Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön

Transkript

1 Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön Nationell samordnare Skolfam Psykolog i Skolfam 2, Norrköping

2 Vad kommer dessa 50 minuter att handla om? Kort beskrivning av Skolfam Vad händer med en arbetsmodell på 10 år? Hur jobbar vi med kvalitet och spridning? Framtiden för Skolfam? Vilka utmaningar har vi? Vad säger social- och utbildningscheferna i Sverige? Resultatregister, varför då? Hur kan vi stärka återkoppling från barnen?

3 Vad är Skolfam? En arbetsmodell som syftar till att stärka förutsättningarna för goda Skolresultat hos Familjehemsplacerade barn Utvecklat i Helsingborg 2005 med forskarstöd av professor Bo Vinnerljung och lektor Eva Tideman Ett arbete i ett nätverk av 22 svenska kommuner och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Metodisk kartläggning, insatser och uppföljning baserat på normerade instrument

4 Vad är Skolfam? Samverkan mellan skola och socialtjänst, samt mellan psykolog, specialpedagog och socialsekreterare Förebyggande arbete för grundskolebarn i riskgrupp, oavsett nuvarande behov. Vi är experter på psykosocio-pedagogisk problematik vid familjehemsvård En arbetsprocess som bygger på mätbarhet genom principen kartläggning > insatser > ny kartläggning > kontinuerlig uppföljning genom hela grundskolan

5 Varför behövs Skolfam? Forskning (Social Rapport 2010, Öppna jämförelser 2013) visar att familjehemsplacerade barn som grupp lyckas sämre i skolan. Och att klyftan ökar med tiden. Låga betyg Risk Ratio = 2,7 Högst grundskola Risk Ratio = 3,4 Inskriven på Högskola Risk Ratio = 0,2 59 % av barn placerade före 10 är behöriga till gymnasiet. Jämför med 89 % av alla

6 Varför behövs Skolfam? Självmord Missbruk Kriminalitet Biståndsberoende Risk Ratio = 6,4 försök = 6,2 Alkohol RR 4,8 Narkotika RR 6,8 Risk Ratio = 7,5 Risk Ratio = 9,7 Totalstudie, alla födda i Sverige N = Normalpopulation vs barn i långvarig familjehemsvård (LSS exkluderade)

7 Justerat för skolresultat (att inte höra till sämsta sjättedelen) Självmord Missbruk Kriminalitet RR 6,4 > 4,8 (25 %) försök 6,2 > 3,9 (37 %) Alkohol 4,8 > 2,7 (44 %) Narkotika 6,8 >3,6 (47 %) RR 7,5 > 3,8 (49 %) Bidrag 25 år RR 9,7 > 5,0 (48 %) På högskola RR 0,2 > 0,4 (100 %)

8 Ett Skolfam-team Familjehems sekreterare Familje hem Barnets Socialsekreterare Vårdnadshavare (om möjligt) Specialpedagog Psykolog Lärare

9 Hur går det till? Fortsatt stöd till åk 9 Frånvaro, betyg Insatser vid behov Utvärde -ring Insatser 2 år Utredning

10 Kartläggningen i Skolfam Svenska: Olika aspekter av läsning och ordförståelse Matematik: Förmågor i utvecklingen av matematikfärdigheter. Relation lärare-elev (ömsesidig självskattning) Intellektuell begåvning Känslomässig status Adaptiva färdigheter (kognitiva, sociala och praktiska vardagsfärdigheter )

11 Skolfam 10 år! Vad har hänt? Barnen i Skolfam klarar behörighet till gymnasiet. Från % 1 till 83 % hittills Familjehemsvården och skolorna upplever ett kompetenslyft där Skolfam finns Skolfam är samhällsekonomiskt lönsamt 2 Från slutenhet och kontroll till helt öppen modell Över 400 barn har börjat, över 300 står i kö Ett tiotal kommuner planerar att starta Socialstyrelsens öppna jämförelser (2013), sid Bernfort & Lundqvist (2014) Är insatsen SkolFam lönsam?

12 Hur jobbar vi med kvalitet? Manual för metodfrågor och ramverk för organisation och strukturella frågor Egenskattning av kvalitetsindikatorer, exempelvis Ledning, Metodöverensstämmelse i teamen Årlig nationell sammanställning av andel som klarar behörighet till gymnasiet Utbildning via web och på plats av nya team

13 Hur jobbar vi med spridning? Webplatsen skolfam.se Sociala medier Deltagande i konferenser som talare och utställare Resor till intresserade kommuner Trycksaker Regeringen gav stöd till nationell samordnare 2014, Psynkprojektet i SKL har stöttat med trycksaker, personal och medel till bland annat webbutbildningen

14 Var finns Skolfam? 22 kommuner med 31 Skolfamteam (varav 7 halvtidsteam) Skellefteå (1) Gävle (1) Uppsala (2) Lidköping (1) Tjörn & Stenungsund (1) Göteborg (9) Kungsbacka (1) Varberg (1) Falkenberg (1) Helsingborg (2) Landskrona (1) Malmö (2) Sollentuna (1) Stockholms stad (1) Nacka (1) Katrineholm (1) Norrköping (1) Motala (1) Gotland (1) Ronneby & Karlskrona (1)

15 Utmaningar framåt för Skolfam Huvudman för samordning? Metodens validitet över tid, risk för glidningar i tillämpningen Uppskalning av team när antalet barn ökar Resultat- processuppföljning nationellt Barninflytande, får barnen en röst?

16 Enkät till utbildningscheferna dec. -14 Har ni genomfört någon kartläggning av hur stor andel av familjehemsplacerade barn som vid slutet av årskurs 9 är behöriga till gymnasieskolans nationella program? Nej 145 (94 %) Ja 10 (6 %) Totalt 155 (100 %) Har ni något särskilt inriktat stöd till skolor med familjehemsplacerade barn, i syfte att stärka deras skolresultat? Nej 102 (67 %) Ja 50 (33 %) Totalt 152 (100 %) Kommentar: Särskilt stöd ges till de elever som är i behov av det.

17 Skollagen, SFS 2010:800 Kapitel 2, 25 Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Kapitel 4, 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kapitel 4, 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.

18 Enkät till socialcheferna dec. -14 Ger ni något särskilt stöd till familjehem, inriktat mot att stärka placerade barns skolresultat? Ja 73 (43 %) Nej 96 (57 %) Totalt 169 (100 %) Kommentarer: Familjehemssekreterare och familjehem deltar i möten med skola och rutin för skoluppföljning finns. Fokus på skolresultat i genomförandeplaner. Läsmetoden Paired Reading till barn åk 2-6. Konsultativt stöd av speciallärare som finns på socialkontoret 20% Delar kostnad med skolan för elevassistent för några barn när sociala och psykologiska problem är överskuggande skolprestationen. Deltar i elevhälsovårdskonferenser på skolorna för att kunna sätta in stöd vid behov

19 Kvalitetsregister, varför då? "Jag anses excentrisk, emedan jag säger offentligt att om sjukhusen vill vara säkra på att bli bättre, så måste de ta reda på vilka resultat de har. De måste analysera sina resultat för att hitta starka och svaga punkter. De måste jämföra sina resultat med andra. Sådana åsikter kommer inte att vara excentriska om några år. - Amory Codman ca. 1915

20 Första utvecklingsprojektet 2015: Skolfam behöver resultatregister I Sverige finns över 80 kvalitetsregister 1 i sjukvården 2, men inga inom socialtjänst. I Skolfam finns gott om valida grunddata och en strävan efter att lära oss av våra resultat. Varje kommun gör sammanställningar på sina egna barngrupper, men ingen på nationell nivå. Antalet barn i varje grupp är egentligen för litet för att skapa statistiskt valida resultat. Men nationellt finns det snart data från barn. 1) 2) 7 Kap. Patientdatalagen (2008:355)

21 Andra utvecklingsprojektet: Hur kan vi stärka återkopplingen? Vi vill fråga våra experter på familjehem, barnen: Hur skulle ni vilja att vi vuxna tar ansvar för att ni har det bra i familjehem och skola? Vilka frågor ska vi ställa? Hur ofta? Hur vill ni svara? Vad ska hända om vi inte lyssnar på er barn? - Sedan vill vi skapa en rutin och ett system som gör denna typ av återkoppling möjlig

22 Vad får barn att lyckas i skolan? Lathund till Cohens d: är en liten effekt, 0.2 till 0.5 är en måttlig effekt och 0.5 till 0,8 är en stor effekt. Löpande återkoppling (formativ bedömning) har en stor effektstorlek: d=0.90 Mångsidiga insatser för elever i behov av stöd: d=0.77 Studiero: d=0.80 Hemmiljö som stimulerar studier: d=0.57 Förtroendefulla relationer Lärare Elev: d=0.77 Träning av ordförråd: d=0.67 Källa: Hattie, J. (2009) Visible learning

23 Webbutbildning för: Beslutsfattare Skolpersonal Vårdnadshavare Barn i familjehem Skolfampersonal Familjehem Lär dig grunderna om Skolfam i en utbildning anpassad för dig Du får bekanta dig med Lex och Lara, två barn i familjehem Barn får följa med Lex och Lara på studiebesök hos Skolfam

24 Tack för visat intresse! Frågor?

25 Referenslitteratur Cameron,C., Jackson, S., Hauari, H. & Hollingworth, K. (2012) Continuing educational participation among children in care in five countries: some issues of social class, Journal of Education Policy, 27:3, Jackson, S. & Cameron, C. (2012) Final report of the YiPPEE project: Young people from a public care background: pathways to further and higher education in five European countries. London University Institute of education. Thomas Coram Research Unit Kjellén, G. (2010). Att läsa är livsviktigt om familjehemsplacerade barns läsning och skolgång. Rapport från ett forskningsprojekt. Göteborgs universitet. Institutionen för socialt arbete. Stiftelsen Allmänna Barnhuset Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010 Socialstyrelsen (2013) Vård och omsorg om placerade barn. Öppna jämförelser och utvärdering sid Tideman, E., Vinnerljung, B., Hintze, K. & Aldenius, A. (2011) Improving foster children s school achievements: Promising Results from a Swedish intensive study. Adoption and Fostering 35 pp Tordön, R., Axelsson, U., Nordin Rappestad, C., Windelhed, E., Wiman-Olsson, M. (2012) Projektrapport SkolFam 2. Stiftelsen Allmänna Barnhuset Tordön, R., Vinnerljung, B., Axelsson, U. (2014). Improving foster children s school performance: a replication of the Helsingborg study. Adoption and Fostering 38 pp Vinnerljung, B., Öman, M., Gunnarson, T. (2005). Educational attainments of former child welfare clients a Swedish national cohort study. International Journal of Social Welfare 14: