En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola"

Transkript

1 Första upplagan 16 februari 2012 Andra upplagan 3 september 2012 Denna upplaga är den tredje och gavs ut mars 2015 RAMVERK SKOLFAM En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola

2 Ramverk för det nationella skolfam nätverket Datum för beslut: Ramverket antogs av styrgruppen den 16 februari Datum för revidering: Ramverket reviderades av styrgruppen den 3 september 2012, av styrgruppens AU den oktober 2014, samt av styrgruppen den 4 mars Bakgrund Flera internationella och svenska studier visar att familjehemsplacerade barn generellt har sämre studieresultat och uppnår lägre utbildningsnivå än andra. För att åstadkomma förändring är det rimligt att rikta intresset mot förhållanden som är påverkbara, såsom skolgången. Skolfam är en pedagogisk arbetsmodell och ett salutotogent förebyggande arbete för barn i riskzon. Genom att lyckas i skolan ökar barnens möjligheter till en god framtid. Skolfam är ett komplement till den ordinarie elevhälsan i skolan och till socialtjänstens familjehemsvård. Man kan beskriva och förstå skolfam ur ett barnrättsligt perspektiv i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (artikel 6), där det framgår att barns rätt att utvecklas och lyckas i skolan utgör en självklarhet i ett välfärdssamhälle. Skolfam skulle också kunna beskrivas ur perspektivet samhällsnytta. Genom att investera i förebyggande insatser i skolan kan utanförskap och mänskligt lidande på lång sikt motverkas. Samverkan mellan professioner, nämnder och kommuner är en förutsättning för att lyckas med Skolfam. Samverkan berikar och utvecklar samt undanröjer försvårande hinder mellan olika professioner. Resultatet blir ett rationellt arbete för barnets bästa. 1.1 Kort historik och aktuellt läge Skolfam utvecklades i Helsingborg stads socialförvaltning av Kristin Hintze, Anna Aldenius Isaksson, Lotta Kjellert, Linda Fastén, Karin Norman, Gunilla Nilsson och Leif Redestig med stöd från professor Bo Vinnerljung, Socialstyrelsen, och lektor Eva Tideman, Lunds universitet. Arbetet startade i projektform 2005 i samverkan mellan stadens socialförvaltning och skol- och fritidsförvaltning och omfattade 24 barn utvärderades satsningen med goda resultat. Efter två år visade barnen högre kognitiv prestationsförmåga och medelvärdena hade förbättrats i nästan alla pedagogiska tester. Skolfam har sedan starten i Helsingborg 2005 spritt sig i Sverige och Norden startade Norrköping en replikering med stöd av bland annat Stiftelsen Allmänna Barnhuset, där de goda resultaten från Helsingborg bekräftades startade Gävle, Angered och Tjörn/Stenungsund. 1

3 Följande år spreds Skolfam över Sverige. Milstolpar i utvecklingen är bland annat: Skapandet av den första upplagan av manualen Publiceringen av den första studien (Helsingborg) i Adoption & Fostering Socialstyrelsens uppdrag till Centrum för psykiatriforskning, då Forum för psykosocial hälsa, att göra en effektutvärdering av Skolfam. Den påbörjades 2012 och beräknas vara klar i september Andra upplagan av Skolfams manual i februari Psynkprojektet i Sveriges Kommuner och Landsting finansierar under 2013 en webbaserad utbildning i Skolfam. Den lanseras i maj En hälsoekonomisk studie av effekterna av Skolfam genomförs i Norrköpings kommun under 2013 och publiceras Den andra publiceringen, av replikeringen i Norrköping, Adoption & Fostering 2014 Regeringen beslutar att anslå medel för nationell samordning under I mars 2015 består det nationella nätverket av 22 kommuner och Stiftelsen Allmänna Barnhuset, se vidare i kapitel 2 Organisation, samt bilaga 3. Skolfam har även inspirerat till liknande arbetsmodeller i Finland, Norge och Danmark. 2. Organisation Skolfamkommunerna utgör tillsammans med Stiftelsen Allmänna Barnhuset ett nationellt nätverk. Syftet med nätverket är att optimera effekterna av kommunernas arbete genom att samordna resurser och utbyta erfarenheter. Ambitionen för nätverket är att gemensamt fortsätta att utveckla arbetsmodellen så att fler familjehemsplacerade barn får ökade förutsättningar för en lyckad skolgång. 2

4 2.1 Ledningsorganisation Styrgrupp Styrgruppens uppdrag är att fatta beslut om övergripande frågor som berör ledning/styrning och långsiktigt utvecklings- och kvalitetsarbete, verksamhetsplan, budget, och revidering av styrdokument. Det är också styrgruppen som ytterst beslutar om åtgärder för att skydda arbetsmodellens trovärdighet om någon medlem skulle avvika så mycket från arbetsmodellen att det bedöms skada modellens fortsatta validitet. Detta kan i sin yttersta konsekvens innebära uteslutning från nätverket. Skolfam är en öppen arbetsmodell i den meningen att all information om hur arbetet bedrivs hålls allmänt tillgänglig och att inga ytterligare krav för kvalificering ställs än att man förbinder sig att följa den gemensamt överenskomna arbetsmodellen. Eventuella beslut om gemensamma utgifter, tas i styrgruppen. Varje kommun utser årligen representation till styrgruppen med mandat att driva kommunens talan. Utgångspunkten är att representanter som företräder både skola och socialtjänst återfinns med en i huvudsak jämn fördelning i styrgruppen. Endast kommunerna har rösträtt vid omröstning. Varje kommun har en röst oavsett storlek. Vid oenighet råder majoritetsbeslut. Styrgruppen sammanträder en gång per halvår. Kommunernas representant/-er i styrgruppen ansvarar för att de aktuella frågorna är väl förankrade i berörda förvaltningar på hemmaplan före mötet. Vid mötet fastställs nya mötestider Styrgruppens arbetsutskott Varje år vid vårens sammanträde utser styrgruppen ett arbetsutskott ur styrgruppens ledamöter, med uppdrag att bereda frågeställningar inför styrgruppens möten. Ledamöter i arbetsutskottet är två från varje region. Arbetsutskottet har mandat att fatta beslut i frågeställningar som inte kan avvakta styrgruppens sammanträde, såsom brådskande personalfrågor, anslutning av nya kommuner i nätverket, eller program vid nätverkets konferenser. Arbetsutskottet fattar även beslut i ärenden som delegerats för vidare beredning och beslut från styrgruppen vid ordinarie sammanträde. Protokoll från arbetsutskottets möten utgör återrapportering till styrgruppen. Styrgruppens arbetsutskott sammanträder ytterligare en gång per halvår, förutom ordinarie styrgruppsmöte. 2.2 Operativ personal Manualen för Skolfam styr tillsammans med ramverket det operativa arbetet. Professionsvisa lagar och regler styr också hur verksamheten bedrivs på operativ nivå. Den operativa personalen (psykologer, specialpedagoger, barn- och familjehemssekreterare) sammanträder fysiskt årligen en gång på våren, ett möte per profession. Däremellan möts operativ personal vid återkommande regionala möten i sin egen region. Operativ personals möten syftar till erfarenhetsbyte mellan teamen, behandla frågeställningar med anknytning till forskning, fortsatt utveckling av pedagogiska metoder, diskussion om utbildnings-, kvalitets- eller manualfrågor med mera. 3

5 2.3 Nationell och regional samordning Nationell samordnare Nationell samordnare ansvarar för att samordna, administrera och dokumentera möten, den årliga konferensen, informations- och kommunikationsarbete samt budget. Det är också samordnaren som tar emot och sammanställer förfrågningar från nya kommuner som vill ansluta sig till nätverket. Den nationella samordnarens huvuduppdrag är att säkerställa kvaliteten på den verksamhet som bedrivs. Detta innebär att ge konsultation främst avseende frågor som rör ledning och organisation till Skolfamkommuner, att eventuella anpassningar av arbetsmodellen till lokala förhållanden inte äventyrar kvaliteten, samt att bistå i sammanställning och analys av resultat. Nationell samordnare sammanställer årligen en rapport om kvaliteten i Skolfam. Se vidare i kapitel 9. Nationell samordnare är också nätverkets kontaktyta gentemot forskare inom relaterade forskningsfält. Uppdraget innebär också att vara uppmärksam på lagändringar som kan ha betydelse för arbetsmodellen samt bereda frågeställningar som berör professionerna inför möten och konferenser Regional samordnare I takt med att Skolfam växer planerar Skolfam att inrätta regionala samordnare, detta under förutsättning att medel tillförs. Tänkbara uppgifter skulle då vara att planera och leda regionala möten, att samordna regionalt utbyte av erfarenheter, kompetens och stöd mellan kommunerna i regionen, samt att själv ge support i frågor som rör såväl lednings- som operativa frågor. Regional samordnare skulle också kunna ges ansvar att stimulera spridningen av Skolfam inom egen region, samt att säkerställa att utbildning av ny personal sker i tillräckligt hög omfattning. Regionala samordnaren leds av nationell samordnare och samverkar med övriga regionala samordnare. 3. Årliga konferenser 3.1 Nationell nätverkskonferens En konferens för medarbetare från alla professioner och ledning hålls årligen. Värdskapet växlar mellan kommunerna och i planeringen deltar nationell samordnare. Målsättningen är att konferensen ska vara kostnadsneutral för den kommun som arrangerar konferensen, vilket innebär att konferensavgiften avgörs av arrangören. Den årliga nationella konferensen syftar till att skapa utrymme för diskussion om frågeställningar med anknytning till forskning samt pedagogiska metoder och praktisk tillämpning med mera. Innehållet planeras utifrån deltagande från både ledare, de operativa teamen, forskare och metodutvecklare. Nästkommande års tema beslutas av styrgruppen och programmet bereds av arrangerande kommun i samverkan med nationell och regional samordnare, samt styrelsens arbetsutskott. 4

6 4. Anslutning till Skolfam 4.1 Kriterier för anslutning För att säkra kvalitet och långsiktighet i spridningen av Skolfam måste kommuner som ansluter sig till nätverket uppfylla vissa kriterier. Kommuner som vill ansluta sig till nätverkets arbete förbinder sig till att: Beslut ska vara fattat i fullmäktige eller i respektive social- och utbildningsnämnd. Följa manual och ramverk. Vara medveten om att Skolfam är en satsning som sträcker sig genom barnets hela grundskoletid. Om Skolfam genomförs som ett tidsavgränsat projekt, omfattar det åtminstone tre år. Vara medveten om att Skolfam är en förebyggande satsning, där redan befintliga behov hos barnet inte ska vara styrande för eventuell begränsning av gruppens storlek. Skolfam ska omfatta familjehemsplacerade barn som vid arbetets start går i förskoleklass upp till och med årskurs sju och vars placeringar förväntas bli långvariga. Skolfam omfattar inte barn med utvecklingsstörning. Ett riktmärke, utifrån erfarenhet, är att ett heltidsteam arbetar med 22 barn i uppstart. Därefter bedöms antal barn utifrån förutsättningar. Teamet runt varje barn består av två fasta funktioner, en psykolog och en specialpedagog, samt två funktioner i form av barnets socialsekreterare och familjehemssekreterare. Anslutning bereds fortlöpande när förutsättningarna är uppfyllda i dialog med nationella samordnaren, vilket sedan bekräftas och protokollförs vid kommande möte för arbetsutskottet. 4.2 Avsteg Avsteg från den beskrivna modellen är ibland oundvikliga eller önskemål från ledningen i vissa kommuner. Man väljer i de fallen att acceptera en osäkerhet om utfallet av arbetet, för att kunna prioritera andra värden. Om en kommun redan vid uppstart vet att man kommer att behöva göra avsteg, skall detta diskuteras med nationell samordnare och tas med i bedömningen som styrgruppens arbetsutskott gör vid anslutning till det nationella nätverket. Exempel på sådana avsteg är: om urvalet inbegriper fler eller färre faktorer än ramverket beskriver, om antalet barn har varit eller planeras vara fler än 22 per team, om uppföljning inte sker med den frekvens som beskrivs i manualen Dock är det i sådana fall mycket viktigt att tydligt redovisa vilka avsteg från manualen man gör, så att hänsyn till avstegen kan tas när data sammanställs. I annat fall kommer resultat och data från Skolfam inte vara reliabla mått på vilka förväntningar man kan ha. 5

7 5. Stöd till implementering, löpande verksamhet och forskning 5.1 Manual Manualen tillsammans med detta ramverk är de två styrdokument som Skolfamarbetet utgår från. Manualen beskriver arbetsmodellen och hur den ska tillämpas. Replikerande kommuner förbinder sig att följa ramverk och manual. 5.2 Beslutsordning mellan ledning och operativ nivå Beslut som berör manualrelaterade frågor lyfts till arbetsutskottet som bereder frågan inför beslut av styrgruppen. En representant från arbetsutskottet deltar på den operativa personalens fysiska möte, inhämtar synpunkter och förmedlar ledningens inriktning. 5.2 Utbildning Webbaserad utbildning Den webbaserade utbildningen återfinns på och syftar till att ge en grundläggande orientering om Skolfam till mottagare i kategorierna Beslutsfattare, Blivande Skolfammedarbetare, Skolpersonal, Vårdnadshavare, Familjehem samt Barn som kan komma ifråga för att inkluderas i Skolfam. Utbildningen är öppen och kostnadsfri. Den administreras av nationell samordnare Utbildning på plats Förutom den webbaserade utbildningen finns en utbildning som genomförs på plats, antingen i en kommun som startar upp en verksamhet, eller på annan fysisk plats enligt överenskommelse. Syftet med denna utbildning är att ge teammedlemmar och ledningspersonal kunskap som tar vid där webbutbildningen slutar och ge tillräcklig kompetens för att starta det operativa arbetet. Nystartade Skolfamkommuner bör ha en stående dialog och utbyte med minst en erfaren Skolfamkommun med personal som kan ge råd i situationer som uppstår när nya rutiner, arbetssätt och organisation ska etableras. Samordnare, såväl nationell som eventuell regional, bistår med rådgivning till nystartade kommuner som en del i sitt uppdrag. 5.3 Forskning Skolfam utvecklades 2005 i samarbete mellan personal i Helsingborgs stad och forskare inom psykologi och socialt arbete. Forskarkontakten har sedan dess varit stark och ett återkommande utbyte har skett på konferenser och i det löpande operativa arbetet. Arbetsmodellens utformning utgår från strukturen i en forskningsstudie, med en första kartläggning av utgångsläget, strukturerade och dokumenterade insatser, samt en uppföljande kartläggning där effekten av insatserna kan mätas. Detta möjliggör att löpande kontrollera resultat och är därmed ett fundament för kvalitetssäkringen. 5.4 Metodöverensstämmelse och reliabla data Skolfam är en så högt strukturerad och detaljerat beskriven arbetsmodell att den i stort är replikerbar. Detta innebär att om Skolfam genomförs på samma sätt som tidigare har gjorts, kan man också förvänta sig liknande resultat. 6

8 Data från ett arbete som inte följer den beskrivna arbetsmodellen Skolfam, eller med barn som arbetsmodellen inte är utvecklad för, ska inte tas med i sammanställningen när resultaten utvärderas, och det skall tydligt beskrivas i rapport eller motsvarande. 6. Förberedelser och allmänna förutsättningar De barnsekreterare och familjehemssekreterare som kommer i fråga att arbeta med arbetsmodellen, behöver kunna avsätta mer tid än gängse rutin i samband med teamets kartläggningar och vid behov minst två uppföljningsmöten i barnets skola, per termin. 6.1 Tvärsektoriell ledning på kommunnivå För att arbetet ska fungera över tid och ha en tydlig roll i förvaltningarnas verksamhet är det önskvärt att det finns en tvärsektoriell ledningsgrupp, att samverkan mellan skola och socialtjänst är formaliserad på ledningsnivå och att arbetet är tydligt prioriterat i kommunen. Förankringen på ledningsnivå är särskilt betydelsefull när arbetet med barnen väcker frågor som är av komplex natur och inte kan lösas på verksamhetsnivå. Gruppens sammansättning kan se olika ut beroende på lokala förutsättningar, men följande personer/funktioner bör vara representerade: Utvecklingsledare/processledare som kan ta ett övergripande ansvar för Skolfam, såväl internt som i externa kontakter med till exempel andra kommuner som arbetar enligt modellen. Denna person bör ha kompetens, mandat och utrymme för att samordna, överblicka och utveckla arbetet på uppdrag av berörda verksamheter. Det är också utvecklingsledarens/processledarens ansvar att lokalt skapa forum för diskussion om frågor som teamet ställs inför i det operativa arbetet. Verksamhetsansvarig socialtjänst/familjehemsverksamhet. Verksamhetsansvarig skola/elevhälsa. Skolfam-teamet (psykolog, specialpedagog och företrädare för ansvariga socialsekreterare). 6.2 Administration, kommunikation och IT Tillgång till visst stöd inom administration, kommunikation och IT är nödvändigt för att arbetet ska löpa smidigt. Stöd inom information/kommunikation kan behövas vid produktion av informationsmaterial, såsom broschyrer, nyhetsbrev och presentationsmaterial till familjehem och skolor samt för publicering och administration av eventuella webbsidor om Skolfam Vi rekommenderar att de tekniska och juridiska förutsättningarna ses över i god tid innan arbetet inleds. 7

9 7. Kommunikationskanaler Skolfam kommuniceras via olika kanaler beroende av syfte och målgrupp. Kommunikationsarbetet beskrivs i Skolfams kommunikationsplan som fastställs av styrgruppen. 7.1 Webbplats Webbplatsen består av allmän information som syftar till att tillgodose externa intressenter med information och till att understödja nätverkets gemensamma arbete. Webbplatsen får därmed karaktär av en portal, eller utgångspunkt för andra informationskällor. Här återfinns referensinformation, bilder och externt riktade dokument om Skolfam, men även relaterade ämnen. På webbplatsen finns även länkar vidare till Skolfams webbaserade utbildning. Nationell samordnare ansvarar för innehållet och Stiftelsen Allmänna Barnhuset tillhandahåller webhotell och bistår i underhållet. 7.2 Sociala medier Facebooksidan är ytterligare en externt riktad kommunikationskanal med syftet att sprida information om aktuella händelser i Skolfams nätverk eller relaterade organisationer. Här är syftet mer inriktat på marknadsföring och spridning av arbetsmodellen och mindre inriktat mot referensinformation. Nationell samordnare ansvarar för att sidan uppdateras när händelser av allmänt intresse sker. 7.3 Projectplace Projektarbetsplatsen tillhandahålls av Stiftelsen Allmänna Barnhuset och används för kommunikation och informationsspridning inom nätverket. Forumet är nätverkets gemensamma yta för publicering och delning av material till exempel forskningsrapporter, informationsmaterial, webblänkar, hänvisningar till tester som används i kartläggningen, listor över insatser och metoder, dokumentmallar, minnesanteckningar med mera. Projectplace gör det också möjligt att delta i och starta diskussioner och online-möten. Huvudadministratör är nationell samordnare. 8. Finansiering 8.1 Kostnader Kostnader för regionala aktiviteter finansieras av kommunerna i regionen. Resor och uppehälle vid möten med styrgruppen, arbetsutskottet, respektive operativa teamen betalas av kommunerna själva. Stiftelsen Allmänna Barnhuset står för kostnader i samband med nätverkets användning av Projectplace. Kostnader för nationell samordnare, cirka 1,0 Mkr/år finansieras fram till och med december 2015 av Stiftelsen Allmänna Barnhuset, eventuellt med återfinansiering från regeringen. Kostnader för fyra regionala samordnare, cirka 1,0 Mkr/år finansieras via externa medel om detta beviljas. Annars uteblir funktionen. 8

10 8.2 Intäkter Nätverket för Skolfam i Sverige eftersträvar att finansiera samordning via externa medel. Om detta inte är möjligt, bedöms ändå behovet av samordning vara så stort att en självfinansiering via fördelning av samordningskostnaden ska ske mellan nätverkets medlemskommuner. 9. Kvalitetssäkring 9.1 Om kvalitetssäkring Kvalitetssäkring är, åtminstone så som avses i detta dokument, ett systematiskt arbete för att säkerställa kvaliteten i den verksamhet vi bedriver. Det innebär att man först tar fram en dokumentation av vad det är för processer som ska genomföras och hur det ska gå till. Detta steg motsvaras av våra styrdokument: ramverk och manual. Nästa del i kvalitetssäkringen är att systematiskt följa upp hur man följer dessa dokumenterade processer. Det är ett arbete där objektivitet och mätbarhet eftersträvas. Bedömningen må innehålla subjektiva element, men ska så långt det är möjligt utgå från samma faktorer och så entydiga kriterier som möjligt för att kunna vara praktiskt användbar. Med kvalité i Skolfam avser vi hur väl våra processer motsvarar det vi beskriver som eftersträvansvärt i vår dokumenterade verksamhet. Resultat i form av sammanställda data av barnens testresultat, deras betyg och behörighet till gymnasieskolan i årskurs 9, är relevanta som just resultatmått och bör därför också sammanställas. Däremot är resultat något annat än de processer som leder fram till ett mått på kvalité och bör därför redovisas separat. 9.2 Rutin för kvalitetssäkring i Skolfam Årligen i samband med höstens terminsstart, ska varje Skolfamkommun genomföra en självvärdering av sin kvalitet enligt de bedömningsområden som beskrivs i bilaga 1. I detta arbete bör hela teamet samverka, dels för en så sammanvägd bedömning som möjligt, dels för att stimulera en diskussion om kvalitet i den egna kommunens Skolfamverksamhet. Därefter sammanställer de regionala och den nationella samordnaren kvalitetsredovisningen, som en del i den årliga rapporten, vilken redovisas i samband med höstens nationella konferens. - Bilaga 1: Bedömningsområden för kvalitetssäkring i Skolfam - Bilaga 2: Formulär för årlig kvalitetsbedömning - Bilaga 3: Kommuner i Skolfam 9

11 Bilaga 1. Bedömningsområden för kvalitetssäkring i Skolfam Kvaliteten bedöms genom femgradig egenskattning mot ramverkets beskrivna processer: 1 = Mycket låg eller ingen överensstämmelse 2 = Låg överensstämmelse 3 = Varken låg eller hög överensstämmelse 4 = Hög överensstämmelse 5 = Mycket hög eller exakt överensstämmelse A. Ledning. Gradera på en femgradig skala hur ledningen av Skolfam lokalt i kommunen överensstämmer med beskrivningen i ramverkets kapitel 6.1 till 6.2. Fyra faktorer tas med i bedömningen: Först om antalet barn, deras stödbehov och geografiska placering är i balans med teamets kapacitet. Andra faktorn är organisatorisk och finansiell trygghet. Tredje faktorn är tillgång till ledningsstöd (projekt- /processledare/koordinator eller motsv.) Fjärde faktorn är fungerande system och rutiner för administration, dokumentation och information. Bedömningen 1 innebär att 3 eller fler av faktorerna inte är uppfyllda: - att det råder obalans i antal barn och teamets kapacitet, - att Skolfam finansiellt är ovisst den närmaste treårsperioden, - att teamet saknar lokal ledningsgrupp/projektledare/koordinator eller motsvarande, - att det saknas stödsystem för dokumentation/administration/information. Bedömningen 3 innebär att en av fyra bedömningsfaktorer inte är uppfylld, men övriga fungerar. Bedömningen 5 innebär att alla fyra bedömningsfaktorerna är uppfyllda och att Skolfam används som en modell/föredöme på en framgångsrik arbetsmodell i den egna kommunen eller regionen. B. Specialpedagog. Gradera på en femgradig skala hur formellt kompetent och erfaren specialpedagogen är, där 1 innebär att han/hon är nyutbildad utan erfarenhet av att arbeta med specialpedagogiska utredningar och insatser. 3 innebär att han/hon är adekvat utbildad och har tidigare erfarenhet av grundskolans specialpedagogik, men mindre än 1 års erfarenhet av arbetsmodellen Skolfam. 5 innebär att han/hon har följt minst 10 barn genom Skolfams arbetsgång från bakgrundsintervju till återgivning av kartläggning 2 och är därmed en potentiell utbildare av kollegor. C. Psykolog. Gradera på en femgradig skala hur formellt kompetent och erfaren psykologen är, där 1 innebär att han/hon är nyutbildad (PTP) utan erfarenhet av att arbeta med psykologiska utredningar och insatser. 3 innebär att han/hon är legitimerad och har tidigare erfarenhet av pedagogiskt psykologiskt arbete, men mindre än 1 års erfarenhet av arbetsmodellen Skolfam. 5 innebär att han/hon har följt minst 10 barn genom Skolfams arbetsgång från bakgrundsintervju till återgivning av kartläggning 2 och därmed en potentiell utbildare av kollegor. D. Barnens socialsekreterare (kollektiv bedömning) Gradera på en femgradig skala hur insatta och erfarna barnens socialsekreterare i kommunen är i Skolfam. Detta är en bedömning som utgår från faktorerna personalomsättning, tillgodosett utbildningsbehov, reell möjlighet att delta aktivt i uppföljningsmöten och tid man har varit i aktivt arbete med Skolfambarn. 10

12 1 betyder att ingen eller väldigt få socialsekreterare har erfarenhet av Skolfamarbete. De har inte genomfört webbutbildningen eller deltagit i konferenser eller utbildningar på plats. 3 betyder att socialsekreterarna (som har barn i Skolfam) har genomgått webbutbildning och har erfarenhet av minst en kartläggning och ett uppföljningsmöte, men har svårt att kunna prioritera uppföljningsmöten och utbildningar/konferenser, eller minst 1/3 av barnen i Skolfam har fått ny barnhandläggare det senaste året. 5 betyder att minst 1/3 av barnsekreterarna har följt minst ett barn genom hela arbetsgången, att alla har gått åtminstone webbutbildningen och att det i gruppen som helhet finns åtminstone två som har deltagit i de två senaste konferenserna eller utbildningarna som Skolfam har arrangerat. Man bedöms ha en bra kontinuitet och reella chanser att delta aktivt i planering och uppföljning av de placerade barnens skolutveckling. E. Familjehemssekreterare (kollektiv bedömning) Gradera på en femgradig skala hur insatta och erfarna familjehemssekreterarna i kommunen är i Skolfam. Detta är en bedömning av familjehemssekreterare som helhet och utgår från faktorerna personalomsättning, tillgodosett utbildningsbehov, reell möjlighet att delta aktivt i uppföljningsmöten och tid man har varit i aktivt arbete med Skolfambarn. 1 betyder att ingen eller väldigt få familjehemssekreterare har erfarenhet av Skolfamarbete. De har inte genomfört webbutbildningen eller deltagit i konferenser eller utbildningar på plats. 3 betyder att familjehemssekreterarna (som har familjehem i Skolfam) har genomgått webbutbildning och har erfarenhet av minst en kartläggning och ett uppföljningsmöte, men har svårt att kunna prioritera uppföljningsmöten och utbildningar/konferenser, eller minst 1/3 av familjehemmen har fått ny handläggare det senaste året. 5 betyder att minst 1/3 av familjehemssekreterarna har följt minst ett barn genom hela arbetsgången, att alla har gått åtminstone webbutbildningen och att det i gruppen som helhet finns åtminstone två som har deltagit i de två senaste konferenserna eller utbildningarna som Skolfam har arrangerat. Man bedöms ha en bra kontinuitet och reella chanser att delta aktivt i planering och uppföljning av de placerade barnens skolutveckling. F. Metodöverensstämmelse. Gradera på en femgradig skala hur hög överensstämmelsen mellan det lokala arbetet och skolfammanualen är. Utgå från 5 som innebär fullständig överensstämmelse i alla delar och gör avdrag med 1 steg för varje bedömningsområde: - Urval. Kommunen använder andra kriterier för urval, eller gör fler avgränsningar i urvalet utifrån geografisk placering, diagnoser, prioritering utifrån bedömda behov eller liknande, än vad ramverket beskriver i Kartläggningen innehåller inte de instrument som manualen beskriver som obligatoriska. - Uppföljningen av barnens skolresultat, färdigheter och psykosociala utveckling genomförs med en lägre frekvens än 1 tillfälle per termin. - Insatser som rekommenderats i skolfamplanen genomförs inte i minst en av fem skolor/familjehem. 11

13 G. Samverkan. Gradera på en femgradig skala hur samverkan fungerar. Utgå från en ideal verksamhet, där inga samverkanshinder eller svårigheter existerar inom teamet, mellan olika delar av kommunens förvaltningar, eller mellan den egna och andra kommuners delar som teamet samverkar med. Gör avdrag från idealtillståndet som motsvarar värdet 5 och gör avdrag med ett steg för varje bedömningsområde: - Intern samverkan i teamet har brister. Man saknar gemensamma verktyg för planering eller dokumentation, sitter åtskilda på ett sätt som utgör en påtaglig begränsning i teamets interna utbyte, eller saknar utrymme i tjänsten att prioritera gemensamma möten från de olika teammedlemmarna, eller motsvarande svårigheter internt i teamet. - Förvaltnings-/stadsdelsövergripande samverkan har brister. Man saknar förankring utanför den egna förvaltningen/stadsdelen, har bara finansiering från den ena förvaltningen, eller upplever att utbytet med kollegor från den förvaltning eller stadsdel man inte är anställd inom, har brister. - Samverkan mellan den egna kommunen och de kommuner där Skolfambarnen bor, har brister. Det kan gälla svårigheter att dela information, att upprätta samordnade individuella planer, eller att komma överens om finansiella frågor när barn har omfattande stödbehov i skolan. - Samverkan med andra instanser i välfärdssamhället har brister. Hit hör svårigheter att etablera en konstruktiv samverkan med remissinstanser för avhjälpande stöd inom sjukvård, socialtjänst eller ordinarie elevhälsa. Det kan också gälla svårigheter att samverka med näringsidkande organisationer som fristående skolor, konsulentstödsföretag, assistansföretag eller liknande. 12

14 Bilaga 2: Formulär för årlig kvalitetsbedömning i Skolfam (finns även i webbaserad form) Skolfamkommun: Om fler än ett eller stadsdelsteam, ange vilket team: Bedömning avseende område A, Ledning: (1-5) Kommentar: Bedömning avseende område B, Specialpedagog: (1-5) Kommentar: Bedömning avseende område C, Psykolog: (1-5) Kommentar: Bedömning avseende område D, Barnens socialsekreterare: (1-5) Kommentar: Bedömning avseende område E, Familjehemssekreterare: (1-5) Kommentar: Bedömning avseende område F, Metodöverensstämmelse: (1-5) Kommentar: Bedömning avseende område G, Samverkan: (1-5) Kommentar: 13

15 Bilaga 3: Kommuner i Skolfam mars 2015 Region Syd: Helsingborg (2 team) Malmö (2 team) Landskrona Ronneby Karlskrona (1 team gemensamt med Karlskrona) (1 team gemensamt med Ronneby) Falkenberg Varberg Region Öst: Norrköping Nacka Katrineholm Motala Gotland Region Väst: Göteborg Tjörn (9 team) (1 team gemensamt med Stenungsund) Stenungsund (1 team gemensamt med Tjörn) Kungsbacka Lidköping Region Norr: Skellefteå Gävle Sollentuna Uppsala (2 team) Stockholm 14

16 Skolfam är en arbetsmodell som syftar till att stärka förutsättningarna för barn i familjehem att lyckas i skolan. Metodiken för hur det går till är beskriven i en manual, som tillhandahålls fritt i digitalt format på Detta dokument är Skolfams ramverk, som tillsammans med manualen utgör de styrdokument som beskriver och definierar Skolfam. Ramverket är inriktat mot att beskriva struktur och organisation, medan manualen beskriver processen, hur det går till. De kommuner som arbetar med modellen, bildar ett gemensamt intressenätverk, som bland annat utser den styrgrupp som står bakom ramverk och manual. Aktuella uppgifter till kontaktpersoner i respektive kommun och till nationell samordnare finns på 15

En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola

En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola Första upplagan februari 2012 Andra upplagan september 2012 Tredje upplagan mars 2015 Fjärde upplagan oktober 2016 RAMVERK SKOLFAM En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att

Läs mer

Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter

Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter Skolfam 2016 En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter 1 Stockholm 2016 Ansvarig utgivare: Cecilia Sjölander Generalsekreterare Stiftelsen Allmänna Barnhuset Post: Box 241 49, 104 51 Stockholm

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum

Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum Detta är en text som är tänkt att vara ett stöd till kommuner som redan har beslutat att starta Skolfam, eller kommuner som vill undersöka förutsättningarna.

Läs mer

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f Start augusti 2015 Varför skofam? Helsingborg startade Skolfam 2005. Initiativtagare till arbetet var professor Bo Vinnerljung. Han talade i april 2014 för BUF, SOF samt politiker från båda nämnderna.

Läs mer

SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt

SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt 1 - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Beslut om projektets genomförande...

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

SkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se

SkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se SkolFam 2013 Lägesrapport 1 från projekt SkolFam stockholm.se SkolFam - lägesrapport 3 (11) SkolFam Skolsatsning i familjehemsvård Vad är SkolFam SkolFam är en förebyggande satsning som vänder sig till

Läs mer

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR SkolFam Vad är det? SkolFam Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Fråga: Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Familjehemsplacerade barn

Familjehemsplacerade barn Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-05 Handläggare Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Familjehemsplacerade barn

Läs mer

Varför behövs Skolfam?

Varför behövs Skolfam? Vad är Skolfam? En arbetsmodell som syftar till att stärka förutsättningarna för goda Skolresultat hos Familjehemsplacerade (fosterhem) barn Utvecklat i Helsingborg 2005 med forskarstöd av professor Bo

Läs mer

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön Nationell samordnare Skolfam Psykolog i Skolfam 2, Norrköping 2008-2012 Vad kommer dessa 50 minuter att handla om? Kort

Läs mer

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap

Läs mer

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia SkolFam Stockholm Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog The Capital of Scandinavia Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal 2012-04-26 Projektplan Barn och Unga Fyrbodal Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har 2011-01-27 undertecknat en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik inom den

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som

Läs mer

Skolfams årsmöte 2016

Skolfams årsmöte 2016 Föredragningslista: 1. Mötets öppnande Skolfams årsmöte 2016 2. Förslag av dagordning 3. Presentation av Skolfams-organisation /årshjulet. 4. Val av ledamöter och suppleanter enligt lista. 5. Val av valberedningsprocess

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2014 Fastställd av styrelsen 2014-01-28 2 (11) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 2.2 Beskrivning av föreningens verksamhet... 3 3.

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Revisionsrapport Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Halmstads kommun Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Linda Gustafsson Bo Thörn, certifierad kommunal revisor December 2012 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Lokal styrning av TRIS. Stöd i arbetet

Lokal styrning av TRIS. Stöd i arbetet Lokal styrning av TRIS Stöd i arbetet Vad syftar dokumentet till? I TRIS har vi en styrning på två nivåer där TRIS Länsstyrgrupp ansvarar för den länsgemensamma modellen och de lokala styrgrupperna för

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15 Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten 2016-04-06 Central elevhälsoplan Åstorps kommun 2016-2017 Inledning Elevhälsans i Åstorps kommun tillhör organisatoriskt Centrala resursenheten på bildningsförvaltningen

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Kommunikationsplan 2013

Kommunikationsplan 2013 Kommunikationsplan 2013 Funktionshinderspolitiskt arbete Region Skåne Innehåll UU1. BAKGRUND 4 3. KOMMUNIKATIVA UTMANINGAR 4 4. KOMMUNIKATIONSMÅL 5 5. BUDSKAP 5 6. MÅLGRUPPSANALYS 5 7. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Projektplan Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2016/2017 och 2017/2018

Projektplan Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2016/2017 och 2017/2018 2016-10-21 Projektplan Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2016/2017 och 2017/2018 Innehållsförteckning Mål... 3 Mål 2016/2017 och 2017/2018... 3 Målgrupper... 3 Metoder, arbetssätt och aktiviteter...

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Dessa bestämmelser ska kontinuerligt följas upp och omprövas vid behov.

Dessa bestämmelser ska kontinuerligt följas upp och omprövas vid behov. Upprättad 2014-06- Bestämmelser för det nationella landsbygdsnätverket 2020 Dessa bestämmelser ska kontinuerligt följas upp och omprövas vid behov. 1. Ändamål Det svenska landsbygdsnätverket 2020 ändamål

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet

Läs mer

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen

Läs mer

Sociala investeringar. - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun

Sociala investeringar. - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun Sociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun Vad är sociala investeringar? Förebyggande, tidigt genomförda insatser tidigt i processen eller tidigt i ålder

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan SWECO STRATEGY 2 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut 2013-11-12 Estniska Skolan i Stockholm Rektorn vid Estniska Skolan i Stockholm Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Estniska Skolan i Stockholm Stockholms kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Funktioner kring nationella kvalitetsregister

Funktioner kring nationella kvalitetsregister Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam Registerstyrgrupp Leds av registerhållaren som är den som driver arbetet, är sammankallande och ytterst ansvarig

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Ladok3-införande. Kommunikationsplan

Ladok3-införande. Kommunikationsplan Ladok3-införande Sida: 1 (5) Ladok3-införande Kommunikationsplan Dnr SU FV-2.14-1617-14 Ladok3-införande Sida: 2 (5) 1 Mål för kommunikationsplanen Att öka kännedomen om nya Ladok som ska införas succesivit

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04

Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04 MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare 023-77 70 77 britta.johnsson@regiondalarna.se Datum 2013-12-04 Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04 Närvarande: Tina Jäderbrant (punkt 1-7, 10, 11), Gunilla

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Individ- och familjeomsorg Ärendenr SON 2014/4 1 (5) Datum 16 januari 2014 Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad ehälsofrågorna ska förankras i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet;

Läs mer

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling

Läs mer

Yttrande över motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn

Yttrande över motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2012-11-21 108 Yttrande över motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn Dnr BUN 2012/2229 Handlingar Motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn. Förvaltningskontorets

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön Nationell samordnare Skolfam Psykolog i Skolfam 2, Norrköping 2008-2012 Vad är Skolfam? Skolsatsning inom Familjehemsvården,

Läs mer

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 17/6 2014 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 2015-09-29

Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 2015-09-29 Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen

Läs mer

Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Regional och lokal nivå SKL:s förslag SKL:s aktivitet Pågående arbete regionalt Nya förslag regionalt Uppdraget SKL ska verka för att ge kommunerna

Läs mer

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Antagen av regionens revisorer 2015-01-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Ordförandes roll och arbetssätt... 2 3 Informell arbetsuppdelning

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut?

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Christer.Jacobson@lnu.se Ulla.Gadler@lnu.se Leif.Nilsson@lnu.se Linnéuniversitetets specialpedagogiska verksamhet Vid Linnéuniversitetet

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Utlysning Tilläggsfinansiering till Vetenskapsrådets projektbidrag Kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården i syfte att implementera resultat.

Utlysning Tilläggsfinansiering till Vetenskapsrådets projektbidrag Kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården i syfte att implementera resultat. 1 17 februari 2012 Utlysning Tilläggsfinansiering till Vetenskapsrådets projektbidrag Kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården i syfte att implementera resultat. 2 1. Allmänt om tilläggsfinansieringen

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer