En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola"

Transkript

1 Första upplagan 16 februari 2012 Andra upplagan 3 september 2012 Denna upplaga är den tredje och gavs ut mars 2015 RAMVERK SKOLFAM En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola

2 Ramverk för det nationella skolfam nätverket Datum för beslut: Ramverket antogs av styrgruppen den 16 februari Datum för revidering: Ramverket reviderades av styrgruppen den 3 september 2012, av styrgruppens AU den oktober 2014, samt av styrgruppen den 4 mars Bakgrund Flera internationella och svenska studier visar att familjehemsplacerade barn generellt har sämre studieresultat och uppnår lägre utbildningsnivå än andra. För att åstadkomma förändring är det rimligt att rikta intresset mot förhållanden som är påverkbara, såsom skolgången. Skolfam är en pedagogisk arbetsmodell och ett salutotogent förebyggande arbete för barn i riskzon. Genom att lyckas i skolan ökar barnens möjligheter till en god framtid. Skolfam är ett komplement till den ordinarie elevhälsan i skolan och till socialtjänstens familjehemsvård. Man kan beskriva och förstå skolfam ur ett barnrättsligt perspektiv i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (artikel 6), där det framgår att barns rätt att utvecklas och lyckas i skolan utgör en självklarhet i ett välfärdssamhälle. Skolfam skulle också kunna beskrivas ur perspektivet samhällsnytta. Genom att investera i förebyggande insatser i skolan kan utanförskap och mänskligt lidande på lång sikt motverkas. Samverkan mellan professioner, nämnder och kommuner är en förutsättning för att lyckas med Skolfam. Samverkan berikar och utvecklar samt undanröjer försvårande hinder mellan olika professioner. Resultatet blir ett rationellt arbete för barnets bästa. 1.1 Kort historik och aktuellt läge Skolfam utvecklades i Helsingborg stads socialförvaltning av Kristin Hintze, Anna Aldenius Isaksson, Lotta Kjellert, Linda Fastén, Karin Norman, Gunilla Nilsson och Leif Redestig med stöd från professor Bo Vinnerljung, Socialstyrelsen, och lektor Eva Tideman, Lunds universitet. Arbetet startade i projektform 2005 i samverkan mellan stadens socialförvaltning och skol- och fritidsförvaltning och omfattade 24 barn utvärderades satsningen med goda resultat. Efter två år visade barnen högre kognitiv prestationsförmåga och medelvärdena hade förbättrats i nästan alla pedagogiska tester. Skolfam har sedan starten i Helsingborg 2005 spritt sig i Sverige och Norden startade Norrköping en replikering med stöd av bland annat Stiftelsen Allmänna Barnhuset, där de goda resultaten från Helsingborg bekräftades startade Gävle, Angered och Tjörn/Stenungsund. 1

3 Följande år spreds Skolfam över Sverige. Milstolpar i utvecklingen är bland annat: Skapandet av den första upplagan av manualen Publiceringen av den första studien (Helsingborg) i Adoption & Fostering Socialstyrelsens uppdrag till Centrum för psykiatriforskning, då Forum för psykosocial hälsa, att göra en effektutvärdering av Skolfam. Den påbörjades 2012 och beräknas vara klar i september Andra upplagan av Skolfams manual i februari Psynkprojektet i Sveriges Kommuner och Landsting finansierar under 2013 en webbaserad utbildning i Skolfam. Den lanseras i maj En hälsoekonomisk studie av effekterna av Skolfam genomförs i Norrköpings kommun under 2013 och publiceras Den andra publiceringen, av replikeringen i Norrköping, Adoption & Fostering 2014 Regeringen beslutar att anslå medel för nationell samordning under I mars 2015 består det nationella nätverket av 22 kommuner och Stiftelsen Allmänna Barnhuset, se vidare i kapitel 2 Organisation, samt bilaga 3. Skolfam har även inspirerat till liknande arbetsmodeller i Finland, Norge och Danmark. 2. Organisation Skolfamkommunerna utgör tillsammans med Stiftelsen Allmänna Barnhuset ett nationellt nätverk. Syftet med nätverket är att optimera effekterna av kommunernas arbete genom att samordna resurser och utbyta erfarenheter. Ambitionen för nätverket är att gemensamt fortsätta att utveckla arbetsmodellen så att fler familjehemsplacerade barn får ökade förutsättningar för en lyckad skolgång. 2

4 2.1 Ledningsorganisation Styrgrupp Styrgruppens uppdrag är att fatta beslut om övergripande frågor som berör ledning/styrning och långsiktigt utvecklings- och kvalitetsarbete, verksamhetsplan, budget, och revidering av styrdokument. Det är också styrgruppen som ytterst beslutar om åtgärder för att skydda arbetsmodellens trovärdighet om någon medlem skulle avvika så mycket från arbetsmodellen att det bedöms skada modellens fortsatta validitet. Detta kan i sin yttersta konsekvens innebära uteslutning från nätverket. Skolfam är en öppen arbetsmodell i den meningen att all information om hur arbetet bedrivs hålls allmänt tillgänglig och att inga ytterligare krav för kvalificering ställs än att man förbinder sig att följa den gemensamt överenskomna arbetsmodellen. Eventuella beslut om gemensamma utgifter, tas i styrgruppen. Varje kommun utser årligen representation till styrgruppen med mandat att driva kommunens talan. Utgångspunkten är att representanter som företräder både skola och socialtjänst återfinns med en i huvudsak jämn fördelning i styrgruppen. Endast kommunerna har rösträtt vid omröstning. Varje kommun har en röst oavsett storlek. Vid oenighet råder majoritetsbeslut. Styrgruppen sammanträder en gång per halvår. Kommunernas representant/-er i styrgruppen ansvarar för att de aktuella frågorna är väl förankrade i berörda förvaltningar på hemmaplan före mötet. Vid mötet fastställs nya mötestider Styrgruppens arbetsutskott Varje år vid vårens sammanträde utser styrgruppen ett arbetsutskott ur styrgruppens ledamöter, med uppdrag att bereda frågeställningar inför styrgruppens möten. Ledamöter i arbetsutskottet är två från varje region. Arbetsutskottet har mandat att fatta beslut i frågeställningar som inte kan avvakta styrgruppens sammanträde, såsom brådskande personalfrågor, anslutning av nya kommuner i nätverket, eller program vid nätverkets konferenser. Arbetsutskottet fattar även beslut i ärenden som delegerats för vidare beredning och beslut från styrgruppen vid ordinarie sammanträde. Protokoll från arbetsutskottets möten utgör återrapportering till styrgruppen. Styrgruppens arbetsutskott sammanträder ytterligare en gång per halvår, förutom ordinarie styrgruppsmöte. 2.2 Operativ personal Manualen för Skolfam styr tillsammans med ramverket det operativa arbetet. Professionsvisa lagar och regler styr också hur verksamheten bedrivs på operativ nivå. Den operativa personalen (psykologer, specialpedagoger, barn- och familjehemssekreterare) sammanträder fysiskt årligen en gång på våren, ett möte per profession. Däremellan möts operativ personal vid återkommande regionala möten i sin egen region. Operativ personals möten syftar till erfarenhetsbyte mellan teamen, behandla frågeställningar med anknytning till forskning, fortsatt utveckling av pedagogiska metoder, diskussion om utbildnings-, kvalitets- eller manualfrågor med mera. 3

5 2.3 Nationell och regional samordning Nationell samordnare Nationell samordnare ansvarar för att samordna, administrera och dokumentera möten, den årliga konferensen, informations- och kommunikationsarbete samt budget. Det är också samordnaren som tar emot och sammanställer förfrågningar från nya kommuner som vill ansluta sig till nätverket. Den nationella samordnarens huvuduppdrag är att säkerställa kvaliteten på den verksamhet som bedrivs. Detta innebär att ge konsultation främst avseende frågor som rör ledning och organisation till Skolfamkommuner, att eventuella anpassningar av arbetsmodellen till lokala förhållanden inte äventyrar kvaliteten, samt att bistå i sammanställning och analys av resultat. Nationell samordnare sammanställer årligen en rapport om kvaliteten i Skolfam. Se vidare i kapitel 9. Nationell samordnare är också nätverkets kontaktyta gentemot forskare inom relaterade forskningsfält. Uppdraget innebär också att vara uppmärksam på lagändringar som kan ha betydelse för arbetsmodellen samt bereda frågeställningar som berör professionerna inför möten och konferenser Regional samordnare I takt med att Skolfam växer planerar Skolfam att inrätta regionala samordnare, detta under förutsättning att medel tillförs. Tänkbara uppgifter skulle då vara att planera och leda regionala möten, att samordna regionalt utbyte av erfarenheter, kompetens och stöd mellan kommunerna i regionen, samt att själv ge support i frågor som rör såväl lednings- som operativa frågor. Regional samordnare skulle också kunna ges ansvar att stimulera spridningen av Skolfam inom egen region, samt att säkerställa att utbildning av ny personal sker i tillräckligt hög omfattning. Regionala samordnaren leds av nationell samordnare och samverkar med övriga regionala samordnare. 3. Årliga konferenser 3.1 Nationell nätverkskonferens En konferens för medarbetare från alla professioner och ledning hålls årligen. Värdskapet växlar mellan kommunerna och i planeringen deltar nationell samordnare. Målsättningen är att konferensen ska vara kostnadsneutral för den kommun som arrangerar konferensen, vilket innebär att konferensavgiften avgörs av arrangören. Den årliga nationella konferensen syftar till att skapa utrymme för diskussion om frågeställningar med anknytning till forskning samt pedagogiska metoder och praktisk tillämpning med mera. Innehållet planeras utifrån deltagande från både ledare, de operativa teamen, forskare och metodutvecklare. Nästkommande års tema beslutas av styrgruppen och programmet bereds av arrangerande kommun i samverkan med nationell och regional samordnare, samt styrelsens arbetsutskott. 4

6 4. Anslutning till Skolfam 4.1 Kriterier för anslutning För att säkra kvalitet och långsiktighet i spridningen av Skolfam måste kommuner som ansluter sig till nätverket uppfylla vissa kriterier. Kommuner som vill ansluta sig till nätverkets arbete förbinder sig till att: Beslut ska vara fattat i fullmäktige eller i respektive social- och utbildningsnämnd. Följa manual och ramverk. Vara medveten om att Skolfam är en satsning som sträcker sig genom barnets hela grundskoletid. Om Skolfam genomförs som ett tidsavgränsat projekt, omfattar det åtminstone tre år. Vara medveten om att Skolfam är en förebyggande satsning, där redan befintliga behov hos barnet inte ska vara styrande för eventuell begränsning av gruppens storlek. Skolfam ska omfatta familjehemsplacerade barn som vid arbetets start går i förskoleklass upp till och med årskurs sju och vars placeringar förväntas bli långvariga. Skolfam omfattar inte barn med utvecklingsstörning. Ett riktmärke, utifrån erfarenhet, är att ett heltidsteam arbetar med 22 barn i uppstart. Därefter bedöms antal barn utifrån förutsättningar. Teamet runt varje barn består av två fasta funktioner, en psykolog och en specialpedagog, samt två funktioner i form av barnets socialsekreterare och familjehemssekreterare. Anslutning bereds fortlöpande när förutsättningarna är uppfyllda i dialog med nationella samordnaren, vilket sedan bekräftas och protokollförs vid kommande möte för arbetsutskottet. 4.2 Avsteg Avsteg från den beskrivna modellen är ibland oundvikliga eller önskemål från ledningen i vissa kommuner. Man väljer i de fallen att acceptera en osäkerhet om utfallet av arbetet, för att kunna prioritera andra värden. Om en kommun redan vid uppstart vet att man kommer att behöva göra avsteg, skall detta diskuteras med nationell samordnare och tas med i bedömningen som styrgruppens arbetsutskott gör vid anslutning till det nationella nätverket. Exempel på sådana avsteg är: om urvalet inbegriper fler eller färre faktorer än ramverket beskriver, om antalet barn har varit eller planeras vara fler än 22 per team, om uppföljning inte sker med den frekvens som beskrivs i manualen Dock är det i sådana fall mycket viktigt att tydligt redovisa vilka avsteg från manualen man gör, så att hänsyn till avstegen kan tas när data sammanställs. I annat fall kommer resultat och data från Skolfam inte vara reliabla mått på vilka förväntningar man kan ha. 5

7 5. Stöd till implementering, löpande verksamhet och forskning 5.1 Manual Manualen tillsammans med detta ramverk är de två styrdokument som Skolfamarbetet utgår från. Manualen beskriver arbetsmodellen och hur den ska tillämpas. Replikerande kommuner förbinder sig att följa ramverk och manual. 5.2 Beslutsordning mellan ledning och operativ nivå Beslut som berör manualrelaterade frågor lyfts till arbetsutskottet som bereder frågan inför beslut av styrgruppen. En representant från arbetsutskottet deltar på den operativa personalens fysiska möte, inhämtar synpunkter och förmedlar ledningens inriktning. 5.2 Utbildning Webbaserad utbildning Den webbaserade utbildningen återfinns på och syftar till att ge en grundläggande orientering om Skolfam till mottagare i kategorierna Beslutsfattare, Blivande Skolfammedarbetare, Skolpersonal, Vårdnadshavare, Familjehem samt Barn som kan komma ifråga för att inkluderas i Skolfam. Utbildningen är öppen och kostnadsfri. Den administreras av nationell samordnare Utbildning på plats Förutom den webbaserade utbildningen finns en utbildning som genomförs på plats, antingen i en kommun som startar upp en verksamhet, eller på annan fysisk plats enligt överenskommelse. Syftet med denna utbildning är att ge teammedlemmar och ledningspersonal kunskap som tar vid där webbutbildningen slutar och ge tillräcklig kompetens för att starta det operativa arbetet. Nystartade Skolfamkommuner bör ha en stående dialog och utbyte med minst en erfaren Skolfamkommun med personal som kan ge råd i situationer som uppstår när nya rutiner, arbetssätt och organisation ska etableras. Samordnare, såväl nationell som eventuell regional, bistår med rådgivning till nystartade kommuner som en del i sitt uppdrag. 5.3 Forskning Skolfam utvecklades 2005 i samarbete mellan personal i Helsingborgs stad och forskare inom psykologi och socialt arbete. Forskarkontakten har sedan dess varit stark och ett återkommande utbyte har skett på konferenser och i det löpande operativa arbetet. Arbetsmodellens utformning utgår från strukturen i en forskningsstudie, med en första kartläggning av utgångsläget, strukturerade och dokumenterade insatser, samt en uppföljande kartläggning där effekten av insatserna kan mätas. Detta möjliggör att löpande kontrollera resultat och är därmed ett fundament för kvalitetssäkringen. 5.4 Metodöverensstämmelse och reliabla data Skolfam är en så högt strukturerad och detaljerat beskriven arbetsmodell att den i stort är replikerbar. Detta innebär att om Skolfam genomförs på samma sätt som tidigare har gjorts, kan man också förvänta sig liknande resultat. 6

8 Data från ett arbete som inte följer den beskrivna arbetsmodellen Skolfam, eller med barn som arbetsmodellen inte är utvecklad för, ska inte tas med i sammanställningen när resultaten utvärderas, och det skall tydligt beskrivas i rapport eller motsvarande. 6. Förberedelser och allmänna förutsättningar De barnsekreterare och familjehemssekreterare som kommer i fråga att arbeta med arbetsmodellen, behöver kunna avsätta mer tid än gängse rutin i samband med teamets kartläggningar och vid behov minst två uppföljningsmöten i barnets skola, per termin. 6.1 Tvärsektoriell ledning på kommunnivå För att arbetet ska fungera över tid och ha en tydlig roll i förvaltningarnas verksamhet är det önskvärt att det finns en tvärsektoriell ledningsgrupp, att samverkan mellan skola och socialtjänst är formaliserad på ledningsnivå och att arbetet är tydligt prioriterat i kommunen. Förankringen på ledningsnivå är särskilt betydelsefull när arbetet med barnen väcker frågor som är av komplex natur och inte kan lösas på verksamhetsnivå. Gruppens sammansättning kan se olika ut beroende på lokala förutsättningar, men följande personer/funktioner bör vara representerade: Utvecklingsledare/processledare som kan ta ett övergripande ansvar för Skolfam, såväl internt som i externa kontakter med till exempel andra kommuner som arbetar enligt modellen. Denna person bör ha kompetens, mandat och utrymme för att samordna, överblicka och utveckla arbetet på uppdrag av berörda verksamheter. Det är också utvecklingsledarens/processledarens ansvar att lokalt skapa forum för diskussion om frågor som teamet ställs inför i det operativa arbetet. Verksamhetsansvarig socialtjänst/familjehemsverksamhet. Verksamhetsansvarig skola/elevhälsa. Skolfam-teamet (psykolog, specialpedagog och företrädare för ansvariga socialsekreterare). 6.2 Administration, kommunikation och IT Tillgång till visst stöd inom administration, kommunikation och IT är nödvändigt för att arbetet ska löpa smidigt. Stöd inom information/kommunikation kan behövas vid produktion av informationsmaterial, såsom broschyrer, nyhetsbrev och presentationsmaterial till familjehem och skolor samt för publicering och administration av eventuella webbsidor om Skolfam Vi rekommenderar att de tekniska och juridiska förutsättningarna ses över i god tid innan arbetet inleds. 7

9 7. Kommunikationskanaler Skolfam kommuniceras via olika kanaler beroende av syfte och målgrupp. Kommunikationsarbetet beskrivs i Skolfams kommunikationsplan som fastställs av styrgruppen. 7.1 Webbplats Webbplatsen består av allmän information som syftar till att tillgodose externa intressenter med information och till att understödja nätverkets gemensamma arbete. Webbplatsen får därmed karaktär av en portal, eller utgångspunkt för andra informationskällor. Här återfinns referensinformation, bilder och externt riktade dokument om Skolfam, men även relaterade ämnen. På webbplatsen finns även länkar vidare till Skolfams webbaserade utbildning. Nationell samordnare ansvarar för innehållet och Stiftelsen Allmänna Barnhuset tillhandahåller webhotell och bistår i underhållet. 7.2 Sociala medier Facebooksidan är ytterligare en externt riktad kommunikationskanal med syftet att sprida information om aktuella händelser i Skolfams nätverk eller relaterade organisationer. Här är syftet mer inriktat på marknadsföring och spridning av arbetsmodellen och mindre inriktat mot referensinformation. Nationell samordnare ansvarar för att sidan uppdateras när händelser av allmänt intresse sker. 7.3 Projectplace Projektarbetsplatsen tillhandahålls av Stiftelsen Allmänna Barnhuset och används för kommunikation och informationsspridning inom nätverket. Forumet är nätverkets gemensamma yta för publicering och delning av material till exempel forskningsrapporter, informationsmaterial, webblänkar, hänvisningar till tester som används i kartläggningen, listor över insatser och metoder, dokumentmallar, minnesanteckningar med mera. Projectplace gör det också möjligt att delta i och starta diskussioner och online-möten. Huvudadministratör är nationell samordnare. 8. Finansiering 8.1 Kostnader Kostnader för regionala aktiviteter finansieras av kommunerna i regionen. Resor och uppehälle vid möten med styrgruppen, arbetsutskottet, respektive operativa teamen betalas av kommunerna själva. Stiftelsen Allmänna Barnhuset står för kostnader i samband med nätverkets användning av Projectplace. Kostnader för nationell samordnare, cirka 1,0 Mkr/år finansieras fram till och med december 2015 av Stiftelsen Allmänna Barnhuset, eventuellt med återfinansiering från regeringen. Kostnader för fyra regionala samordnare, cirka 1,0 Mkr/år finansieras via externa medel om detta beviljas. Annars uteblir funktionen. 8

10 8.2 Intäkter Nätverket för Skolfam i Sverige eftersträvar att finansiera samordning via externa medel. Om detta inte är möjligt, bedöms ändå behovet av samordning vara så stort att en självfinansiering via fördelning av samordningskostnaden ska ske mellan nätverkets medlemskommuner. 9. Kvalitetssäkring 9.1 Om kvalitetssäkring Kvalitetssäkring är, åtminstone så som avses i detta dokument, ett systematiskt arbete för att säkerställa kvaliteten i den verksamhet vi bedriver. Det innebär att man först tar fram en dokumentation av vad det är för processer som ska genomföras och hur det ska gå till. Detta steg motsvaras av våra styrdokument: ramverk och manual. Nästa del i kvalitetssäkringen är att systematiskt följa upp hur man följer dessa dokumenterade processer. Det är ett arbete där objektivitet och mätbarhet eftersträvas. Bedömningen må innehålla subjektiva element, men ska så långt det är möjligt utgå från samma faktorer och så entydiga kriterier som möjligt för att kunna vara praktiskt användbar. Med kvalité i Skolfam avser vi hur väl våra processer motsvarar det vi beskriver som eftersträvansvärt i vår dokumenterade verksamhet. Resultat i form av sammanställda data av barnens testresultat, deras betyg och behörighet till gymnasieskolan i årskurs 9, är relevanta som just resultatmått och bör därför också sammanställas. Däremot är resultat något annat än de processer som leder fram till ett mått på kvalité och bör därför redovisas separat. 9.2 Rutin för kvalitetssäkring i Skolfam Årligen i samband med höstens terminsstart, ska varje Skolfamkommun genomföra en självvärdering av sin kvalitet enligt de bedömningsområden som beskrivs i bilaga 1. I detta arbete bör hela teamet samverka, dels för en så sammanvägd bedömning som möjligt, dels för att stimulera en diskussion om kvalitet i den egna kommunens Skolfamverksamhet. Därefter sammanställer de regionala och den nationella samordnaren kvalitetsredovisningen, som en del i den årliga rapporten, vilken redovisas i samband med höstens nationella konferens. - Bilaga 1: Bedömningsområden för kvalitetssäkring i Skolfam - Bilaga 2: Formulär för årlig kvalitetsbedömning - Bilaga 3: Kommuner i Skolfam 9

11 Bilaga 1. Bedömningsområden för kvalitetssäkring i Skolfam Kvaliteten bedöms genom femgradig egenskattning mot ramverkets beskrivna processer: 1 = Mycket låg eller ingen överensstämmelse 2 = Låg överensstämmelse 3 = Varken låg eller hög överensstämmelse 4 = Hög överensstämmelse 5 = Mycket hög eller exakt överensstämmelse A. Ledning. Gradera på en femgradig skala hur ledningen av Skolfam lokalt i kommunen överensstämmer med beskrivningen i ramverkets kapitel 6.1 till 6.2. Fyra faktorer tas med i bedömningen: Först om antalet barn, deras stödbehov och geografiska placering är i balans med teamets kapacitet. Andra faktorn är organisatorisk och finansiell trygghet. Tredje faktorn är tillgång till ledningsstöd (projekt- /processledare/koordinator eller motsv.) Fjärde faktorn är fungerande system och rutiner för administration, dokumentation och information. Bedömningen 1 innebär att 3 eller fler av faktorerna inte är uppfyllda: - att det råder obalans i antal barn och teamets kapacitet, - att Skolfam finansiellt är ovisst den närmaste treårsperioden, - att teamet saknar lokal ledningsgrupp/projektledare/koordinator eller motsvarande, - att det saknas stödsystem för dokumentation/administration/information. Bedömningen 3 innebär att en av fyra bedömningsfaktorer inte är uppfylld, men övriga fungerar. Bedömningen 5 innebär att alla fyra bedömningsfaktorerna är uppfyllda och att Skolfam används som en modell/föredöme på en framgångsrik arbetsmodell i den egna kommunen eller regionen. B. Specialpedagog. Gradera på en femgradig skala hur formellt kompetent och erfaren specialpedagogen är, där 1 innebär att han/hon är nyutbildad utan erfarenhet av att arbeta med specialpedagogiska utredningar och insatser. 3 innebär att han/hon är adekvat utbildad och har tidigare erfarenhet av grundskolans specialpedagogik, men mindre än 1 års erfarenhet av arbetsmodellen Skolfam. 5 innebär att han/hon har följt minst 10 barn genom Skolfams arbetsgång från bakgrundsintervju till återgivning av kartläggning 2 och är därmed en potentiell utbildare av kollegor. C. Psykolog. Gradera på en femgradig skala hur formellt kompetent och erfaren psykologen är, där 1 innebär att han/hon är nyutbildad (PTP) utan erfarenhet av att arbeta med psykologiska utredningar och insatser. 3 innebär att han/hon är legitimerad och har tidigare erfarenhet av pedagogiskt psykologiskt arbete, men mindre än 1 års erfarenhet av arbetsmodellen Skolfam. 5 innebär att han/hon har följt minst 10 barn genom Skolfams arbetsgång från bakgrundsintervju till återgivning av kartläggning 2 och därmed en potentiell utbildare av kollegor. D. Barnens socialsekreterare (kollektiv bedömning) Gradera på en femgradig skala hur insatta och erfarna barnens socialsekreterare i kommunen är i Skolfam. Detta är en bedömning som utgår från faktorerna personalomsättning, tillgodosett utbildningsbehov, reell möjlighet att delta aktivt i uppföljningsmöten och tid man har varit i aktivt arbete med Skolfambarn. 10

12 1 betyder att ingen eller väldigt få socialsekreterare har erfarenhet av Skolfamarbete. De har inte genomfört webbutbildningen eller deltagit i konferenser eller utbildningar på plats. 3 betyder att socialsekreterarna (som har barn i Skolfam) har genomgått webbutbildning och har erfarenhet av minst en kartläggning och ett uppföljningsmöte, men har svårt att kunna prioritera uppföljningsmöten och utbildningar/konferenser, eller minst 1/3 av barnen i Skolfam har fått ny barnhandläggare det senaste året. 5 betyder att minst 1/3 av barnsekreterarna har följt minst ett barn genom hela arbetsgången, att alla har gått åtminstone webbutbildningen och att det i gruppen som helhet finns åtminstone två som har deltagit i de två senaste konferenserna eller utbildningarna som Skolfam har arrangerat. Man bedöms ha en bra kontinuitet och reella chanser att delta aktivt i planering och uppföljning av de placerade barnens skolutveckling. E. Familjehemssekreterare (kollektiv bedömning) Gradera på en femgradig skala hur insatta och erfarna familjehemssekreterarna i kommunen är i Skolfam. Detta är en bedömning av familjehemssekreterare som helhet och utgår från faktorerna personalomsättning, tillgodosett utbildningsbehov, reell möjlighet att delta aktivt i uppföljningsmöten och tid man har varit i aktivt arbete med Skolfambarn. 1 betyder att ingen eller väldigt få familjehemssekreterare har erfarenhet av Skolfamarbete. De har inte genomfört webbutbildningen eller deltagit i konferenser eller utbildningar på plats. 3 betyder att familjehemssekreterarna (som har familjehem i Skolfam) har genomgått webbutbildning och har erfarenhet av minst en kartläggning och ett uppföljningsmöte, men har svårt att kunna prioritera uppföljningsmöten och utbildningar/konferenser, eller minst 1/3 av familjehemmen har fått ny handläggare det senaste året. 5 betyder att minst 1/3 av familjehemssekreterarna har följt minst ett barn genom hela arbetsgången, att alla har gått åtminstone webbutbildningen och att det i gruppen som helhet finns åtminstone två som har deltagit i de två senaste konferenserna eller utbildningarna som Skolfam har arrangerat. Man bedöms ha en bra kontinuitet och reella chanser att delta aktivt i planering och uppföljning av de placerade barnens skolutveckling. F. Metodöverensstämmelse. Gradera på en femgradig skala hur hög överensstämmelsen mellan det lokala arbetet och skolfammanualen är. Utgå från 5 som innebär fullständig överensstämmelse i alla delar och gör avdrag med 1 steg för varje bedömningsområde: - Urval. Kommunen använder andra kriterier för urval, eller gör fler avgränsningar i urvalet utifrån geografisk placering, diagnoser, prioritering utifrån bedömda behov eller liknande, än vad ramverket beskriver i Kartläggningen innehåller inte de instrument som manualen beskriver som obligatoriska. - Uppföljningen av barnens skolresultat, färdigheter och psykosociala utveckling genomförs med en lägre frekvens än 1 tillfälle per termin. - Insatser som rekommenderats i skolfamplanen genomförs inte i minst en av fem skolor/familjehem. 11

13 G. Samverkan. Gradera på en femgradig skala hur samverkan fungerar. Utgå från en ideal verksamhet, där inga samverkanshinder eller svårigheter existerar inom teamet, mellan olika delar av kommunens förvaltningar, eller mellan den egna och andra kommuners delar som teamet samverkar med. Gör avdrag från idealtillståndet som motsvarar värdet 5 och gör avdrag med ett steg för varje bedömningsområde: - Intern samverkan i teamet har brister. Man saknar gemensamma verktyg för planering eller dokumentation, sitter åtskilda på ett sätt som utgör en påtaglig begränsning i teamets interna utbyte, eller saknar utrymme i tjänsten att prioritera gemensamma möten från de olika teammedlemmarna, eller motsvarande svårigheter internt i teamet. - Förvaltnings-/stadsdelsövergripande samverkan har brister. Man saknar förankring utanför den egna förvaltningen/stadsdelen, har bara finansiering från den ena förvaltningen, eller upplever att utbytet med kollegor från den förvaltning eller stadsdel man inte är anställd inom, har brister. - Samverkan mellan den egna kommunen och de kommuner där Skolfambarnen bor, har brister. Det kan gälla svårigheter att dela information, att upprätta samordnade individuella planer, eller att komma överens om finansiella frågor när barn har omfattande stödbehov i skolan. - Samverkan med andra instanser i välfärdssamhället har brister. Hit hör svårigheter att etablera en konstruktiv samverkan med remissinstanser för avhjälpande stöd inom sjukvård, socialtjänst eller ordinarie elevhälsa. Det kan också gälla svårigheter att samverka med näringsidkande organisationer som fristående skolor, konsulentstödsföretag, assistansföretag eller liknande. 12

14 Bilaga 2: Formulär för årlig kvalitetsbedömning i Skolfam (finns även i webbaserad form) Skolfamkommun: Om fler än ett eller stadsdelsteam, ange vilket team: Bedömning avseende område A, Ledning: (1-5) Kommentar: Bedömning avseende område B, Specialpedagog: (1-5) Kommentar: Bedömning avseende område C, Psykolog: (1-5) Kommentar: Bedömning avseende område D, Barnens socialsekreterare: (1-5) Kommentar: Bedömning avseende område E, Familjehemssekreterare: (1-5) Kommentar: Bedömning avseende område F, Metodöverensstämmelse: (1-5) Kommentar: Bedömning avseende område G, Samverkan: (1-5) Kommentar: 13

15 Bilaga 3: Kommuner i Skolfam mars 2015 Region Syd: Helsingborg (2 team) Malmö (2 team) Landskrona Ronneby Karlskrona (1 team gemensamt med Karlskrona) (1 team gemensamt med Ronneby) Falkenberg Varberg Region Öst: Norrköping Nacka Katrineholm Motala Gotland Region Väst: Göteborg Tjörn (9 team) (1 team gemensamt med Stenungsund) Stenungsund (1 team gemensamt med Tjörn) Kungsbacka Lidköping Region Norr: Skellefteå Gävle Sollentuna Uppsala (2 team) Stockholm 14

16 Skolfam är en arbetsmodell som syftar till att stärka förutsättningarna för barn i familjehem att lyckas i skolan. Metodiken för hur det går till är beskriven i en manual, som tillhandahålls fritt i digitalt format på Detta dokument är Skolfams ramverk, som tillsammans med manualen utgör de styrdokument som beskriver och definierar Skolfam. Ramverket är inriktat mot att beskriva struktur och organisation, medan manualen beskriver processen, hur det går till. De kommuner som arbetar med modellen, bildar ett gemensamt intressenätverk, som bland annat utser den styrgrupp som står bakom ramverk och manual. Aktuella uppgifter till kontaktpersoner i respektive kommun och till nationell samordnare finns på 15

Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum

Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum Detta är en text som är tänkt att vara ett stöd till kommuner som redan har beslutat att starta Skolfam, eller kommuner som vill undersöka förutsättningarna.

Läs mer

SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt

SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt 1 - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Beslut om projektets genomförande...

Läs mer

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön Nationell samordnare Skolfam Psykolog i Skolfam 2, Norrköping 2008-2012 Vad är Skolfam? Skolsatsning inom Familjehemsvården,

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Tjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam

Tjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) Datum 2015-05-06 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare pontus.gleisner@malmo.se 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam SOFS-2015-206

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn

Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn Verksamhetsinriktning Part 2012-2014 Helsingborg/Landskrona December 2011 Samverkan mellan skol- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, utvecklingsnämndens

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan Kommunikationsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Syfte och målsättning med en kommunikationsplan... 2 Målgrupper... 2 Kommunikationskanaler... 2 Mallar och listor... 2 Utgående information från Miljösamverkan...

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04

Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04 MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare 023-77 70 77 britta.johnsson@regiondalarna.se Datum 2013-12-04 Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04 Närvarande: Tina Jäderbrant (punkt 1-7, 10, 11), Gunilla

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

DISTRIKTSGUVERNÖRENS TEAM

DISTRIKTSGUVERNÖRENS TEAM Kapitel 1 DISTRIKTSGUVERNÖRENS TEAM I dagens snabbt föränderliga värld måste medlemmarna förena familj, arbete och frivilliginsatser. Med anledning av att distriktsguvernörens roll är komplex och krävande

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Uppsala kommun avseende elevers skolgång under placering vid SiS ungdomshem

Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Uppsala kommun avseende elevers skolgång under placering vid SiS ungdomshem SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ann-Christine Dahlén 2015-04-01 SCN-2015-0150 Socialnämnden Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Uppsala kommun avseende elevers

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Förslag på verksamhetsplan 2015-2016

Förslag på verksamhetsplan 2015-2016 Förslag på verksamhetsplan 2015-2016 I. Fundament Verksamhetsplanen är det uppdrag som valårsstämman ger förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens uppdrag är att, efter bästa förmåga uppfylla den inriktning

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Bakgrund Folkhälsosiffror Medellivslängd Ohälsotal unga kvinnor Befolkning efter utbildningsnivå Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd: Direktionen 20130926 Dnr: 0036/13 Kommunalförbundet ITSAM,

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

KS 16 11 APRIL 2012. Uppsala Health Summit. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 16 11 APRIL 2012. Uppsala Health Summit. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 16 11 APRIL 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sterte Eva Datum 2012-03-21 Diarienummer KSN-2012-0524 Kommunstyrelsen Uppsala Health Summit Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Kommunikationsplan för Riksarkivets förvaltningsgemensamma specifikationer (RA-FGS:er)

Kommunikationsplan för Riksarkivets förvaltningsgemensamma specifikationer (RA-FGS:er) Divisionen för offentlig informationshantering Datum Dnr RA 20-2014/5237 Nora Liljeholm 2014-07-02 1 (6) Kommunikationsplan för Riksarkivets förvaltningsgemensamma specifikationer (RA-FGS:er) Bakgrund

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer