅRSUTVECKLING - EN STUDIE SOM FÖLJER UNGDOMAR GENOM TONÅREN LoRDIA Longitudinal Research on Development In Adolescense Gnosjö FORMAS samarbete FORSKNING TONÅRSUTVECKLING återkoppling LoRDIA psykisk
Läs merSkolforskningsinstitutets forskningsmedel
Skolforskningsinstitutets forskningsmedel 2016 2016-03-07 PROMEMORIA 2016-03-07 Lena Adamson Titel Telefon Email Skolforskningsinstitutets forskningsmedel 2016 Skolans och förskolans verksamma ställs dagligen
Läs merHandlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun
Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro
Läs merVilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?
Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska
Läs merPLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
Läs merKUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö
KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
2011 01 31 15 21 Kommunstyrelsen 2011 08 15 161 348 Arbets och personalutskottet 2011 06 07 118 230 Dnr 11.19 008 jankf24 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning
Läs merSkolpsykologinsatser inom AcadeMedia
Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia Skolpsykologinsatser på olika nivåer Psykologinsatser kan göras på elev- grupp- eller organisationsnivå med syfte att undanröja hinder för lärande. Skolpsykologen bör
Läs merUppdrag psykisk hälsa 2017 års reviderade handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin 2018
uppdrag psykisk hälsa 2017 års handlingsplan Uppdrag psykisk hälsa 2017 års reviderade handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin 2018 Inom ramen för Uppdrag psykisk hälsa 2016, valde
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merVISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN
VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets fokusområden inför läsåret 2014/2015. Innehåll
Läs merAlla barn har rätt att lyckas i skolan
Alla barn har rätt att lyckas i skolan Skolsatsningar för barn placerade i familjehem Uppföljning januari 2015 Författare: Anna Larson, socionom och utvärderare för Region Halland Produktion: Region Halland
Läs merBarn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.
Upprättat av Utfärdsdatum Sida 1 av 7 SIMBA- teamen inom ramen för SIMBA-modellen för tidiga och samordnade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa Inledning För att på bästa sätt ge barn, unga och
Läs merFamiljhem Autism. Målgrupp. mobil:
Familjhem Autism www.lejonetsomsorg.se ulf@lejonetsomsorg.se mobil: 0701-801810 Målgrupp Målet med Familj Autism är att erbjuda kvalitativ familjehemsvård för barn och ungdomar som omfattas av bla LSS
Läs merÄrendebeskrivning. Förvaltningens yttrande LULEÅ KOMMUN. Beredningen 2009-10-30. Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14. Socialnämnden 2009-11-23 168 17
Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14 Socialnämnden 2009-11-23 168 17 Dnr 2009/375-751 Redovisning av beviljade medel 140 000 kr till projektet Pinocchio ett genombrottsprojekt för tidig identifiering av
Läs merSammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Plats och tid Rådhus Skåne rum, 106 kl. 08:30 Beslutande Anders Tell (S) ordförande Lena Ohlsson (M) v ordförande Karl Gemfeldt (C)
Läs merUngdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-05-02 Handläggare Anna Forsström Telefon: 08-50825085 Carolina Morales Telefon: 08-50825146 Till Socialnämnden
Läs merSkolfam resultat & kvalitet Information om enkäten
Skolfam resultat & kvalitet 2018 Information om enkäten Detta är 2018 års Resultats- och kvalitetsenkät. Du som får denna länk är utsedd till kontaktperson för teamet. Enkäten består av 26 frågor, där
Läs merStatliga satsningar Ungdomsmottagningar
Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund
Läs merFörebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön
Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön Nationell samordnare Skolfam Psykolog i Skolfam 2, Norrköping 2008-2012 Vad kommer dessa 50 minuter att handla om? Kort
Läs merPolicy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras
Läs merFamiljehemsvård i Sollentuna kommun
Familjehemsvård i Sollentuna kommun BIF - projektet Startade 2004 BIF-projektet (Barn i fokus i familjehemsvård) Tre socialsekreterare skulle under två år enbart arbeta med de familjehemsplacerade barnen.
Läs merElevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor
Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 17/6 2014 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar
Läs merBasprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun
Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården
Läs merUppdrag att anpassa en modell för skolsamverkan till att omfatta alla placerade barn och unga
Regeringsbeslut I:1 2017-02-16 U2017/00617/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Specialpedagogiska skolmyndigheten Box 1100 871 29 Härnösand Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag
Läs merYttrande över motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn
UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2012-11-21 108 Yttrande över motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn Dnr BUN 2012/2229 Handlingar Motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn. Förvaltningskontorets
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merTack för att ni besökte Norrköping i torsdags och för trevliga samtal under dagen!
From: Jenny Gustafsson Sent: 1. juli 2019 11:47 To: Jane Redder Cc: Vita Ildal Djørup Subject: presentationer Norrköping 27 juni 2019 Attachments: SkolFam Norrköping.pdf;
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen
Läs merPraxisenkät till kommuner
Praxisenkät till kommuner Metoder och insatser inom ramen för familjehemsvård Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har startat en utvärdering av olika typer av stöd till barn placerade
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merSamverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län
Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande
Läs merSärskilda undervisningsgrupper i grundskolan läsåret 19/20 (med central handläggning på barn och utbildningskontoret)
Rev. 2018-11-07 Barn- och utbildningskontoret Sida 1 av 6 Särskilda undervisningsgrupper i grundskolan läsåret 19/20 (med central handläggning på barn och utbildningskontoret) Nedan visas en sammanställning
Läs mer